NordenBladet — Barn och unga ombeds nu ge sina synpunkter och komma med idéer om vad som borde göras för att kunskapen om barnets rättigheter ska öka och för att rättigheterna ska beaktas i alla barns liv. Delaktighetskampanjen är en del av genomförandet av Finlands första nationella barnstrategi. Republikens presidents maka Jenni Haukio är kampanjens beskyddare.”Att höra barns och ungas röst främjar delaktighet och jämlikhet och ger en känsla av att de egna tankarna har betydelse och genomslagskraft. I vår tid, där alltför många barn upplever att de inte har något att säga till om i fråga om beslutsfattande som gäller dem själva, stärker barnstrategins delaktighetskampanj känslan av att bli hörd. Den är ett värdefullt och nödvändigt projekt”, konstaterar kampanjens beskyddare Jenni Haukio.Barn och unga kan skicka in sina idéer på barnstrategins webbplats under tiden 19.11–19.12.2021. Man kan skicka in sina idéer ensam, tillsammans med kompisar eller till exempel med sin skolklass. Barnstrategins webbplats”Det viktigaste är att idéerna är praktiska, att de gäller barn och unga i allmänhet och att de kan förverkligas under år 2022. Vi kan bara finansiera idéer som kan genomföras snabbt och som är till nytta för barn och unga i hela landet”, säger Johanna Laisaari, generalsekreterare för barnstrategin. Alla idéer som skickas in gås igenom och bereds för en jury, som sedan utvärderar dem och väljer ut 10–12 genomförbara idéer. Efter det får barn och unga rösta om vilka idéer som ska förverkligas. Omröstningen ordnas 26.1–9.2.2022. Under år 2022 kommer 2–6 idéer att förverkligas. Valresultatet offentliggörs den 14 februari 2022.Genomförandeplanen för barnstrategin innehåller 30 olika åtgärder för att stärka barnets rättigheter i Finland. Åtgärderna i genomförandeplanen ökar till exempel barnets delaktighet och barnets rätt till information.Delaktighetskampanjens jury:
Johanna Laisaari, Nationella barnstrategin (ordf.)
Eero Löytömäki, Allians    
Elina Pekkarinen, Barnombudsmannen
Tuomas Kurttila, Mödrahemsföreningen
Hanna Tulensalo, Arjesta voimaa –projektet (Rädda Barnen)
Onni Westlund, Pesäpuu
Johanna Olli, Åbo universitet
Janette Grönfors, Delegationen för romska ärenden
Sanna Valtonen, Turvapaikanhakijoiden tuki
Christina Gestrin, Folktinget
Lotte Telakivi, Seta
Anni-Sofia Niittyvuopio, Sametingets ungdomsråd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har i samband med temaveckan för barnets rättigheter gett ut en broschyr om barnens språkliga rättigheter. Broschyren finns tillgänglig på båda nationalspråken; finska och svenska. I broschyren berättas bland annat om vad rätten till service på det egna språket innebär genom exempel på situationer som barn lätt känner igen.Att barn och unga har bättre kunskaper om olika språk och språkgrupper bidrar också till ett bättre språkklimat. Broschyren kan laddas ner på webben och den önskas vara till nytta till exempel för lärare och andra som arbetar med fostran. Till justitieministeriets uppgifter hör att följa och främja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. I Språkbarometern 2016 konstaterades att det allmänna språkklimatet hade skärpts under de senaste åren. I regeringens språkberättelse som gavs ut följande år tog man upp centrala synpunkter på hur språkklimatet kunde förbättras. Det konstaterades att det är viktigt att beakta språkgrupperna i myndigheternas verksamhet, öka kännedomen om de språkliga rättigheterna och göra den språkliga mångfalden synlig och känd.Broschyren Barnens språkliga rättigheter är också en del av regeringsprogrammets åtgärder för att godkänna en ny nationalspråksstrategi och förbättra språkklimatet. Broschyren Barnens språkliga rättigheter

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utredningen om främjande av identifiering och erkännande av kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen som utarbetats av politices kandidat Anni Valajärvi har färdigställts. Av utredningen framgår att fältet för den grundläggande konstundervisningen har en positiv inställning och god beredskap när det gäller att föra in studieprestationer inom den grundläggande konstundervisningen i informationsresursen Koski. Utredningen överlämnades till överdirektör Riitta Kaivosoja den 19 november.I utredningen föreslås som fortsatta åtgärder bland annat att det ska bli möjligt att föra in studieprestationsuppgifter inom den grundläggande konstundervisningen i informationsresursen Koski. Enkäten som genomfördes till stöd för utredningsarbetet besvarades av 70 procent av läroanstalterna inom grundläggande konstundervisning, av vilka 75 procent förhöll sig positivt till dataöverföringen till informationsresursen Koski.Eftersom utredningen visar att sektorn har en positiv inställning och god beredskap ska undervisnings- och kulturministeriet omedelbart börja bereda möjligheter att integrera uppgifter om studieprestationer inom den grundläggande konstundervisningen i informationsresursen Koski. – Jag är glad över att utredningen ger oss en tydlig riktning för det fortsatta arbetet. Det är viktigt att synliggöra det kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen. Vid undervisnings- och kulturministeriet pågår ett arbete där man bereder införande av sådana uppgifter om annan utbildning än reglerad utbildning som anknyter till det nya servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning i informationsresurser som avses i lagen om nationella studie- och examensregister. Vi har beslutat att koppla den grundläggande konstundervisningen till detta pågående lagberedningsarbete, konstaterar överdirektör Riitta Kaivosoja.I utredningen föreslås det att omfattningen av de studier som förs in i informationsresursen Koski ska fastställas i studiepoäng. Studiepoäng används vid gymnasier, yrkesläroanstalter och högskolor. Även de studier inom det fria bildningsarbetet som förs in i informationsresursen Koski har fastställts i studiepoäng. Att ange studiernas omfattning i studiepoäng skulle göra det lättare att identifiera och erkänna kunnande samt att jämföra den grundläggande konstundervisningen med studier på andra utbildningsnivåer. Studiepoäng ersätter inte undervisningstimmarna till exempel som enhet som används som grund för statsandelen per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning, utan används parallellt.Inom andra utbildningssektorer ska erkännandet av kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen främjas, och samarbetet i anslutning till ordnandet av gymnasiediplom ska utvecklas. Tillgängligheten och jämlikheten ska beaktas i större utsträckning än tidigare i verksamheten vid läroanstalterna för grundläggande konstundervisning och inom fältet för grundläggande konstundervisning i allmänhet. Därtill föreslås att kunskapsbasen för den grundläggande konstundervisningen ytterligare ska stärkas. Det vore ytterst viktigt att inrätta ett uppdaterat register eller någon annan databas som omfattar alla läroanstalter som erbjuder grundläggande konstundervisning. Ett uppdaterat register skulle förenkla och förtydliga utrednings- och utvecklingsarbetet som anknyter till den grundläggande konstundervisningen.Förstudie om främjande av identifiering och erkännande av kunnande som förvärvats i grundläggande konstundervisning

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president förflyttade och förordnade miljö- och klimatminister Krista Mikkonen till inrikesminister och utnämnde riksdagsledamoten Emma Kari till ny miljö- och klimatminister fredagen den 19 november. Samtidigt befriade presidenten på begäran Maria Ohisalo från medlemskap i statsrådet och från uppdraget som inrikesminister.Vid sitt allmänna sammanträde efter presidentföredragningen beslutade statsrådet om ändringar i fråga om ministrarnas arbetsfördelning, ministrarnas ställföreträdare och sammansättningen i ministerutskott och ministerarbetsgrupper. Dessutom avgav minister Kari tjänsteförsäkran och domarförsäkran.Politices magister Akseli Koskela utnämndes att fortsätta som statssekreterare vid inrikesministeriet och politices magister Terhi Lehtonen som statssekreterare vid miljöministeriet.Minister Mikkonens personalia
Minister Karis personalia
Ministrarnas arbetsfördelning och ställföreträdare
Ministerutskotten
Ministerarbetsgrupperna

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har den 19 november 2021 tillsatt ett projekt för att bereda ett förslag till lagstiftning för att ingripa i spridning av terrorisminnehåll online. Syftet med projektet är att införliva EU-förordningen om detta i den nationella lagstiftningen.EU-förordningen syftar till att förbättra möjligheterna att identifiera och avlägsna webbinnehåll som uppmanar till terrordåd. Förordningen förpliktar internetleverantörerna att aktivt skydda sina tjänster mot spridning av terrorisminnehåll. Med internetleverantörer avses till exempel sociala mediers plattformar, såsom Facebook och Twitter, men också mindre aktörer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tigray-konflikten sprider sig och påverkar också Finlands utvecklingssamarbete i Etiopien. Inom de program som Finland stöder fortsätter verksamheten där det är möjligt. Helena Airaksinen, som är biträdande avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Afrika och Mellanöstern, svarar på frågor om Finlands utvecklingssamarbete.Hur påverkas Finlands utvecklingssamarbete av situationen i Etiopien?

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Idag överlämnade regeringen ett förslag till komplettering av budgetpropositionen för 2022 till riksdagen. Det föreslås att anslagen till justitieministeriet och dess förvaltningsområde ska ökas, bland annat för att förkorta behandlingstiderna i rättsvården.Genom kompletteringarna i budgeten tryggas en smidig rättsvårdFör att förkorta behandlingstiderna i samband med åtalsprövning och rättegångar föreslås en anslagshöjning på 3 miljoner euro. Av dessa medel ska 2,55 miljoner riktas till domstolarnas omkostnader och 450 000 euro till åklagarmyndighetens omkostnader. – Målet i regeringsprogrammet är att verkställa straffansvaret och påskynda behandlingstiden för brott. I fråga om vissa ärendegrupper innebär dröjsmål i behandlingen en allvarlig olägenhet för tillgodoseendet av rättsskyddet. Jag är nöjd över att vi nu får mer resurser till åklagarna och domstolarna, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.Det föreslås också tilläggsfinansiering för dessa ytterligare behov som orsakats av coronaviruspandemin:Det föreslås en anslagshöjning på 10 miljoner euro för ersättningar till privata rättsbiträden. Ökningen av anslaget föranleds av det ökade antalet ärenden vid domstolarna och beviljas för åtgärdandet av anhopningen av ärenden på grund av covid-19 och de utbetalade ersättningar som detta gett upphov till.I anslagen för rättshjälpsbyråerna föreslås ett tillägg på 500 000 euro. Tillägget täcker de inkomster från kundavgifter som minskat i och med den ökade avgiftsfria telefonrådgivningen under coronapandemin.Välfärdsområdena får ett eget initiativsystemBudgetpropositionen innehåller också ett förslag om ett anslag på 250 000 euro för att införa ett initiativsystem för välfärdsområdena. Välfärdsområdet kommer att ha möjlighet att komma med initiativ i frågor som gäller välfärdsområdets verksamhet. Ett informationssystem som stöder initiativtagandet ska integreras i de samlade demokratitjänster på webben där man också bland annat finner möjligheten att starta medborgarinitiativ eller invånarinitiativ. Dessa är redan välbekanta för allmänheten. Förhoppningen är att det sammanslagna elektroniska insamlingssystemet ska ge allmänheten en större medvetenhet och större möjligheter att utnyttja välfärdsområdesinitiativet.Finansiering för reform av beredskapslagen I förslaget till komplettering av budgeten föreslås finansiering på 300 000 euro för en reform av beredskapslagen. Beredskapslagen är en central del av den finländska krislagstiftningen som helhet. Reformen av beredskapslagen är en krävande lagberedningshelhet som berör nästan alla förvaltningsområden på bred front. Anslag till Rättsregistercentralen för att förnya informationssystemen och processernaI propositionen om komplettering av budgeten föreslås interna anslagsöverföringar i budgeten. Genom anslagsöverföringarna kan Rättsregistercentralen under 2022 inleda ett projekt för att reformera systemet för verkställighet av bötesstraff och betalningspåföljder med 1,7 miljoner euro och fortsätta att genomföra projektet för utveckling av behörighetshanteringen inom justitieförvaltningen med 0,9 miljoner euro. Anslaget gör det möjligt att utveckla processerna i verkställighetssystemet, möjliggör ett kostnadseffektivare och störningsfritt verkställande av påföljder samt en mer omfattande automatisering av verksamheten. Målet med projektet för att utveckla behörighetshanteringen inom justitieförvaltningen är att minska den belastning som behörighetshanteringen innebär för ämbetsverken inom justitieförvaltningen. Genom utvecklingen förenhetligas personalförvaltningsprocesserna i anslutning till behörighetshanteringen och förbättras förutsättningarna för att ansluta nya branschbundna tjänster till behörighetshanteringen.Den kompletterande budgetpropositionen för 2022 behandlades vid statsrådets sammanträde den 18 november 2021. Kompletteringen av budgetpropositionen för 2022.Statsrådets pressmeddelande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslog riksdagen den 18 november 2021 en ändring av bokföringslagen. Syftet med reformen är att finländska myndigheter lättare än för närvarande ska kunna utreda om utländska företag har affärsverksamhet i Finland och om de ska betala skatt till Finland.Syftet med den ändring av bokföringslagen som regeringen föreslår är att Finlands skatte- och tullmyndighet i framtiden ska ha rätt att få tillgång till bokföringsmaterial från utländska företag. Lagförslaget i enlighet med regeringsprogrammet är ett viktigt instrument i bekämpningen av grå ekonomi när det gäller utländska företags verksamhet. I praktiken försätter lagreformen utländska företag i samma ställning som finländska företag när det gäller myndigheternas möjlighet att få information.”Det är viktigt att finska och utländska företag behandlas lika både när det gäller bokföringsskyldighet och beskattning. Reformen är en viktig åtgärd i bekämpningen av grå ekonomi”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Om ett utländskt företag har affärsverksamhet i Finland eller om dess affärsverksamhet utomlands de facto leds från Finland, är det utländska företaget enligt den föreslagna lagändringen bokföringsskyldigt. Den information som fås från bokföringen kan i en sådan situation användas som grund för beskattningen av företaget i Finland. Vid beredningen av regeringspropositionen har olika intressentgrupper och sakkunniga hörts. Lagändringen har ansetts vara bra och nödvändig. Reformen avses träda i kraft så snart som möjligt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den låga sysselsättningsgraden bland partiellt arbetsföra är ett gemensamt problem i de nordiska länderna. En ny slags övergångsarbetsmarknad, den sociala ekonomins möjligheter och socialt företagande kan dock erbjuda lösningar som förbättrar sysselsättningen för partiellt arbetsföra.Bland annat dessa frågor behandlas vid en virtuell nordisk konferens, Promoting Employment for People with disabilities, torsdagen den 9 december kl. 10.00–16.30.Vid evenemanget kan man höra om inspirerande exempel, erfarenheter, nya perspektiv och praktiska lösningar på problemen med att sysselsätta partiellt arbetsföra. Anföranden hålls av representanter för näringslivet, den offentliga förvaltningen och organisationer både från Finland och från de övriga nordiska länderna. Vid mötet behandlas också EU-kommissionens nya initiativ till en handlingsplan för den sociala ekonomin samt det svenska bolaget Samhall, som sysselsätter partiellt arbetsföra.  Samhall har agerat modell för det finländska bolaget Jobbkanalen Ab, och en proposition om detta bereds för närvarande i riksdagen.Evenemanget öppnas av social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och avslutas av statssekreterare Ville Kopra från arbets- och näringsministeriet.Konferensen är ett av arbetslivsevenemangen under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet svarar för arrangemangen. Evenemanget hålls på engelska. Skrivtolkning ordnas. Hashtaggar som används i sociala medier om evenemanget är #Norden2021 och #TheNordicsTogether.Läs mer om konferensen och anmäl dig: Promoting Employment for People with disabilities (sourcehub.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om penninginsamlingar ändras så att det i fortsättningen är möjligt att tillhandahålla tjänster för frivillig utsläppskompensation utan tillstånd till penninginsamling. Tjänsterna lämnas utanför lagen om penninginsamlingar. Regeringen föreslog torsdagen den 18 november att den lag som gäller detta ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 19 november. Lagen träder i kraft den 22 november 2021.Syftet med den frivilliga utsläppskompensationen är att göra det möjligt att genom en avgift kompensera växthusgasutsläpp som orsakas av till exempel resor eller tillverkning av en produkt som köps.– Utsläppskompensation är en väsentlig del av klimatåtgärderna och ett komplement till effektiva utsläppsminskningsåtgärder. Det är viktigt att lagen om penninginsamlingar inte hindrar tillhandahållandet av dessa tjänster som kompenserar utsläpp. I fortsättningen bör vi fokusera på att utveckla kvalitativa kriterier för kompensationstjänster, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Ändringen av lagen om penninginsamlingar bidrar till att främja målet i regeringsprogrammet att nå klimatneutralitet före 2035 i Finland.Lagändringen möjliggör en utveckling av utsläppskompensationsmarknadenÄndringen av lagen om penninginsamlingar förtydligar förhållandet mellan tjänsterna för frivillig utsläppskompensation och lagen om penninginsamlingar. Den nuvarande lagstiftningen har förefallit oklar för företag och organisationer som tillhandahåller utsläppskompensationstjänster.I och med lagändringen ska tjänsterna för frivillig utsläppskompensation lämnas utanför lagen om penninginsamlingar och det är i fortsättningen möjligt att tillhandahålla sådana tjänster utan tillstånd till penninginsamling. Verksamhet som inte omfattas av lagen om penninginsamlingar är möjlig för olika aktörer oberoende av tjänsteleverantörens rättsliga form, dvs. om det är fråga om till exempel ett företag, en stiftelse eller en organisation. I och med ändringen är det möjligt att utveckla marknaden för nationella tjänster för frivillig utsläppskompensation. Målet är att därigenom uppmuntra företag och andra aktörer inom branschen att utveckla nya tjänster för frivillig utsläppskompensation samt innovationer inom branschen.Lagen om penninginsamlingar reglerar i huvudsak allmännyttiga penninginsamlingarI lagen om penninginsamlingar finns bestämmelser om anordnande av penninginsamlingar och om tillsyn över hur de anordnas. Med penninginsamling avses verksamhet där pengar samlas in genom vädjan till allmänheten och utan motprestation. En förutsättning för anordnandet av en penninginsamling är antingen att ett tillstånd till penninginsamling söks hos Polisstyrelsen eller att en anmälan om anordnande av en småskalig insamling görs till polisinrättningen. Företag kan inte få tillstånd till penninginsamling eller anordna småskaliga insamlingar.

Källa: Valtioneuvosto.fi