NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 53 700 personer. I oktober anmäldes 91 600 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 169 700 lediga jobb, vilket är 69 100 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av oktober sammanlagt 259 000 arbetslösa arbetssökande. Det är 53 700 färre än ett år tidigare, men 34 300 fler än för två år sedan i oktober. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 6 300. Av de arbetslösa arbetssökandena var 139 000 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av oktober fanns det i hela landet 29 600 permitterade, vilket är 45 300 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 19 800, vilket är 37 400 färre än i oktober i fjol. Från och med september minskade antalet permitterade på heltid med 1 300.Antalet långtidsarbetslösa var 108 000Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 108 000. Detta är 26 000 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 100 700, det vill säga 13 600 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 8 500 färre än i oktober i fjol, dvs. sammanlagt 27 800. I januari–oktober avslutades i genomsnitt 60,8 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 3,3 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeI oktober anmäldes 91 600 nya lediga jobb, det vill säga 38 600 fler än i oktober i fjol. Allt som allt fanns det i oktober 169 700 lediga jobb, vilket är 69 100 fler än för ett år sedan.I slutet av oktober deltog 112 600 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 5 900 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,1 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i oktober 65 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 72,7 procent, dvs. 1,7 procentenheter högre än i oktober i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 164 000, vilket är 37 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,1 procent, dvs. 1,1 procentenheter lägre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlUppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska ministrarna med ansvarar för byggande och bostäder sammanträdde i Borgå i dag den 22 november för att diskutera de nordiska ländernas gemensamma mål och åtgärder för att minska utsläppen från byggande. Ministrarna diskuterade möjligheten att föreslå för kommissionen att de nordiska länderna deltar i det nya europeiska Bauhausinitiativet genom gemensamma åtgärder.Ministrarna beslutade att tillsätta en styrgrupp för att utveckla och samordna Nordic Action -åtgärden i syfte att genomföra det nya europeiska Bauhausinitiativet i de nordiska länderna. Syftet med de nordiska ländernas gemensamma projekt är att skapa en utvecklingsplattform för arkitektur och kultur som stöder ett klimatneutralt välfärdssamhälle. Åtgärderna baserar sig på deklarationen om koldioxidsnålt byggande och cirkulär ekonomi, som de nordiska ministrarna med ansvar för byggande gav i Reykjavik 2019.”Förutom vetenskap och teknik kan också kreativitet, kultur och formgivning bidra till att lösa de stora utmaningarna i vår tid, såsom klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Det är precis vad det nya europeiska Bauhaus är, och i de nordiska länderna besitter vi mycket sådant kunnande som är till nytta för hela Europa”, sade miljö- och klimatminister Emma Kari, som ledde talet under mötet.Syftet med det nya europeiska Bauhausinitiativet, som kommissionen inledde i början av året, är att finna bättre sätt att bo och leva genom gemensam utveckling och planering. Hållbar utveckling av den byggda miljön, människornas delaktighet och livsmiljöernas skönhet utgör hörnstenarna i projektet.Ministerrådets ordförandeland Finland har samordnat det nordiska perspektivet i initiativet. Vid webbevenemangen som miljöministeriet har ordnat tillsammans med sina partner har man samlat in idéer och önskemål från bland annat arkitekter, planerare, konstnärer, studerande, forskare och formgivare från Norden och utanför. En nordisk rapport, som sammanställdes utifrån responsen, presenterades för kommissionen i juni 2021.Samarbete gällande bedömning av byggandets klimatkonsekvenser och den cirkulära ekonominFöreträdarna för de nordiska länderna diskuterade också om att stärka samarbetet gällande bedömning av byggnaders klimatkonsekvenser och den cirkulära ekonomin inom byggbranschen samt digitala möjligheter i arbetet med att harmonisera byggbestämmelserna.Nordiska ministerrådets vision från 2019 om ett allt mer integrerat Norden har påskyndat det nordiska samarbetet inom byggande under de senaste åren. Våren 2020 inrättade länderna en gemensam styrgrupp för att samordna harmoniseringen av byggbestämmelserna. Man har också fastställt att de nordiska länderna bör hålla samman, i synnerhet i samband med revideringen av EU:s byggproduktförordning.”Det kändes mycket givande att träffa nordiska ministrar och ämbetsverkschefer genast i början av min ministerperiod. De nordiska länderna har ambition och kompetens för att sporra det koldioxidsnåla byggandet och den cirkulära ekonomin. Genom samarbete säkerställer vi att åtgärderna som vidtas är samstämmiga och skapar konkurrensfördelar för nordiska företag”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands regering delar nu för tredje gången ut det internationella jämställdhetspriset. Årets pristagare är We Will Stop Femicide Platform, en organisation som utför banbrytande arbete mot våld mot kvinnor i Turkiet och vars arbete är relevant över hela världen.Finlands statsminister Sanna Marin överlämnade priset på 300 000 euro till Gülsüm Önal, grundare, ordförande och representant för We Will Stop Femicide Platform, och Fidan Ataselim, organisationens grundare och generalsekreterare, i Tampere den 22 november 2021.– Att främja jämställdhet över hela världen kräver effektiva handlingar och beslutsamt arbete. Det internationella jämställdhetspriset uppmärksammar och ökar medvetenheten om detta arbete och bidrar också till att främja jämställdhet globalt, säger Sanna Marin. Världsekonomiskt forums index visar att Finland är världens näst bästa land i fråga om jämställdhet.– Med detta pris visar vi jämställdhetens roll som själva grunden för en hållbar utveckling, men också att mycket arbete återstår, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Utmärkelsen till We Will Stop Femicide Platform skapar en möjlighet att främja en bred offentlig diskussion som når bortom Turkiets gränser.– Jämställdhet och kvinnors och flickors lika rättigheter är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Priset är ett sätt att visa vårt starka stöd för modiga människorättskämpar som strävar efter att förverkliga kvinnors rättigheter och bekämpa våldet mot kvinnor. Genom att tilldela utmärkelsen till We Will Stop Femicide Platform ville juryn uppmärksamma spridningen av våld mot kvinnor som har ökat drastiskt i alla länder under Covid-pandemin. Juryn uppmärksammar också organisationens modiga arbete med att främja Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, mer känd som Istanbulkonventionen, som är det viktigaste internationella rättsliga instrumentet för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor. Dessutom har plattformens arbete universell betydelse eftersom våldet mot kvinnor är ett allvarligt problem överallt, även i Finland, säger Eva Biaudet, riksdagsledamot och ordförande för IGEP.We Will Stop Femicide Platform har kämpat för att få ett stop på mord på kvinnor och värna om kvinnors skydd från våld sedan 2010. Organisationen ger rättshjälp till kvinnor som behöver skydd mot våld, engagerar sig i fall av våld mot och mord på kvinnor genom sina advokater och företrädare, stöder mördade kvinnornas familjer och driver på förändringar i lagstiftningen för att skydda kvinnor.Tack vare organisationens arbete har det blivit svårare att undgå straff och avskräckande domar har uppnåtts.– Vi har gjort vad som måste göras och vad alla borde göra. Det faktum att kampen i vårt land har uppmärksammats av det internationella samfundet ger oss stor styrka och glädje. Att priset kommer från ett land som Finland som främjar kvinnors rättigheter är också en källa till stolthet, säger Gülsüm Önal och Fidan Ataselim från We Will Stop Femicide Platform.Över 400 nomineringar från hela världen lämnades in till juryn under den öppna nomineringsperioden. Finlands regering fattade sitt beslut på grundval av ett förslag från en oberoende internationell jury.Juryn bestod av Eva Biaudet (ordföranden), riksdagsledamot (Finland); Bella Forsgrén riksdagsledamot (Finland); Dean Peacock, direktör för Women’s International League for Peace and Freedoms initiativ för att konfrontera militariserad maskulinitet (Sydafrika); Matti Vanhanen, riksdagsledamot (Finland); samt ambassadör Melanne Verveer, verkställande direktör för Georgetown Institute for Women, Peace and Security vid Georgetown University (Förenta staterna).År 2017 utdelades Finlands regerings internationella jämställdhetspris till Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Hon gav prispengarna till en nigeriansk organisation som arbetar för att stoppa våld i hemmet. Organisationen använder prispengarna till att bygga en fristad för kvinnor.År 2019 gick priset till den globala kvinnorättsorganisationen Equality Now, en global ideell organisation som har lyckats ändra diskriminerande lagar och föråldrade förfaranden i flera länder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet utlyser projektstöd för finländska civilsamhällesorganisationer i januari 2022. Ansökningstiden är 24.1–4.3.2022. Organisationerna kan ansöka om statsunderstöd för utvecklingssamarbetsprojekt som genomförs 2023–2026. Utlysningen med bedömningskriterier publiceras den 24 januari 2022. Projektstödet är en del av anslagen för civilsamhällets utvecklingssamarbete.Projektstödet till finländska civilsamhällesorganisationer är ett led i genomförandet av Finlands utvecklingspolitik. Genom verksamhet på sina egna expertområden och med sina egna verksamhetsformer i utvecklingsländer ökar civilsamhällesorganisationerna  mångsidigheten och genomslagskraften i Finlands utvecklingssamarbete. Genom projektstödet stöder utrikesministeriet mångfalden och flerstämmigheten i det civila samhället. De finländska organisationerna och deras partner stärker kapaciteten hos civilsamhällets aktörer i utvecklingsländerna och förbättrar civilsamhällets tillstånd och villkor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Främjandet av digital integration och den europeiska digitala identiteten diskuteras när de nordiska och baltiska ländernas ministrar med ansvar för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen sammanträder fredagen den 26 november.Mötet för Nordiska ministerrådet för digitaliseringsfrågor inleds av ministerrådets ordförande kommunminister Sirpa Paatero, som också ansvarar för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen. Mötet är en del av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.”De nordiska länderna och Baltikum är naturliga och betydelsefulla samarbetsparter för Finland i det internationella samarbetet när det gäller digitalisering. Det är viktigt att vi tillsammans utvecklar gränsöverskridande e-tjänster och på så vis underlättar rörligheten i området”, berättar kommunminister Sirpa Paatero.Den viktigaste frågan som behandlas är främjandet av digital integration. Ministrarna har för avsikt att ge ett gemensamt uttalande om ärendet vid mötet. ”Vårt samhälle bygger på demokrati, jämlikhet, humankapital och socialt ansvar. Vi måste se till att den digitala förändringen i vår region följer dessa principer både nu och i framtiden. Digital integration är en förutsättning för framgångsrik digital förändring och för regionens konkurrenskraft”, konstaterar Paatero.Diskussionen inleds av Europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri.Vid mötet väntas också beslut om en digital, grön övergång, som varit ett av årets huvudteman. Avsikten är att man fattar beslut om att främja gröna datarymder som en ny åtgärd i digitaliseringsfrågor.”Vi behöver en övergripande politik som förenar digitalisering och miljöfrågor. Vi måste i allt högre grad kunna utnyttja digitala lösningar för att stödja en grön övergång”, konstaterar Paatero. Beredningen av den digitala identiteten framskrider Ministrarna ska också diskutera den europeiska digitala identiteten. Temat presenteras av Europeiska kommissionens direktör för digitalisering Roberto Viola. Det är fråga om ett verktyg för identifiering eller fastställande av vissa personuppgifter, och det är avsett för EU-medborgare, personer som är bosatta i EU samt företag.I Finland utvecklar den digitala identiteten inom ett projekt som leds av finansministeriet. Syftet är att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat. Projektet gör det möjligt för finländarna att identifiera sig elektroniskt i andra EU-medlemsstaters tjänster och det beaktar också det pågående gemensamma europeiska utvecklingsarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär 22.11.2021-14.1.2022 utlåtande om åtgärdsplanen om barns växelvisa boende.Åtgärdsplanen innehåller förslag om hur socialskyddet, bildningstjänsterna och social- och hälsovårdstjänsterna skulle kunna utvecklas så att de fall där barn bor växelvis och andra fall där barn har två hem kan tas i beaktande bättre. ”Vid beredningen av åtgärdsplanen samlade man in forskningsbaserad information om barns växelvisa boende och andra fall där barn har två hem, och nu har informationen analyserats. För närvarande pågår flera stora projekt där man skulle kunna verkställa de förslag som ges i åtgärdsplanen om växelvist boende”, berättar social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.  
Arbetsgruppens centrala förslagFörslagen i åtgärdsplanen om barns växelvisa boende gäller särskilt hur de yrkesmänniskor som arbetar med barn och familjer kan utbildas och hur anvisningarna kan utvecklas med tanke på de fall där barn har två hem. Arbetsgruppen föreslår också att växelvist boende bör beaktas när man verkställer reformen av den sociala tryggheten och social- och hälsovårdsreformen.   Social- och hälsovårdstjänster (social- och hälsovårdsministeriet)Kunnandet hos välfärdsområdenas personal behöver stärkas, särskilt det kunnande som gäller organiseringen av tjänster och kommunikationen med båda vårdnadshavarna eller föräldrarna. Småbarnspedagogik och utbildning (Undervisnings- och kulturministeriet)Personalens kunnande ska stärkas särskilt när det gäller innehållet i den information som ges till vårdnadshavare och föräldrar. Stödet till barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet på två orter och planeringen i dessa fall ska stärkas.  Social trygghet (social- och hälsovårdsministeriet) Behoven av att utveckla förmånerna ska beaktas vid reformen av den sociala tryggheten. Underhållsbidrag (Justitieministeriet) Anvisningarna ska utvecklas med tanke på växelvist boende, och i ett senare skede även lagstiftningen. ”Under den mandatperiod som räckte ett halvt år samlade vår arbetsgrupp ihop information om barns växelvisa boende och utarbetade sedan en åtgärdsplan utifrån den. Nu önskar vi få kommentarer så att vi kan beakta dem när vi färdigställer planen. I utlåtandetjänsten har vi samlat de viktigaste frågorna om planens genomförande och ändamålsenlighet”, berättar Liisa Siika-Aho, direktör vid social- och hälsovårdsministeriet.  Åtgärdsplan för revidering av lagstiftningen och rutinerna för situationer för barn som bor växelvistUtlåtande.fiMandatperioden för den förvaltningsövergripande arbetsgruppen som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet var 15.4.-31.10.2021. Ordförande för arbetsgruppen var direktör Liisa Siika-Aho från social- och hälsovårdsministeriet.Läs också: Arbetsgrupp ska utveckla möjligheterna att beakta barns växelvisa boende i tjänster och förmånerUndersökning: Familjeförmånerna och familjetjänsterna stöder inte alltid barns växelvisa boende (VN Teas)Barnets bästa främst vid arrangemang med växelvist boende

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förändringarna i arbetslivet och de nya arbetssätten innebär både utmaningar och möjligheter för den nordiska arbetsmarknaden och arbetstagarnas välbefinnande. De nordiska arbetsministrarna diskuterar frågan vid ett möte som Finland ordnar som ordförande för Nordiska ministerrådet den 22–23 november 2021.I mötet deltar också Internationella arbetsorganisationen ILO:s generaldirektör Guy Ryder, Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki samt företrädare för arbetsmarknadsparterna. Finland representeras av arbetsminister Tuula Haatainen och social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Coronakrisen har ökat arbetslösheten och ojämlikhetenILO har följt hur coronaviruspandemin har påverkat arbetslivet och vilka åtgärder dess medlemsländer har vidtagit för att ta sig ut ur krisen. Under krisen har det förekommit fler brister än tidigare i att följa ILO:s konventioner. I många länder har också arbetslösheten, fattigdomen och ojämlikheten ökat och därför har ILO satsat på åtgärder som lindrar pandemins negativa effekter.”Vi är också i Finland oroade över att ojämlikheten har ökat och att vissa länder inskränkt bland annat föreningsfriheten. ILO utför ett viktigt arbete för att internationella arbetslivsstandarder ska uppfyllas”, säger arbetsminister Haatainen.Det ska ses till att arbetstagarna har tillräckligt skydd inom plattformsekonomin Många plattformsekonomiföretag är internationella företag. Därför är det enligt Finland viktigt att plattformsekonomin diskuteras mellan de nordiska länderna, i EU och på internationellt plan. En aktuell fråga är bland annat om plattformsarbetare betraktas som företagare eller arbetstagare.  Finland har en arbetsgrupp på trepartsbasis som behandlar frågan ur arbetslagstiftningens synvinkel.”En plattformsekonomi med rättvis reglering ger möjligheter till nya former av företagsverksamhet. De goda möjligheterna går dock förlorade om vi inte samtidigt ser till att regleringen är tillräcklig och att arbetstagarna har tillräckliga skyddsnät”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Psykisk hälsa ska stödas i omvälvningen i arbetslivetDen demografiska förändringen leder till att befolkningen i arbetsför ålder minskar. Samtidigt orsakar mental ohälsa förtida pensioneringar. Att främja psykisk hälsa förutsätter satsningar på arbetsplatser och i arbetslivet.  Det är viktigt att man ser till att arbetskraften är arbetsför och orkar arbeta fram till pensioneringen.
  
I det föränderliga arbetslivet kan det vara allt svårare att identifiera och hantera psykosociala risker. I framtiden måste en god mental arbetshälsa ses som en investering.  Fokus får inte ligga enbart på mentalvårdstjänster, utan flyttas till förebyggande åtgärder och arbete med att ändra de bakomliggande orsakerna som leder till för stor belastning och stress.”I välfärdsekonomin bör mental hälsa allt mer ses som investeringsvärt kapital. Jag hoppas också på nordiskt samarbete för att strategin för psykisk hälsa i Europeiska unionen ska kunna införas”, säger social- och hälsovårdsminister Sarkkinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Mödrar som utmärkt sig som fostrare fick utmärkelsetecken vid regionala festtillställningar på barnkonventionens dag den 20 november 2021.På grund av coronapandemin har det inte varit möjligt att ordna en riksomfattande morsdagsfest i år eller i fjol. Traditionellt är det just på morsdagfesten som utmärkelsetecknen överräcks till mödrarna.Mannerheims Barnskyddsförbund distrikt ordnade i samarbete med regionförvaltningsverken nio regionala festtillställningar där utmärkelsetecknen överräcktes. Festerna ordnades i Rovaniemi, Uleåborg, Ylihärmä, Kankaanpää, Tammerfors, Åbo, Jyväskylä, Kouvola och Helsingfors. Vid tillställningarna fick mödrarna som belönades 2020 och 2021 sina utmärkelsetecken. Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen gratulerade de prisbelönta mödrarna via video.  År 2020 belönades 36 mödrar i hela landet och i år 29. De första utmärkelsetecknen till mödrar överräcktes 1946, vilket innebär att de i år överräcks redan för 75:e gången. Med anledning av jubileumsåret har namnen på alla mödrar som fått priset under årens lopp publicerats på Riddarordnarnas webbplats.De prisbelönta har utmärkt sig som exemplariska fostrare av barn och ungaMedalj av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros orden kan tilldelas mödrar i olika åldrar, som har verkat och verkar i olika livsmiljöer och uppgifter. De prisbelönta har utmärkt sig som exemplariska fostrare av barn och unga. Strävan är att mödrarna ska representera så olika grupper som möjligt, till exempel förvärvsarbetande, ensamförsörjare, mödrar som bor på landsbygden osv. samt även olika minoritetsgrupper såsom romer, samer och invandrare.Antalet barn är inte någon avgörande grund för att få priset. Den nedre åldersgränsen för kandidaterna är 40 år. Utöver biologiska mödrar kan det också föreslås att adoptivmödrar och fostermammor prisbelönas. Även ett mer omfattande samhälleligt fostringsansvar och verksamhet i till exempel i barnskydds- och familjeorganisationer, ungdoms- och idrottsorganisationer, skolnämnder och föräldraföreningar beaktas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen besöker Satakunta flygflottilj den 22 november 2021.Under sitt besök bekantar sig minister Kaikkonen med verksamheten och materielen vid Satakunta flygflottilj som ligger i Birkala. Han träffar också personal och beväringar som tjänstgör vid flottiljen.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Representanter för Finland och Ryssland höll en videokonferens på 30-årsdagen för Vänskapens naturskyddsområde. För att uppmärksamma jubileumsåret diskuterades potentiella nya samarbetsområden och möjligheter att utvidga Vänskapens naturskyddsområde till områden som är viktiga med tanke på naturskyddet.Mötets två ordförande var Ismo Tiainen, miljöministeriets direktör för förvaltning och internationella ärenden, och Ivan Kusjtj, direktör för internationella ärenden vid Rysslands naturresurs- och miljöministerium.”Att den biologiska mångfalden minskar är en global kris som måste bekämpas på alla nivåer. Naturen känner inga gränser. Finland och Ryssland har redan länge bedrivit ett praktiskt samarbete i naturskyddsfrågor. Vårt gemensamma naturskyddsområde och det högklassiga forskningssamarbetet i anslutning till det är ett fint exempel på detta”, säger Tiainen.Till Vänskapens naturskyddsområde hör Kostamus naturpark på den ryska sidan och Vänskapens park på den finska sidan. Vänskapens park består av fem naturskyddsområden i Kuhmo och Suomussalmi. Naturskyddsområdet stöder sig på ett fördrag mellan Finland och Ryssland, med syfte att främja skyddet av arter och ekosystem samt forskning och långsiktig uppföljning av ekosystemen i närheten av den gemensamma gränsen.Det gemensamma naturskyddsområdets historia går tillbaka till utrotningen av skogsrenen i Finland på 1800-talet. Arten invandrade på nytt från ryska Karelen och etablerade sig i Kajanaland från och med 1950-talet. Djurens förflyttning från en del av naturskyddsområdet till en annan tryggades genom ett fördrag.Vetenskapligt samarbete som en del av naturskyddsområdets verksamhetVetenskapligt samarbete har varit en viktig del av verksamheten kring Vänskapens naturskyddsområde från första början. Det har ordnats gemensamma internationella forskningsprojekt, gjorts forskarutbyten och utvecklats metoder. Via Vänskapsparkens forskningscentral i Kuhmo, som drivs av Finlands miljöcentral, har finska forskare fått göra fältarbete i Ryssland, och rörligheten över gränsen har varit smidig åt båda hållen. Forskningscentralen bedriver ett aktivt vetenskapligt samarbete och möjliggör informationsutbyte om de värdefulla naturobjektens tillstånd i området. ”Vi har understött forskningssamarbete mellan öst och väst och dragit nytta av forskningstraditionerna i båda länderna, för att värna om den gemensamma naturen”, säger specialforskare Gergely Várkonyi vid Finlands miljöcentral.Vänskapens naturskyddsområde är en del av parksamarbetet mellan Finland och Ryssland, som bedrivs av Forststyrelsens naturtjänster.”Genom det praktiska samarbetet mellan naturskyddsområdena har vi bland annat kunnat förbättra förutsättningarna för naturturism på bägge sidor om gränsen och utveckla natur- och miljöpedagogiken”, berättar Pirkko Siikamäki, regiondirektör för Forststyrelsens naturtjänster i Österbotten-Kajanaland.

Källa: Valtioneuvosto.fi