NordenBladet — Antalet nya coronavirusfall i Finland fortsätter att öka. Vecka 46 konstaterades ca 7 200 nya coronafall. I slutet av oktober konstaterades över 4 000 fall per vecka, och under den senaste veckan (vecka 46) över 7 000 fall. Detta är över 3 000 fler fall på veckonivå. Antalet coronaviruspatienter som tagits in på intensivvård per vecka har nästan tredubblats under de tre senaste veckorna.Under de två senaste veckorna (8–21.11) rapporterades 237 nya smittfall i Finland per hundratusen invånare. I mitten av oktober rapporterades under 14 dygn 133 nya smittfall per hundratusen invånare, och efter det har incidensen ständigt ökat. Antalet fall bland barn under 12 år har stigit under de senaste veckorna. Behovet av sjukhusvård för barn under 12 år är dock mycket sällsynt, och det har inte observerats någon förändring i fråga om detta, trots att antalet coronavirusfall har ökat.I slutet av förra veckan vårdades sammanlagt 156 coronaviruspatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 112 på bäddavdelningar och 44 på intensivvårdsavdelningar. Belastningen på sjukhusvården har ökat under den senaste månaden. Under vecka 46 togs det in sammanlagt 147 nya coronaviruspatienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. Under de senaste fem veckorna (veckorna 42−46) har antalet nya coronaviruspatienter som tagits in på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården per vecka varierat mellan 110 till 166 patienter. Vecka 46 togs 35 nya coronaviruspatienter in för intensivvård. Vecka 45 var antalet nya intensivvårdspatienter sammanlagt 31, och under de föregående veckorna (42–44) varierade antalet nya patienter mellan 14 och 22. Totalt 1 302 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 24 november.Risken att bli intagen för specialiserad sjukvård är betydligt större för dem som inte är vaccinerade än för dem som har fått båda vaccindoserna. Från augusti till utgången av oktober har personer som inte är vaccinerade tagits in för specialiserad sjukvård 19 gånger oftare än personer som fått båda vaccindoserna, och för intensivvård 33 gånger oftare.Fram till den 24 november har 86,4 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 81,1 procent båda vaccindoserna. Fram till den 24 november har 203 023 personer fått den tredje vaccindosen.
Under vecka 46 togs det över 113 200 coronatester. Testningsaktiviteten har stadigt ökat under senaste veckorna. I slutet av oktober togs endast cirka 80 700 tester per vecka. Av de tester som togs förra veckan var 6,3 procent positiva. Under de två föregående veckorna var andelen 5,9 procent och i slutet av oktober 5,2 procent.Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesbilden uppdateras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbsida Lägesöversikt om coronaviruset. En omfattande uppföljningsrapport publiceras varannan vecka på torsdag eftermiddag på webbsidan Hybridistrategins uppföljningsrapport. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Överenskommelsen om social trygghet träder i kraft den 1 februari 2022. Notväxlingen mellan utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och Finlands ambassadör i Japan Takashi Murata om ikraftträdandet av överenskommelsen gick av stapeln den 25 november.   När överenskommelsen träder i kraft behöver arbetstagare som arbetat i endera avtalsstaten inte längre betala dubbla pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter. Överenskommelsen påverkar socialskyddet för de personer som har rört sig eller kommer att röra sig mellan Finland och Japan på grund av sitt arbete, i synnerhet deras pensionsskydd. Enligt överenskommelsen ska Finland betala ut arbetspensionerna till de personer som bor i Japan, och Japan till de personer som bor i Finland. I överenskommelsen anges också vilken lagstiftning som ska tillämpas på pensions- och arbetslöshetsförsäkringen. 
 
Överenskommelsen innebär att det blir lättare för finländska företag att bedriva verksamhet i Japan. Arbetstagare som är stationerade i Japan ska omfattas av Finlands lagstiftning för att undvika dubbla pensionsförsäkringsavgifter. Överenskommelsen gagnar de personer som har återvänt eller flyttat till Finland från Japan. De kan få rätt till Japans pension även om de inte har omfattats av Japans pensionssystem tillräckligt länge för att få pension enligt Japans lagstiftning.  ”Genom överenskommelsen får personer som rör sig mellan Finland och Japan en bättre ställning och ett bättre socialskydd. Det myndighetssamarbete som överenskommelsen möjliggör gör det lättare att ansöka om arbetspension, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen. ”Tack vare överenskommelse om social trygghet mellan Finland och Japan blir det lättare både för finländska företagsrepresentanter och för japanska företagsrepresentanter att arbeta i det land där de är utstationerade. Överenskommelsen är ett viktigt steg framåt när det gäller att stärka de bilaterala relationerna och förbättra företags verksamhetsförutsättningar. Den bidrar också till att öka Finlands attraktionskraft som investeringsmiljö för japanska företag”, konstaterar utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Finlands riksdag godkände överenskommelsen om social trygghet i maj 2021. Innan överenskommelsen kan träda i kraft krävs det en officiell notväxling mellan Finland och Japan. Vid notväxlingen meddelar avtalsstaterna Finland och Japan till varandra att överenskommelsen kan träda i kraft inom den tid som avtalats.  Överenskommelse om social trygghet träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter den månad då den diplomatiska notväxlingen mellan avtalsstaterna har ägt rum, dvs. den 1 februari 2022. Bestämmelserna om överenskommelsens ikraftträdande utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet.Webbinarium om överenskommelsen i januariSocial- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet, Finlands ambassad i Tokyo och Pensionsskyddscentralen ordnar ett webbinarium om överenskommelsen den 21 januari 2022 där social- och hälsovårdsministeriets och Pensionsskyddscentralens sakkunniga ger närmare information om överenskommelsens innehåll och konsekvenser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist deltar i en konferens i Tórshavn på Färöarna den 25 november 2021. Under konferensen behandlas erfarenheter av den nordiska krishanteringen under coronapandemin och det framtida nordiska beredskapssamarbetet. Det är en av prioriteringarna under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021.Färöarnas landsstyre står värd för konferensen, vars syfte är att stärka de nordiska ländernas gemensamma analys av vad vi lärt oss av det nordiska samarbetet under pandemitiden och hur samarbetet bör utvecklas med tanke på framtida kriser. ”Det är viktigt att vi tillsammans diskuterar lärdomarna av coronapandemin. Det har varit mycket fokus på de stängda gränserna mellan de nordiska länderna – och det med fog. Den fria rörligheten hör till det nordiska samarbetets och samhörighetens hörnstenar, och gränsstängningarna har drabbat medborgarna i våra gränsregioner speciellt hårt. Nordborna ska kunna lita på att en nordisk gränsöverskridande vardag fungerar”, säger minister Blomqvist.Minister Blomqvist deltar i en paneldebatt om följderna och lärdomarna av coronakrisen. Han kommer också att sammanfatta konferensens diskussioner i egenskap av ordförande för Nordiska ministerrådet.
 
”Under det finländska ordförandeskapet har vi fokuserat på att blicka framåt och ta lärdom av coronakrisen. Pandemin har varit en påminnelse om att vi alla gynnas av att samarbeta. Norden är helt enkelt starkare tillsammans. Det är den insikten vi ska ta vara på och konkretisera i ett ännu djupare och tätare samarbete”, konstaterar minister Blomqvist.I mötet deltar bland annat de nordiska samarbetsministrarna, Nordiska rådets president Bertel Haarder och Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki. Det deltar också olika experter på hälsoområdet, bland annat Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell och WHO:s Europadirektör Hans Kluge, som deltar på distans. Minister Jan-Erik Enestam håller ett anförande om resultaten av den utredning om samarbetet i kristider som Nordiska ministerrådet beställt av honom.Konferensens program

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar inom den närmaste framtiden inom social- och hälsovårdstjänsterna är positiva och har ökat klart sedan 2020.De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar inom social- och hälsovårdstjänsterna ligger på samma nivå som för små och medelstora företag i genomsnitt, framgår det av den SMF-företagsbarometer från den 25 november 2021 som kartlägger lägesbilden för små och medelstora företag.De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar inom den närmaste framtiden inom social- och hälsovårdstjänsterna är positiva och har ökat klart sedan 2020. Utsikterna också i fråga om antalet anställda är positiva för små och medelstora företag inom social- och hälsovården; 13 procent av respondenterna tror att antalet anställda kommer att öka under de följande 12 månaderna. Denna andel är dock mindre än inom branscherna i genomsnitt. Endast tre procent av respondenterna förutspår att antalet anställda minskar, medan andelen inom alla branscher var åtta procent.”De små och medelstora företagen inom social- och hälsovården konkurrerar om arbetskraften med den offentliga sektorn. Trots att det under en lång tid har förekommit osäkerhet inom SMF-sektorn till exempel på grund av social- och hälsovårdsreformen, har aktörerna inom sektorn varit positivt optimistiska med tanke på framtidsutsikterna enligt resultaten från företagsbarometern”, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen från arbets- och näringsministeriet.Viljan att växa inom social- och hälsovården är lägre än genomsnittet för små och medelstora företag. En klart större andel av de små och medelstora företagen inom social- och hälsovården svarade att företagen inte har sådana tillväxtmål (35 procent) som branscherna i genomsnitt. De vanligaste förnyelseåtgärderna för små och medelstora företag inom social- och hälsovården under året var personalutbildning (63 procent av respondenterna) och investeringar (62 procent). SMF-företagen inom social- och hälsovården såg mest utvecklingsbehov i fråga om försäljning och marknadsföring samt personalutveckling och personalutbildning. Det allmänna ekonomiska läget och tillgången på arbetskraft ansågs vara det värsta yttre hindret för utveckling.Anmärkningsvärt är dock att en större andel av de små och medelstora företagen inom alla branscher angav tillgången på arbetskraft som ett hinder (17 procent) än de små och medelstora företagen inom social- och hälsovården (11 procent). Situationen var likartad också i fråga om kostnadsnivån och finansieringen. Å andra sidan upplevde en större andel (14 procent) av respondenterna inom hela social- och hälsovården jämfört med respondenterna inom alla branscher (10 procent) regleringen av affärsverksamheten som ett hinder för utveckling av affärsverksamheten. I små och medelstora företag inom social- och hälsovården ansågs möjligheterna till digitalisering ha mindre betydelse än i branscherna i genomsnitt eller i jämförelsebranscher.När det gäller förberedelserna inför tiden efter coronakrisen såg en klar majoritet av SMF-företagen inom social- och hälsovården inget behov av att ändra något i sin verksamhet (35 procent) och 17 procent av respondenterna bedömde också att de skulle återgå till sättet att arbeta före coronakrisen. Av respondenterna uppger 14 procent att de har satsat på att utveckla nya produkter och tjänster som blir en bestående del av affärsverksamheten. Inom alla branscher verkar det vara vanligare att nya produkter och tjänster införs permanent.I Finland finns det inom social- och hälsovården sammanlagt nästan 18 000 små och medelstora företag och deras personalstyrka uppgår till sammanlagt cirka 50 000. SMF-företagsbarometern besvarades av 596 företag inom social- och hälsovården och undersökningen genomfördes i juni–juli 2021. Hälften av de företag inom social- och hälsovården som besvarade SMF-företagsbarometern representerade näringsgrenen Andra hälsovårdstjänster. Den omfattar bland annat självständiga yrkesutövare. Näringsgrenen är stor till antalet respondenter i förhållande till andra och dominerar således resultaten av SMF-företagsbarometern för social- och hälsovården.Barometern har producerats av Taloustutkimus och den publicerades av arbets- och näringsministeriets Branschtjänst.Branschtjänsten är en expertfunktion vid arbets- och näringsministeriet som samlar in, analyserar och förmedlar information om företagens verksamhetsmiljö och utvecklingen inom branscherna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland anslöt sig till den internationella E3F-koalitionen (The Export Finance for Future Coalition) vid dess möte den 24 november 2021. Denna ”Framtidens exportfinansieringskoalition” är en del av strategiarbete mot klimatuppvärmningen. Den syftar till att styra finansiering till hållbara projekt och fastställa de lämpligaste åtgärderna för att avstå från exportfinansiering i projekt som inte är förenliga med hållbar utveckling.Kärnan i strategin grundar sig på en principförklaring av koalitionen, som undertecknades av Danmark, Frankrike, Tyskland, Spanien, Sverige, Nederländerna och Storbritannien våren 2021. Vid konferensen i dag undertecknades förklaringen också av Finland, Belgien och Italien.Genom förklaringen erkänns handelns och exportfinansieringens betydelse i att främja klimatneutralitet och hållbara projekt och säkerställs att staternas finansieringspolitik är förenlig med Parisavtalet om klimatförändringar. Målet är att stödja övergången i exportekonomin nationellt och internationellt samt att främja utvecklingen av enhetliga internationella standarder. Genom att underteckna deklarationen förbinder sig länderna till konkreta åtgärder för att slopa exportfinansieringen i projekt som inte stöder klimatmålen.”Finland har som ambitiöst mål att bli ett klimatneutralt samhälle senast 2035. I Glasgow undertecknade vi COP26-deklarationen om internationellt offentligt stöd för övergång till ren energi. Och nu är vi mycket glada över att kunna ansluta oss till E3F-koalitionen och deklarationen från dess andra toppmöte, konstaterade näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus som representerade Finland vid E3F-mötet.”E3F-initiativet är välkommet, eftersom vi måste intensifiera diskussionen om klimat- och exportfinansiering. Vi förväntar oss att detta också leder till en bredare diskussion inom OECD, vilket skulle skapa gemensamma spelregler för finansieringen. Det är helt klart att klimatfrågorna kring exportfinansieringen måste behandlas ur olika synvinklar, bland annat genom att uppmuntra till och rapportera om gröna finansieringsåtgärder”, konstaterade Ihanus.Vid mötet i dag behandlade koalitionen särskilt resultaten från klimatmötet i Glasgow.  I synnerhet noterades uttalandet om internationellt stöd för övergången till ren energi. Den innehåller med vissa undantag slopande av det offentliga stödet för finansiering av handel med och export av fossila bränslen före utgången av 2022. Deklarationen från i våras kompletterades med målet att de deltagande staterna förbinder sig att styra finansiering till hållbara projekt och nationellt fastställa de lämpligaste sätten att avstå från exportfinansiering i projekt som inte är förenliga med hållbar utveckling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands välfärdsområdesval förrättas söndagen den 23 januari 2022. Förhandsröstningstiden i Finland är 12–18 januari 2022 och utomlands 12–15 januari 2022. Det går att rösta vid Finlands ambassader och konsulat och deras verksamhetsställen i 71 länder. Det finns totalt 97 röstningsställen utomlands.Utrikesministeriet ansvarar också för att ordna förhandsröstningen på finska fartyg som rör sig utanför Finlands gränser under perioden för förhandsröstningen. Det är justitieministeriet som har det övergripande ansvaret för att ordna val. På webbplatsen vaalit.fi finns en förteckning över alla förhandsröstningsställen och deras öppettider samt allmän information om välfärdsområdesvalet.Rösträtten i välfärdsområdesvalet bestäms på samma sätt som i kommunalval. Rösträtten är bunden till det välfärdsområde man är bosatt i. Finländare som är permanent bosatta utomlands är alltså inte röstberättigade. Läs mer om rösträtten.Rösta per brevRöstberättigade personer som befinner sig utomlands under förhandsröstningstiden och på valdagen kan också rösta per brev. Det är justitieministeriet som ansvarar för att ordna brevröstningen. Beställ brevröstningsmaterialet också om du planerar att förhandsrösta utomlands under förhandsröstningsdagarna. Till länder där posten tillfälligt inte fungerar på grund av coronaläget kan brevröstningsmaterialet sändas med ett kommersiellt kurirföretag på justitieministeriets bekostnad. Du hittar datum, anvisningar och material om brevröstning på webbplatsen.Coronapandemins inverkanPå grund av coronapandemin går det inte med säkerhet att garantera förhandsröstning på de anmälda förhandsröstningsställena. Landets myndigheter kan till exempel införa olika restriktioner på kort varsel. Du hittar också information om förhandsröstningen på ambassadernas och konsulatens webbplatser.Val

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen offentliggjorde den 24 november sitt höstpaket med bedömningar av Finlands och de övriga euroländernas utkast till budgetplaner.Utkasten till budgetplaner hör till EU:s samordnade tillsynsförfarande. Avsikten är att budgetplanen ska göra det möjligt för EU att upptäcka eventuella avviker från strategin för den offentliga ekonomin som medlemsländerna presenterat i sina senaste stabilitetsprogram.I höstpaketet ingår också politiska rekommendationer för euroområdet och en årlig strategi för hållbar tillväxt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 24 november 2021 en arbetsgrupp för att utveckla användningen av Evois strövområde för turism, rekreation, forskning och undervisning. Syftet är att göra Evois till ett exempelområde som statens övriga strövområden i fortsättningen kan ta efter. Även kommunerna och lokala aktörer i regionen deltar i utvecklingsarbetet.Arbetsgruppen har till uppgift att genomföra den allmänna plan för markanvändning och turism som fastställdes för Evois i fjol. Målet med utvecklingsarbetet är att speciellt ta hänsyn till de områden som hör till nätverket Natura samt forskningens och undervisningens behov. Enligt uppdraget ska arbetet vara klart senast den 30 juni 2022. Avsikten är att erfarenheterna av arbetet därefter ska användas också i utvecklingen av statens övriga strövområden och i planeringen av eventuella nya strövområden.– Att utveckla statens strövområden till områden med variationsrikt friluftsliv förutsätter att vandringslederna, tjänsterna och affärsbyggnaderna håller god standard och att verksamhetsmiljön är förutsebar även ur turistföretagens synvinkel. Forststyrelsens åtgärder är inte ensamma tillräckliga för att öka områdenas attraktionskraft och antalet besök. Det behövs också insatser från kommunerna och företagen, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  Arbetsgruppens ordförande är Forststyrelsens generaldirektör Juha S. Niemelä och vice ordförande Tavastehus stadsstyrelseordförande Jari Koskinen. Arbetsgruppens medlemmar kommer från jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Naturresursinstitutet, Forststyrelsens naturtjänster, Asikkala och Padasjoki kommuner, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto, Finlands Scouter ry, Tavastlands yrkeshögskola, Hämeen metsänhoitajat, Finlands Jägarförbund/Södra Tavastlands distrikt, Suomen Latu, Helsingfors universitet och områdets företag.– Målet är att använda Evois även i fortsättningen som ett område som betjänar undervisning och forskning. I området finns redan nu bland annat Tavastlands yrkeshögskola, Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet. Det finns inte heller några hinder för att använda området mer i forskningssyfte. Det är beklagligt att miljöministeriet och naturskyddsorganisationerna trots begäran inte satt med i arbetsgruppen för att diskutera dessa behov av fortsatt utveckling, säger minister Leppä.  Arbetet bottnar i en färsk plan för markanvändning och turismEnligt den i fjol fastställda allmänna planen för markanvändning och turism ska Evois strövområde bli ett flaggskepp inom naturturismen som skapar upplevelser kring en variationsrik natur och kulturhistoriska värden samt innehåll som hänför sig till inlärning av naturens biologiska mångfald för såväl inhemska som internationella turister. Detta mål har också att göra med planerna att ansluta Evois till Finlands och Estlands gemensamma nätverk av strövområden som också omfattar strövområdena i Ruunaa, Kylmäluoma och Ule träsk i Finland. För närvarande är Evois det enda av dessa områden som är beläget i Södra Finland.– Evois är ett viktigt jakt- och fisketurismmål och väldigt populärt bland fritidsjägare och fritidsfiskare. En hållbar och säker jakt och ett hållbart och säkert fiske kommer även i fortsättningen att vara en viktig rekreationsform på Evois strövområde, säger minister Leppä.– Till exempel inkvarteringsverksamhet kan också etableras inom strövområdet. Målet är att utveckla områdets näringsstruktur och affärsverksamhet så att serviceproducenterna själva svarar för de investeringar som görs i området. Forststyrelsens roll är endast att skapa möjligheter för att utveckla funktionerna, säger Forststyrelsens generaldirektör Juha S. Niemelä.– Efterfrågan på fritidsaktiviteter på statens marker ökar hela tiden och för detta ändamål behöver vi också i fortsättningen nya specifika områden för friluftsliv, rekreation och naturturism, fortsätter Niemelä. Detta är också ett av målen i den nationella strategi för friluftsliv som är under beredning.Brev om tillsättande av arbetsgruppenEvon retkeilyalueen maankäytön ja matkailun yleissuunnitelma 2020 (Allmän plan för markanvändning och turism på Evois strövområde 2020)Ytterligare upplysningar:Jord- och skogsbruksministeriet:Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 16 2190, [email protected]Annukka Kimmo, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 478 0226, [email protected]Forststyrelsen: Juha S. Niemelä, generaldirektör, tfn 020 639 4201, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid mötet i EU:s konkurrenskraftsråd i Bryssel den 25–26 november kommer ministrarna att diskutera regleringen av de största digitala företagens verksamhet och hur säkerheten för olika användare av förmedlingstjänster på internet kan förbättras. Inom rymdsektorn diskuteras bland annat finansieringen av företag inom sektorn och hanteringen av rymdtrafiken.I konkurrenskraftsrådet representeras Finland av arbetsminister Tuula Haatainen och näringsministerns statssekreterare Jukka Ihanus. Temat för mötet mellan ministrarna med ansvar för den inre marknaden och industripolitiken är två lagstiftningsprojekt som hänför sig till aktörerna inom den digitala sektorn och om vilka båda rådet godkänner en allmän riktlinje. Genom lagen om digitala marknader (DMA, Digital Markets Act) ingriper man i orättvisa handelsmetoder som företag och konsumenter stöter på när de sköter sina ärenden på internetplattformarna. Regleringen riktar sig till de cirka 10–15 största företag inom EU som tillhandahåller plattformstjänster. ”Vi understöder kommissionens förslag till lag om digitala marknader och dess mål att skapa en rättvis digital inre marknad. För Finland är det viktigt att de skyldigheter som gäller plattformsföretag är tydliga. Det gäller också att hålla fast vid förslagets mål att harmonisera EU-regleringen vid de fortsatta förhandlingarna”, säger arbetsminister Haatainen. Det andra digitala temat är lagen om digitala tjänster (DSA, Digital Service Act), genom vilken leverantörerna av internetbaserade mellanhandstjänster och mycket stora internetplattformar åläggs nya aktsamhetskrav. Målet är att öka användarnas säkerhet och internetplattformarnas öppenhet till exempel i fråga om vilket innehåll och vilken reklam användarna ser. Man vill öka tjänsteleverantörernas ansvar för eventuellt olagligt innehåll i tjänsterna.Dessutom diskuterar ministrarna genomförandet av återhämtningsplanen för EU. Små och medelstora företag uppmuntras att delta i rymdsektornKonkurrenskraftsrådet fortsätter den 26 november med ett möte mellan ministrarna med ansvar för forsknings- och innovationsverksamhet samt rymdfrågor. Ministrarna diskuterar forskning och innovationer för att uppnå sektorsövergripande mål. Vid mötet antas rådets slutsatser om förvaltningen av det europeiska forskningsområdet samt rådets rekommendation om ett europeiskt forsknings- och innovationsavtal. På agendan för rymden står utveckling av finansieringen på lång sikt så att nya aktörer, inklusive startup-företag, bättre kommer in på den växande marknaden. ”Rymdsektorn växer och Finland har mycket kompetens som behövs inom sektorn. Tillträde till sektorn kräver dock mer kapital än genomsnittet, och för att sporra nya företag till sektorn krävs det att den privata och offentliga finansieringen kombineras”, säger näringsminister Mika Lintilä. Främjandet av ett hållbart utnyttjande av rymden och en hållbar tillväxt ingår både i riktlinjedebatten och i slutsatserna om en rymd för alla som ska godkännas. Temana är också en fortsättning på prioriteringarna under Finlands EU-ordförandeskap. Vid mötet presenteras också ordförandelandet Sloveniens rapport om förvaltningen av rymdtrafiken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår lagändringar för att göra det lättare att ge och använda möjligheten att delta i bolagsstämmor och andelslagsstämmor på distans. Man vill också tillåta möten som hålls helt och hållet på distans utan någon fysisk mötesplats. Målet är att förbättra aktieägarnas och medlemmarnas möjligheter att delta i mötena. Arbetsgruppens betänkande är nu på remiss.Under coronaepidemin har man tillämpat en temporär lag som har underlättat distansdeltagande i andelslagsstämmor och tillåtit möten som hålls helt och hållet på distans i börsbolag. Enligt arbetsgruppens förslag kan bolagsstämmor i aktiebolag och bostadsaktiebolag samt andelslagsstämmor helt och hållet hållas på distans förutsatt att alla deltagare har fulla deltaganderättigheter under stämman och att det i bolagsordningen eller stadgarna finns en bestämmelse om distansmöten. Arbetsgruppen föreslår också att mötesarrangemangen vid så kallade hybridmöten förtydligas så att både de som deltar på mötesplatsen och de som deltar på distans kan utöva sina rättigheter fullt ut under mötet. Bolagsordningen eller stadgarna ska kunna ändras för att möjliggöra hybridmöten genom vanligt beslut med kvalificerad majoritet.Dessutom ska en bolagsstämma i ett bostadsaktiebolag med minst 30 aktielägenheter ordnas som ett hybridmöte, om minst tre aktieägare kräver det.Bolaget eller andelslaget ska också kunna erbjuda andra sätt att delta, såsom möjlighet till förhandsröstning eller möjlighet att utöva sin yttranderätt skriftligen före eller under stämman.Regleringen avses träda i kraft vid ingången av juli nästa år, när den temporära lagstiftningen som gäller distansdeltagande och nätsammanträden upphör att gälla.Betänkandet innehåller en avvikande mening lämnad av Börsstiftelsen samt yttranden av finansministeriet och WWF Finland.Förslaget kan kommenteras i e-tjänsten Utlåtande.fi fram till den 23 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi