NordenBladet — Regeringen föreslår att giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar förlängs till utgången av juni 2022 så att bestämmelserna i huvudsak förblir oförändrade. Bestämmelserna gäller bland annat hälsosäker inresa, restriktioner i fråga om lokaler och verksamhet i syfte att hindra smittspridning samt covidintyget.I propositionen föreslås det att giltighetstiden för bestämmelserna om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet och om tillsyn över förplägnadsrörelser ska förlängas. Dessutom förlängs giltighetstiden för bestämmelserna om särskilda hygienkrav i persontrafiken och övriga tjänster och om temporär begränsning av verksamheten när epidemiläget kräver det.I propositionen föreslås det också att bestämmelserna om Coronablinkern och covidintyget förlängs. Bestämmelserna om användningen av covidintyg preciseras genom att användningen riktas till att gälla hela öppettiden för offentliga tillställningar och utrymmen.I propositionen föreslås det att giltighetstiden för bestämmelserna om hälsosäker inresa under covid-19-pandemin förlängs. Det krävs fortfarande att personer som anländer till Finland ska visa upp ett tillförlitligt intyg över att de har haft covid-19 inom de sex senaste månaderna eller fått en godkänd vaccinationsserie eller att de före ankomsten till Finland tagit ett tillförlitligt test med negativt resultat.Skyldigheten att ta ett test 72–120 timmar efter ankomsten till landet ska gälla dem som har ett testintyg eller som tar ett test efter ankomsten till Finland eller som inte har en hel vaccinationsserie.  Undantaget från skyldigheten att visa upp intyg eller delta i ett covid-19-test gäller vissa persongrupper på samma sätt som för närvarande, medan det undantag som gäller vissa länder och områden samt statsrådets bemyndigande att utfärda förordning ska slopas.
I propositionen föreslås en ny temporär bestämmelse om kommunernas skyldighet att bevilja EU:s digitala vaccinationsintyg till dem som har vaccinerats utanför EU. En vaccinationsserie är godtagbar om den har genomförts med vaccinpreparat för vilka Europeiska kommissionen har beviljat försäljningstillstånd eller som Världshälsoorganisationen har godkänt i sin förteckning över nödanvändning.I propositionen föreslås det att bestämmelserna om temporär begränsning av antalet passagerare i persontrafiken och om temporär stängning av utrymmen ändras. Incidensen av covid-19 ska strykas bland de föreskrivna kriterierna för myndigheternas beslutsfattande. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att smittklustren i området är betydande och att de kan medföra risk för omfattande spridning av nya smittor i området.Lagen ska fortsättningsvis innehålla en bestämmelse om underlåtenhet att delta i covid-19-test och en bestämmelse om statens skyldighet att ersätta kommuners och samkommuners kostnader för kontroll av intyg och covid-19-testning. Det föreslås också att preciseringarna av bestämmelserna om handräckning och om verkställighet av beslut ska fortsätta att gälla.De temporära bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände i dag fem förordningar* om producentansvar och en förordning om avstjälpningsplatser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets allmänna sammanträde beslutade i dag den 25 november 2021 att överföra aktierna i börsbolaget Anora Group Abp från statsrådets kansli i specialuppgiftsbolaget Solidium Oy:s ägo och ägarstyrning. Statens Anora-innehav är av finansiellt intresse. Ägarandelen är 19,4 procent.Solidium Oy är ett helt statsägt bolag som äger minoritetsandelar huvudsakligen i börsnoterade bolag. De bolag som ägs av Solidium anses ha en viktig roll med tanke på Finlands ekonomi. Statens innehav av strategiskt intresse är koncentrerade till statsrådets kanslis ägarstyrning. Staten är den näst största ägaren i Anora med ett aktieinnehav på 19,4 procent och har ställt ett finansiellt intresse på sitt innehav.Anora är Nordens ledande tillverkare och varumärke när det gäller viner och starka alkoholdrycker. Bolaget bildades efter fusionen mellan Altia Abp och norska Arcus ASA i september 2021. Bolaget är noterat på Helsingforsbörsen och Oslobörsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att lagen om småbarnspedagogik ändras så att bedrivande av privat daghemsverksamhet i fortsättningen förutsätter tillståndsmyndighetens godkännande i stället för det nuvarande anmälningsförfarandet. Statsrådet lämnade på torsdagen en regeringsproposition om detta.Den privata familjedagvården omfattas även i fortsättningen av anmälningsförfarandet. Bakgrunden till propositionen är följande skrivning i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering: Privata tjänster inom småbarnspedagogiken ska uppfylla samma kvalitetskriterier som offentliga tjänster. Verksamhet som bedrivs av privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken ska kräva tillstånd. Ändringen avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har utfärdat en förordning om ändring av förordningen om avgifter för utrikesförvaltningens prestationer 2020–2022. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller till och med den 31 december 2022.Genom ändringen av förordningen ändras avgifterna för pass och identitetskort som utfärdas vid utrikesministeriet och vid beskickningarna. Ett undantag är avgiften för pass för personer som deltagit i Finlands krig, som förblir oförändrad.Priset för identitetskort stiger med sex euro från och med den 1 januari 2022.  Ändringen baserar sig på EU:s förordning om identitetskort. Höjningen av avgiften beror på att det till följd av EU:s förordning har gjorts kompletterande ändringar i lagen om identitetskort. Sökandens ansiktsbild och fingeravtryck kommer att lagras i identitetskortets chip. De extra kostnader som lagstiftningsändringarna medför gäller den avgiftsbelagda verksamheten inom utrikesförvaltningen och ska i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) täckas till sitt fulla belopp av tillståndsavgifterna. Priset för pass stiger med 35 euro från och med den 1 januari 2022.  Priset på pass stiger med 35 euro, med undantag för pass för personer som deltagit i Finlands krig. Avgiften för pass har varit 140 euro sedan 2014. Passets nuvarande pris motsvarar inte längre kostnaderna. Enligt lagen ska avgiftens storlek motsvara statens totala kostnader för prestationen.  Avgiften för pass höjs för att förbättra kostnadstäckningen. Förslaget till prishöjning jämkades efter remissbehandlingen och den nya avgiften är nu lägre än kostnaderna för passet, med stöd av 6 § 3 mom. i lagen om grunderna för avgifter till staten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 25 november.Målet för utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande är att säkerställa en stark och horisontell kunskapsbas som stöder det samhälleliga beslutsfattandet. Med hjälp av planen riktas utrednings- och forskningsverksamheten in på de fokusområden som är väsentliga med tanke på genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering.Informationsbehoven i planen har identifierats vid ministerierna. Dessutom har en del av informationsbehoven tagits fram genom öppen samutveckling.Planen omfattar nio fokusområden och för dem valda utrednings- och forskningsteman samt reserver för informationsbehov som fastställs senare:Ett ekonomiskt hållbart FinlandEtt klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden samt bostadspolitikenFinland – större än sin storlek i världenDen trygga rättsstaten Finland, utvecklingen av rättsstaten samt försvarspolitikenEtt livskraftigt Finland, utvecklingen av transportnätet samt jordbruketEtt Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råderEtt rättvist, jämlikt och inkluderande FinlandKunnandets, bildningens och innovationernas FinlandStyrningssättÖvriga informationsbehovStatsrådets kansli och ministerierna med ansvar för de olika temana ansvarar för genomförandet av utrednings- och forskningsplanen i samarbete med den arbetsgrupp som samordnar statsrådets forsknings-, framsyns- och utvärderingsverksamhet. För genomförandet av planen anvisas ett anslag på 9 miljoner euro. Planen omfattar fokusområden och teman inklusive kostnadsförslag för utrednings- och forskningsverksamheten och anger fördelningen av berednings- och styrningsansvar.Utrednings- och forskningsprojekten upphandlas genom öppen ansökan. Urvalskriterierna för projekten är relevans och användbarhet, projektets kvalitet, projektgenomförarnas expertis och tillräckliga resurser samt kommunikation och informationshantering. Ansökningsomgången inleds den 30 november 2021. Närmare information om detta ges senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt allmänna sammanträde den 25 november 2021 förordnade statsrådet utrikesrådet Jukka Salovaara till utrikesministeriets statssekreterare som kanslichef från och med den 1 maj 2022.Uppdraget är tidsbundet till och med den 31 augusti 2026. Vid sammanträdet beslutade statsrådet också att utrikesministeriets nuvarande statssekreterare, utrikesrådet Matti Anttonen, fortsätter på sin post fram till den 30 april 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med reformen är att erbjuda arbetssökande och arbetsgivare digitala tjänster som bättre svarar mot deras behov och gör det smidigare att uträtta ärenden. Som en del av totalreformen skapas en ny serviceplattform som främjar bättre matchningen av arbete och arbetskraft och effektiviserar arbetsförmedlingen.Regeringen lämnade den 25 november 2021 en proposition till riksdagen som gör det möjligt att ta i bruk en ny digital serviceplattform inom arbets- och näringstjänsterna.”Smidiga digitala e-tjänster är dagens melodi. Modern jobbsökning förutsätter fungerande digitala tjänster. I och med denna reform förbättras tjänsterna för arbetssökande och arbetsgivare. Genom reformen kan vi också bättre svara mot matchningsproblemet. Genom att utnyttja artificiell intelligens kan arbete och arbetskraft lättare hitta varandra”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Nya digitala tjänster främjar matchningen av arbetssökande och arbetsplatser De nya digitala arbets- och näringstjänsterna ska stegvis ersätta de nuvarande e-tjänsterna för kunder och experter och arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem. E-tjänsterna för person- och företagskunder och experter kommer i fortsättningen att finnas på serviceplattformen Jobbmarknad.Serviceplattformen Jobbmarknad utnyttjar bland annat artificiell intelligens för att arbetssökande och arbetsgivare ska hitta varandra bättre och snabbare än för närvarande. En ny funktion på Jobbmarknaden är möjligheten att skapa och publicera en jobbsökarprofil. De nya digitala tjänsterna tas i bruk stegvis från och med maj 2022Målet med reformen är också att förtydliga och uppdatera bestämmelserna om behandlingen av kunduppgifter inom den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen. Propositionen innehåller bestämmelser om behandlingen av uppgifter i jobbsökarprofilerna och om sökandet av uppgifter i publicerade profiler. Dessutom innehåller propositionen ändringar som gäller olika aktörers roller vid behandlingen av personuppgifter. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 2 maj 2022. Ibruktagandet av de nya digitala tjänsterna kommer att ske stegvis. Jobbmarknaden tas i bruk i maj 2022. I övrigt tas de reformerade tjänsterna för kunder och experter i bruk från och med hösten 2022. De reformerade informationssystemen ska i sin helhet ha tagits i bruk senast vid utgången av 2023.En testversion av serviceplattformen Jobbmarknad är tillgänglig redan nu.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Kenya har inlett samarbete för att minska våldet mot kvinnor och flickor i Kenya, där det könsbaserade våldet har ökat under coronapandemin. Med Finlands stöd strävar Kenya också efter att öka antalet kvinnor i ledande ställning.Finland och Kenya har inlett ett bilateralt projekt för att förebygga våld mot kvinnor och könsbaserat våld. Projektet stärker myndigheternas kapacitet att stöda dem som utsatts för våld och ökar kunskapen om det könsrelaterade våldet. Kenya har som mål att eliminera det könsrelaterade våldet och sätta stopp för könsstympning av flickor till år 2026.”Projektet är ytterst aktuellt eftersom det könsbaserade våldet har ökat märkbart under coronapandemin. Med hjälp av sakkunskap som Finland erbjuder och genom samarbete mellan våra länder kan vi vända denna utveckling”, säger Finlands ambassadör i Nairobi Pirkka Tapiola.Projektet genomförs i tre av Kenyas administrativa distrikt. I distriktet Samburu förekommer skadliga kulturella seder och könsstympning av flickor. Distriktet Kilifi lider av fattigdom och många oönskade eller oplanerade graviditeter bland unga. Distriktet Bungoma har höga våldtäktssiffror. Projektet har goda möjligheter att utvidgas till andra delar av landet. Till stöd för arbetet erbjuder Finland en konsult som inledde sitt fleråriga arbete i slutet av september 2021. Kenya har budgeterat en miljon euro för projektet och Finlands bidrag är fem miljoner euro. För det förebyggande arbetet kommer Finland också välja en partnerorganisation från det civila samhället som ska komplettera myndighetsarbetet i distrikten. Det planerade stödet till partnerorganisationen är två miljoner euro.Dessutom stöder Finland och UN Women kenyanska kvinnor för att öka deras andel av olika ledande uppdrag inom förvaltningen. Kvinnliga kandidater får till exempel utbildning inför det allmänna valet nästa år. Kvinnliga politiker och kvinnoorganisationer får stöd för sitt arbete för bättre lagstiftning och förfaranden i de politiska partierna. Våld mot kvinnor är också ett problem i samband med val, och därför främjar arbetet mot våldet också det politiska deltagandet. Finland satsar på åtgärder mot könsbaserat våld i utvecklingssamarbetet Bakom det könsbaserade våldet ligger strukturell diskriminering och skadliga könsrelaterade normer. Det är fråga om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har omfattande och långtgående konsekvenser för både individen och samhället. I Europeiska unionen uppskattas det könsrelaterade våldet orsaka, förutom mänskligt lidande, utgifter på upp till 228 miljarder euro per år.Åtgärder för att motarbeta våld mot kvinnor och flickor är en central del av Finlands utvecklingssamarbete, och Finland är en framträdande understödjare av FN:s befolkningsfond UNFPA. Organisationen arbetar för att utrota könsrelaterat våld och skadliga seder, som till exempel könsstympning och barnäktenskap. År 2021 finansierar Finland UNFPA:s verksamhet med 33 miljoner euro.Finland samarbetar också aktivt med olika civilsamhällesorganisationer kring detta tema. Civilsamhällesorganisationerna arbetar ofta i områden där andra aktörer inte är närvarande, till exempel på gräsrotsnivå i samhället eller i de minst utvecklade länder (LDC-länderna) där Finland inte har någon annan verksamhet. Genom civilsamhällesorganisationerna har Finland bland annat förebyggt oönskade och oplanerade graviditeter med hjälp av sexualundervisning.Denna nyhet publiceras den 25 november, som av FN utsetts till den internationella dagen mot våld mot kvinnor. Syftet med dagen är att uppmärksamma och motverka våld mot kvinnor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Endast genom långsiktiga insatser och sektorsövergripande samarbete kan vi ingripa i våldet mot kvinnor, betonade justitieminister Anna-Maja Henriksson vid ett seminarium om digitalt våld i Helsingfors i dag.Vid seminariet som ägde rum på den internationella dagen mot våld mot kvinnor hölls anföranden om hatpropaganda på webben, olika sätt att ingripa i digitalt våld, könsstereotypier i videospel och könsrelaterat våld i spelbranschen. Seminariet ordnades av justitieministeriet och Kvinnoorganisationernas Centralförbund som en del av programmet för bekämpning av våld mot kvinnor.– Den nuvarande regeringen fäster särskild vikt vid att minska brott mot personlig integritet samt brott mot liv och hälsa, i synnerhet brott mot barn samt våld i nära relationer, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson.I sitt anförande presenterade minister Henriksson de lagberedningsprojekt som regeringen har inlett för att förbättra brottsoffrets ställning, ingripa i våld och öka jämställdheten. Exempel på dessa är totalreformen av lagstiftningen om sexualbrott, översynen av lagen om besöksförbud och inrättandet av en uppgift som rapportör om våld mot kvinnor. Hon berättade också om framstegen i genomförandet av regeringens program för bekämpning av våld mot kvinnor.Våldet måste bekämpas alla dagar om åretSeminariets tema, det digitala våldet, har än så länge inte diskuterats eller tagits upp i myndigheternas verksamhet i någon större utsträckning. Allteftersom växelverkan mellan människorna har övergått till nätet har också möjligheterna och verktygen för trakasserier och våld på nätet ökat.– Det är viktigt att förstå att trakasserier och våld på nätet kan vara lika allvarliga och sårande som handlingar ansikte mot ansikte. Det digitala våldet förutsätter ny slags kompetens av myndigheter och yrkesmänniskor som möter offer för det i sitt arbete. Olika organisationer har haft en viktig roll i att öka medvetenheten om det digitala våldet och i att hjälpa offren, sade Henriksson.Seminariet hölls på den internationella dagen mot våld mot kvinnor. Henriksson poängterade dock att våldet mot kvinnor måste bekämpas alla dagar om året.

Källa: Valtioneuvosto.fi