Ministrarna med ansvar för social- och hälsovård föreslår striktare begränsningar för förplägnadsrörelserna

NordenBladet — Den 25 november sammanträdde regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård för att diskutera coronavirusläget och restriktionerna i Finland. Ministerarbetsgruppen föreslår att begränsningarna för förplägnadsrörelser ska skärpas. Beslutet fattas vid Statsrådets sammanträde så snart som möjligt.Ministerarbetsgruppen föreslår att begränsningarna i områden med samhällsspridning ska skärpas enligt följande:Serveringen av alkohol ska upphöra i förplägnadsrörelser klockan 17.00, och förplägnadsrörelserna får hålla öppet för kunder 05.00-18.00.  Restaurangerna behöver dock inte följa ovannämnda begränsningar om de använder coronapasset.   De förplägnadsrörelser som inte serverar alkohol får hålla öppet 05.00-01.00 utan att använda coronapasset. Restriktionerna träder i kraft söndagen den 28 november klockan 00.00.  De restauranger som serverar alkohol får bedriva verksamhet normalt efter klockan 17.00 bara om de använder coronapasset. Exempelvis snabbmatställen och caféer kan hålla öppet utan coronapasset precis som för närvarande.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

Nationella vaccinationsstrategin uppdateras

NordenBladet — Finlands strategi för vaccinationerna mot covid-19 uppdateras för att befolkningen behöver ett effektivare vaccinationsskydd på grund av höstens epidemiläge. Vaccinationerna är det effektivaste sättet att skydda befolkningen mot covid-19 och bromsa coronavirusepidemin. Vaccinationerna erbjuds gratis till alla som vill vaccinera sig och som inte har något hälsomässigt hinder för att få vaccinet.Statsrådet fattade principbeslutet om uppdateringen av vaccinationsstrategin vid dess sammanträde den 25 november 2021. Vaccinationsstrategin innehåller huvudprinciperna för vaccinationerna, och strategin baserar sig på medicinsk och vetenskaplig evidens.  I enlighet med regeringens hybridstrategi är syftet med vaccinationerna att hålla samhället öppet och trygga människors möjligheter att delta i samhällets olika funktioner. Genom vaccinationerna minskar man också antalet coronavirusfall och ser till att hälso- och sjukvården har tillräcklig kapacitet och tillgång till tjänster.  Den höga covid-19-incidensen bland ovaccinerade ökar för närvarande risken för att också vaccinerade människor insjuknar, och vaccinationstäckningen är ännu inte tillräckligt omfattande för att hindra att epidemin förvärras. Vaccinationstäckningen i de olika regionerna och befolkningsgrupperna varierar. Uppdaterade mål för vaccinationsstrateginFör att öka vaccinationstäckningen och uppnå målen krävs det att manökar den andel av befolkningen som fått två vaccindoser genom att rikta effektiva åtgärder särskilt till de befolkningsgrupper och områden där det finns brister i vaccinationstäckningen stärker befolkningens vaccinationsskydd genom att effektivisera vaccineringarna med den tredje vaccindosenser till att det finns beredskap för att vaccinera barn under 12 årbedömer och vid behov bereder de ändringar i lagstiftningen som behövs för att trygga patientsäkerhetenVaccinationsstrategin är temporär och gäller till och med den 30 juni 2022. Strategin uppdateras våren 2022 när man har följt upp och fått ny information om epidemiläget, vaccinationstäckningen och vaccinernas effekt. EU:s internationella solidaritet i fråga om vaccinernaBåde med tanke på den globala bekämpningen av pandemin och med tanke på hälsosäkerheten inom EU är det viktigt att alla länder får vacciner genast när de finns att tillgå. Finland deltar i det bistånd till tredjeländer som gäller att dela med sig av de vacciner som skaffats av EU, i huvudsak via COVAX, den internationella mekanismen för samarbete kring vacciner.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Din vallokal i välfärdsområdesvalet avgörs enligt var du bor den 3 december

NordenBladet — Vallokalen i välfärdsområdesvalet avgörs enligt din bostadsort. Rösträttsregistret för välfärdsområdesvalet i januari upprättas enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 3 december 2021.Din bostadsort avgör inom vilket välfärdsområde och i vilken vallokal du ska rösta. På valdagen den 23 januari 2022 får du rösta endast i den vallokal som anges i den rösträttsanmälan du fått med posten. Förhandsröstningsstället kan väljas fritt.Om du flyttar efter den 3 december avgörs valkretsen och vallokalen enligt din tidigare adress.Anmälan om rösträtt skickas med posten eller i Suomi.fi-tjänstenI december skickas en anmälan om rösträtt till alla som har rätt att rösta . Om du har meddelat att du vill ha myndighetsmeddelanden elektroniskt, skickas din anmälan om rösträtt till webbtjänsten Suomi.fi. Vid kommunalvalet 2021 sändes en elektronisk anmälan om rösträtt till cirka 580 000 röstberättigade.Mer om välfärdsområdesvalet och röstning på www.valfinland.fiAllmänna förhandsröstningsställena vid välfärdsområdesvalet
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Dagen mot korruption pejlar den finländska korruptionsbekämpningen

NordenBladet — På den internationella dagen mot korruption torsdagen den 9 december ordnar justitieministeriet ett seminarium om korruption och hur den kan bekämpas. Vid webbseminariet presenteras bland annat hur korruption bekämpas i Finland och hur skyddet för visselblåsare stärks.Vid seminariet berättar Juuso Oilinki, specialsakkunnig vid justitieministeriet, om statsrådets strategi och åtgärdsprogram mot korruption. Konsultativa tjänstemannen Juha Keränen redogör för vad den kommande lagen om skyddet för visselblåsare går ut på. Saana Rikkilä och Pirjo Jukarainen från Polisyrkeshögskolan presenterar resultaten av en utredning där man kartlagt möjligheterna att förenhetliga praxis för bekämpning av korruption och penningtvätt.Minna Kimpimäki och Anssi Kärki från Lapplands universitet ger exempel på internationella förebilder i arbetet mot korruption och diskuterar bestickning av utländska tjänstemän i ett jämförande perspektiv. Markus Kiviaho ger en översikt av riskområden och uttrycksformer för korruption inom kommunalförvaltningen.Seminariet ordnas som ett webbinarium torsdagen den 9 december kl. 12–16. Anmälningar senast den 3 december 2021 kl. 18 på adressen https://link.webropol.com/s/korruptionvastainenpaiva2021Vi skickar en möteslänk till deltagarna före evenemanget.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Gränsen för de boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget för pensionstagare höjs

NordenBladet — De maximala boendeutgifter som beaktas vid beräkningen av storleken på bostadsbidraget för pensionstagare höjs med 2,1 procent vid ingången av 2022.Poängtalet för folkpensionsindex för 2022 stiger med 2,1 procent. Höjningen på 2,1 procent för gränsen för de godtagbara boendeutgifterna motsvarar således ändringen i folkpensionsindex. Efter höjningen är de maximala boendeutgifter som beaktas 6 949–8 613 euro per år beroende på i vilken kommun man bor.Beloppen av de separata vatten- och underhållskostnader som beaktas som boendeutgifter höjs. Som vattenkostnader beaktas nästa år månatliga kostnader på sammanlagt 30,05 euro. Som underhållskostnader beaktas 44,37 euro per månad. Beloppet av värmekostnaderna förblir detsamma som 2021, dvs. 1,32-1,60 euro i månaden per kvadratmeter. Statsrådet utfärdade i dag den 25 november en förordning om grunderna för hur bostadsbidraget för pensionstagare ska bestämmas från den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Enhetsnivåerna för EU:s direktstöd 2021 har preciserats

NordenBladet — Statsrådet fastställde i dag enhetsnivåerna för den första posten av de jordbrukarstöd 2021 som helfinansieras av EU. Livsmedelsverket börjar betala ut stöden den 9 december.EU:s direkta stöd betalas ut till ett belopp av sammanlagt över 500 miljoner euro. Den första posten är nästan 460 miljoner euro. I grundstöd betalas ut cirka 234,5 miljoner euro, i förgröningsstöd omkring 144,2 miljoner euro, i EU-stöd till unga jordbrukare cirka 9,6 miljoner euro och i kopplat bidrag för jordbruksgrödor omkring 15,7 miljoner euro. Nu betalas ut ungefär 95 procent av hela stödsumman 2021. För stödet till unga jordbrukare används det maximibelopp som EU-bestämmelserna tillåter, det vill säga två procent av det nationella maximibeloppet av EU:s direkta stöd. Stödnivån är alltså 81 euro per hektar i hela landet. Stöd till unga jordbrukare beviljas utifrån högst 90 stödrättigheter per jordbrukare. Grundstödet betalas på basis av värdet av områdets fastställda stödrättighet. Stödrättighetens storlek i stödområde AB är i år 122,37 euro per hektar och i stödområde C 106,22 euro. Förgröningsstödet är 74,20 euro per hektar i stödområde AB och 64,35 euro per hektar i stödområde C.Maximibeloppet av det kopplade stödet är cirka 101 miljoner euro. Av detta betalas ut omkring 71 miljoner euro i den första posten i december. Bidraget för nötkreatur baserar sig på antalet gårdens bidragsberättigade nötkreatur och mjölkkor under tiden 1.1 – 15.9.2021. 
Alla de preciserade enhetsnivåerna specificeras ytterligare innan den andra posten betalas ut i juni nästa år. Även bidraget för slaktkvigor och får- och getbidraget betalas ut då i en post.  
Livsmedelsverkets pressmeddelande 23 november 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ändringar i statsrådets förordning om god företagshälsovårdspraxis

NordenBladet — Statsrådet har torsdagen den 25 november 2021 godkänt ändringarna i förordningen om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga (708/2013). Ändringarna förtydligar företagshälsovårdens innehåll och ökar effektiviteten och resultaten av företagshälsovårdens verksamhet. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2022.Genom förordningen genomförs förslagen av kommittén som dryftat rehabiliteringsreformen om att stärka uppföljningen och främjandet av arbetstagarnas möjligheter att klara sig i arbetet och om att förtydliga företagshälsovårdens innehåll (förslag nr 15) samt förslaget om att precisera rådgivningens och vägledningens innehåll (förslag nr 16). I fortsättningen är företagshälsovården skyldig att följa upp och utvärdera genomförandet och effekterna av vård- och rehabiliteringsåtgärder som gäller arbetsförmåga och återgång till arbete. Dessutom ska företagshälsovårdspersonalen ge rådgivning och vägledning om praxis för återgång till arbete.Förordningen uppdateras också så att den motsvarar ändringen av definitionen av en yrkesutbildad person inom företagshälsovården i 3 § i lagen om företagshälsovård som träder i kraft den 1 januari 2022. De föreslagna ändringarna förtydligar företagshälsovårdens innehåll och ökar effektiviteten och resultaten av företagshälsovårdens verksamhet. På så sätt har ändringarna som en del av reformen av rehabiliteringssystemet positiva effekter på arbetshälsan och välbefinnandet i arbetet och därigenom också på arbetets produktivitet och arbetskarriärernas längd.Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Inga ändringar i avgifterna för studerandehälsovården för högskolestuderande 2022

NordenBladet — Avgifterna för studerandehälsovården 2022 enligt lagen om studerandehälsovården för högskolestuderande har fastställts. Bestämmelser om storleken på hälsovårdsavgiften, dröjsmålsavgiften och avgiften för oanvänd mottagningstid utfärdas i fortsättningen årligen genom förordning av statsrådet.År 2022 uppgår hälsovårdsavgiften till 71,60 euro. Avgiften betalas per termin. Hälsovårdsavgiften är då 35,80 euro per termin. Avgiften betalas till Folkpensionsanstalten.Dröjsmålsavgiften är 5 euro. Studenternas hälsovårdsstiftelse tar ut en avgift på 40 euro för en oanvänd mottagningstid. Avgiften kan tas ut om man utan godtagbart skäl missar den bokade mottagningstiden.Förordningen om avgifter för studerandehälsovården gäller för viss tidStatsrådets förordning om avgifter för studerandehälsovården utfärdas i fortsättningen alltid för ett år i sänder. Genom den nya förordningen upphävs statsrådets gällande förordning om avgifter för studerandehälsovården för högskolestuderande.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller till och med den 31 december 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Europarådets reviderade konvention om samproduktion av filmer träder i kraft i Finland

NordenBladet — Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europarådets reviderade konvention om samproduktion av filmverk från den 30 januari 2017. Konventionens syfte är att främja och underlätta uppkomsten av samproduktioner av filmverk mellan parterna genom att fastställa regler som ska tillämpas i sådana produktioner.Europarådets konvention om samproduktion av filmer från 1992 (Council of Europe Convention on Cinematographic Co-Production) trädde i kraft internationellt den 1 april 1994. I konventionen föreskrivs om förhållandet mellan de fördragsslutande parterna vid samproduktion av multilaterala filmverk med ursprung inom parternas territorium. I konventionen finns bestämmelser bland annat om finansiering av filmer och om förmåner som beviljas filmer. Konventionen reviderades den 30 januari 2017 och trädde i kraft internationellt den 1 oktober 2017. Konventionen innehåller bestämmelser bland annat om villkoren för att erhålla samproduktionsstatus, samproducenternas finansieringsandelar, samproducenternas rättigheter och finansiella samproduktioner. Syftet med konventionen är att främja och underlätta samproduktion av filmverk mellan de fördragsslutande parterna genom att fastställa regler för samproduktion. Finland undertecknade den reviderade konventionen den 18 november 2020. Tillämpningen av konventionen förutsätter förutom undertecknande av konventionen också nationellt ikraftsättande.Regeringens mål är att den reviderade konventionen ska godkännas så snabbt som möjligt under 2022 efter det att riksdagen har godkänt konventionen och det lagförslag som gäller den, och Ålands lagting har gett sitt bifall i ärendet. Regeringens proposition publiceras på sidan Beslut (delvis på svenska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

30 kommuner beviljades behovsprövad höjning av statsandelen för år 2021

NordenBladet — Statsrådet har fattat beslut om behovsprövade höjningar av statsandelen för 2021. 30 kommuner understöds med sammanlagt 30 miljoner euro.I år ansökte 82 kommuner om höjning av statsandelen och det ansökta beloppet var sammanlagt nästan 146 miljoner euro. En höjning av statsandelen beviljades 30 kommuner. År 2020 var antalet sökande 148, av vilka 66 fick stöd, och det utdelade stödbeloppet var 60 miljoner euro. Beviljandet av stöd grundar sig på en helhetsbedömningBehovsprövad höjning av statsandelen kan beviljas kommuner som på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Dessutom beaktar man lokala särförhållanden. Kommunerna motiverade behovet av en höjning bland annat med att den ekonomiska situationen försämrats, de inkomstförluster och merkostnader som coronaepidemin orsakat, den allmänna minskningen av skatteinkomsterna, ökningen av underskottet i boksluten och problemen med balanseringen av dem, nedskärningarna i statsandelarna, förändringarna i servicebehoven samt exceptionella och oförutsedda utgifter inom social- och hälsovården. Kommunerna jämfördes förutom med hänsyn till motiveringarna i ansökan också med nyckeltal som beräknats utifrån boksluten för 2019–2020. Utifrån de ekonomiska nyckeltalen ställdes de sökande kommunerna på samma startlinje enligt de ekonomiska uppgifterna. I besluten betonades uppgifterna i boksluten för 2020. Urvalskriterierna fokuserade i synnerhet på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen 2021 som kommunen angett i sin ansökan, de faktorer som påverkar den och dessa faktorers betydelse för kommunens ekonomi. Som bedömningsgrund användes dessutom de åtgärder som kommunen anmält för att hålla tillbaka utgiftsutvecklingen, skatteförvaltningens skatteredovisningar till kommunerna och andra stöd som betalats till kommunerna 2021. Höjningen beviljades i synnerhet sådana kommuner vars ekonomi påverkats i betydande mån av de nämnda faktorerna redan under 2021. Plan för balansering av ekonomin ett villkor för att höjning beviljasEtt villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen antagit en plan för att balansera kommunens ekonomi. Planen skulle fogas till ansökan. Statsandelsmyndigheten kan också ställa andra villkor som gäller kommunens ekonomi för beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen. Höjningen avses utgöra en del av kommunens egna saneringsåtgärder som kommunen bör bereda sig för oberoende av höjningen. Höjningen får inte leda till en motsvarande ökning av utgifter som kommunen beslutar om. Höjningarna betalas till kommunerna före utgången av detta år. 

Källa: Valtioneuvosto.fi