NordenBladet —

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen anser att den parlamentariska värnpliktskommitténs utvecklingsförslag är motiverade. En betydande del av åtgärderna kan inledas utan ändringar i lagstiftningen.
– En del av måltillstånden kan påverkas lättare, snabbare och inom förvaltningsområdet. Flera mål kräver mer omfattande utredning och beredning, konstaterar försvarsminister Kaikkonen.

Utan lagstiftningsändringar kan man bland annat öka antalet som inleder tjänstgöring genom att utveckla bedömningen av tjänstedugligheten och kartlägga nya uppgifter i fråga om tjänstgöringen. Antalet kvinnor som fullgör frivillig tjänstgöring kan ökas genom riktad aktiv kommunikation.

Dessutom kan antalet personer som avbryter sin tjänstgöring minskas genom att man utvecklar en förhandsenkät och ett urvalssystem för dem som ska inleda sin tjänstgöring så att det blir lättare att välja ut personer till den för dem lämpligaste uppgiften. Det är viktigt att den kompetens som förvärvats under beväringstjänsten kan utnyttjas senare i studierna och arbetslivet.

Reservisternas ställning inom det lokala försvaret, som ska moderniseras, blir allt viktigare. Samtidigt utreds möjligheterna att höja den övre åldersgränsen för reserven.
Likabehandlingen och jämställdheten ska ökas genom att man inleder beredningen av en reform av uppbådssystemet och slår ihop tidpunkterna då kvinnor och män förordnas till tjänstgöring. En del av åtgärderna för att utveckla likabehandlingen pågår redan, såsom försöket med gemensam inkvartering och förkortning av tiden, varvid kvinnor har möjlighet att avbryta tjänstgöringen genom egen anmälan.
– Jag vill understryka att många utvecklingsåtgärder till sin karaktär är starkt förvaltningsövergripande, där andra förvaltningsområden spelar en viktig roll, säger Kaikkonen.
– I de fortsatta åtgärderna bör man försäkra sig om att utvecklingen sker i ett tätt samarbete mellan berörda aktörer. Till exempel bör utvecklandet av uppbåden i enlighet med kommitténs måltillstånd göras tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet.
Kaikkonen betonar att värnplikten är en integrerad del av samhället.
– Den kan på goda grunder beskrivas som en nationell institution. Det är viktigt att värnplikten får ett brett samhälleligt stöd – den bygger på medborgarnas acceptans.
– Med glädje kan vi konstatera att många av de utvecklingsåtgärder som har inletts inom försvarsmakten under de senaste åren stämmer överens med de synpunkter och mål som framkommit genom kommittéarbetet. Som exempel kan nämnas försvarsmaktens pågående utredning om möjligheterna att fullgöra tjänstgöring med vissa hälsomässiga begränsningar, vilket också tagits upp i medierna.
– Jag anser också att kommitténs ståndpunkt om att civiltjänsten parallellt med värnplikten ska utvecklas för att allt bättre tillgodose den övergripande säkerhetens behov i samhället är mycket viktig.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tisdagen den 7 december ordnar justitieministeriet ett webbinarium som kommer med information om EU:s nya finansieringsprogram för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (CERV). Syftet med CERV-programmet är att skydda och främja EU:s gemensamma värden och rättigheter.På webbinariet presenterar företrädare för Europeiska kommissionen målen för och innehållet i det nya programmet. De berättar också om pågående och kommande ansökningsomgångar. Dessutom får deltagarna höra om praktiska erfarenheter av tidigare genomförda projekt i Finland.
Webbinariet är avsett särskilt för aktörer inom den offentliga sektorn, civilsamhällesorganisationer, icke-vinstdrivande organisationer, stiftelser, forskningsinstitut och högskolor.I de ansökningsomgångar som inleds ännu i år riktas finansieringen till att öka medborgarnas engagemang och deltagande, stärka kompetensen i anslutning till EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, förebygga könsrelaterat våld och våld mot barn, främja barns rättigheter, främja samarbete över gränserna mellan kommuner och städer samt öka medvetenheten om Europeiska unionens ursprung, mångfald och värden.Webbinariet ordnas tisdagen den 7 december kl. 13–16. Anmäl dig senast den 6 december på adressen https://link.webropol.com/s/CERV-webinar.Vi skickar en länk till webbinariet till alla som anmält sig.Ytterligare information: Roosa Talvitie, tfn 0295 150 147, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Chefen för utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning Satu Santala har utnämnts till biträdande chef för Internationella fonden för jordbruksutveckling (International Fund for Agricultural Development, IFAD). Som biträdade chef vill Satu Santala stärka IFADs finansieringsbas för att förbättra livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländerna.Som biträdande chef (Associate Vice-President) leder Satu Santala IFAD:s avdelning för externa relationer. Santala börjar arbeta vid organisationens högkvarter i Rom i början av december.IFAD är ett internationellt institut för utvecklingsfinansiering och ett av FN:s fackorgan. Fonden är en av världens största finansiärer av jordbruk och landsbygdsutveckling i de fattigaste länderna. Organisationen arbetar för tryggad livsmedelsförsörjning och näring och för att minska fattigdomen på landsbygden i utvecklingsländer.”IFAD:s verksamhet förbättrar livsmedelsförsörjningen och utkomsten för de mest utsatta människorna, vilket är viktigt för mig. Med tanke på livsmedelstryggheten är klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald och coronapandemin alla stora frågor. Maten binder oss samman här på jorden”, säger Satu Santala.Satu Santala har arbetat vid utrikesministeriet sedan 1996. Åren 2013–2016 var hon medlem av Världsbankens styrelse i Washington. Under de senaste fem åren har hon varit avdelningschef för utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning.”Mitt mål är att stärka IFAD:s finansieringsbas. Jag kommer att söka olika slags partnerskap för att förbättra utkomsten för fattiga jordbrukare och livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländerna”, säger Santala.Finland är en långvarig finansiär av och partner till IFAD. Tack vare IFAD fick över 23 miljoner människor tillgång till finansiella tjänster år 2020 och 3,7 miljoner människor fick utbildning för att kunna utveckla lönsam företagsverksamhet. Närmare 1,7 miljoner hektar mark började brukas med klimatsmarta metoder. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Det införs striktare begränsningar för samhällsspridningsfasen i fråga om serverings- och öppettiderna. Dessutom införs begränsningarna för förplägnadsrörelser i landskapet Södra Karelen.Ändringen av förordningen träder i kraft den 28 november kl. 24.00.Begränsningarna för områden med samhällsspridning gäller i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Birkaland, Nyland, Kymmenedalen, Egentliga Tavastland och Södra Karelen samt i Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt från och med den 28 november kl. 24.00Serveringen av alkohol ska upphöra i alla restauranger kl. 17.00, och restaurangerna får hålla öppet för kunder kl. 05.00-18.00. Alkoholdrycker som sålts innan serveringen av alkohol upphör ska förtäras inom en timme efter serveringstidens slut. Att servera alkoholdrycker efter kl. 17.00 är tillåtet endast om coronapasset används.Om förplägnadsrörelsen inte serverar alkoholdrycker får den hålla öppet kl. 05.00-01.00. Till exempel snabbmatställen och caféer kan hålla öppet som förut. Även barer och restauranger kan hålla öppet kl. 05.00-01.00, förutsatt att de inte serverar alkoholdrycker. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får endast använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta.Som ett alternativ till de ovannämnda begränsningarna kan aktören kräva att kunderna ska ha coronapass.Begränsningarna för förplägnadsrörelserna i landets övriga områden från och med den 28 november kl. 24.00Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.Avvikelser i säkerheten orsakar mänskligt lidande och betydande kostnader inom social- och hälsovården. Projektet om patient- och klientsäkerhetens lägesbild och uppföljningsförfaranden, som genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, sammanställde en omfattande förteckning med över 200 indikatorer för uppföljning av patient- och klientsäkerhet. Det föreslås att en mindre helhet av indikatorerna ska införas. En stor del av indikatorerna i denna inledningsfas används redan för närvarande vid social- och hälsovårdsorganisationerna.Mer än tio experter inom området deltog i projektet. I utarbetandet och valideringen av indikatorerna hördes experter inom patient- och klientsäkerhet, tillsynsmyndigheter och social- och hälsovårdsorganisationernas ledning i stor omfattning.Skyldigheten avseende uppföljning av patient- och klientsäkerheten ska ökasSkyldigheten till uppföljning och myndigheternas tillsyn spelar en viktig roll inom säkerhetskritiska branscher. De stöder även integreringen av säkerhet i ledarskap.Projektet rekommenderar att social- och hälsovården, liksom andra säkerhetskritiska branscher, ska införa en systematisk uppföljning av säkerhet. För att kunna bygga upp en säker verksamhetsmiljö och -kultur krävs att direktörerna är insatta i och har förbundit sig till att utveckla säkerheten. Efter övergångsperioden ska även publiceringen av uppgifterna om uppföljningen göras bindande.Uppföljningen kopplad till kunskapsbaserad ledningTillräckliga resurser ska reserveras för utvecklingsåtgärder som vidtas på basis av införandet, användningen och resultaten av indikatorerna.Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten är kopplad till kunskapsbaserad ledning, vars utveckling förutsätter ändringar i verksamhetssätt samt investeringar i IT-infrastrukturen och automatiseringen av datainsamling.Indikationerna för patient- och klientsäkerhet ska göras till en del av övrig kunskapsbaserad ledning och beaktas vid utvecklingen av indikatorerna för kostnadseffektivitet inom social- och hälsovården (KUVA).Fastställandet av nödvändiga grundläggande uppgifter som behövs för indikatorer som följs upp på riksnivå och för beräkningen av dem samt framtagandet av indikatorerna ska inledas centraliserat. Det finns skäl att inleda användningen av indikatorerna i regionerna och verksamhetsenheterna genom medutveckling som bygger på frivillighet.Indikatorerna för uppföljning publiceras på webbplatsen för Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhetProjektets slutrapport innehåller förslag till nationella indikatorer för uppföljning av patient- och klientsäkerhet. Indikatorerna publiceras även på webbplatsen för Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet.I projektet, som leddes av Vasa sjukvårdsdistrikt, deltog även Institutet för hälsa och välfärd, NHG Finland, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Auria datatjänster.Slutrapporten ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Social- och hälsovårdsministeriet var ansvarigt ministerium för projektet och även finansministeriet och inrikesministeriet ingick i styrgruppen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt preliminära uppgifter har fåglar som är fridlysta enligt naturvårdslagen, såsom vitkindade gäss, orsakat mindre skador på odlingar än i fjol. Gynnsamma väderförhållanden anses vara den huvudsakliga orsaken. Ersättning för skador orsakade av fridlysta fåglar kan sökas före utgången av året. Ersättningen betalas ut i början av nästa år.Miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralernaDe gynnsamma väderförhållandena under fåglarnas vår- och höstflytt kan anses vara den huvudsakliga orsaken till mindre skador än i fjol. Vädret gjorde det möjligt för i synnerhet vitkindade gäss att snabbt flytta över Finland. Den korta våren begränsade uppkomsten av skador på åkrarna i Finland. Fridlysta fåglar orsakade mest skador i Norra Karelen och Sydöstra Finland. Hittills har det lämnats in sammanlagt 170 ersättningsansökningar från dessa områden. Av dem gällde 169 skador orsakade av vitkindade gäss och en skador orsakade av tranor. De skador som anmäldes i dessa områden på våren ersattes redan tidigare i år.Ersättning för skador som orsakats av fridlysta fåglar 2021 kan sökas hos NTM-centralerna före utgången av året. Ersättningarna för 2021 betalas i början av året. År 2020 lämnades det in 481 ersättningsansökningar och ersättningarnas sammanlagda belopp var 3,8 miljoner euro.Vitkindade gäss orsakar skador på ensilagevallar och höstsädens groddar. Antalet skador orsakade av tranor är störst inom områdena för NTM-centralerna i Södra och Norra Österbotten, där de orsakar problem för havre-, korn- och foderärtodlingar. Skadorna orsakade av svanar har fortfarande varit ganska små, men de har ökat. Svanar orsakar skador på spannmål, ensilagevallar och oljeväxter. De vitkindade gässen flyttade snabbt i årDet var kyligt och mycket motvind i april och i början av maj, och de vitkindade gässens flyttning tog därför fart på allvar först den 9 maj. Efter det bromsades flyttningen upp av dimma och regn. De vitkindade gässen flyttade i huvudsak mellan den 18 och den 21 maj. Efter den 25 maj, som var den sista dagen med relativt stor flyttning, observerades endast några tusen lokala och flyttande gäss i det arktiska området. Huvudrutten gick normalt, det vill säga från Östra Nyland till Mellersta Karelen. Höstens flyttning inleddes med fart den 15 september. Då observerades tiotusentals flyttande och lokala vitkindade gäss mellan Norra Karelen och Kymmenedalen. Flyttningen pågick aktivt den 18 och den 19 september, och uppskattningsvis hälften av de vitkindade gässen hade flyttat vid den tidpunkten, mycket tidigare än i genomsnitt. Efter det rörde sig ytterst få vitkindade gäss på grund av det dåliga vädret, och flyttningen skedde i korta etapper. Många lokala gäss lämnade Finland den 12 och den 13 oktober, och de sista stora arktiska flyttningarna skedde den 14 oktober samt den 18 och den 19 oktober. Några tusen vitkindade gäss observerades ännu i november. De första och sista flyttomgångarna skedde i de vanliga områdena vid landsgränsen, men mellan flyttopparna spred sig gässen i större utsträckning till exempel till Savolax. Större spridning norrut, liksom på hösten 2020, skedde inte. Att flyttningen skedde tidigare kan ha samband med att tundran var varmare och torrare än normalt sommaren 2021.Följ de vitkindade gässens flyttning via satellittjänsten på adressen satelliitti.laji.fi. Satellittjänsten har producerats av Åbo universitet och Naturresursinstitutet med miljöministeriets finansiering för projektet för gåsåkrar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Med programstödet till finländska civilsamhällesorganisationer genomförs Finlands utvecklingspolitiska mål, det vill säga att avskaffa den extrema fattigdomen, minska ojämlikheten och främja de mänskliga rättigheterna. Arbetet utförs i nära samarbete med civilsamhällesorganisationer i utvecklingsländer. Utrikesministeriet har beviljat 276 miljoner euro för finländska civilsamhällesorganisationers mångåriga utvecklingssamarbete för åren 2022–2025.Programstödet är en del av budgetanslaget för civilsamhällets utvecklingssamarbete. Programstödet uppgår till ca 69 miljoner euro per år.”Civilsamhällets tillstånd har minskat globalt. Denna utveckling är ett hot mot de mänskliga rättigheterna och mot de globala målen för hållbar utveckling. Programstödet gör det möjligt för finländska organisationer och deras samarbetspartner att stärka civilsamhället i utvecklingsländerna”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.De finländska civilsamhällesorganisationerna bidrar på ett betydande sätt till genomförandet av Finlands utvecklingspolitiska mål och riktlinjerna för det civila samhället. Detta samarbete  har stort inflytande särskilt när det gäller kvinnors och flickors ställning och rättigheter, till exempel genom arbete mot könsstympning, förebyggande av barnäktenskap, bekämpning av könsrelaterat våld och satsningar på sysselsättning för kvinnor med funktionsnedsättning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det skyddade beloppet vid utmätning av lön och det belopp som räknas täcka oundgängliga levnadskostnader i skuldsanering höjs från början av nästa år.År 2022 är utsökningsgäldenärens skyddade belopp 23,20 euro per dag för gäldenärens egen del och 8,34 euro per dag per familjemedlem, till exempel barn, som hen försörjer. Det skyddade beloppet för en gäldenär som inte har någon att försörja är 696 euro i månaden.Också det belopp som räknas täcka oundgängliga levnadskostnader för gäldenärer i skuldsanering höjs enligt förändringarna i folkpensionsindex. Oundgängliga levnadskostnader för till exempel en person som bor ensam eller en ensamförsörjare räknas från och med nästa år vara 552 euro i månaden. Gäldenären behöver inte lämna in någon separat redogörelse för dessa kostnader.Även tilläggsprestationsskyldigheten i skuldsanering stiger till 2 046 euro. Detta betyder att en person i skuldsanering ska betala tilläggsprestationer till borgenärerna om hens nettoinkomster under kalenderåret överstiger 2 046 euro.Ytterligare information: Terhi Salmela, regeringsråd, tfn 0295 150 203, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Begränsningarna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter. Coronapandemin pågår fortfarande. Trots ökad vaccinationstäckning finns det alltjämt en risk för att hälso- och sjukvårdens bärkraft överskrids. Därför förlängs giltighetstiden för det beslut som fattades den 4 november fram till den 19 december. Man kan dock komma till Finland från vilket land som helst genom att visa upp ett godtagbart intyg över fullständig vaccinationsserie.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet.Enligt statsrådets beslut av den 4 november är inresa till Finland tillåten för invånare i länder och områden på EU:s gröna lista. På den gröna listan finns länder där sjukdomsläget är tillräckligt under kontroll och i fråga om vilka Europeiska unionens råd har beslutat tillåta fritt resande till EU:s territorium. Singapore och Ukraina har strukits ur bilagan till rådets rekommendation, medan Indonesien har fogats till bilagan. Från och med den 29 november görs samma ändringar också i den förteckning över länder som utgör bilaga till statsrådets beslut.När det gäller andra tredjeländer fortsätter inreserestriktionerna. Om en person som kommer från ett land som omfattas av begränsningarna inte har fått hela vaccinationsserien är tillåtna inresegrunder återresa till Finland eller till andra EU- och Schengenstater, transitering i reguljär trafik på flygplatsen eller någon annan nödvändig orsak.Se gällande inreserestriktioner och hälsosäkerhetskrav på webbplatserna nedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi