NordenBladet — De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar inom den närmaste framtiden inom social- och hälsovårdstjänsterna är positiva och har ökat klart sedan 2020.De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar inom social- och hälsovårdstjänsterna ligger på samma nivå som för små och medelstora företag i genomsnitt, framgår det av den SMF-företagsbarometer från den 25 november 2021 som kartlägger lägesbilden för små och medelstora företag.De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar inom den närmaste framtiden inom social- och hälsovårdstjänsterna är positiva och har ökat klart sedan 2020. Utsikterna också i fråga om antalet anställda är positiva för små och medelstora företag inom social- och hälsovården; 13 procent av respondenterna tror att antalet anställda kommer att öka under de följande 12 månaderna. Denna andel är dock mindre än inom branscherna i genomsnitt. Endast tre procent av respondenterna förutspår att antalet anställda minskar, medan andelen inom alla branscher var åtta procent.”De små och medelstora företagen inom social- och hälsovården konkurrerar om arbetskraften med den offentliga sektorn. Trots att det under en lång tid har förekommit osäkerhet inom SMF-sektorn till exempel på grund av social- och hälsovårdsreformen, har aktörerna inom sektorn varit positivt optimistiska med tanke på framtidsutsikterna enligt resultaten från företagsbarometern”, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen från arbets- och näringsministeriet.Viljan att växa inom social- och hälsovården är lägre än genomsnittet för små och medelstora företag. En klart större andel av de små och medelstora företagen inom social- och hälsovården svarade att företagen inte har sådana tillväxtmål (35 procent) som branscherna i genomsnitt. De vanligaste förnyelseåtgärderna för små och medelstora företag inom social- och hälsovården under året var personalutbildning (63 procent av respondenterna) och investeringar (62 procent). SMF-företagen inom social- och hälsovården såg mest utvecklingsbehov i fråga om försäljning och marknadsföring samt personalutveckling och personalutbildning. Det allmänna ekonomiska läget och tillgången på arbetskraft ansågs vara det värsta yttre hindret för utveckling.Anmärkningsvärt är dock att en större andel av de små och medelstora företagen inom alla branscher angav tillgången på arbetskraft som ett hinder (17 procent) än de små och medelstora företagen inom social- och hälsovården (11 procent). Situationen var likartad också i fråga om kostnadsnivån och finansieringen. Å andra sidan upplevde en större andel (14 procent) av respondenterna inom hela social- och hälsovården jämfört med respondenterna inom alla branscher (10 procent) regleringen av affärsverksamheten som ett hinder för utveckling av affärsverksamheten. I små och medelstora företag inom social- och hälsovården ansågs möjligheterna till digitalisering ha mindre betydelse än i branscherna i genomsnitt eller i jämförelsebranscher.När det gäller förberedelserna inför tiden efter coronakrisen såg en klar majoritet av SMF-företagen inom social- och hälsovården inget behov av att ändra något i sin verksamhet (35 procent) och 17 procent av respondenterna bedömde också att de skulle återgå till sättet att arbeta före coronakrisen. Av respondenterna uppger 14 procent att de har satsat på att utveckla nya produkter och tjänster som blir en bestående del av affärsverksamheten. Inom alla branscher verkar det vara vanligare att nya produkter och tjänster införs permanent.I Finland finns det inom social- och hälsovården sammanlagt nästan 18 000 små och medelstora företag och deras personalstyrka uppgår till sammanlagt cirka 50 000. SMF-företagsbarometern besvarades av 596 företag inom social- och hälsovården och undersökningen genomfördes i juni–juli 2021. Hälften av de företag inom social- och hälsovården som besvarade SMF-företagsbarometern representerade näringsgrenen Andra hälsovårdstjänster. Den omfattar bland annat självständiga yrkesutövare. Näringsgrenen är stor till antalet respondenter i förhållande till andra och dominerar således resultaten av SMF-företagsbarometern för social- och hälsovården.Barometern har producerats av Taloustutkimus och den publicerades av arbets- och näringsministeriets Branschtjänst.Branschtjänsten är en expertfunktion vid arbets- och näringsministeriet som samlar in, analyserar och förmedlar information om företagens verksamhetsmiljö och utvecklingen inom branscherna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland anslöt sig till den internationella E3F-koalitionen (The Export Finance for Future Coalition) vid dess möte den 24 november 2021. Denna ”Framtidens exportfinansieringskoalition” är en del av strategiarbete mot klimatuppvärmningen. Den syftar till att styra finansiering till hållbara projekt och fastställa de lämpligaste åtgärderna för att avstå från exportfinansiering i projekt som inte är förenliga med hållbar utveckling.Kärnan i strategin grundar sig på en principförklaring av koalitionen, som undertecknades av Danmark, Frankrike, Tyskland, Spanien, Sverige, Nederländerna och Storbritannien våren 2021. Vid konferensen i dag undertecknades förklaringen också av Finland, Belgien och Italien.Genom förklaringen erkänns handelns och exportfinansieringens betydelse i att främja klimatneutralitet och hållbara projekt och säkerställs att staternas finansieringspolitik är förenlig med Parisavtalet om klimatförändringar. Målet är att stödja övergången i exportekonomin nationellt och internationellt samt att främja utvecklingen av enhetliga internationella standarder. Genom att underteckna deklarationen förbinder sig länderna till konkreta åtgärder för att slopa exportfinansieringen i projekt som inte stöder klimatmålen.”Finland har som ambitiöst mål att bli ett klimatneutralt samhälle senast 2035. I Glasgow undertecknade vi COP26-deklarationen om internationellt offentligt stöd för övergång till ren energi. Och nu är vi mycket glada över att kunna ansluta oss till E3F-koalitionen och deklarationen från dess andra toppmöte, konstaterade näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus som representerade Finland vid E3F-mötet.”E3F-initiativet är välkommet, eftersom vi måste intensifiera diskussionen om klimat- och exportfinansiering. Vi förväntar oss att detta också leder till en bredare diskussion inom OECD, vilket skulle skapa gemensamma spelregler för finansieringen. Det är helt klart att klimatfrågorna kring exportfinansieringen måste behandlas ur olika synvinklar, bland annat genom att uppmuntra till och rapportera om gröna finansieringsåtgärder”, konstaterade Ihanus.Vid mötet i dag behandlade koalitionen särskilt resultaten från klimatmötet i Glasgow.  I synnerhet noterades uttalandet om internationellt stöd för övergången till ren energi. Den innehåller med vissa undantag slopande av det offentliga stödet för finansiering av handel med och export av fossila bränslen före utgången av 2022. Deklarationen från i våras kompletterades med målet att de deltagande staterna förbinder sig att styra finansiering till hållbara projekt och nationellt fastställa de lämpligaste sätten att avstå från exportfinansiering i projekt som inte är förenliga med hållbar utveckling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands välfärdsområdesval förrättas söndagen den 23 januari 2022. Förhandsröstningstiden i Finland är 12–18 januari 2022 och utomlands 12–15 januari 2022. Det går att rösta vid Finlands ambassader och konsulat och deras verksamhetsställen i 71 länder. Det finns totalt 97 röstningsställen utomlands.Utrikesministeriet ansvarar också för att ordna förhandsröstningen på finska fartyg som rör sig utanför Finlands gränser under perioden för förhandsröstningen. Det är justitieministeriet som har det övergripande ansvaret för att ordna val. På webbplatsen vaalit.fi finns en förteckning över alla förhandsröstningsställen och deras öppettider samt allmän information om välfärdsområdesvalet.Rösträtten i välfärdsområdesvalet bestäms på samma sätt som i kommunalval. Rösträtten är bunden till det välfärdsområde man är bosatt i. Finländare som är permanent bosatta utomlands är alltså inte röstberättigade. Läs mer om rösträtten.Rösta per brevRöstberättigade personer som befinner sig utomlands under förhandsröstningstiden och på valdagen kan också rösta per brev. Det är justitieministeriet som ansvarar för att ordna brevröstningen. Beställ brevröstningsmaterialet också om du planerar att förhandsrösta utomlands under förhandsröstningsdagarna. Till länder där posten tillfälligt inte fungerar på grund av coronaläget kan brevröstningsmaterialet sändas med ett kommersiellt kurirföretag på justitieministeriets bekostnad. Du hittar datum, anvisningar och material om brevröstning på webbplatsen.Coronapandemins inverkanPå grund av coronapandemin går det inte med säkerhet att garantera förhandsröstning på de anmälda förhandsröstningsställena. Landets myndigheter kan till exempel införa olika restriktioner på kort varsel. Du hittar också information om förhandsröstningen på ambassadernas och konsulatens webbplatser.Val

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen offentliggjorde den 24 november sitt höstpaket med bedömningar av Finlands och de övriga euroländernas utkast till budgetplaner.Utkasten till budgetplaner hör till EU:s samordnade tillsynsförfarande. Avsikten är att budgetplanen ska göra det möjligt för EU att upptäcka eventuella avviker från strategin för den offentliga ekonomin som medlemsländerna presenterat i sina senaste stabilitetsprogram.I höstpaketet ingår också politiska rekommendationer för euroområdet och en årlig strategi för hållbar tillväxt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 24 november 2021 en arbetsgrupp för att utveckla användningen av Evois strövområde för turism, rekreation, forskning och undervisning. Syftet är att göra Evois till ett exempelområde som statens övriga strövområden i fortsättningen kan ta efter. Även kommunerna och lokala aktörer i regionen deltar i utvecklingsarbetet.Arbetsgruppen har till uppgift att genomföra den allmänna plan för markanvändning och turism som fastställdes för Evois i fjol. Målet med utvecklingsarbetet är att speciellt ta hänsyn till de områden som hör till nätverket Natura samt forskningens och undervisningens behov. Enligt uppdraget ska arbetet vara klart senast den 30 juni 2022. Avsikten är att erfarenheterna av arbetet därefter ska användas också i utvecklingen av statens övriga strövområden och i planeringen av eventuella nya strövområden.– Att utveckla statens strövområden till områden med variationsrikt friluftsliv förutsätter att vandringslederna, tjänsterna och affärsbyggnaderna håller god standard och att verksamhetsmiljön är förutsebar även ur turistföretagens synvinkel. Forststyrelsens åtgärder är inte ensamma tillräckliga för att öka områdenas attraktionskraft och antalet besök. Det behövs också insatser från kommunerna och företagen, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  Arbetsgruppens ordförande är Forststyrelsens generaldirektör Juha S. Niemelä och vice ordförande Tavastehus stadsstyrelseordförande Jari Koskinen. Arbetsgruppens medlemmar kommer från jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Naturresursinstitutet, Forststyrelsens naturtjänster, Asikkala och Padasjoki kommuner, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto, Finlands Scouter ry, Tavastlands yrkeshögskola, Hämeen metsänhoitajat, Finlands Jägarförbund/Södra Tavastlands distrikt, Suomen Latu, Helsingfors universitet och områdets företag.– Målet är att använda Evois även i fortsättningen som ett område som betjänar undervisning och forskning. I området finns redan nu bland annat Tavastlands yrkeshögskola, Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet. Det finns inte heller några hinder för att använda området mer i forskningssyfte. Det är beklagligt att miljöministeriet och naturskyddsorganisationerna trots begäran inte satt med i arbetsgruppen för att diskutera dessa behov av fortsatt utveckling, säger minister Leppä.  Arbetet bottnar i en färsk plan för markanvändning och turismEnligt den i fjol fastställda allmänna planen för markanvändning och turism ska Evois strövområde bli ett flaggskepp inom naturturismen som skapar upplevelser kring en variationsrik natur och kulturhistoriska värden samt innehåll som hänför sig till inlärning av naturens biologiska mångfald för såväl inhemska som internationella turister. Detta mål har också att göra med planerna att ansluta Evois till Finlands och Estlands gemensamma nätverk av strövområden som också omfattar strövområdena i Ruunaa, Kylmäluoma och Ule träsk i Finland. För närvarande är Evois det enda av dessa områden som är beläget i Södra Finland.– Evois är ett viktigt jakt- och fisketurismmål och väldigt populärt bland fritidsjägare och fritidsfiskare. En hållbar och säker jakt och ett hållbart och säkert fiske kommer även i fortsättningen att vara en viktig rekreationsform på Evois strövområde, säger minister Leppä.– Till exempel inkvarteringsverksamhet kan också etableras inom strövområdet. Målet är att utveckla områdets näringsstruktur och affärsverksamhet så att serviceproducenterna själva svarar för de investeringar som görs i området. Forststyrelsens roll är endast att skapa möjligheter för att utveckla funktionerna, säger Forststyrelsens generaldirektör Juha S. Niemelä.– Efterfrågan på fritidsaktiviteter på statens marker ökar hela tiden och för detta ändamål behöver vi också i fortsättningen nya specifika områden för friluftsliv, rekreation och naturturism, fortsätter Niemelä. Detta är också ett av målen i den nationella strategi för friluftsliv som är under beredning.Brev om tillsättande av arbetsgruppenEvon retkeilyalueen maankäytön ja matkailun yleissuunnitelma 2020 (Allmän plan för markanvändning och turism på Evois strövområde 2020)Ytterligare upplysningar:Jord- och skogsbruksministeriet:Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 16 2190, [email protected]Annukka Kimmo, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 478 0226, [email protected]Forststyrelsen: Juha S. Niemelä, generaldirektör, tfn 020 639 4201, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid mötet i EU:s konkurrenskraftsråd i Bryssel den 25–26 november kommer ministrarna att diskutera regleringen av de största digitala företagens verksamhet och hur säkerheten för olika användare av förmedlingstjänster på internet kan förbättras. Inom rymdsektorn diskuteras bland annat finansieringen av företag inom sektorn och hanteringen av rymdtrafiken.I konkurrenskraftsrådet representeras Finland av arbetsminister Tuula Haatainen och näringsministerns statssekreterare Jukka Ihanus. Temat för mötet mellan ministrarna med ansvar för den inre marknaden och industripolitiken är två lagstiftningsprojekt som hänför sig till aktörerna inom den digitala sektorn och om vilka båda rådet godkänner en allmän riktlinje. Genom lagen om digitala marknader (DMA, Digital Markets Act) ingriper man i orättvisa handelsmetoder som företag och konsumenter stöter på när de sköter sina ärenden på internetplattformarna. Regleringen riktar sig till de cirka 10–15 största företag inom EU som tillhandahåller plattformstjänster. ”Vi understöder kommissionens förslag till lag om digitala marknader och dess mål att skapa en rättvis digital inre marknad. För Finland är det viktigt att de skyldigheter som gäller plattformsföretag är tydliga. Det gäller också att hålla fast vid förslagets mål att harmonisera EU-regleringen vid de fortsatta förhandlingarna”, säger arbetsminister Haatainen. Det andra digitala temat är lagen om digitala tjänster (DSA, Digital Service Act), genom vilken leverantörerna av internetbaserade mellanhandstjänster och mycket stora internetplattformar åläggs nya aktsamhetskrav. Målet är att öka användarnas säkerhet och internetplattformarnas öppenhet till exempel i fråga om vilket innehåll och vilken reklam användarna ser. Man vill öka tjänsteleverantörernas ansvar för eventuellt olagligt innehåll i tjänsterna.Dessutom diskuterar ministrarna genomförandet av återhämtningsplanen för EU. Små och medelstora företag uppmuntras att delta i rymdsektornKonkurrenskraftsrådet fortsätter den 26 november med ett möte mellan ministrarna med ansvar för forsknings- och innovationsverksamhet samt rymdfrågor. Ministrarna diskuterar forskning och innovationer för att uppnå sektorsövergripande mål. Vid mötet antas rådets slutsatser om förvaltningen av det europeiska forskningsområdet samt rådets rekommendation om ett europeiskt forsknings- och innovationsavtal. På agendan för rymden står utveckling av finansieringen på lång sikt så att nya aktörer, inklusive startup-företag, bättre kommer in på den växande marknaden. ”Rymdsektorn växer och Finland har mycket kompetens som behövs inom sektorn. Tillträde till sektorn kräver dock mer kapital än genomsnittet, och för att sporra nya företag till sektorn krävs det att den privata och offentliga finansieringen kombineras”, säger näringsminister Mika Lintilä. Främjandet av ett hållbart utnyttjande av rymden och en hållbar tillväxt ingår både i riktlinjedebatten och i slutsatserna om en rymd för alla som ska godkännas. Temana är också en fortsättning på prioriteringarna under Finlands EU-ordförandeskap. Vid mötet presenteras också ordförandelandet Sloveniens rapport om förvaltningen av rymdtrafiken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriets arbetsgrupp föreslår lagändringar för att göra det lättare att ge och använda möjligheten att delta i bolagsstämmor och andelslagsstämmor på distans. Man vill också tillåta möten som hålls helt och hållet på distans utan någon fysisk mötesplats. Målet är att förbättra aktieägarnas och medlemmarnas möjligheter att delta i mötena. Arbetsgruppens betänkande är nu på remiss.Under coronaepidemin har man tillämpat en temporär lag som har underlättat distansdeltagande i andelslagsstämmor och tillåtit möten som hålls helt och hållet på distans i börsbolag. Enligt arbetsgruppens förslag kan bolagsstämmor i aktiebolag och bostadsaktiebolag samt andelslagsstämmor helt och hållet hållas på distans förutsatt att alla deltagare har fulla deltaganderättigheter under stämman och att det i bolagsordningen eller stadgarna finns en bestämmelse om distansmöten. Arbetsgruppen föreslår också att mötesarrangemangen vid så kallade hybridmöten förtydligas så att både de som deltar på mötesplatsen och de som deltar på distans kan utöva sina rättigheter fullt ut under mötet. Bolagsordningen eller stadgarna ska kunna ändras för att möjliggöra hybridmöten genom vanligt beslut med kvalificerad majoritet.Dessutom ska en bolagsstämma i ett bostadsaktiebolag med minst 30 aktielägenheter ordnas som ett hybridmöte, om minst tre aktieägare kräver det.Bolaget eller andelslaget ska också kunna erbjuda andra sätt att delta, såsom möjlighet till förhandsröstning eller möjlighet att utöva sin yttranderätt skriftligen före eller under stämman.Regleringen avses träda i kraft vid ingången av juli nästa år, när den temporära lagstiftningen som gäller distansdeltagande och nätsammanträden upphör att gälla.Betänkandet innehåller en avvikande mening lämnad av Börsstiftelsen samt yttranden av finansministeriet och WWF Finland.Förslaget kan kommenteras i e-tjänsten Utlåtande.fi fram till den 23 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 53 700 personer. I oktober anmäldes 91 600 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 169 700 lediga jobb, vilket är 69 100 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av oktober sammanlagt 259 000 arbetslösa arbetssökande. Det är 53 700 färre än ett år tidigare, men 34 300 fler än för två år sedan i oktober. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 6 300. Av de arbetslösa arbetssökandena var 139 000 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av oktober fanns det i hela landet 29 600 permitterade, vilket är 45 300 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 19 800, vilket är 37 400 färre än i oktober i fjol. Från och med september minskade antalet permitterade på heltid med 1 300.Antalet långtidsarbetslösa var 108 000Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 108 000. Detta är 26 000 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 100 700, det vill säga 13 600 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 8 500 färre än i oktober i fjol, dvs. sammanlagt 27 800. I januari–oktober avslutades i genomsnitt 60,8 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 3,3 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeI oktober anmäldes 91 600 nya lediga jobb, det vill säga 38 600 fler än i oktober i fjol. Allt som allt fanns det i oktober 169 700 lediga jobb, vilket är 69 100 fler än för ett år sedan.I slutet av oktober deltog 112 600 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 5 900 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,1 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i oktober 65 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 72,7 procent, dvs. 1,7 procentenheter högre än i oktober i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 164 000, vilket är 37 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,1 procent, dvs. 1,1 procentenheter lägre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlUppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska ministrarna med ansvarar för byggande och bostäder sammanträdde i Borgå i dag den 22 november för att diskutera de nordiska ländernas gemensamma mål och åtgärder för att minska utsläppen från byggande. Ministrarna diskuterade möjligheten att föreslå för kommissionen att de nordiska länderna deltar i det nya europeiska Bauhausinitiativet genom gemensamma åtgärder.Ministrarna beslutade att tillsätta en styrgrupp för att utveckla och samordna Nordic Action -åtgärden i syfte att genomföra det nya europeiska Bauhausinitiativet i de nordiska länderna. Syftet med de nordiska ländernas gemensamma projekt är att skapa en utvecklingsplattform för arkitektur och kultur som stöder ett klimatneutralt välfärdssamhälle. Åtgärderna baserar sig på deklarationen om koldioxidsnålt byggande och cirkulär ekonomi, som de nordiska ministrarna med ansvar för byggande gav i Reykjavik 2019.”Förutom vetenskap och teknik kan också kreativitet, kultur och formgivning bidra till att lösa de stora utmaningarna i vår tid, såsom klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Det är precis vad det nya europeiska Bauhaus är, och i de nordiska länderna besitter vi mycket sådant kunnande som är till nytta för hela Europa”, sade miljö- och klimatminister Emma Kari, som ledde talet under mötet.Syftet med det nya europeiska Bauhausinitiativet, som kommissionen inledde i början av året, är att finna bättre sätt att bo och leva genom gemensam utveckling och planering. Hållbar utveckling av den byggda miljön, människornas delaktighet och livsmiljöernas skönhet utgör hörnstenarna i projektet.Ministerrådets ordförandeland Finland har samordnat det nordiska perspektivet i initiativet. Vid webbevenemangen som miljöministeriet har ordnat tillsammans med sina partner har man samlat in idéer och önskemål från bland annat arkitekter, planerare, konstnärer, studerande, forskare och formgivare från Norden och utanför. En nordisk rapport, som sammanställdes utifrån responsen, presenterades för kommissionen i juni 2021.Samarbete gällande bedömning av byggandets klimatkonsekvenser och den cirkulära ekonominFöreträdarna för de nordiska länderna diskuterade också om att stärka samarbetet gällande bedömning av byggnaders klimatkonsekvenser och den cirkulära ekonomin inom byggbranschen samt digitala möjligheter i arbetet med att harmonisera byggbestämmelserna.Nordiska ministerrådets vision från 2019 om ett allt mer integrerat Norden har påskyndat det nordiska samarbetet inom byggande under de senaste åren. Våren 2020 inrättade länderna en gemensam styrgrupp för att samordna harmoniseringen av byggbestämmelserna. Man har också fastställt att de nordiska länderna bör hålla samman, i synnerhet i samband med revideringen av EU:s byggproduktförordning.”Det kändes mycket givande att träffa nordiska ministrar och ämbetsverkschefer genast i början av min ministerperiod. De nordiska länderna har ambition och kompetens för att sporra det koldioxidsnåla byggandet och den cirkulära ekonomin. Genom samarbete säkerställer vi att åtgärderna som vidtas är samstämmiga och skapar konkurrensfördelar för nordiska företag”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands regering delar nu för tredje gången ut det internationella jämställdhetspriset. Årets pristagare är We Will Stop Femicide Platform, en organisation som utför banbrytande arbete mot våld mot kvinnor i Turkiet och vars arbete är relevant över hela världen.Finlands statsminister Sanna Marin överlämnade priset på 300 000 euro till Gülsüm Önal, grundare, ordförande och representant för We Will Stop Femicide Platform, och Fidan Ataselim, organisationens grundare och generalsekreterare, i Tampere den 22 november 2021.– Att främja jämställdhet över hela världen kräver effektiva handlingar och beslutsamt arbete. Det internationella jämställdhetspriset uppmärksammar och ökar medvetenheten om detta arbete och bidrar också till att främja jämställdhet globalt, säger Sanna Marin. Världsekonomiskt forums index visar att Finland är världens näst bästa land i fråga om jämställdhet.– Med detta pris visar vi jämställdhetens roll som själva grunden för en hållbar utveckling, men också att mycket arbete återstår, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Utmärkelsen till We Will Stop Femicide Platform skapar en möjlighet att främja en bred offentlig diskussion som når bortom Turkiets gränser.– Jämställdhet och kvinnors och flickors lika rättigheter är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Priset är ett sätt att visa vårt starka stöd för modiga människorättskämpar som strävar efter att förverkliga kvinnors rättigheter och bekämpa våldet mot kvinnor. Genom att tilldela utmärkelsen till We Will Stop Femicide Platform ville juryn uppmärksamma spridningen av våld mot kvinnor som har ökat drastiskt i alla länder under Covid-pandemin. Juryn uppmärksammar också organisationens modiga arbete med att främja Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, mer känd som Istanbulkonventionen, som är det viktigaste internationella rättsliga instrumentet för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor. Dessutom har plattformens arbete universell betydelse eftersom våldet mot kvinnor är ett allvarligt problem överallt, även i Finland, säger Eva Biaudet, riksdagsledamot och ordförande för IGEP.We Will Stop Femicide Platform har kämpat för att få ett stop på mord på kvinnor och värna om kvinnors skydd från våld sedan 2010. Organisationen ger rättshjälp till kvinnor som behöver skydd mot våld, engagerar sig i fall av våld mot och mord på kvinnor genom sina advokater och företrädare, stöder mördade kvinnornas familjer och driver på förändringar i lagstiftningen för att skydda kvinnor.Tack vare organisationens arbete har det blivit svårare att undgå straff och avskräckande domar har uppnåtts.– Vi har gjort vad som måste göras och vad alla borde göra. Det faktum att kampen i vårt land har uppmärksammats av det internationella samfundet ger oss stor styrka och glädje. Att priset kommer från ett land som Finland som främjar kvinnors rättigheter är också en källa till stolthet, säger Gülsüm Önal och Fidan Ataselim från We Will Stop Femicide Platform.Över 400 nomineringar från hela världen lämnades in till juryn under den öppna nomineringsperioden. Finlands regering fattade sitt beslut på grundval av ett förslag från en oberoende internationell jury.Juryn bestod av Eva Biaudet (ordföranden), riksdagsledamot (Finland); Bella Forsgrén riksdagsledamot (Finland); Dean Peacock, direktör för Women’s International League for Peace and Freedoms initiativ för att konfrontera militariserad maskulinitet (Sydafrika); Matti Vanhanen, riksdagsledamot (Finland); samt ambassadör Melanne Verveer, verkställande direktör för Georgetown Institute for Women, Peace and Security vid Georgetown University (Förenta staterna).År 2017 utdelades Finlands regerings internationella jämställdhetspris till Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Hon gav prispengarna till en nigeriansk organisation som arbetar för att stoppa våld i hemmet. Organisationen använder prispengarna till att bygga en fristad för kvinnor.År 2019 gick priset till den globala kvinnorättsorganisationen Equality Now, en global ideell organisation som har lyckats ändra diskriminerande lagar och föråldrade förfaranden i flera länder.

Källa: Valtioneuvosto.fi