NordenBladet — Det föreslås att lagen om småbarnspedagogik ändras så att bedrivande av privat daghemsverksamhet i fortsättningen förutsätter tillståndsmyndighetens godkännande i stället för det nuvarande anmälningsförfarandet. Statsrådet lämnade på torsdagen en regeringsproposition om detta.Den privata familjedagvården omfattas även i fortsättningen av anmälningsförfarandet. Bakgrunden till propositionen är följande skrivning i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering: Privata tjänster inom småbarnspedagogiken ska uppfylla samma kvalitetskriterier som offentliga tjänster. Verksamhet som bedrivs av privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken ska kräva tillstånd. Ändringen avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har utfärdat en förordning om ändring av förordningen om avgifter för utrikesförvaltningens prestationer 2020–2022. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller till och med den 31 december 2022.Genom ändringen av förordningen ändras avgifterna för pass och identitetskort som utfärdas vid utrikesministeriet och vid beskickningarna. Ett undantag är avgiften för pass för personer som deltagit i Finlands krig, som förblir oförändrad.Priset för identitetskort stiger med sex euro från och med den 1 januari 2022.  Ändringen baserar sig på EU:s förordning om identitetskort. Höjningen av avgiften beror på att det till följd av EU:s förordning har gjorts kompletterande ändringar i lagen om identitetskort. Sökandens ansiktsbild och fingeravtryck kommer att lagras i identitetskortets chip. De extra kostnader som lagstiftningsändringarna medför gäller den avgiftsbelagda verksamheten inom utrikesförvaltningen och ska i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) täckas till sitt fulla belopp av tillståndsavgifterna. Priset för pass stiger med 35 euro från och med den 1 januari 2022.  Priset på pass stiger med 35 euro, med undantag för pass för personer som deltagit i Finlands krig. Avgiften för pass har varit 140 euro sedan 2014. Passets nuvarande pris motsvarar inte längre kostnaderna. Enligt lagen ska avgiftens storlek motsvara statens totala kostnader för prestationen.  Avgiften för pass höjs för att förbättra kostnadstäckningen. Förslaget till prishöjning jämkades efter remissbehandlingen och den nya avgiften är nu lägre än kostnaderna för passet, med stöd av 6 § 3 mom. i lagen om grunderna för avgifter till staten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 25 november.Målet för utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande är att säkerställa en stark och horisontell kunskapsbas som stöder det samhälleliga beslutsfattandet. Med hjälp av planen riktas utrednings- och forskningsverksamheten in på de fokusområden som är väsentliga med tanke på genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering.Informationsbehoven i planen har identifierats vid ministerierna. Dessutom har en del av informationsbehoven tagits fram genom öppen samutveckling.Planen omfattar nio fokusområden och för dem valda utrednings- och forskningsteman samt reserver för informationsbehov som fastställs senare:Ett ekonomiskt hållbart FinlandEtt klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden samt bostadspolitikenFinland – större än sin storlek i världenDen trygga rättsstaten Finland, utvecklingen av rättsstaten samt försvarspolitikenEtt livskraftigt Finland, utvecklingen av transportnätet samt jordbruketEtt Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råderEtt rättvist, jämlikt och inkluderande FinlandKunnandets, bildningens och innovationernas FinlandStyrningssättÖvriga informationsbehovStatsrådets kansli och ministerierna med ansvar för de olika temana ansvarar för genomförandet av utrednings- och forskningsplanen i samarbete med den arbetsgrupp som samordnar statsrådets forsknings-, framsyns- och utvärderingsverksamhet. För genomförandet av planen anvisas ett anslag på 9 miljoner euro. Planen omfattar fokusområden och teman inklusive kostnadsförslag för utrednings- och forskningsverksamheten och anger fördelningen av berednings- och styrningsansvar.Utrednings- och forskningsprojekten upphandlas genom öppen ansökan. Urvalskriterierna för projekten är relevans och användbarhet, projektets kvalitet, projektgenomförarnas expertis och tillräckliga resurser samt kommunikation och informationshantering. Ansökningsomgången inleds den 30 november 2021. Närmare information om detta ges senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt allmänna sammanträde den 25 november 2021 förordnade statsrådet utrikesrådet Jukka Salovaara till utrikesministeriets statssekreterare som kanslichef från och med den 1 maj 2022.Uppdraget är tidsbundet till och med den 31 augusti 2026. Vid sammanträdet beslutade statsrådet också att utrikesministeriets nuvarande statssekreterare, utrikesrådet Matti Anttonen, fortsätter på sin post fram till den 30 april 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med reformen är att erbjuda arbetssökande och arbetsgivare digitala tjänster som bättre svarar mot deras behov och gör det smidigare att uträtta ärenden. Som en del av totalreformen skapas en ny serviceplattform som främjar bättre matchningen av arbete och arbetskraft och effektiviserar arbetsförmedlingen.Regeringen lämnade den 25 november 2021 en proposition till riksdagen som gör det möjligt att ta i bruk en ny digital serviceplattform inom arbets- och näringstjänsterna.”Smidiga digitala e-tjänster är dagens melodi. Modern jobbsökning förutsätter fungerande digitala tjänster. I och med denna reform förbättras tjänsterna för arbetssökande och arbetsgivare. Genom reformen kan vi också bättre svara mot matchningsproblemet. Genom att utnyttja artificiell intelligens kan arbete och arbetskraft lättare hitta varandra”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Nya digitala tjänster främjar matchningen av arbetssökande och arbetsplatser De nya digitala arbets- och näringstjänsterna ska stegvis ersätta de nuvarande e-tjänsterna för kunder och experter och arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem. E-tjänsterna för person- och företagskunder och experter kommer i fortsättningen att finnas på serviceplattformen Jobbmarknad.Serviceplattformen Jobbmarknad utnyttjar bland annat artificiell intelligens för att arbetssökande och arbetsgivare ska hitta varandra bättre och snabbare än för närvarande. En ny funktion på Jobbmarknaden är möjligheten att skapa och publicera en jobbsökarprofil. De nya digitala tjänsterna tas i bruk stegvis från och med maj 2022Målet med reformen är också att förtydliga och uppdatera bestämmelserna om behandlingen av kunduppgifter inom den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen. Propositionen innehåller bestämmelser om behandlingen av uppgifter i jobbsökarprofilerna och om sökandet av uppgifter i publicerade profiler. Dessutom innehåller propositionen ändringar som gäller olika aktörers roller vid behandlingen av personuppgifter. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 2 maj 2022. Ibruktagandet av de nya digitala tjänsterna kommer att ske stegvis. Jobbmarknaden tas i bruk i maj 2022. I övrigt tas de reformerade tjänsterna för kunder och experter i bruk från och med hösten 2022. De reformerade informationssystemen ska i sin helhet ha tagits i bruk senast vid utgången av 2023.En testversion av serviceplattformen Jobbmarknad är tillgänglig redan nu.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Kenya har inlett samarbete för att minska våldet mot kvinnor och flickor i Kenya, där det könsbaserade våldet har ökat under coronapandemin. Med Finlands stöd strävar Kenya också efter att öka antalet kvinnor i ledande ställning.Finland och Kenya har inlett ett bilateralt projekt för att förebygga våld mot kvinnor och könsbaserat våld. Projektet stärker myndigheternas kapacitet att stöda dem som utsatts för våld och ökar kunskapen om det könsrelaterade våldet. Kenya har som mål att eliminera det könsrelaterade våldet och sätta stopp för könsstympning av flickor till år 2026.”Projektet är ytterst aktuellt eftersom det könsbaserade våldet har ökat märkbart under coronapandemin. Med hjälp av sakkunskap som Finland erbjuder och genom samarbete mellan våra länder kan vi vända denna utveckling”, säger Finlands ambassadör i Nairobi Pirkka Tapiola.Projektet genomförs i tre av Kenyas administrativa distrikt. I distriktet Samburu förekommer skadliga kulturella seder och könsstympning av flickor. Distriktet Kilifi lider av fattigdom och många oönskade eller oplanerade graviditeter bland unga. Distriktet Bungoma har höga våldtäktssiffror. Projektet har goda möjligheter att utvidgas till andra delar av landet. Till stöd för arbetet erbjuder Finland en konsult som inledde sitt fleråriga arbete i slutet av september 2021. Kenya har budgeterat en miljon euro för projektet och Finlands bidrag är fem miljoner euro. För det förebyggande arbetet kommer Finland också välja en partnerorganisation från det civila samhället som ska komplettera myndighetsarbetet i distrikten. Det planerade stödet till partnerorganisationen är två miljoner euro.Dessutom stöder Finland och UN Women kenyanska kvinnor för att öka deras andel av olika ledande uppdrag inom förvaltningen. Kvinnliga kandidater får till exempel utbildning inför det allmänna valet nästa år. Kvinnliga politiker och kvinnoorganisationer får stöd för sitt arbete för bättre lagstiftning och förfaranden i de politiska partierna. Våld mot kvinnor är också ett problem i samband med val, och därför främjar arbetet mot våldet också det politiska deltagandet. Finland satsar på åtgärder mot könsbaserat våld i utvecklingssamarbetet Bakom det könsbaserade våldet ligger strukturell diskriminering och skadliga könsrelaterade normer. Det är fråga om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har omfattande och långtgående konsekvenser för både individen och samhället. I Europeiska unionen uppskattas det könsrelaterade våldet orsaka, förutom mänskligt lidande, utgifter på upp till 228 miljarder euro per år.Åtgärder för att motarbeta våld mot kvinnor och flickor är en central del av Finlands utvecklingssamarbete, och Finland är en framträdande understödjare av FN:s befolkningsfond UNFPA. Organisationen arbetar för att utrota könsrelaterat våld och skadliga seder, som till exempel könsstympning och barnäktenskap. År 2021 finansierar Finland UNFPA:s verksamhet med 33 miljoner euro.Finland samarbetar också aktivt med olika civilsamhällesorganisationer kring detta tema. Civilsamhällesorganisationerna arbetar ofta i områden där andra aktörer inte är närvarande, till exempel på gräsrotsnivå i samhället eller i de minst utvecklade länder (LDC-länderna) där Finland inte har någon annan verksamhet. Genom civilsamhällesorganisationerna har Finland bland annat förebyggt oönskade och oplanerade graviditeter med hjälp av sexualundervisning.Denna nyhet publiceras den 25 november, som av FN utsetts till den internationella dagen mot våld mot kvinnor. Syftet med dagen är att uppmärksamma och motverka våld mot kvinnor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Endast genom långsiktiga insatser och sektorsövergripande samarbete kan vi ingripa i våldet mot kvinnor, betonade justitieminister Anna-Maja Henriksson vid ett seminarium om digitalt våld i Helsingfors i dag.Vid seminariet som ägde rum på den internationella dagen mot våld mot kvinnor hölls anföranden om hatpropaganda på webben, olika sätt att ingripa i digitalt våld, könsstereotypier i videospel och könsrelaterat våld i spelbranschen. Seminariet ordnades av justitieministeriet och Kvinnoorganisationernas Centralförbund som en del av programmet för bekämpning av våld mot kvinnor.– Den nuvarande regeringen fäster särskild vikt vid att minska brott mot personlig integritet samt brott mot liv och hälsa, i synnerhet brott mot barn samt våld i nära relationer, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson.I sitt anförande presenterade minister Henriksson de lagberedningsprojekt som regeringen har inlett för att förbättra brottsoffrets ställning, ingripa i våld och öka jämställdheten. Exempel på dessa är totalreformen av lagstiftningen om sexualbrott, översynen av lagen om besöksförbud och inrättandet av en uppgift som rapportör om våld mot kvinnor. Hon berättade också om framstegen i genomförandet av regeringens program för bekämpning av våld mot kvinnor.Våldet måste bekämpas alla dagar om åretSeminariets tema, det digitala våldet, har än så länge inte diskuterats eller tagits upp i myndigheternas verksamhet i någon större utsträckning. Allteftersom växelverkan mellan människorna har övergått till nätet har också möjligheterna och verktygen för trakasserier och våld på nätet ökat.– Det är viktigt att förstå att trakasserier och våld på nätet kan vara lika allvarliga och sårande som handlingar ansikte mot ansikte. Det digitala våldet förutsätter ny slags kompetens av myndigheter och yrkesmänniskor som möter offer för det i sitt arbete. Olika organisationer har haft en viktig roll i att öka medvetenheten om det digitala våldet och i att hjälpa offren, sade Henriksson.Seminariet hölls på den internationella dagen mot våld mot kvinnor. Henriksson poängterade dock att våldet mot kvinnor måste bekämpas alla dagar om året.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet nya coronavirusfall i Finland fortsätter att öka. Vecka 46 konstaterades ca 7 200 nya coronafall. I slutet av oktober konstaterades över 4 000 fall per vecka, och under den senaste veckan (vecka 46) över 7 000 fall. Detta är över 3 000 fler fall på veckonivå. Antalet coronaviruspatienter som tagits in på intensivvård per vecka har nästan tredubblats under de tre senaste veckorna.Under de två senaste veckorna (8–21.11) rapporterades 237 nya smittfall i Finland per hundratusen invånare. I mitten av oktober rapporterades under 14 dygn 133 nya smittfall per hundratusen invånare, och efter det har incidensen ständigt ökat. Antalet fall bland barn under 12 år har stigit under de senaste veckorna. Behovet av sjukhusvård för barn under 12 år är dock mycket sällsynt, och det har inte observerats någon förändring i fråga om detta, trots att antalet coronavirusfall har ökat.I slutet av förra veckan vårdades sammanlagt 156 coronaviruspatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 112 på bäddavdelningar och 44 på intensivvårdsavdelningar. Belastningen på sjukhusvården har ökat under den senaste månaden. Under vecka 46 togs det in sammanlagt 147 nya coronaviruspatienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. Under de senaste fem veckorna (veckorna 42−46) har antalet nya coronaviruspatienter som tagits in på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården per vecka varierat mellan 110 till 166 patienter. Vecka 46 togs 35 nya coronaviruspatienter in för intensivvård. Vecka 45 var antalet nya intensivvårdspatienter sammanlagt 31, och under de föregående veckorna (42–44) varierade antalet nya patienter mellan 14 och 22. Totalt 1 302 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 24 november.Risken att bli intagen för specialiserad sjukvård är betydligt större för dem som inte är vaccinerade än för dem som har fått båda vaccindoserna. Från augusti till utgången av oktober har personer som inte är vaccinerade tagits in för specialiserad sjukvård 19 gånger oftare än personer som fått båda vaccindoserna, och för intensivvård 33 gånger oftare.Fram till den 24 november har 86,4 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 81,1 procent båda vaccindoserna. Fram till den 24 november har 203 023 personer fått den tredje vaccindosen.
Under vecka 46 togs det över 113 200 coronatester. Testningsaktiviteten har stadigt ökat under senaste veckorna. I slutet av oktober togs endast cirka 80 700 tester per vecka. Av de tester som togs förra veckan var 6,3 procent positiva. Under de två föregående veckorna var andelen 5,9 procent och i slutet av oktober 5,2 procent.Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesbilden uppdateras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbsida Lägesöversikt om coronaviruset. En omfattande uppföljningsrapport publiceras varannan vecka på torsdag eftermiddag på webbsidan Hybridistrategins uppföljningsrapport. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Överenskommelsen om social trygghet träder i kraft den 1 februari 2022. Notväxlingen mellan utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och Finlands ambassadör i Japan Takashi Murata om ikraftträdandet av överenskommelsen gick av stapeln den 25 november.   När överenskommelsen träder i kraft behöver arbetstagare som arbetat i endera avtalsstaten inte längre betala dubbla pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter. Överenskommelsen påverkar socialskyddet för de personer som har rört sig eller kommer att röra sig mellan Finland och Japan på grund av sitt arbete, i synnerhet deras pensionsskydd. Enligt överenskommelsen ska Finland betala ut arbetspensionerna till de personer som bor i Japan, och Japan till de personer som bor i Finland. I överenskommelsen anges också vilken lagstiftning som ska tillämpas på pensions- och arbetslöshetsförsäkringen. 
 
Överenskommelsen innebär att det blir lättare för finländska företag att bedriva verksamhet i Japan. Arbetstagare som är stationerade i Japan ska omfattas av Finlands lagstiftning för att undvika dubbla pensionsförsäkringsavgifter. Överenskommelsen gagnar de personer som har återvänt eller flyttat till Finland från Japan. De kan få rätt till Japans pension även om de inte har omfattats av Japans pensionssystem tillräckligt länge för att få pension enligt Japans lagstiftning.  ”Genom överenskommelsen får personer som rör sig mellan Finland och Japan en bättre ställning och ett bättre socialskydd. Det myndighetssamarbete som överenskommelsen möjliggör gör det lättare att ansöka om arbetspension, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen. ”Tack vare överenskommelse om social trygghet mellan Finland och Japan blir det lättare både för finländska företagsrepresentanter och för japanska företagsrepresentanter att arbeta i det land där de är utstationerade. Överenskommelsen är ett viktigt steg framåt när det gäller att stärka de bilaterala relationerna och förbättra företags verksamhetsförutsättningar. Den bidrar också till att öka Finlands attraktionskraft som investeringsmiljö för japanska företag”, konstaterar utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Finlands riksdag godkände överenskommelsen om social trygghet i maj 2021. Innan överenskommelsen kan träda i kraft krävs det en officiell notväxling mellan Finland och Japan. Vid notväxlingen meddelar avtalsstaterna Finland och Japan till varandra att överenskommelsen kan träda i kraft inom den tid som avtalats.  Överenskommelse om social trygghet träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter den månad då den diplomatiska notväxlingen mellan avtalsstaterna har ägt rum, dvs. den 1 februari 2022. Bestämmelserna om överenskommelsens ikraftträdande utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet.Webbinarium om överenskommelsen i januariSocial- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet, Finlands ambassad i Tokyo och Pensionsskyddscentralen ordnar ett webbinarium om överenskommelsen den 21 januari 2022 där social- och hälsovårdsministeriets och Pensionsskyddscentralens sakkunniga ger närmare information om överenskommelsens innehåll och konsekvenser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist deltar i en konferens i Tórshavn på Färöarna den 25 november 2021. Under konferensen behandlas erfarenheter av den nordiska krishanteringen under coronapandemin och det framtida nordiska beredskapssamarbetet. Det är en av prioriteringarna under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021.Färöarnas landsstyre står värd för konferensen, vars syfte är att stärka de nordiska ländernas gemensamma analys av vad vi lärt oss av det nordiska samarbetet under pandemitiden och hur samarbetet bör utvecklas med tanke på framtida kriser. ”Det är viktigt att vi tillsammans diskuterar lärdomarna av coronapandemin. Det har varit mycket fokus på de stängda gränserna mellan de nordiska länderna – och det med fog. Den fria rörligheten hör till det nordiska samarbetets och samhörighetens hörnstenar, och gränsstängningarna har drabbat medborgarna i våra gränsregioner speciellt hårt. Nordborna ska kunna lita på att en nordisk gränsöverskridande vardag fungerar”, säger minister Blomqvist.Minister Blomqvist deltar i en paneldebatt om följderna och lärdomarna av coronakrisen. Han kommer också att sammanfatta konferensens diskussioner i egenskap av ordförande för Nordiska ministerrådet.
 
”Under det finländska ordförandeskapet har vi fokuserat på att blicka framåt och ta lärdom av coronakrisen. Pandemin har varit en påminnelse om att vi alla gynnas av att samarbeta. Norden är helt enkelt starkare tillsammans. Det är den insikten vi ska ta vara på och konkretisera i ett ännu djupare och tätare samarbete”, konstaterar minister Blomqvist.I mötet deltar bland annat de nordiska samarbetsministrarna, Nordiska rådets president Bertel Haarder och Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki. Det deltar också olika experter på hälsoområdet, bland annat Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell och WHO:s Europadirektör Hans Kluge, som deltar på distans. Minister Jan-Erik Enestam håller ett anförande om resultaten av den utredning om samarbetet i kristider som Nordiska ministerrådet beställt av honom.Konferensens program

Källa: Valtioneuvosto.fi