NordenBladet — KOTAMO-projektet, som beställts av undervisnings- och kulturministeriet, ska utreda hur man ska kunna främja jämställdhet, likabehandling och mångfald inom personalen vid de finländska högskolorna. Med utgångspunkt i utredningen utvecklas konkreta åtgärdsförslag för högskolorna samt nationella politikåtgärder.Både vid våra universitet och yrkeshögskolor har vi ännu en lång väg kvar till ett jämställt arbetsliv som präglas  av likabehandling och diversitet. De typiska karriärvägarna varierar t.ex. enligt kön, medborgarskap och etnisk bakgrund. Även i den internationella debatten och utvecklingsåtgärderna som gäller högskolorna fäster man allt större uppmärksamhet just vid jämlikhet och mångfald som en del av högskolornas kvalitetsutveckling.– Projektet ger oss forskningsbaserad kunskap med vars hjälp vi  på nationell nivå kan ta följande steg för att främja jämställdheten och likvärdigheten vid våra högskolor, konstaterar undervisningsrådet Matti Kajaste.KOTAMO-projektet ska undersöka jämställdhet och likställdhet bl.a. i fråga om rekrytering av undervisnings- och forskningspersonal, karriärutveckling och arbetsklimat med hjälp av intervjuer, enkäter och workshoppar. Projektet ska också granska vad som gjorts i jämförelseländerna för att främja jämställdheten och likabehandlingen vid högskolor. Med utgångspunkt i de resultat man kommer fram till, ska projektet presentera konkreta förslag till politikåtgärder och i fråga om verksamhetssätten vid högskolorna i syfte  att stärka jämlikheten vid de finländska högskolorna.Projektet genomförs i nära samarbete med intressentgrupperna, dvs. högskolornas personal, ledning och finansiärer. Utredningen genomförs av Demos Helsinki, Oxford Research, Includia Leadership, forskaren Inkeri Tanhua, professor Liisa Husu och Kaskas Media.– Inom projektet samarbetar vi intensivt med högskolesamfundet och finansiärerna för att få första handsinformation om problemen och för att vi i samverkan med högskolorna ska kunna utveckla sådana verksamhetssätt som intressentgrupperna på riktigt kan ta i bruk för att främja jämlikheten vid dem, säger projektkonsortiets ledare, Julia Jousilahti från Demos Helsinki.Resultaten ska sammanställas i en slutrapport som publiceras sommaren 2022. Information om hur projektet framskrider och om de viktigaste resultaten publiceras på ministeriets webbplats. På Twitter kan man delta i diskussionen med hashtaggen #kotamohanke.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Landskapsförbunden och kommunerna kan hos miljöministeriet ansöka om understöd för planläggning och tillstånd som styr utbyggnaden av vindkraft och utredningar i anslutning till dem. Stöd kan sökas till ett belopp av cirka en miljon euro, och ansökningstiden är 2.12.2021–1.2.2022.Genom högklassiga utredningar och planläggning som samordnar olika behov och funktioner vill man finna de områden som bäst lämpar sig för vindkraft. Det förebygger sådana olägenheter som kraftverken orsakar naturen och människorna. Understöd kan också beviljas för utredningar som stöder den kommande planläggningen av och tillstånden för vindkraft. Anhängiga planer är således inte en förutsättning för beviljande av understöd. Understöd kan beviljas för högst 70 procent av projektets godtagbara kostnader. Understödet betalas ut före utgången av 2022. Miljöministeriet beviljar understöden efter att ha hört NTM-centralerna.I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 fastställdes ett anslag på cirka två miljoner euro för understöd för vindkraftsutbyggnad. Under de två tidigare ansökningsomgångarna har sammanlagt 16 projekt finansierats med 1,1 miljoner euro.Genom understöden genomförs regeringsprogrammets föresatser om främjande av vindkraftsutbyggnad. Enligt föresatserna ökas vindkraftens andel av Finlands energiproduktion, och administrativa och planläggningsmässiga hinder och andra hinder för byggandet av vindkraft avlägsnas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har öppnat en ny webbplats med information om var, när och hur Finland använder medel för utvecklingssamarbete. Webbplatsen ökar öppenheten och transparensen i utvecklingssamarbetet.Webbplatsen OpenAid.fi samlar omfattande information om användningen av Finlands medel för utvecklingssamarbete. Det finns detaljerade uppgifter om utbetalningar från 2015 framåt, och allt är framställt i visuellt lättillgänglig form. Webbplatsen är på finska, svenska och engelska.Informationen kan till exempel ordnas enligt utvecklingspolitiska prioriteringar, länder eller sektorer. Du kan ta reda på hur mycket utvecklingssamarbete det bedrivs i ett visst land eller hur mycket av Finlands utvecklingsanslag som använts för att stödja utbildning. Statistiken på webbplatsen har sammanställts enligt praxis som fastställts av OECD:s biståndskommitté DAC. Webbplatsen openaid.fi stöder sig också på den internationella IATI-standarden (International Aid Transparency Initiative).Utrikesministeriet satsar på öppen förvaltning och öppna data. Öppenhet och transparens förbättrar utvecklingssamarbetets resultat, minskar riskerna för missbruk och korruption och stärker redovisningsskyldigheten och ägarskapet i utvecklingsländerna.”Vi tror att OpenAid.fi kommer att påverka Finlands placering i internationella jämförelser av transparensen i utvecklingssamarbetet”, säger chefen för förvaltnings- och rättsenheten för utvecklingssamarbete Ramses Malaty.OpenAid.fi/sv

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har utarbetat en bedömningspromemoria som granskar hur jordabalken fungerar och vilka ändringsbehov det finns. I jordabalken finns bestämmelser om bland annat fastighetsköp och fastighetspanträtt.I bedömningspromemorian granskas särskilt de nuvarande formkraven för fastighetsköp och hur de kan lindras. I promemorian fästs dessutom uppmärksamhet vid ett förtydligande av bestämmelserna om fastighetspanträtt och vissa särskilda rättigheter som gäller fastigheter. Det har också fästs uppmärksamhet vid att göra inskrivningsmyndigheternas förfaranden smidigare.En bedömning av hur jordbalken fungerar är nödvändig på grund av digitaliseringen av samhället och andra förändringar i fastighetsägandet och i överlåtandet av fastigheter. I bedömningen har även erfarenheterna från när den gällande lagen har tillämpats tagits i beaktande.De gällande bestämmelserna i jordabalken gäller till stora delar fortfarande sådana som de var när de trädde i kraft 1997. Lagen har ändrats under den tid som den varit i kraft, bland annat i syfte att främja elektronisk fastighetshandel. I praktiken har elektronisk fastighetshandel använts endast i liten utsträckning.Bedömningspromemorian har skickats på omfattande remiss och kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 31 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta Nationerna (HEUNI) har på uppdrag av finansministeriet författat en guide, Arbetskraftsexploatering och offentliga upphandlingar, till stöd för de upphandlande enheterna. Upphandlande enheter är till exempel staten och kommunerna, och de iakttar upphandlingslagen i sin upphandlingsverksamhet. Guiden har utarbetats i samband med programmet Offentlig upphandling och genomförandet av den nationella strategin för offentlig upphandling.“Genom att trygga arbetstagarnas rättigheter ökar vi arbetstagarnas välbefinnande och förbättrar ställningen för ansvarsfulla företag och organisationer. Det är nödvändigt att kränkningar av arbetstagarnas rättigheter förhindras också i samband med offentlig upphandling. Det kräver kompetens av de upphandlande enheterna, och denna guide ger viktigt stöd för det”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Guiden beskriver utnyttjande och människohandel och den ger anvisningar om hur man ska gå till väga om man misstänker att arbetsrelaterat utnyttjande förekommer vid inhemska upphandlingar. Guiden föreslår dessutom åtgärder som förebygger utnyttjande i olika skeden av upphandlingen. Finländska upphandlande enheter har möjlighet att agera som vägvisare, eftersom motsvarande anvisningar om att bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande i Europa inte funnits tidigare.Arbetsrelaterat utnyttjande förekommer också i FinlandI Finland är det särskilt viktigt att bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel vid upphandling inom riskbranscher, såsom städ-, bygg- och restaurangbranschen. På detta sätt kan upphandlande enheter förebygga missbruk och brott samt främja respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande principer i arbetslivet. Dessutom kan man förbättra rättvis konkurrens, jämlikhet och likabehandling av företagen samt säkerställa lagenliga arbetsförhållanden för alla. ”Det är viktigt att de som genomför upphandlingar i praktiken erbjuds konkreta hjälpmedel för upphandlingsprocesserna. Här behövs också ett intensivare samarbete mellan olika myndigheter så att de upphandlande enheterna inte blir tvungna att ensam dryfta dessa frågor”, betonar Vanda stads upphandlingsdirektör Tiina Ekholm. I Finland har man identifierat fall av arbetsrelaterat utnyttjande, t.ex. lönedumpning, dåliga arbetsförhållanden, ocker och människohandel. Det är svårt att identifiera fallen, och offren för utnyttjande vet inte alltid att de är föremål för utnyttjande eller så vill de inte föra fram sina problem. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna har förekommit särskilt i underleverantörskedjor, som är svåra att övervaka. 
 
“Det är viktigt att vara medveten om att problemen inte enbart gäller globala upphandlingar. De upphandlande enheterna bekämpar utnyttjande bland annat genom att förtydliga rollerna, precisera skyldigheterna och utveckla tillsynen. Jag hoppas att guiden uppmuntrar upphandlande enheter att sätta sig in i sina egna underleverantörskedjor och hjälper dem att se djupare än till ytan”, säger Anni Lietonen, forskare vid HEUNI.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Organisationen Freedom Online Coalition, som verkar för frihet på internet, firar sitt tioårsjubileum vid det sista mötet under Finlands ordförandeskap den 3 december. Utrikesminister Pekka Haavisto är värd för ministermötet, som hålls online. Utrikesministrar från 34 medlemsstater deltar. Vid mötet offentliggörs medlemsländernas deklaration för öppenhet och tillgänglighet på internet och i digitaliseringen. Freedom Online Coalition arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska tillgodoses på internet. Under de senaste tio åren har behovet av detta arbete ökat i och med att det skett en hisnande ökning av antalet internetanvändare. Ojämlikheten när det gäller tillgången till internet är emellertid stor, och olika negativa fenomen har ökat, till exempel hatretorik, censur och övervakning som inkräktar på människors privatliv. Motsättningarna mellan demokratiska och auktoritära stater och förfaranden inverkar också på hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses på internet. Under Finlands ordförandeskap 2021 har organisationen lyft fram betydelsen av ett öppet, tillgängligt och inkluderande internet som ett sätt att främja hållbar utveckling och stärka demokratin runt om i världen, särskilt i Afrika.”Tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna på nätet är en viktig del av yttrandefriheten, rätten till inflytande och av integritetsskyddet. Internet bör vara tillgängligt för alla, oberoende av bakgrund eller kön. Aktörer som Freedom Online Coalition har nu på 2020-talet en oerhört viktig roll i att förespråka dessa värderingar”, säger utrikesminister Haavisto.I ministermötet deltar Förenta staternas utrikesminister Antony Blinken, de nordiska utrikesministrarna och utrikesministrar från Asien, Afrika, Latinamerika och Europa. Öppningsanförandet hålls av Förenta staternas tidigare utrikesminister Hillary Clinton, som tillsammans med Hollands utrikesminister Uri Rosenthal hör till koalitionens grundande medlemmar.Vid ministermötet offentliggörs den så kallade Helsingforsdeklarationen (Freedom Online Coalition 10th Anniversary Helsinki Declaration). Deklarationen för ett öppet och tillgängligt internet och människorättsbaserad digitalisering har beretts under Finlands ledning.I samband med mötet överlåter Finland ordförandeskapet i Freedom Online Coalition till Kanada, som i praktiken tar över ordförandeskapet den 1 januari 2022.Det är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik att stärka rättighetsperspektivet när ny teknik utvecklas och samhället digitaliseras. Det är också en prioritering under Finlands period i FN:s råd för mänskliga rättigheter, som inleds i januari 2022.Följ ministermötet på utrikesministeriets webbplats eller på webbplatsen för Freedom Online Coalition.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid regeringens möte den 30 november konstaterade regeringen att det i många områden behövs nya restriktioner och ytterligare åtgärder på grund av att epidemiläget försämrats. I dag har social- och hälsovårdsministeriet sänt ett styrningsbrev till områdena om de åtgärder som ska införas på grund av det förändrade epidemiläget. I områdena och i vissa lokala situationer finns det skäl att vidta riktade och effektivare åtgärder för att förhindra smittspridning. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att man ska skärpa rekommendationen om användning av munskydd skärps och införa distansrekommendationen och restriktionerna för högriskevenemang.  Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar dessutom att områden med samhällsspridning ska införa behövliga restriktioner också för evenemang, lokaler och verksamheter med måttlig smittorisk. Institutet för hälsa och välfärd har gjort upp en tabell med exempel för bedömning av riskpotentialen. Enligt den är situationer där smittorisken är måttlig till exempel masskonserter och idrottsevenemang som ordnas utomhus och där publiken inte har bestämda sittplatser samt mässor, körevenemang med över 10 personer och lagsport och gruppträning som ordnas inomhus. Genom att använda coronapasset kan man befrias från restriktionerna.  Ministeriets rekommendationer är inte juridiskt bindande, utan myndigheterna fattar besluten själva. Besluten måste fattas så att de i första hand riktas till vuxna och så att de får så lindriga konsekvenser som möjligt för barn.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) statsunderstöd bl.a. för åtgärder som främjar och stärker högskolestuderandenas välbefinnande och psykiska hälsa samt förebygger störningar i den psykiska hälsan. Avsikten är att stödja högskolestuderandes välbefinnande och att på ett bättre sätt bemöta högskolestuderandenas behov av hjälp och stöd under coronavirusepidemin.Statsunderstöd beviljas också för att komplettera Studenternas hälsovårdsstiftelses nuvarande mentalvårdstjänster och för att få i gång ensamhetsarbetet. Till följd av coronaepidemin har studerandenas psykiska belastning ökat och deras ork och psykiska hälsa försämrats. Detta har märkts i studerandehälsovården för högskolestuderande i form av en tydlig ökning av efterfrågan på mentalvårdstjänster. De exceptionella tiderna har allt tydligare lyft fram behovet av i synnerhet distanstjänster inom den psykiska hälsan och stöd med låg tröskel.I statsbudgeten för 2020 beviljades ett anslag på 5 miljoner euro som får användas till åtgärder vid Studenternas hälsovårdsstiftelse som stöder välbefinnandet hos högskolestuderande. Understödet kan också användas för merkostnader som uppstått på grund av att den lagstadgade verksamheten och serviceproduktionen måste utvecklas så att de bättre svarar mot studerandenas behov under coronaepidemin.Beloppet som nu beviljats är cirka 4,2 miljoner euro. Understödet kan användas till kostnader som uppstår 1.10.2021–31.12.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det minskade upplåningsbehovet ändrar inte den övergripande bilden av ekonomin eller utmaningarna för de offentliga finanserna på längre sikt.Statskontoret har beslutat att låta bli att lyfta cirka 8 miljarder euro av det nettoupplåningsbehov på 11,7 miljarder euro som ingår i budgetpropositionen för 2021. Beslutet baserar sig på statens starka likviditet. Statens nettoupplåning uppgå till ca 3,7 miljarder euro 2021. Det minskade upplåningsbehovet ändrar inte den övergripande bilden av ekonomin eller utmaningarna för de offentliga finanserna på lång sikt. Ändringen har inte heller någon direkt inverkan på uppnåendet av målet att stoppa ökningen av den offentliga skuldkvoten i mitten av 2020-talet. Både statens och hela den offentliga ekonomins skuldkvoter fortsätter att öka på medellång sikt.Det finns flera orsaker till att upplåningsbehovet är mindre än vad som budgeterats. Statskassan är för det första ca 2,5 miljarder euro mindre än i slutet av 2020, vilket betyder att upplåningsbehovet kan täckas med lån som influtit i fjol. Statskontoret utökade statens kassamedel under 2020 i syfte att förbereda sig för oväntade utgifter som föranleds av coronakrisen. För det andra avviker uppskattningen av skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna 2021 från det budgeterade med cirka 5,5 miljarder euro. Detta förklaras bland annat av att en del av anslagsmomenten i statsbudgeten består av så kallade överföringsanslag som kan användas under flera års tid. För år 2021 har man till exempel budgeterat fleråriga investeringar och överföringsanslag som hänför sig till coronavirusepidemin, och som förmodligen används först under kommande år.Noggrannare information om orsakerna till att nettoupplåningen är mindre än beräknat fås när statens preliminära bokslutsuppgifter blir klara i februari. Inverkan på prognoserna om skuld och underskottEftersom statens nettoupplåning förblir mindre än budgeterat är nivån på statens och hela den offentliga ekonomins skuldkvot cirka 3,5 procentenheter lägre än vad som uppskattats i höstens ekonomiska prognos.
 
De uppgifter om statens nettoupplåningsbehov som nu står till förfogande, samt om skillnaden mellan utgifterna och inkomsterna jämfört med budgeten, beaktas vid utarbetandet av nästa ekonomiska prognos. Finansministeriets nästa makroekonomiska prognos publiceras den 20 december. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i ministerrådsmötet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Stockholm den 1–2 december. Sverige är ordförandeland i OSSE 2021. Under mötet behandlas bland annat konflikterna i OSSE-länderna samt situationen i Afghanistan och dess långtgående konsekvenser för säkerheten i världen.OSSE är ett centralt forum med tanke på Europas säkerhet. Organisationen arbetar med tre dimensioner av säkerhet som följer de så kallade korgarna, som man enades om redan 1975 i Helsingfors: den politisk-militära dimensionen, den ekonomiska och miljörelaterade dimensionen samt den mänskliga dimensionen. Insatser för att lösa konflikter inom OSSE är en viktig del av organisationens verksamhet.Inför mötet har det bekräftats att Finland blir ordförande i OSSE år 2025. Mötets offentliga delar kan följas på webben: www.osce.org/live

Källa: Valtioneuvosto.fi