NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) statsunderstöd bl.a. för åtgärder som främjar och stärker högskolestuderandenas välbefinnande och psykiska hälsa samt förebygger störningar i den psykiska hälsan. Avsikten är att stödja högskolestuderandes välbefinnande och att på ett bättre sätt bemöta högskolestuderandenas behov av hjälp och stöd under coronavirusepidemin.Statsunderstöd beviljas också för att komplettera Studenternas hälsovårdsstiftelses nuvarande mentalvårdstjänster och för att få i gång ensamhetsarbetet. Till följd av coronaepidemin har studerandenas psykiska belastning ökat och deras ork och psykiska hälsa försämrats. Detta har märkts i studerandehälsovården för högskolestuderande i form av en tydlig ökning av efterfrågan på mentalvårdstjänster. De exceptionella tiderna har allt tydligare lyft fram behovet av i synnerhet distanstjänster inom den psykiska hälsan och stöd med låg tröskel.I statsbudgeten för 2020 beviljades ett anslag på 5 miljoner euro som får användas till åtgärder vid Studenternas hälsovårdsstiftelse som stöder välbefinnandet hos högskolestuderande. Understödet kan också användas för merkostnader som uppstått på grund av att den lagstadgade verksamheten och serviceproduktionen måste utvecklas så att de bättre svarar mot studerandenas behov under coronaepidemin.Beloppet som nu beviljats är cirka 4,2 miljoner euro. Understödet kan användas till kostnader som uppstår 1.10.2021–31.12.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det minskade upplåningsbehovet ändrar inte den övergripande bilden av ekonomin eller utmaningarna för de offentliga finanserna på längre sikt.Statskontoret har beslutat att låta bli att lyfta cirka 8 miljarder euro av det nettoupplåningsbehov på 11,7 miljarder euro som ingår i budgetpropositionen för 2021. Beslutet baserar sig på statens starka likviditet. Statens nettoupplåning uppgå till ca 3,7 miljarder euro 2021. Det minskade upplåningsbehovet ändrar inte den övergripande bilden av ekonomin eller utmaningarna för de offentliga finanserna på lång sikt. Ändringen har inte heller någon direkt inverkan på uppnåendet av målet att stoppa ökningen av den offentliga skuldkvoten i mitten av 2020-talet. Både statens och hela den offentliga ekonomins skuldkvoter fortsätter att öka på medellång sikt.Det finns flera orsaker till att upplåningsbehovet är mindre än vad som budgeterats. Statskassan är för det första ca 2,5 miljarder euro mindre än i slutet av 2020, vilket betyder att upplåningsbehovet kan täckas med lån som influtit i fjol. Statskontoret utökade statens kassamedel under 2020 i syfte att förbereda sig för oväntade utgifter som föranleds av coronakrisen. För det andra avviker uppskattningen av skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna 2021 från det budgeterade med cirka 5,5 miljarder euro. Detta förklaras bland annat av att en del av anslagsmomenten i statsbudgeten består av så kallade överföringsanslag som kan användas under flera års tid. För år 2021 har man till exempel budgeterat fleråriga investeringar och överföringsanslag som hänför sig till coronavirusepidemin, och som förmodligen används först under kommande år.Noggrannare information om orsakerna till att nettoupplåningen är mindre än beräknat fås när statens preliminära bokslutsuppgifter blir klara i februari. Inverkan på prognoserna om skuld och underskottEftersom statens nettoupplåning förblir mindre än budgeterat är nivån på statens och hela den offentliga ekonomins skuldkvot cirka 3,5 procentenheter lägre än vad som uppskattats i höstens ekonomiska prognos.
 
De uppgifter om statens nettoupplåningsbehov som nu står till förfogande, samt om skillnaden mellan utgifterna och inkomsterna jämfört med budgeten, beaktas vid utarbetandet av nästa ekonomiska prognos. Finansministeriets nästa makroekonomiska prognos publiceras den 20 december. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i ministerrådsmötet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Stockholm den 1–2 december. Sverige är ordförandeland i OSSE 2021. Under mötet behandlas bland annat konflikterna i OSSE-länderna samt situationen i Afghanistan och dess långtgående konsekvenser för säkerheten i världen.OSSE är ett centralt forum med tanke på Europas säkerhet. Organisationen arbetar med tre dimensioner av säkerhet som följer de så kallade korgarna, som man enades om redan 1975 i Helsingfors: den politisk-militära dimensionen, den ekonomiska och miljörelaterade dimensionen samt den mänskliga dimensionen. Insatser för att lösa konflikter inom OSSE är en viktig del av organisationens verksamhet.Inför mötet har det bekräftats att Finland blir ordförande i OSSE år 2025. Mötets offentliga delar kan följas på webben: www.osce.org/live

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet har slutfört behandlingen av dess ställningstaganden om reformen av den sociala tryggheten.Ställningstagandena ska genomgå en sista revidering före december 2021 då de ska vara klara. Kommittén var också överens om att sektionerna kan inleda den fortsatta beredning som utgår från ställningstagandena. Kommitténs rapporter om problemhelheterna inom socialskyddet är klara. I rapporterna definierar kommittén de centrala problemhelheterna inom socialskyddet och beskriver dem närmare. En av rapporterna gäller också de val och grundprinciper som rör socialskyddet. Rapporten om problemhelheterna inom socialskyddet publiceras i dess slutliga form i januari 2022.  ”Sektionerna under kommittén för social trygghet har gjort ett betydelsefullt arbete med att utarbeta rapporter i enlighet med kommitténs riktlinjer. En så här helhetsomfattande kartläggning av problemen inom socialskyddssystemet har aldrig gjorts tidigare”, konstaterar Pasi Moisio, ordförande för kommittén.  Kommitténs arbete stöds av fem sektioner: sektionen för sysselsättning och kompetens, sektionen för arbete och funktionsförmåga, sektionen för boende, förvaltningssektionen och sektionen för forskning och utvärdering. Sektionerna under kommittén för social trygghetFörändringarna i arbetslivet och på arbetsmarknadenFör kommittén för social trygghet görs en statistikbaserad översikt av de förändringar som skett i arbetslivet och på arbetsmarknaden under de senaste 20-30 åren. Översikten innehåller också bedömningar av utvecklingen under 2020-talet.“Fokus i rapporten ligger på de förändringar som anknyter till socialskyddet. Det handlar till exempel om hållbarhet, effektivitet, rättvisa och jämlikhet. I rapporten behandlar man sysselsättning och arbetslöshet, yrkes- och utbildningsstrukturer, rättvisan i fråga om karriärer och anställningsförhållanden samt arbets- och funktionsförmåga och arbetshälsa. I rapporten tar man också upp tecken på polarisation i arbetslivet, sänkningen i unga mäns sysselsättningsgrad, särskilda branschvisa utmaningar och företagares utmaningar, invandrarnas sysselsättning samt grå ekonomi”, berättar forskningsprofessor Tuomo Alasoini, som ansvarat för arbetet med översikten.   
Det arbets- och boendebaserade socialskyddet och den internationella mobiliteten Kommittén behandlade centrala frågor gällande det arbets- och boendebaserade socialskyddet och den internationella mobiliteten. Senare görs en skriftlig promemoria om detta. “Under förra århundradet var det många som emigrerade från Finland i hopp om ett bättre liv. Nu riktar sig migrationen både härifrån till utlandet och från utlandet till Finland – och alla flyttar inte för gott. Socialskyddet har utformats så att det ska beakta att mobiliteten ökar. EU:s lagstiftning spelar en stor roll när det gäller att harmonisera rättigheterna för personer som rör sig mellan olika länder. Finlands boendebaserade socialskydd har reformerats så att invandrarna snabbare får rätt till social trygghet i Finland och så att de som flyttat från Finland förlorar sin rätt tidigare än förut. I en europeisk jämförelse har Finland ett heltäckande socialskyddssystem. I Finland är en stor del av socialförmånerna boendebaserade och skattefinansierade, medan förmånerna i Europa ofta är arbetsrelaterade och finansierade med försäkringsavgifter. Utmaningarna inom Finlands socialskydd i den globala digitala världen är bland annat: hur se till att finansieringen av socialskyddet är hållbar, hur kan man följa upp människors vistelse i Finland och hur placerar sig de som kommer till Finland på arbetsmarknaden – och tas de emot på arbetsmarknaden?”, säger Essi Rentola, ordförande för sektionen för forskning och utvärdering.
Stödet för närståendevård och familjevårdenFör kommittén för social trygghet presenterades en promemoria om stödet för närståendevård och om familjevården som innehöll frågor om socialskyddet. I promemorian behandlas stödet för närståendevård och familjevården både ur patienternas och ur vårdarnas perspektiv. Sektionerna under kommittén för social trygghet beaktar promemorian i sitt fortsatta arbete. “Både stödet för närståendevård och familjevården handlar om att de som behöver vård har rätt att få den service de behöver. Den som ska tillhandahålla servicen ingår ett uppdragsavtal med kommunen och kommunen betalar ett arvode för servicen för att trygga den vård och omsorg som behövs. Den som tillhandahåller vården står inte i ett arbetsavtalsförhållande till kommunen eller den som får vård, och detta kan ha olika konsekvenser för olika förmåner. Till exempel när det gäller utkomstskyddet för arbetslösa inverkar stödet för närståendevård och familjevården på samma sätt oberoende av uppdragsförhållandet. Den största skillnaden jämfört med de andra uppdragsförhållandena är att en närståendevårdare eller familjevårdare kan anses ha ett godtagbart skäl till att inte vara på arbetsmarknaden”, säger Marjaana Maisonlahti, ordförande för sektionen för sysselsättning och kompetens.  
Ungdomarna och utvecklandet av kunnandetFör kommittén presenterades en promemoria som handlade om ungdomarna och utvecklandet av kunnandet. Det här temat ska behandlas vidare inom ramen för utvecklingen av både det nuvarande systemet och de alternativa sätten för ordnandet av socialskyddet.   “Att unga har en möjlighet att utbilda sig är det viktigaste både för ungdomarna själva och för samhället. Ur de ungas perspektiv kan dock de incitament som ingår i olika system ibland motverka de allmänna syftena med systemet. Ungdomarna kan uppleva att systemet är invecklat och svåröverskådligt. Särskilt för unga som är marginaliserade kan det vara svårt att ansöka om förmåner som de har rätt till”, konstaterar Tiina Polo, vice ordförande i sektionen för sysselsättning och kompetens. Finansieringen och förmånsutgifternaKommittén har även mottagit en promemoria om finansieringen av socialskyddet och förmånsutgifterna, och promemorian finns som bilaga till pressmeddelandet. 
Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 29 november 2021.Mötesmaterial (på finska): MöteskallelseBilaga 1  Utkast till protokoll om mötet den 11 oktoberBilaga 2    Promemoria: Närståendevården och familjevårdenBilaga 3    Promemoria: Ungdomarna och utvecklandet av kunnandetBilaga 4    Utkast till rapport: Komplexiteten i socialskyddetBilaga 5    Utkast till rapport: Samordningen av förvärvsarbete och socialskyddBilaga 6    Utkast till rapport: Det yttersta skyddet, grundskyddet och boendeBilaga 7    Utkast till rapport: Samordningen av tjänster och förmånerBilaga 8    Utkast till rapport: Val och grundläggande principer inom socialskyddetBilaga 9        Presidiets utkast om ställningstagandenaBilaga 10      Promemoria: Finansieringen och förmånsutgifternaBilaga 11      Diapresentation av mötetKommitténs arbetsplan våren 2022: Mötet den 31 januari
Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskyddArbetsmötet den 14 februari
Alternativa sätt att ordna socialskyddetMötet den 21 mars
Omvälvningarna i arbetslivet, Elonkehä-informationspaketet, övriga mötenArbetsmöte den 25 aprilMöte den 23 majMöte i juni

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya generaldirektören för FN:s jämställdhetsorganisation UN Women, Sima Sami Bahous från Jordanien, besöker Finland den 8–9 december.Vid ett möte den 8 december ska utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari diskutera Finlands och UN Womens relation och olika samarbetsformer för att förbättra kvinnors och flickors ställning globalt. Under ledning av understatssekreterare Elina Kalkku diskuterar Finland jämställdhetsarbetets globala villkor och aktuella läge, organisationens prioriteringar och kommande verksamhet.”I synnerhet med stöd av Finland och de övriga nordiska länderna har UN Womens betydelse ökat och blivit tydligare, samtidigt som jämställdhetsarbetet utmanas mer än någonsin ute i världen. Det är viktigt att vi diskuterar hur UN Women ska reagera på dessa utmaningar under de kommande åren”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Skinnari.Generaldirektör Bahous träffar också utrikesminister Pekka Haavisto och besöker riksdagen där hon diskuterar med medlemmar i utrikesutskottet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriets utkast till regeringens proposition med förslag till komplettering av lagstiftningen om reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet sändes på remiss den 1 december 2021. Remisstiden går ut den 20 januari 2022.I propositionen föreslås det ändringar i lagstiftningen gällande reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Under genomförandet av reformen har det framkommit behov att precisera vissa delar i lagstiftningen, och syftet med propositionen är att precisera dem.I propositionen föreslås temporära bestämmelser om rätten att lämna ut patientuppgifter till vårdinrättningar i landskapet Nyland i den omfattning som vården kräver, om patienten inte har förbjudit att uppgifterna lämnas ut. Förslagen till permanenta bestämmelser om utlämnande av patientuppgifter kommer att ges i samband med totalreformen av lagstiftningen om informationshanteringen inom social- och hälsovården. Regeringspropositionen om totalreformen ska lämnas till riksdagen för behandling i september 2022.Det föreslås att temporära organs rätt att få uppgifter ska ändras så att ett temporärt organ har rätt att få kund- och patientuppgifter inom social- och hälsovården när uppgifterna är nödvändiga för att fullgöra de skyldigheter som gäller kundens fortlöpande vård och service eller individuella avtal om vård och tjänster.För bolagiseringen av de stödtjänster som kommunerna producerar för välfärdsområdena föreslås en övergångsperiod på ett år, om kommunen har producerat tjänsterna i fråga för social- och hälsovården före 2023. Under övergångsperioden kan välfärdsområdena också köpa tjänster av kommunerna, förutsatt att anskaffningen underskrider EU-tröskelvärdena.Dessutom föreslås det preciseringar av skyldigheterna i fråga om den avtalsbaserade överföringen av organiseringsansvaret för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och i fråga om utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom social- och hälsovården samt överföringen av handlingar, återkrav av statsunderstöd, delegationernas mandatperiod och läkarhelikopterverksamheten vid centralerna för prehospital akutsjukvård.En del av lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt efter att de har stadfästs, och en del från och med ingången av år 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat internationella icke-statliga organisationer sammanlagt 17,82 miljoner euro för 2022–2024. Elva internationella organisationer som arbetar för de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländer får stöd. Deras arbete fokuserar på fyra teman: 1) motverkande av strafflöshet, 2) stöd till människorättsförsvarare, 3) icke-diskriminering och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt 4) företagande och mänskliga rättigheter.Genom finansieringen till internationella organisationer främjas målen för och rättighetsperspektivet i Finlands utrikespolitik, säkerhetspolitik och utvecklingspolitik. ”Det civila samhället har en central roll i arbetet för de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen. Genom att stödja organisationernas arbete kan vi nå olika utsatta grupper och göra deras röst hörd, till exempel i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där Finland är medlem 2022–2024. För att nå resultat krävs det både gemensam påverkan och finansiering”, konstaterar utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Att främja rättigheterna för personer i utsatt ställning är viktigt för Finland. I sina partnerskap framhåller Finland särskilt rättigheter för kvinnor och flickor, människorättsförsvarare, personer med funktionsnedsättning, sexuella minoriteter och könsminoriteter samt ursprungsfolk. Företagens allt viktigare roll i tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna återspeglas i organisationernas arbete. 
 
”Finland främjar ansvarsfull affärsverksamhet både nationellt och internationellt. Det är viktigt att företag respekterar de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet och i sina affärsförbindelser. Organisationerna som får stöd av Finland har en betydande roll  som samarbetspartner till företag, men också i att de stöder människorättsförsvarare och lyfter fram företagens roll i att tillgodose de mänskliga rättigheterna”, säger Skinnari.Följande organisationer får statsunderstöd:International Center for Transitional Justice (ICTJ), 1 000 000 euro. ICTJ är en organisation som arbetar med övergångsrättvisa och ingriper i kränkningar av de mänskliga rättigheterna i stater som återhämtar sig från konflikter och perioder av förtryck. ICTJ:s arbete skapar en grund för fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen.
 
International Commission of Jurists (ICJ), 1 941 600 euro. ICJ påverkar utvecklingen av normerna för de mänskliga rättigheterna på internationell nivå och verkställandet av människorättsförpliktelser i målländerna. Det projekt som Finland stöder främjar rättsstatsutvecklingen i Colombia, Myanmar, Nepal, Tadzjikistan, Tunisien och Zimbabwe.International Service for Human Rights (ISHR), 1 720 371 euro. ISHR är en internationell organisation som verkar på internationella forum för att förbättra ställningen för dem som försvarar de mänskliga rättigheterna. ISHR stärker också människorättsförsvararnas kunskaper om de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländerna.Front Line Defenders, 1 500 000 euro. Front Line Defenders stärker människorättsförsvararnas ställning och skydd. Finland stöder ett projekt som arbetar med det ökade antalet mord på människorättsförsvarare, trakasserier mot kvinnliga människorättsförsvarare, digitala attacker och hot mot människorättsförsvarare som arbetar med företagsfrågor.Organisation Mondiale Contre la Torture (OMCT), 1 300 000 euro. OMCT arbetar tillsammans med över 200 medlemsorganisationer för att motarbeta tortyr och omänsklig behandling och stödja människorättsförsvarare.Access Now, 1 755 415 euro. Access Now försvarar digitala rättigheter. Projektet som stöds av Finland främjar människorättsförsvararnas inflytande genom att utveckla den digitala säkerheten, ge materiellt stöd, bedriva påverkan och erbjuda juridiskt stöd.International Disability Alliance (IDA), 2 145 000 euro. IDA företräder över tusen organisationer som arbetar för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målet med projektet som stöds av Finland är att främja de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i Moçambique, Angola och Zambia.Minority Rights Group (MRG), 2 124 770 euro. MRG arbetar för att trygga rättigheterna för utsatta grupper runtom i världen. I det projekt som stöds av Finland motverkas diskriminering som hindrar etniska, religiösa och språkliga minoriteter från att åtnjuta ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på lika villkor.ILGA World: The International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association (ILGA), 1 800 000 euro. ILGA är en paraplyorganisation som driver sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter. IGLA:s nätverk sträcker sig över 100 länder. Projektet som stöds av Finland fokuserar på att förebygga utestängning från undervisning, sysselsättning, boende och hälsovårdstjänster.Business and Human Rights Resource Centre (BHRRC), 949 914 euro. BHRRC är en organisation som specialiserat sig på företag och mänskliga rättigheter. Projektet som Finland stöder främjar verksamhet för de mänskliga rättigheterna i företag som arbetar med förnybar energi och i gruvbolag som levererar material till förnybar energi. Målländerna för projektet är Kenya, Sydafrika och Moçambique. International Alert, 1 582 326 euro. International Alert arbetar med fredsbyggande. Projektet som stöds av Finland fokuserar på att förbättra affärsmiljön och förutsättningarna för att tillgodose mänskliga rättigheter, för att lösa konflikter i Kenya, Etiopien och Uganda. UM.fi: Stöd till internationella icke-statliga organisationer

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som har samordnats av Östra Finlands universitet behöver såväl de använda begreppen som praxis förenhetligas vid bedömning av farligheten och våldsrisken. Resultaten av riskbedömningar på individnivå inbegriper många osäkerhetsfaktorer. Av den anledningen är det ur straffrättsligt perspektiv motiverat att på sin höjd använda en bedömning av våldsrisken som en kompletterande del av frigivnings- eller påföljdsprövningen.I utredningen undersöktes vilka metoder som används vid bedömning av farlighet, våldsrisk och hot och hur denna typ av bedömningar bäst kunde utnyttjas. I dag görs bedömningar till exempel vid utdömning av straff, frigivning av fångar och hos polisen vid misstanke om risk för brott. Dessutom utreddes hur stor vikt Helsingfors hovrätt lägger vid bedömningar av våldsrisken vid prövning av villkorlig frigivning av livstidsfångar samt hur lagändringen 2019 har genomförts i fråga om bedömningen av återfall hos fångar som återfallit i sexual- eller våldsbrott och om att ställa dessa under övervakning under tiden för villkorlig frigivning.Metoderna ger en dålig bedömning av återfall i våldsbrott hos livstidsfångarEnligt utredningen är det godtyckligt hur väl en bedömning av våldsrisken hos livstidsfångar i sin nuvarande form förutspår risken för återfall i brott. Riskbedömningen kräver dock en stor arbetsinsats i förhållande till resultaten. Bedömningar av våldsrisken sker i slutskedet av fängelsestraffet, vilket gör att bedömningarna inte kan utnyttjas effektivt under fängelsetiden.Betydelsen av våldsrisken vid prövning av villkorlig frigivning av livstidsfångar bör ökas till samma nivå som i strafflagen, för att lagstiftningen till denna del ska vara tydligare än för närvarande. En av de mest centrala faktorerna vid prövning bör dock vara hur klandervärda, skadliga och riskfyllda de brott som står till grund för verkställigheten är. Enligt resultaten av utredningen ger de tillgängliga metoderna för bedömning av våldsrisken en dålig bedömning av återfall i våldsbrott hos livstidsfångar. Siffrorna över de faktiska återfallen är betydligt längre än siffrorna i bedömningarna. Det vore mer motiverat att upprätta en bedömning av våldsrisken redan i inledningsskedet av verkställigheten av en dom och att bifoga den som en del av planen för strafftiden, så att det är möjligt att beräkna de förhöjda riskerna under fängelsetiden på ett multiprofessionellt sätt. Vid prövning av villkorlig frigivning skulle det då vara tillräckligt med en granskning av enbart de riskkriterier som bedömts vara särskilt och individuellt betydande.Lagändringen som trädde i kraft 2019 har inte genomförts som väntatBestämmelserna om hög återfallsrisk och ställande under övervakning gällande personer som gjort sig skyldiga till vålds- och sexualbrott har tillämpats marginellt. Vid bedömningar av våldsrisken skulle man vid framtagning av systemet använda samma metoder som för livstidsfångar, men detta har inte skett. Bedömningarnas omfattning och den arbetsinsats som de kräver har i praktiken varit endast en bråkdel jämfört med vid de bedömningar av våldsrisken som görs på livstidsfångar. Totalt sett är det oklart vilka målgruppen är för reformen 2019 i sin nuvarande form, systemets omfattning är otillräcklig och de vidtagna åtgärderna är lindrigare än avsett.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Utredningen har utarbetats av Matti Tolvanen, Alice Keski-Valkama, Tarja Koskela, Jussi Pajuoja, Mika Rautanen, Jari Tiihonen, Sasu Tyni, Miisa Törölä och Emilia Eskelinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har tillsammans med högskolor, forskningsinstitut och andra intressentgrupper berett rekommendationer om det akademiska samarbetet med kinesiska parter. Rekommendationerna hjälper att identifiera de centrala utmaningarna i samarbetet och särdragen i den kinesiska verksamhetsmiljön. Rekommendationerna förbättrar möjligheterna att följa de principer som är viktiga för den finländska utbildningen och forskningen.Finländska högskolor och forskningsinstitut har en lång och aktiv historia av akademiska samarbeten med Kina. Kinas globala betydelse blir sannolikt allt starkare och för att lösa globala problem krävs samarbete, och således finns det starka grunder för samarbete. Samtidigt måste man identifiera parternas olika system, ideologiska mål och värderingar.Verksamheten vid de finländska högskolorna och forskningsinstituten grundar sig på akademisk frihet och institutionell autonomi. Målet är att finländare även i fortsättningen ska kunna samarbeta med kineser utgående från dessa utgångspunkter och sina egna intressen. I rekommendationerna om tillvägagångssätt fästs särskild uppmärksamhet vid respekten för den akademiska friheten och god vetenskaplig praxis, säkerhetsaspekter och upprätthållandet av konkurrenskraften.Rekommendationer om tillvägagångssätt för akademiskt samarbete med Kina

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hösten 2021 bjöd familje- och omsorgsminister Krista Kiuru in experter till ett rundabordsforum för att diskutera förebyggandet och behandlingen av reumasjukdomar och övriga sjukdomar i stöd- och rörelseorgan. På basis av diskussionerna vid rundabordsforumet har experterna nu färdigställt ett förslag om hur effekten av vården skulle kunna förbättras i fråga om dessa sjukdomar.Experterna lämnade sitt förslag till ministern förra veckan.  ”Ett av målen i regeringsprogrammet är att förbättra förebyggandet och behandlingen av folksjukdomarna. Reumasjukdomarna och de övriga sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen är en stor utmaning för samhället när det gäller både samhällsekonomin och folkhälsan.  Totalkostnaderna för sjukdomarna har uppskattats vara till och med 3–4 miljarder euro per år för Finland. Att behandlingarna av sjukdomarna är effektiva är av stor betydelse för samhället och för människans välbefinnande och funktionsförmåga”, konstaterar minister Krista Kiuru. Den expertgrupp som sammankallades av ministern fastställde fyra huvudsakliga mål för att förbättra effekten av behandlingarna av reumasjukdomar och övriga sjukdomar i stöd- och rörelseorgan.  Tillräcklig yrkeskunnig personal och tillräcklig kompetens   Identifiering av symtomen och smidigare vårdkedjor Bättre handledning för förberedande egenvård Bättre tillgång till vård, bättre vårdkvalitet och enhetlig vård på lika villkor. Expertgruppen framförde också förslag till åtgärder för att uppnå målen.  ”Åtgärdsförslagen baserar sig på de behov i det praktiska arbetet som experterna från de olika sektorerna lyfte fram. Förslagen är konkreta och realistiska. Det allra viktigaste är att säkerställa att den yrkesutbildade personalen har det kunnande och de resurser som den behöver, eftersom detta är en förutsättning för att uppnå de prioriterade målen och för att förbättra vårdkvaliteten, vården som helhet och behandlingarnas effekt”, konstaterar Satu Gustafsson, ordförande för expertgruppen.   

Källa: Valtioneuvosto.fi