NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Med anledning av samhällsspridningen tas begränsningarna för förplägnadsrörelser i bruk i landskapet Mellersta Finland och i Rovaniemi stad.Ändringen av förordningen träder i kraft lördagen den 4 december kl. 24.00.Begränsningarna för områden med samhällsspridning gäller förplägnadsrörelser i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Birkaland, Nyland, Kymmenedalen, Egentliga Tavastland, Södra Karelen och Mellersta Finland samt i Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt och Rovaniemi stad från och med den 4 december kl. 24.00.Serveringen av alkohol ska upphöra i alla restauranger kl. 17.00, och restaurangerna får hålla öppet för kunder kl. 05.00-18.00. Alkoholdrycker som sålts innan serveringen av alkohol upphör ska förtäras inom en timme efter serveringstidens slut. Att servera alkoholdrycker efter kl.17.00 är tillåtet endast genom att använda coronapasset. Förplägnadsrörelser som inte serverar alkoholdrycker får hålla öppet kl. 05.00-01.00. Till exempel snabbmatställen och caféer kan hålla öppet som förut. Även barer och restauranger får hälla öppet kl. 05.00-01.00 om de inte serverar alkoholdrycker. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får endast använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta.Som ett alternativ till de ovannämnda begränsningarna kan aktören kräva att kunderna ska ha coronapass.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i landets övriga områden från och med den 4 december kl. 24.00Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nationalspråksstrategin godkändes idag som statsrådets principbeslut. Avsikten är att trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken finska och svenska och förbättra språkklimatet genom den nya nationalspråksstrategin.– Det är väldigt fint att vi har godkänt en ny nationalspråkstrategi som främjar tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och livskraften för båda nationalspråken i Finland, säger statsminister Sanna Marin.– Nationalspråkstrategin är regeringens språkpolitiska viljeyttring som stakar ut riktlinjerna för nationalspråken över flera regeringsperioder. De praktiska åtgärder som ingår i strategin utgör en garanti för att arbetet för att främja nationalspråken i statsrådet pågår förutom kontinuerligt, också konkret och målmedvetet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Nationalspråkstrategin består av tre huvudriktningar: rätten till service på det egna språket, tryggandet av nationalspråkens ställning samt en levande tvåspråkighet. I strategin anses det dessutom viktigt att främja invandrares möjligheter att bli medlemmar i språkgemenskapen och invandrares integration på båda nationalspråken.Åtgärder som stöd vid praktiska utmaningarUnder de strategiska målen finns 62 konkreta åtgärder samlade. Ansvaret för att genomföra åtgärderna har fördelats mellan de olika ministerierna. En del av åtgärderna är statsrådets rekommendationer till andra aktörer än ministerierna.Ett viktigt mål i nationalspråkstrategin är att säkerställa tillgången på språkkunnig arbetskraft. Målet är att främja detta genom åtgärder som gäller kraven på språkkunskaper. För att digitaliseringen ska stödja de språkliga rättigheterna och tillgången till tjänster på båda nationalspråken har det i strategin införts konkreta åtgärder för att beakta det språkliga perspektivet i lagstiftningen, anvisningarna och planeringen av digitala tjänster. De viktigaste målen i strategin är också att öka den naturliga interaktionen mellan språkgrupperna genom att främja växelverkan mellan olika språkgrupper, till exempel genom vänklasser i skolor.Nationalspråksstrategin tar förutom svenskan också ställning till finska språkets ställning och tryggandet av finskans livskraft. Användningen av finska har minskat särskilt inom vetenskapen och näringslivet, särskilt på grund av att engelska har fått en starkare ställning. Strategin innehåller bland annat rekommendationer för högskolor som stärker nationalspråkens ställning som forskningsspråk och vid högskolor.– Var och en av oss ska ha möjlighet att bo, gå i skola och arbeta på finska eller svenska, använda vårt modersmål hos läkaren eller i kontakten med skatteverket. Även om nationalspråkstrategin är en intern strategi för statsrådet kan alla samhällsaktörer vara med om att genomföra visionerna, riktlinjerna och målen i strategin. När tvåspråkighet och ett gott språkklimat främjas konsekvent gagnar det både individen och samhället, påpekar minister Henriksson.Beredningen av den nya nationalspråksstrategin, som ingår i statsminister Sanna Marins regeringsprogram, har letts av en styrgrupp vars ordförande är statsminister Sanna Marin. Styrgruppens första vice ordförande är justitieminister Anna-Maja Henriksson. I styrgruppen ingår dessutom representanter på ministernivå från de övriga regeringspartierna samt permanenta sakkunniga med erfarenhet av språkfrågor inom olika samhällsområden. Nationalspråksstrategin har beretts i växelverkan med intressegrupper och medborgare.Nationalspråkstrategi, Statsrådets principbeslut

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet rekommenderar att arbetsplatserna i områden med samhällsspridning övergår till distansarbete om det på grund av arbetsuppgifterna är möjligt. Rekommendationen gäller tills vidare. Statsrådet fattade ett principbeslut om distansarbete den 2 december.De arbetstagare inom den offentliga sektorn som arbetar med uppgifter som tillåter distansarbete ska jobba på distans så mycket som möjligt. Statsrådet rekommenderar motsvarande omfattande distansarbete också för arbetsgivare inom den privata sektorn. Bedömningen av en hälsosäker kombinering av arbetet på arbetsplatsen och distansarbetet sker dock på arbetsplatserna. Samtidigt ska arbetet organiseras på ett sätt som minskar närkontakter och övriga riskfaktorer på arbetsplatserna.Områden med samhällsspridning är för närvarande Södra Karelens, Södra Österbottens, Helsingfors och Nylands, Egentliga Tavastlands, Mellersta Österbottens, Mellersta Finlands, Kymmenedalens, Länsi-Pohjas, Birkalands, Norra Österbottens, Päijänne-Tavastlands, Satakunta, Vasa och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.Arbetsgivare uppmanas att följa informationen från de regionala hälsovårdsmyndigheterna eftersom det regionala läget kan förändras snabbt.Rekommendationen om distansarbete behövs på grund av det försämrade coronalägetRekommendationen har tagits fram på grund av att pandemiläget har sedan mitten av oktober försämrats betydligt i hela landet. I synnerhet under den senaste månaden har smittfallen ökat trots den höga vaccinationstäckningen. Smittspridning förekommer särskilt bland ovaccinerade personer i arbetsför ålder.Samtidigt har belastningen inom den specialiserade sjukvården ökat betydligt. Icke-brådskande operationer skjutits upp och tidvis har intensivvårdspatienter flyttas mellan sjukhus för att jämna ut belastningen. Vid universitets- och centralsjukhusen i områden med samhällsspridning finns det ett klart behov av att förutse hur vården av patienter som kräver intensivvård kan tryggas.Grunderna för rekommendationen om distansarbete ses över senast den 15 februari 2022. Om läget kräver det kan detta ske redan tidigare.Institutet för hälsa och välfärd har gett ett utlåtande om det epidemiologiska läget och Arbetshälsoinstitutet om behovet av en rekommendation om distansarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19. Ersättningstaxan för PCR-testet ska enligt förordningen vara 100 euro. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller till den 30 juni 2022.Folkpensionsanstalten kan betala den föreskrivna ersättningen som direktersättning till tjänsteproducenten också när självriskandelen för testet har betalats av den undersökta personens arbetsgivare. På det här sättet får arbetsgivarna bättre möjligheter att erbjuda sina anställda PCR-test. I och med att FPA-ersättningen höjs blir det också lättare för de som är sjukförsäkrade och som bor eller arbetar i Finland att välja en tjänsteproducent inom den privata hälso- och sjukvården i stället för den offentliga hälso- och sjukvården.Innehållet i den gällande förordningen ändras inte, utan det görs ändringar endast i ikraftträdandebestämmelsen. Förordningen gäller tills lagen om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av sjukförsäkringslagen träder i kraft.  Om förordningen inte skulle ändras skulle grunden för ersättningsbeloppet vara den ersättningstaxa på 56 euro som fastställts av Folkpensionsanstalten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat förordningar om rehabiliteringen för krigsinvaliders makar och änkor och krigsänkor samt frontunderstödet till frivilliga utländska frontmän för 2022. Rehabiliteringarna för krigsinvaliders makar och för änkor och krigsänkor förblir oförändrade Perioden för anstaltsrehabiliteringen för krigsinvaliders makar och för änkor och krigsänkor är högst två veckor, och dagrehabiliteringsperioden högts 15 dagar. Öppenvårdsrehabiliteringen innefattar en serie på högst 15 vårdbesök och vårdseriens maximiavgift förblir 1050 euro per person. Maximipriset för öppen rehabilitering som ges i hemmet förblir 1575 euro per rehabiliteringsklient.Beloppet av frontunderstödet till utländska frivilliga frontmän förblir oförändratBeloppet av det frontunderstöd som beviljas som engångsbetalning till utländska frontmän förblir 2 000 euro. Frontunderstödet till frivilliga utländska frontmän kan beviljas till utländska frontmän som har tjänstgjort som frivilliga i Finlands krig och som är fast bosatta i Estland eller inom det tidigare Sovjetunionens område eller i Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Till en person som insjuknar betalas sjukdagpenning för högst 300 sjukdagar. Om sjukdagpenningperioden räcker längre än det kontaktar antingen den aktör som ansvarar för företagshälsovården eller Folkpensionsanstalten den insjuknade vid den 30, 60 och 90 sjukdagen. Från och med den 1 januari 2022 kontrolleras sjukdagpenningen också den 150 och 230 dagen.Målet med 30–60–90-regeln i det nuvarande sjukdagpenningssystemet är att stödja processen för bedömning och uppföljning av arbetsförmågan och det tidiga stödet under perioderna av arbetsoförmåga. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag utnämnt politices doktor, direktör Päivi Topo till tjänsten som äldreombudsman för tiden 15.1.2022-14.1.2027.Päivi Topo är för närvarande direktör för Äldreinstitutets stiftelse. Hon ansvarar för Äldreinstitutets verksamhet, kommunikation, påverkansarbete och forskning.Äldreombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som har till uppgift att främja tillgodoseendet av de äldres rättigheter. Äldreombudsmannen bevakar och bedömer hur de äldres ställning och rättigheter tillgodoses, bevakar lagstiftningen och beslutsfattandet och bedömer deras konsekvenser för de äldre.Äldreombudsmannen finns i anslutning till diskrimineringsombudsmannens byrå.Tjänsten som äldreombudsman söktes av 17 personer.Ytterligare upplysningar: Johanna Suurpää, avdelningschef, tfn 0295 150 534, [email protected]Statsrådets beslut (på finska)
   ​​​​​​​​​​​​​​

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — FN uppskattar att 274 miljoner människor kommer att behöva humanitärt bistånd 2022. Bland annat de fördjupade konflikterna i Afghanistan och Etiopien ökar behovet. Finland höjer sitt bidrag för att lindra nöd i krisområden, och Finlands humanitära bistånd uppgår till 113 miljoner euro i år. Enligt FN:s appell om nödhjälp, som offentliggjordes i dag, behöver totalt 274 miljoner människor i 63 länder humanitärt bistånd 2022. Situationen är särskilt svår med tanke på undernäringen och livsmedelsförsörjningen. Antalet undernärda människor har stigit till 811 miljoner. Coronaviruspandemin har ökat våldet mot kvinnor: över 70 procent av de kvinnor som lever i humanitära krisområden har utsatts för sexuellt våld. Eftersom den globala humanitära finansieringen inte räcker till för att täcka alla behov, måste biståndet riktas allt noggrannare till de mest utsatta människorna. I Finlands humanitära politik betonas särskilt kvinnor och flickor samt personer med funktionsnedsättning.”FN har redan länge framhållit att antalet människor i behov av akut hjälp bara ökar. Så är det tyvärr också i år. Finland höjer sitt humanitära stöd för att rädda människoliv och lindra nöd i krisområden. Vi fokuserar särskilt på att förbättra kvinnors ställning och underlätta tillgången till mat”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Finland stärker livsmedelsförsörjningen i humanitära krisländer genom FN:s livsmedelsprogram WFP. Tilläggsfinansieringen på 14 miljoner euro riktas till WFP:s verksamhet i Afghanistan och Etiopien samt till skolmatsprogram i bland annat Somalia, Centralafrikanska republiken och Madagaskar. ”Skolmåltider förbättrar barnens kost och uppmuntrar familjer att sända också flickor till skolan. På så vis kan skolmaten indirekt skydda barn i konfliktländer mot till exempel värvning till barnsoldater, tvångsäktenskap och övergrepp”, säger minister Skinnari, som är WFP:s skolmatsambassadör.I samarbete med FN:s befolkningsfond UNFPA stärker Finland kvinnors ställning i humanitära kriser. Med hjälp av Finlands finansiering på 4 miljoner euro erbjuds bland annat trygga förlossningar, mobila kliniker samt fysisk och psykisk vård för dem som utsatts för sexuellt våld.Tilläggsstöd beviljas också FN:s flyktingorganisation UNHCR för insatser mot coronapandemin på Afrikas horn (3 miljoner euro), FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA (3 miljoner euro), Internationella rödakorskommitténs arbete i Syrien (1,2 miljoner euro), Finlands Röda Kors fältsjukhus i Haiti (1 miljon euro) och Finlands Röda Kors försändelser av nödhjälpsmaterial, till exempel tält och kök, till Etiopien (0,5 miljoner euro). Dessutom planeras ett tilläggsbidrag till FN:s fond för katastrofbistånd (CERF). Genom CERF deltar Finland i insatser för att lindra akuta katastrofer och utdragna underfinansierade kriser.I och med dessa finansieringsbeslut stiger Finlands humanitära bistånd 2021 till 113 miljoner euro. I synnerhet i Afghanistan och Etiopien har de humanitära behoven ökat kraftigt samtidigt som utvecklingsprogrammen har begränsats eller avbrutits helt och hållet. Därför har de medel som reserverats för dessa länder överförts från det långsiktiga utvecklingssamarbetet till humanitärt bistånd. Detta ökar det humanitära biståndets totala belopp och framhäver Afghanistan och Etiopien i den humanitära finansieringen 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har delvis upphävt förordningen om förvärv, hyra, besittning och skötsel av statlig fastighetsförmögenhet. En del av innehållet i förordningen överförs till lagen. Statsrådet tog beslut i frågan den 2 december 2021.Finansministeriet bereder som bäst en ändring av lagen om Senatfastigheter och Försvarsfastigheter så att innehållet i den nu delvis upphävda förordningen fogas till lagen i fråga. Avsikten är att lagändringen blir klar våren 2022. Eftersom förordningen upphävs måste statens ämbetsverk och inrättningar inte längre nödvändigtvis anlita Senatfastigheter eller försvarsfastigheter när de skaffar lokaler för eget bruk innan lagen om saken träder i kraft. Bakgrunden till ändringen är att bestämmelser om de allmänna grunderna för de statliga affärsverkens verksamhet och ekonomi måste utfärdas genom lag. De bestämmelser på förordningsnivå som förpliktar ämbetsverk och inrättningar att i första hand skaffa lokaler av Senatfastigheter och Försvarsmaktens försvarsfastigheter är således inte tillräckliga. Bland annat riksdagens grundlagsutskott och riksdagens biträdande justitieombudsman har fäst uppmärksamhet vid detta. Ändringar görs också i statens hyreshandbok som utfärdats som en föreskrift av finansministeriet. Hänvisningarna till de paragrafer i förordningen som upphävs ska strykas, och till handboken fogas ett omnämnande av att ämbetsverk och inrättningar inte är skyldiga att anlita Senatfastigheter eller försvarsfastigheter när de skaffar lokaler för eget bruk. Till hyreshandboken fogas också Senatfastigheters dotterbolag Försvarsfastigheter, som grundades 2021. Ändringarna i hyreshandboken börjar gälla från och med den 13 december 2021.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen har beviljat bergstekniker Kari Lohva en special-förtjänstmedalj i guld för hans insatser för utvecklandet av arbetsmiljöarbetet. Specialförtjänstme-daljen i guld kan beviljas en person som har gjort ett synnerligen förtjänstfullt och långvarigt arbete för att utveckla arbetsmiljön på nationell nivå.Kari Lohvas exemplariska och osjälviska arbete med utvecklandet av arbetssäkerheten och arbetsmiljön inom byggbranschen är exceptionellt.  Lohva har byggt upp en arbetssäkerhetspark för Rudus Oy, och i och med idén med arbetssäkerhetsparker skapat en ny arbetssäkerhetskultur och ett nytt arbetsmiljötänkande. Lohva gavs till uppgift att bygga upp en säkerhetspark för Rudus Oy i Esbo, och han fortsatte också senare att sköta den på sin fritid tillsammans med branschnätverket. Säkerhetsparken i Esbo är inspirationskällan till både Uleåborgs och Kuopios säkerhetsparker. Kari Lohva har arbetat länge med arbetssäkerhet och haft en stor inverkan på utvecklingen av arbetsmiljöerna. Tack vare Lohvas pedagogiska grepp har resultaten av arbetet med arbetssäkerhetsparkerna också spritt sig till andra branscher än byggbranschen och använts för att förbättra arbetsmiljöer i hela landet.  Social- och hälsovårdsministern beviljar årligen specialförtjänstmedaljer på framställning av arbetsmiljömedaljkommissionen, som finns i anslutning till Olycksfallsförsäkringscentralen. Medaljerna beviljas för synnerligen förtjänstfullt och långvarigt, riksomfattande arbete för utvecklande av arbetsmiljön. Minister Sarkkinen offentliggjorde pristagaren i dag.  

Källa: Valtioneuvosto.fi