NordenBladet — Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning föreligger skyldighet att identifiera och undanröja hinder i den byggda miljön. Vi behöver lagstiftning och tydliga riktlinjer för att utveckla tillgängligheten, men vi måste också övervaka att hindren undanröjs. Tillgänglighet är en mänsklig rättighet som i stor omfattning berör olika grupper. En utredning publicerad den 3 december granskar tillgänglighetslagstiftningens funktion och behov av styrning samt den byggda miljöns nuvarande tillgänglighetsstatus.Huvudsyftet med utredningsarbetet var att beskriva omfattningen av lagstiftningen om den byggda miljöns tillgänglighet i förhållande till skyldigheterna enligt FN:s funktionsrättskonvention. I slutrapporten presenteras den övergripande bilden av den byggda miljöns tillgänglighet inklusive rekommendationer, och dessa bygger på undersökningar och enkäter som gjorts inom projektet. I den internationella lagstiftningsjämförelse som genomförts som en del av utredningen har man granskat hur tillgänglighetslagstiftningen och -praxis som främja tillgängligheten ser ut i jämförelseländer.De nuvarande och kommande lagstiftnings- och styrningsbehoven gällande tillgängligheten i den byggda miljön behandlades i idéworkshoppar för experter och intressenter. I utredningen föreslås att man i kommande lagstiftning ska satsa på inkludering. Till stöd för verkställigheten föreslås dessutom utbildning, incitament och övervakning av genomförandet.I utredningen föreslås preciseringar i bestämmelserna, men också ny tillgänglighetslagstiftning och ökad övervakning av att tillgängligheten genomförs. Som de viktigaste utvecklingsområdena identifierades systematiskt insamlade data om den byggda miljöns tillgänglighetsstatus, harmonisering av begrepp och en mer omfattande granskning av tillgängligheten än för närvarande. Det behövs mer attitydpåverkan och utbildning för att till exempel hela byggkedjan från planering till genomförande och underhåll ska stödja tillgängligheten.Utredningen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. Utredningen genomfördes under ledning av Laura Arpiainen, professor i Aalto-universitetets Sotera-forskningsgrupp, och Satu Wäre-Åkerblom, tillgänglighetsexpert och arkitekt. Till arbetsgruppen hörde dessutom Eeva Hillukkala, juris magister och magister i hälsovetenskaper, Raisa Mäkinen, forskningsbiträde och teknologie kandidat, samt som internationell expert Dr. Vera Roberts på Inclusive Design Research Center vid OCAD University i Toronto. I arbetsgruppen ingick också erfarenhetsaktörer.Rapporten publiceras även på svenska i början av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — President Sauli Niinistö har i dag stadfäst en ändring av republikens presidents förordning om utrikesförvaltningen. Ändringen gäller placeringsorterna för Finlands beskickningar utomlands och de konsulära tjänster som tillhandahålls vid dem, och den träder i kraft den 10 december 2021. Genom ändringen inrättas en finsk ambassad i Senegals huvudstad Dakar och en i Qatars huvudstad Doha.Båda ambassaderna inleder sin verksamhet småskaligt i tillfälliga lokaler. De konsulära tjänsterna tillhandahålls för Dakars del vid Finlands ambassad i Abuja och för Dohas del vid Finlands ambassad i Abu Dhabi. Detta arrangemang kvarstår tills de nya ambassaderna har sådana lokaler att de kan erbjuda tjänsterna. Både Finlands ambassad i Dakar och Finlands ambassad i Doha hjälper nödställda finländare och sköter andra brådskande konsulära ärenden som kräver snabba åtgärder på platsen redan från och med den 10 december.Ändringen av förordningen gäller också Finlands ambassad i Teheran, som i fortsättningen har behörighet att erbjuda tjänster som gäller uppehållstillstånd till afghaner som vistas lagligt i Iran. Tidigare har endast Finlands ambassad i New Delhi erbjudit dessa tjänster. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. För att förhindra att epidemin sprids tas nödvändiga begränsningar i fråga om förplägnadsverksamhet i bruk i landskapet Åland.Ändringen av förordningen träder i kraft söndagen den 5 december kl. 24.00.Begränsningarna för områden med samhällsspridning gäller förplägnadsrörelser i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Birkaland, Nyland, Kymmenedalen, Egentliga Tavastland, Södra Karelen och Mellersta Finland samt i Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt och Rovaniemi stad från den 4 december kl. 24.00, och i landskapet Åland från den 5 december kl. 24.00.  Serveringen av alkohol ska upphöra i alla restauranger kl. 17.00, och restaurangerna får hålla öppet för kunder kl. 05.00-18.00. Alkoholdrycker som sålts innan serveringen av alkohol upphör ska förtäras inom en timme efter serveringstidens slut. Att servera alkoholdrycker efter kl.17.00 är tillåtet endast genom att använda coronapasset. Förplägnadsrörelser som inte serverar alkoholdrycker får hålla öppet kl. 05.00-01.00. Till exempel snabbmatställen och caféer kan hålla öppet som förut. Även barer och restauranger får hälla öppet kl. 05.00-01.00 om de inte serverar alkoholdrycker. Förplägnadsrörelser vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga förplägnadsrörelser får endast använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Begränsningarna av kundplatserna gäller dock inte landskapet Åland. Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta.Som ett alternativ till de ovannämnda begränsningarna kan aktören kräva att kunderna ska ha coronapass.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i landets övriga områden från den 5 december kl. 24.00Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen kan det förutsättas att alla resenärer som anländer till Finland har ett covidintyg eller att de testas för covid-19, om intyg saknas. Statsrådet har utfärdat en förordning genom vilken statsrådets förordning om undantag från skyldigheten att visa upp covid-19-intyg och delta i covid-19-test upphävs.Upphävandet av förordningen baserar sig på ett utlåtande av Institutet för hälsa och välfärd enligt vilket det på grund av den nya omikronvarianten för närvarande inte finns sådana länder eller områden från vilka resenärer kan befrias från hälsosäkerhetsåtgärder i samband med inresa med stöd av 16 c § 2 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar.Syftet med upphävandet av förordningen är att skydda befolkningens hälsa mot det hot som omikron-virusstammen utgör. Det här sker genom att effektivisera hälsosäkerhetsåtgärderna inom den gränsöverskridande trafiken.Förordningen träder i kraft den 4 december 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har beviljat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 1,8 miljoner euro för utveckling och pilottestning av en riksomfattande verksamhetsmodell för digitalt stöd år 2022. Avsikten är att modellen etableras. Finansieringen beviljades ur programmet för främjande av digitalisering, där ett av målen är att utvidga den riksomfattande verksamhetsmodellen för digitalt stöd till att omfatta utveckling av digitalt stöd för dem som bedriver näringsverksamhet.”Digitaliseringen förändrar vårt dagliga liv och revolutionerar sätten att uträtta ärenden såväl hos myndigheter som inom privata tjänster. Alla måste bli delaktiga i denna utveckling och ingen får bli utslagen. Därför är det av största vikt att digitaliseringen utvecklas på människornas villkor och att man ser till att alla har faktiska möjligheter att använda tjänsterna. Det digitala stödet är en viktig metod i detta”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar i fortsättningen för utvecklingen av det digitala stödet och det nätverkssamarbete och samarbete med intressentgrupper som förenar det omfattande aktörsfältet. I utvecklingen av det digitala stödet beaktar man både medborgarnas och näringsutövarnas olika behov av digitalt stöd.”Programmet  för främjande av digitalisering stöder och uppmuntrar myndigheter att göra sina tjänster tillgängliga för allmänheten och företagen i digital form senast 2023. Målet med den finansiering som beviljas för digitalt stöd är att säkerställa att alla hålls med då man främjar digitaliseringen och att etableringen av verksamhetsmodellen för digitalt stöd framskrider”, berättar Heli Hänninen från finansministeriet.  Finansieringen gör det möjligt att kartlägga behovet av digitalt stöd och utveckla det utifrån kundernas behovDet digitala stödet utvecklas och digitala färdigheter främjas i samarbete mellan flera aktörer. Verksamhetsmodellen för digitalt stöd kommer även i fortsättningen att basera sig på riksomfattande nätverks- och intressentsamarbete och på de tjänster för digitalt stöd som tillhandahålls på lokal nivå. Rollerna för dem som tillhandahåller digitalt stöd kommer att förbli oförändrade i den nya verksamhetsmodellen.Den finansiering som myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får riktas till beredningen av en permanent verksamhetsmodell för digitalt stöd i samarbete med finansministeriet. Modellen avses träda i kraft 2023. ”De viktigaste målen för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas digitala stöd är att främja kvaliteten på och möjligheterna att hitta digitalt stöd, att stödja riksomfattande, regionala och lokala aktörer inom det digitala stödet, att öka den kompetens som behövs inom det digitala stödet och att producera aktuell lägesbildsinformation bland annat om behovet av digitalt stöd och om det digitala kunnandet”, berättar direktör Mikko Mattinen vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.Digitala stödet utvecklar individers och samfunds digitala färdigheterDet digitala stödet hör till regeringsprogrammets åtgärder för att främja likabehandling, och målet med dem med är att stärka enskilda personers och samfunds delaktighet i samhället. De digitala stödtjänsterna hjälper att använda digitala tjänster och apparater och de stöder utvecklingen av individers och sammanslutningars digitala färdigheter. Utvecklingen av digitala färdigheter sänker också tröskeln för att ta till sig och ta i bruk nya e-tjänster.”Den finansiering som nu beviljats gör det möjligt att utvidga verksamhetsmodellen för digitalt stöd och att samla in och sammanställa den lägesbildsinformation som behövs för att utveckla det digitala stödet. Det digitaliserade samhället och servicenätet behöver kontinuerligt information om vilka förändringar som sker i användningen av digitala tjänster och apparater, i användarmotivationen, attityderna och kunnandet. Samtidigt kartlägger vi vilka konsekvenser tjänsternas kvalitet och användarerfarenheterna har för behovet av digitalt stöd. För att digitalisering ska kunna utnyttjas krävs utöver tillräcklig kompetens också motivation att delta i det digitala. Då kan digitaliseringen stöda verksamheten utan att orsaka problem”, säger Minna Piirainen, projektchef för digitalt stöd vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.Finansministeriet har sedan 2018 beviljat statsunderstöd till landskapsförbundens regionala projekt för digitalt stöd. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har ansvarat för den riksomfattande utvecklingen av det digitala stödet. Landskapsförbundens nuvarande statsunderstödsprojekt för digitalt stöd avslutades i slutet av oktober 2021, och utvecklingen av den riksomfattande verksamhetsmodellen för digitalt stöd överförs i sin helhet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljö- och klimatminister Emma Kari inleder regelbundna informationsmöten om klimat- och naturkrisen. Syftet med mötena är att öka förståelsen för förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen samt lyfta fram lösningar för att bekämpa kriserna.”Vi samlar på oss en större klimat- och naturskuld än någonsin och det är bråttom att finna lösningar. Människorna förtjänar att få riktig information om vad som händer i vår natur och i vårt klimat, vad som redan har åtgärdats, vad som inte ännu har åtgärdats och vad som måste göras härnäst. Det är viktigt eftersom de som är oroade över dessa frågor förtjänar hopp om att problemen kan lösas trots att det ibland känns svårt”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari. Temat för det första informationsmötet är skogarnas tillstånd i Finland och skyddet av dem samt genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald i Finland. I strategin fastställs mål och åtgärder för hela Europa i syfte att stoppa förlusten av biologisk mångfald och stärka den biologiska mångfalden före 2030. Finland har förbundit sig till EU:s strategi för biologisk mångfald och till att skydda 30 procent av land- och havsytan inom EU-området. Finland ska ingå ett åtagande om genomförandet av strategin före utgången av 2022.”Skogarna är väldigt viktiga för finländarna, och skyddet av dem måste stå i centrum för det politiska beslutsfattandet. Den biologiska mångfalden fortsätter att försämras också i Finland, och förlusten av biologisk mångfald sker särskilt i Finlands skogsnatur. På grund av EU:s åtaganden måste vi snabbt vidta åtgärder för att trygga Finlands unika skogsnatur”, säger minister Kari.Vid sidan av minister Kari håller också forskarsamhället anföranden vid informationsmötena. Janne Kotiaho, ordförande för Finlands naturpanel, berättar om situationen för skyddet av Finlands skogar vid det första informationsmötet om klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald onsdagen den 8 december.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Programmet Hållbar stad inleder tolv försöksprojekt, som främjar inkluderande och interaktivt hållbarhetsarbete i städer och kommuner. Försöken förbättrar bland annat invånarnas möjligheter att delta och påverka kommunens hållbarhetsarbete samt stärker utnyttjandet av kunskap både inom hållbarhetsledning och i de hållbara val som invånarna gör i vardagen.Kommuner och städer i olika storlek på olika håll i landet arbetar målmedvetet för en mera hållbar framtid. För det krävs handlingar som stärker både den sociala, ekonomiska och den ekologiska hållbarheten i den praktiska utvecklingen och ledningen av kommunen. Arbetet utförs inom att sektorer och på alla nivåer i kommunen – och ofta i samarbete med andra aktörer i regionen. ”Styrkan i Esbos arbete för hållbar utveckling är partnerskapen. Vi kan lyckas med våra klimat- och hållbarhetsmål endast tillsammans med hela Esbo-gemenskapen. Inom det nya projektet Framtidssmedjan för hållbar utveckling (TUPA) prövar och utvecklar vi nya sätt att inkludera esboborna i genomförandet av programmet Ett hållbart Esbo. På detta sätt stärker vi invånarnas engagemang i gemensamma mål”, berättar Pasi Laitala programchef för hållbar utveckling i Esbo.Tavastehus stad öppnar ett stadsvardagsrum, där invånarna får ta del av information om klimatförändringen och uppmuntras till levnadsvanor i enlighet med klimatmålet på 1,5 grader.”Stadsvardagsrummet är en miljö, som förenar kultur, fritid, service och naturen. Vi hoppas att den aktiverar invånarna, stöder välbefinnandet på bred front och främjar målen för Tavastehus program för koldioxidneutralitetneutralitet”, beskriver Mira Sillanpää, chef för kommunförsöksbyrån i Tavastehus.I den fjärde ansökningsomgången för försöksprojekt inom programmet Hållbar stad söktes nya typer av lösningar för att aktivera och engagera olika aktörer i arbetet för hållbar utveckling. Det lämnades in 26 ansökningar och bland dem fanns 29 kommuner och mer än 30 andra aktörer, som företag, föreningar, högskolor och församlingar. Ansökningarna bedömdes av ett råd som bestod av sakkunniga från miljöministeriet, finansministeriet och kommunförbundet. ”Det som är speciellt fint i de nya försöken är deras starka länkning till kommunernas strategier och hållbarhetsmål. Flera projekt har också internationella kontakter, genom vilka resultaten förmedlas till en bredare publik. Från miljöministeriet stöder vi spridningen av projektens resultat och erbjuder hjälp för att stärka försökens genomslagskraft”, konstaterar programchef Virve Hokkanen.Miljöministeriet beviljar sammanlagt cirka 770 000 euro för de projekt som inleds.Projekt som får understödEsbo stad Framtidssmedja för hållbar utveckling (TUPA). 74 760 euro.Tavastehus stad. Stadsvardagsrum på Hämeensaari. 49 500 euro.Jyväskylä stad. REDI(4)2030 = Jyväskylä stads digitala portal för resursklokhetsarbete – stärkt ledning genom information och kommunikation på den gemensamma färden mot en koldioxidneutral stad 2030. 45 600 euro.Träskända stad. Ekosocialt hållbar modell för evenemangsproduktion. 75 000 euro.Kouvola stad. Verksamhetsmodellen för hållbar utveckling till en del av invånarnas vardag med hjälp av regionala kommittéer. 75 000 euro.Kuhmo stad. Innehållsrikt liv Kuhmo – Hållbar utveckling för livet i vardagens gärningar. 44 958 euro.Lahtis stad. Hållbar delaktighet i Lahtis. 75 000 euro.Villmanstrand stad Hemskt fint! – Visualisera hållbara gärningar med hjälp av miljökonst. 75 000 euro.Nurmes stad. Stadsplaneringen och kulturväsendet (gemensamt) bygger en modell för smart och socialt hållbar invånardelaktighet. 75 000 euro.Tammerfors stad. Keli – Utveckling av hållbarare färdsätt med hjälp av kalkylatorn för koldioxidavtryck. 75 000 euro.Vasa stad. Invånarenergisk Vasa. 33 000 euro.Vanda stad. Kunskap och delaktighet – barn och unga medverkar till en hållbarare matkultur. 75 000 euro.Totalt 772 818 euro.Programmet Hållbar stadProgrammet Hållbar stad, som samordnas av miljöministeriet, påskyndar städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling i samarbete med ministerier, kommuner och andra aktörer. Huvudteman för programmet är koldioxidsnåla, smarta, socialt hållbara och friska städer. Programmet söker framför allt nya lösningar på utmaningar som förenar dessa teman. Programmet löser gemensamma hållbarhetsutmaningar för kommunerna, stärker kommunernas hållbarhetsledning och utvecklar nya lösningar för stadsutveckling i praktiken. Hittills har cirka 80 kommuner och 50 andra aktörer deltagit i programmets utvecklingsprojekt, försök samt sakkunnig- och kamratsparrning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Med anledning av samhällsspridningen tas begränsningarna för förplägnadsrörelser i bruk i landskapet Mellersta Finland och i Rovaniemi stad.Ändringen av förordningen träder i kraft lördagen den 4 december kl. 24.00.Begränsningarna för områden med samhällsspridning gäller förplägnadsrörelser i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Birkaland, Nyland, Kymmenedalen, Egentliga Tavastland, Södra Karelen och Mellersta Finland samt i Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt och Rovaniemi stad från och med den 4 december kl. 24.00.Serveringen av alkohol ska upphöra i alla restauranger kl. 17.00, och restaurangerna får hålla öppet för kunder kl. 05.00-18.00. Alkoholdrycker som sålts innan serveringen av alkohol upphör ska förtäras inom en timme efter serveringstidens slut. Att servera alkoholdrycker efter kl.17.00 är tillåtet endast genom att använda coronapasset. Förplägnadsrörelser som inte serverar alkoholdrycker får hålla öppet kl. 05.00-01.00. Till exempel snabbmatställen och caféer kan hålla öppet som förut. Även barer och restauranger får hälla öppet kl. 05.00-01.00 om de inte serverar alkoholdrycker. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får endast använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta.Som ett alternativ till de ovannämnda begränsningarna kan aktören kräva att kunderna ska ha coronapass.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i landets övriga områden från och med den 4 december kl. 24.00Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nationalspråksstrategin godkändes idag som statsrådets principbeslut. Avsikten är att trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken finska och svenska och förbättra språkklimatet genom den nya nationalspråksstrategin.– Det är väldigt fint att vi har godkänt en ny nationalspråkstrategi som främjar tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och livskraften för båda nationalspråken i Finland, säger statsminister Sanna Marin.– Nationalspråkstrategin är regeringens språkpolitiska viljeyttring som stakar ut riktlinjerna för nationalspråken över flera regeringsperioder. De praktiska åtgärder som ingår i strategin utgör en garanti för att arbetet för att främja nationalspråken i statsrådet pågår förutom kontinuerligt, också konkret och målmedvetet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Nationalspråkstrategin består av tre huvudriktningar: rätten till service på det egna språket, tryggandet av nationalspråkens ställning samt en levande tvåspråkighet. I strategin anses det dessutom viktigt att främja invandrares möjligheter att bli medlemmar i språkgemenskapen och invandrares integration på båda nationalspråken.Åtgärder som stöd vid praktiska utmaningarUnder de strategiska målen finns 62 konkreta åtgärder samlade. Ansvaret för att genomföra åtgärderna har fördelats mellan de olika ministerierna. En del av åtgärderna är statsrådets rekommendationer till andra aktörer än ministerierna.Ett viktigt mål i nationalspråkstrategin är att säkerställa tillgången på språkkunnig arbetskraft. Målet är att främja detta genom åtgärder som gäller kraven på språkkunskaper. För att digitaliseringen ska stödja de språkliga rättigheterna och tillgången till tjänster på båda nationalspråken har det i strategin införts konkreta åtgärder för att beakta det språkliga perspektivet i lagstiftningen, anvisningarna och planeringen av digitala tjänster. De viktigaste målen i strategin är också att öka den naturliga interaktionen mellan språkgrupperna genom att främja växelverkan mellan olika språkgrupper, till exempel genom vänklasser i skolor.Nationalspråksstrategin tar förutom svenskan också ställning till finska språkets ställning och tryggandet av finskans livskraft. Användningen av finska har minskat särskilt inom vetenskapen och näringslivet, särskilt på grund av att engelska har fått en starkare ställning. Strategin innehåller bland annat rekommendationer för högskolor som stärker nationalspråkens ställning som forskningsspråk och vid högskolor.– Var och en av oss ska ha möjlighet att bo, gå i skola och arbeta på finska eller svenska, använda vårt modersmål hos läkaren eller i kontakten med skatteverket. Även om nationalspråkstrategin är en intern strategi för statsrådet kan alla samhällsaktörer vara med om att genomföra visionerna, riktlinjerna och målen i strategin. När tvåspråkighet och ett gott språkklimat främjas konsekvent gagnar det både individen och samhället, påpekar minister Henriksson.Beredningen av den nya nationalspråksstrategin, som ingår i statsminister Sanna Marins regeringsprogram, har letts av en styrgrupp vars ordförande är statsminister Sanna Marin. Styrgruppens första vice ordförande är justitieminister Anna-Maja Henriksson. I styrgruppen ingår dessutom representanter på ministernivå från de övriga regeringspartierna samt permanenta sakkunniga med erfarenhet av språkfrågor inom olika samhällsområden. Nationalspråksstrategin har beretts i växelverkan med intressegrupper och medborgare.Nationalspråkstrategi, Statsrådets principbeslut

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet rekommenderar att arbetsplatserna i områden med samhällsspridning övergår till distansarbete om det på grund av arbetsuppgifterna är möjligt. Rekommendationen gäller tills vidare. Statsrådet fattade ett principbeslut om distansarbete den 2 december.De arbetstagare inom den offentliga sektorn som arbetar med uppgifter som tillåter distansarbete ska jobba på distans så mycket som möjligt. Statsrådet rekommenderar motsvarande omfattande distansarbete också för arbetsgivare inom den privata sektorn. Bedömningen av en hälsosäker kombinering av arbetet på arbetsplatsen och distansarbetet sker dock på arbetsplatserna. Samtidigt ska arbetet organiseras på ett sätt som minskar närkontakter och övriga riskfaktorer på arbetsplatserna.Områden med samhällsspridning är för närvarande Södra Karelens, Södra Österbottens, Helsingfors och Nylands, Egentliga Tavastlands, Mellersta Österbottens, Mellersta Finlands, Kymmenedalens, Länsi-Pohjas, Birkalands, Norra Österbottens, Päijänne-Tavastlands, Satakunta, Vasa och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.Arbetsgivare uppmanas att följa informationen från de regionala hälsovårdsmyndigheterna eftersom det regionala läget kan förändras snabbt.Rekommendationen om distansarbete behövs på grund av det försämrade coronalägetRekommendationen har tagits fram på grund av att pandemiläget har sedan mitten av oktober försämrats betydligt i hela landet. I synnerhet under den senaste månaden har smittfallen ökat trots den höga vaccinationstäckningen. Smittspridning förekommer särskilt bland ovaccinerade personer i arbetsför ålder.Samtidigt har belastningen inom den specialiserade sjukvården ökat betydligt. Icke-brådskande operationer skjutits upp och tidvis har intensivvårdspatienter flyttas mellan sjukhus för att jämna ut belastningen. Vid universitets- och centralsjukhusen i områden med samhällsspridning finns det ett klart behov av att förutse hur vården av patienter som kräver intensivvård kan tryggas.Grunderna för rekommendationen om distansarbete ses över senast den 15 februari 2022. Om läget kräver det kan detta ske redan tidigare.Institutet för hälsa och välfärd har gett ett utlåtande om det epidemiologiska läget och Arbetshälsoinstitutet om behovet av en rekommendation om distansarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi