NordenBladet — Digitaliseringen, de nya arbetsformerna, de ökade kompetenskraven och förändringarna i befolkningsstrukturen kräver ännu bättre integrationspolitik. De nordiska ministrarna med ansvar för integration diskuterar integration vid ett virtuellt möte som Finland ordnar som ordförande för Nordiska ministerrådet.Vid det informella mötet berättar de nordiska ministrarna vad som är mest aktuellt i olika länder när det gäller integration. Ministrarna kommer också att diskutera effekter av förändringarna i arbetslivet och digitaliseringen utgående från rapporterna The Future of Work in the Nordic Countries och Digital Transformations of Traditional Work in the Nordic Countries, som Nordiska ministerrådet publicerat. 
För att automatiseringen och digitaliseringen ska framskrida snabbt krävs det mer färdigheter av alla både i det dagliga livet och på arbetsmarknaden. Arbetsplatser som kräver låg utbildning och utbildning på medelnivå försvinner samtidigt som antalet arbetsplatser med hög kompetens ökar. Detta innebär att det av arbetstagarna krävs allt bättre språk- och kommunikationsfärdigheter samt förmåga att hantera abstrakt tänkande och problemlösning.  
Det gäller att säkerställa att alla känner sig delaktiga
Därför bör man fästa allt större uppmärksamhet vid digitala färdigheter och utbildning också när det gäller att utveckla integrationen. Å andra sidan erbjuder digitaliseringen också ett tillfälle att förbättra integrationstjänsterna, om man kan utnyttja teknikens möjligheter på rätt sätt. 
”Med en framgångsrik integrationspolitik kan vi se till att alla är delaktiga i förändringen och ta tekniken till hjälp för att förbättra tjänsterna. Ministermötet är en fin möjlighet att höra vilka lösningar de olika nordiska länderna har hittat för att främja integration”, säger arbetsminister Tuula Haatainen som representerar Finland vid mötet. 
En lyckad integration stöder konkurrensförmågan 
Under den virtuella konferensen i anslutning till mötet diskuteras hur en lyckad integration stöder de nordiska ländernas konkurrenskraft och starka jämlikhet i samhället. Ministermötet och konferensen i samband med det ordnas 7–8 december 2021.
I det informella ministermötet deltar de nordiska ländernas och de självstyrande områdenas ministrar som ansvarar för integrationen. Vid den virtuella konferensen utbyter experter på integration, experter på digitalisering och företrädare för företag och arbetsmarknadsorganisationer tankar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sammanlagt 1,5 miljoner euro har reserverats för projekt som främjar tillgången på kompetent arbetskraft i regionstäderna. Projektfinansiering har beviljats till Yrityssalo Oy och två projekt från Koulutuskuntayhtymä Brahe (Utbildningssamkommunen Brahe).Ansökningstiden var 14.6.2021–31.8.2021. Finansiering kunde sökas för projekt som främjar tillgången på kompetent arbetskraft och för samordning av dessa projekt. Det inkom tre ansökningar inom utsatt tid. En utvärderingsgrupp bestående av företrädare för arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Södra Österbottens förbund utvärderade projekten utifrån de kriterier som fastställts i utlysningen.I urvalskriterierna betonades bland annat att projektet har omfattande genomslagskraft och är nätverksbaserat samt att det tillför mervärde till befintliga verksamheter. Dessutom betonades att projektet kan inledas enligt en snabb tidtabell. Sökandena skulle också åta sig en självfinansieringsandel på minst 30 procent, förutom i fråga om samordningsprojektet.Finansiering för att stödja internationella rekryteringar, utveckling av företagens rekryteringsberedskap och utbildningMålet med Yrityssalo Oy:s projekt SEUTUrekry är att öka regionstädernas kompetens i internationella rekryteringar och utveckla företagens beredskap att rekrytera. Syftet är också att utveckla attraktionskraften hos centrala branscher med brist på arbetskraft.Målet med projektet Ketterää osaamista vid Koulutuskuntayhtymä Brahe är att öka regionstädernas utbildningsmöjligheter och kompetensutvecklingen inom branscher med brist på arbetskraft. Projektet syftar också till att skapa en gemensam högskolevision för regionstäderna. Samordningsprojektet stöder samarbetet och kommunikationen i de ovannämnda projekten samt projektens effekter.Finansieringen fördelas på följande sätt:Projektettiden är 1.1.2022–30.6.2023. Den finansierande myndigheten är Södra Österbottens förbund. Projektbeskrivningarna har publicerats på webbplatsen för Södra Österbottens förbund. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Resultatet av det coronatest som statsminister Sanna Marin tog måndagen den 6 december är negativt. Statsministern arbetar inte längre på distans från och med tisdagen den 7 december.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har på föredragning av försvarsminister Antti Kaikkonen befordrat försvarsministeriets kanslichef Jukka Matti Juusti till ingenjörsgenerallöjtnant i reserven från och med den 6 december 2021.
Det här är den första befordran till ingenjörsgenerallöjtnant i det självständiga Finlands historia.
Jukka Juusti (f. 1955) har varit kanslichef vid försvarsministeriet sedan år 2016. Han går i pension vid årsskiftet. Juusti har gjort en lång och mångsidig karriär inom försvarsförvaltningen. Tidigare har han bland annat varit chef för försvarsministeriets resurspolitiska avdelning, Försvarsmaktens logistik- och materielchef, chefsingenjör och krigsmaterielchef vid Försvarsmakten, materieldirektör vid Europeiska försvarsbyrån samt sakkunnig i försvarsmateriel vid Finlands särskilda representation vid Nato. Juusti avlade diplomingenjörsexamen 1979 och Master ‘s Degree in Defence Administration i Storbritannien 1989. Han befordrades till ingenjörsgeneralmajor år 2010.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har efter föredragning av försvarsminister Antti Kaikkonen beslutat om följande generalsbefordringar inom försvarsmakten från den 6 december 2021:
Generalmajor Pasi Tapio Välimäki befordras till generallöjtnant, brigadgeneral Kari Juhani Nisula till generalmajor, överste Sami Heikki Nurmi till brigadgeneral och kommodor Janne Ilmari Huusko till flottiljamiral.

Generallöjtnant Pasi Välimäki (f. 1965) har varit försvarsmaktens operationschef sedan 2019. Han blir kommendör för armén från och med den 1 januari 2022. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som kommendör för Karelska brigaden, som sektorchef och avdelningsstabsofficer vid huvudstaben, samt som biträdande operativ chef vid den finska krishanteringsstyrkan i Afghanistan. Han befordrades till generalmajor 2019.

Generalmajor Kari Nisula (f. 1967) har varit huvudstabens beredskapschef sedan 2019. Han blir försvarsmaktens operationschef från och med den 1 januari 2022. Tidigare har han varit bland annat kommendör för pansarbrigaden, chef för institutionen för krigskonst vid försvarshögskolan, kommendör för en finsk krishanteringsstyrka i Libanon och chef för skolan vid pansarbrigaden. Han befordrades till brigadgeneral 2019.

Brigadgeneral Sami Nurmi (f. 1967) har varit direktör för försvarsministeriets enhet för nationellt försvar sedan 2021. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som chef för de riksomfattande försvarskurserna vid försvarshögskolan, som försvarsmaktens kommunikationsdirektör, som assistent för chefen för Europeiska unionens militärstab, som bataljonskommendör vid Nylands brigad samt som försvarsministerns adjutant. Han befordrades till överste 2016.

Flottiljamiral Janne Huusko (f. 1969) har varit kommendör för kustbrigaden sedan 2019. Han övergår till uppdraget som huvudstabens beredskapschef från och med den 1 januari 2022. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som avdelningschef och biträdande stabschef vid Marinstaben, biträdande chef för Försvarsmaktens underrättelsetjänst och sektorchef vid huvudstaben. Han befordrades till kommodor år 2017.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har tagit i bruk försiktighetsåtgärder med anledning av att utrikesminister Pekka Haavisto på lördag kväll testat positivt för corona.Statsrådets säkerhetsdirektör har instruerat ministrarna och vissa tjänstemän att som en försiktighetsåtgärd tillsvidare undvika kontakter. Dessutom ska de låta coronatesta sig innan de återvänder till att arbeta på kontoret. En del ministrars program för de närmaste dagarna måste ses över för undvikande av kontakter med andra personer.Riksdagen har informerats om situationen. Utöver den allmänna informationen om utrikesministerns coronasmitta har även de aktörer som utrikesministern haft att göra med kontaktats direkt. Utrikesminister Haavisto arbetar tillsvidare på distans hemifrån.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministern är symtomfri. Han arbetar tillsvidare på distans hemifrån.Statsrådets kansli och utrikesministeriet vidtar de åtgärder som krävs. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sveriges statsminister Magdalena Andersson besöker Finland onsdagen den 8 december på inbjudan av statsminister Sanna Marin. Under sitt besök träffar statsminister Andersson också republikens president Sauli Niinistö.Statsminister Marin och statsminister Andersson ska diskutera de bilaterala relationerna mellan Finland och Sverige och aktuella EU-frågor.Det är statsminister Anderssons första utrikesresa som statsminister. Finlands och Sveriges statsministrar brukar träffa varandra snart efter utnämningen. Också statsminister Marin gjorde sitt första besök i Sverige. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas ministrar med ansvar för sysselsättningsfrågor och sociala frågor samlas till ett möte i rådet för att diskutera bekämpning av fattigdom bland förvärvsarbetande genom direktivet om minimilöner, lönetransparens och jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor sammanträder i Bryssel måndagen den 6 december 2021. Arbetsminister Tuula Haatainen företräder Finland vid mötet.Rådet ska godkänna en allmän riktlinje om direktivet om tillräckliga minimilöner. Avsikten är inte heller i fortsättningen att införa en gemensam minimilön för alla EU-länder, men i direktivet fastställs metoder för medlemsländerna att främja tillräckliga minimilöner. Direktivutkastet förutsätter inte lagstadgade minimilöner i de länder där lönerna fastställs genom kollektivavtal. Efter att ha utformat en allmän riktlinje om direktivet inleder rådet förhandlingar om frågan med Europaparlamentet.”Att bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande är viktigt för Finland. Samtidigt bör EU:s direktiv om minimilöner respektera arbetsmarknadsparternas rätt att förhandla om och ingå kollektivavtal”, säger arbetsminister Haatainen.Ministrarna diskuterar jämställdhet i arbetslivetRådet ska hålla två riktlinjedebatter. Den första handlar om den europeiska planeringsterminen. Temat för den andra riktlinjedebatten är ”Mot ett jämställt Europa”, det vill säga jämställdhet mellan könen, som är en central prioritering för Finland i EU-verksamheten.Rådet ska också godkänna en allmän riktlinje om direktivet om lönetransparens. Syftet med direktivet är att främja lika lön för kvinnor och män genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer. Finland understöder målsättningarna i direktivförslaget.Rådet ska anta slutsatser om effekterna av artificiell intelligens för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och om hållbart arbete under hela livet. Dessutom får rådet en lägesrapport om likabehandlingsdirektivet.Hälsoministrarna diskuterar covid-19-pandeminHälsoministrarna sammanträder i rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor i Bryssel tisdagen den 7 december 2021. Statssekreterare Eila Mäkipää företräder Finland vid mötet.Ministrarna ska utbyta synpunkter på covid-19-pandemin och anta slutsatser om hälsounionen. Under mötet diskuteras bland annat tillräcklig och snabb tillgång till krisnödvändiga medicinska motåtgärder, förebyggande av virusvarianten omikrons spridning, vaccinering av 12-åringar och anskaffning av läkemedel mot covid-19 genom EU-gemensam upphandling.”Det är viktigt att genomföra EU:s gemensamma insatser för att förhindra att covid-19-pandemin tilltar på nytt och i synnerhet att den mer smittsamma virusvarianten sprids”, konstaterar statssekreterare Mäkipää.

Källa: Valtioneuvosto.fi