NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist deltar virtuellt den 8 december i en konferens där temat är de starka demokratiska system som är utmärkande för de nordiska länderna. Syftet med konferensen, som ordnas i Köpenhamn, är att visa hur Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det nordiska samarbetet vid sidan av staterna främjar en hållbar demokrati i Norden.Konferensen är Finlands och Ålands gemensamma initiativ inom ramen för årets ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Konferensen arrangeras av Utrikespolitiska institutet i Finland med hjälp av Nordiska ministerrådets sekretariat. Konferensen öppnas av de nordiska samarbetsministrarna från Finland och Åland, Thomas Blomqvist och Annette Holmberg-Jansson. Konferensen ordnas under året för Ålands 100-årsjubileum.  ”Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region”, konstaterar minister Blomqvist. ”Konferensen är höjdpunkten på Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskapsprojekt för att främja framgångsrika former av demokratiskt styre och på så sätt bidra till hållbar utveckling och den nordiska visionen. Ett aktivt nordiskt samarbete är en stor tillgång för oss alla, även för Färöarna, Grönland och Åland, och medför många fördelar för hela regionen.” Konferensens tema stöder de nordiska statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det nordiska samarbetet kan tjäna som exempel också på ett större plan för hur demokratiska strukturer och verksamhetssätt gagnar alla parter.Konferensen är avsedd för diplomater och en internationell publik, som kommer från både Norden och andra länder. På konferensen talar president Tarja Halonen, FN:s biträdande generalsekreterare för mänskliga rättigheter Ilze Brands Kehris och nordiska samarbetsministrar, forskare och tjänstemän. 
 
I samband med konferensen publicerades den 7 december även en forskningsrapport som utarbetats av Utrikespolitiska institutet i Finland och Ålands fredsinstitut om Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i och bidrag till det nordiska samarbetet.  Konferensen hålls kl. 13.30 – 17.30 finsk tid.  Följ konferensen via Youtube. Mötesagendan finns på Utrikespolitiska institutets webbplats. Mera information om Utrikespolitiska institutets forskning finns på institutets webbplats.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förslaget till lag som ska genomföra det så kallade whistleblower-direktivet försenas från tidsfristen som anges i direktivet. Regeringens proposition till lag om skydd för visselblåsare som bereds vid justitieministeriet ska enligt nuvarande bedömning lämnas till riksdagen vecka 8.Förseningen beror bland annat på omfattningen av den EU-lagstiftning som ligger bakom lagutkastet samt på mängden av mångsidig respons som inkom under remissbehandlingen. Syftet med whistleblower-direktivet är att ge skydd för personer som i sitt arbete upptäcker eller misstänker överträdelser av den lagstiftning som avses i direktivet. I lagförslaget som är under beredning förbjuds repressalier mot visselblåsaren.Skydd för visselblåsare förutsätter att lagen är i kraft En viktig omständighet i genomförandet av lagen är att den som rapporterar överträdelser inte kan ges rättsskydd enligt lagen innan den nationella lagen och dess övergångsbestämmelser har trätt i kraft. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för 12:e gången torsdagen den 9 juni. Temat för mötet är koldioxidsnålt byggande.Byggande och byggnader orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. För att Finland ska kunna uppnå sina nationella och internationella klimatmål måste utsläppen från byggsektorn minska. Vid rundabordsforumet för klimatpolitik diskuteras bland annat hur man kan påskynda övergången till koldioxidsnålt byggande så att man samtidigt säkerställer social rättvisa. Dessutom diskuteras vilka incitament regionerna, kommunerna, städerna samt företagen och branschorganisationerna behöver.”För att Finland ska nå sitt mål om klimatneutralitet före 2035 behövs klimatåtgärder inom alla samhällssektorer. En viktig del av detta arbete är att minska utsläppen från den byggda miljön. De hus som byggs i dag ska användas ännu på 2100-talet. Därför bör den koldioxidsnåla byggda miljön planeras och främjas på ett föregripande och långsiktigt sätt “, säger miljö- och klimatminister Emma Kari, som är ordförande för rundabordsmötet.Färdplan för koldioxidsnålt byggande: klimatdeklaration för byggnader, gränsvärden för utsläpp från nya byggnaderStörsta delen av utsläppen från den byggda miljön hänför sig till byggnadernas energiförbrukning. Eftersom nya byggnader redan är mycket energieffektiva, måste perspektivet utvidgas till byggnadsmaterial och utsläpp under byggnadens hela livscykel.Miljöministeriet har sedan 2016 berett en färdplan för koldioxidsnålt byggande som syftar till att koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftning senast i mitten av 2020-talet.Färdplanen bygger på att det ska utarbetas klimatutredningar för byggnader samt fastställas koldioxidbudgetar för nya byggnader. Klimatdeklarationen synliggör klimatpåverkan under hela den nya byggnadens livscykel och efter en omfattande renovering. Klimatdeklarationen ska ligga till grund för de gränsvärden som sätts för utsläpp från nya byggnader. Miljöministeriets utkast till förordning om klimatdeklaration för byggnader var på remiss under sommaren 2021. Förordningen är en del av den pågående totalreformen av markanvändnings- och bygglagen, vars remissbehandling avslutades i går den 7 december.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.En gynnsam produktivitetsutveckling är den viktigaste faktorn som bidrar till ekonomisk tillväxt på lång sikt, och därför har man redan länge i forskningslitteratur försökt utreda källorna till produktivitetstillväxt. En effektiv inriktning av arbete och kapital är en av de viktigaste frågorna inom ekonomin, och forskare har sökt lösningar på orsakerna till och följderna av en ineffektiv allokering.Omfördelning av resurserna har inte bidragit till produktivitetstillväxt inom den finländska företagssektorn. Detta framgår av en färsk undersökning om hur inriktningen av arbete och kapital samt strukturförändringarna inom olika branscher har påverkat arbetsproduktivitetens utveckling inom den finländska industri- och servicesektorn, inom informations- och kommunikationssektorn och inom hela företagssektorn under 2000–2018. Undersökningen har beställts av statsrådet.Resursallokeringen bör förbättras ytterligare, konstaterar Terhi Maczulskij, forskningschef med ansvar för projektet vid Näringslivets forskningsinstitut.”Den inverkan som omfördelningen av resurser har på produktiviteten har ökat något med tiden, men det finns mycket rum för förbättringar. En ineffektiv allokering mellan branscherna inverkar också försvagande på produktivitetstillväxten inom hela företagssektorn”, säger Maczulskij.Undersökningen tyder på skillnader mellan olika branscher, men det finns också flera likheter. Den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag är den viktigaste förklarande faktorn, särskilt under högkonjunktur. Produktivitetstillväxten har varit störst i företag som fortsätter med sin verksamhet, och där har omfördelningen av resurser haft en sekundär roll.Under en recession betonas dock omfördelningen mellan företag som fortsätter med sin verksamhet, vilket är ett tecken på att kreativ förstörelse har fått en större roll. Kreativ förstörelse är en viktig mekanism för produktivitetstillväxt som innebär att gamla företag, produkter och yrken försvinner och ger utrymme för nya, bättre och mer produktiva.”Det bör också noteras att omfördelningen av arbete och kapital inom IKT-branschen har haft betydande negativa effekter på produktivitetstillväxten inom branschen. En förklaring kan vara att det inom branschen finns företag som gör stora investeringar och ökar sin storlek innan de blir mer produktiva”, säger Paolo Fornaro, forskare med ansvar för projektet vid Näringslivets forskningsinstitut.Undersökningen har gjorts av Näringslivets forskningsinstitut och Aalto-universitetet. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Den svarar särskilt på ekonomiska rådets informationsbehov.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beloppen av utkomststödets grunddel för 2022 har fastställts. Från och med den 1 januari 2022 är grunddelens belopp för en ensamstående 514,82  euro per månad. För ensamförsörjare är den förhöjda grunddelens belopp 586,89 euro per månad.Enligt lagen om utkomststöd justeras beloppen av utkomststödets grunddel årligen enligt folkpensionsindex. Klienten ansöker om grundläggande utkomststöd hos Folkpensionsanstalten. Kommunen ansvarar för det kompletterande och det förebyggande utkomststödet samt det socialarbete som gäller dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har avbrutit processen för rekrytering av rektor för Polisyrkeshögskolan. Under ansökningsprocessen har det framkommit att platsannonsen innehöll ett fel som gäller de föreskrivna behörighetsvillkoren. I platsannonsen hänvisades felaktigt till en gammal bestämmelse. Tjänsteförhållandet kommer att utlysas på nytt.Enligt den gällande lagen krävs av rektorn licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen samt sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga, erfarenhet av ledarskap samt förtrogenhet med Polisyrkeshögskolans verksamhetsområde.Rekryteringsprocessen inleds på nytt omedelbart. De som tidigare sökte tjänsteförhållandet ska lämna in en ny ansökan.Inrikesministeriet beklagar felet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik behandlade genomförandet av färdplanen för fossilfria transporter tisdagen den 7 december. Regeringen fattade ett principbeslut om metoder för att minska utsläppen från trafiken i maj 2021. Sedermera har man fått

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet tar emot utlåtanden om ett lagförslag som gäller skyddsupplag för bränntorv. Samtidigt är också ett utkast till statsrådets förordning om skyddsupplag för bränntorv på remiss. Efterfrågan på torv och produktionens lönsamhet har minskat avsevärt sedan hösten 2020. En stor del av torven som producerades sommaren 2020 står fortfarande kvar i lager. Produktionen och efterfrågan beräknas vara obetydlig även under de kommande somrarna.När produktionen och användningen av bränntorv för energiändamål minskar, kommer de kommersiella lagren och skyddsupplagen för torv att minska betydligt. Den snabba förändringen kan leda till problem inom  energiförsörjningen trots att den minskade användningen samtidigt har minskat torvens betydelse som försörjningsberedskapsbränsle. Torv som är ett inhemskt bränsle är fortfarande viktig i synnerhet om värmeverk i eventuella krissituationer får det svårt att få tag i trädbränsle. Det finns fortfarande värmepannor som tekniskt sett behöver också torv i förbränningsprocessen. Torv går också att lagras längre än trädbränslen. I de kommersiella lagren finns det just nu tillräckligt med torv så det ser inte ut att finnas något behov av nya skyddsupplag under de närmaste åren. Intresset för skyddsupplagring är kanske inte heller stort eftersom systemet är frivilligt. Enligt lagförslaget ska Försörjningsberedskapscentralen ingå ett avtal med en bränntorvsleverantör om att inrätta och upprätthålla ett skyddsupplag för bränntorv. Detta i syfte att trygga värmeförsörjningsberedskapen om det sker förändringar på bränslemarknaden eller variationer i produktionsförhållandena.Försörjningsberedskapscentralen ska årligen betala en ersättning för skyddsupplaget för bränntorv, vars maxgräns ska höjas jämfört med den nuvarande. Med tillstånd av Försörjningsberedskapscentralen ska bränntorven i skyddsupplaget få användas för att säkra värmeproduktionen i regionen. Den föreslagna lagen ska ersätta den gällande lagen om skyddsupplag för bränntorv.Syftet är att förbättra förutsättningarna för att upprätthålla ett system för skyddsupplagring av bränntorv under en övergångsperiod samt att beakta EU:s regler om statligt stöd som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och de krav på regleringen som följer av grundlagen. Lagen och förordningen avses träda i kraft den 1 januari 2023.Propositionen med förslag till lag om skyddsupplag för torv är inte en del av en rättvis omställning för torvföretagare, utan målet är att ta fram ett verktyg för att kunna trygga värmeproduktionen i regionerna i särskilt exceptionella krissituationer. Propositionen har inga konsekvenser som ökar eller minskar användningen av torv, men den uppdaterar det gällande systemet så att det är förenligt med EU:s regler om statligt stöd.Utlåtandena ska lämnas in via webbplatsen utlåtande.fi senast den 4 februari 2022. Utlåtanden lämnas in som ett svar på den begäran om utlåtande som publicerats på webbplatsen. Utlåtandet behöver inte sändas in till ministeriet separat per e-post eller post. Remissinstanserna ska registrera sig och logga in på webbplatsen utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns i bruksanvisningen. Stöd för att använda tjänsten finns att få på adressen [email protected] Alla utlåtanden är offentliga och publiceras på webbplatsen.Om remissinstansen inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet också sändas per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på  kirjaamo.tem(at)gov.fi. Använd gärna diarienumret VN/17538/2021 som referens för utlåtandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet har gett Försvarsmakten fullmakt att underteckna ett avtal med Krauss-Maffei Wegmann GmbH & Co om eldkontrollballistik som ska uppdateras i arméns stridsvagnsmateriel Leopard 2 A4 och 2 A6. Uppdateringen ska enligt planerna inledas vid ingången av 2022 och avslutas under 2026.

Vid upphandlingen uppdateras kapaciteten hos stridspansarvagnarna Leopard 2 A4 och 2 A6 som anskaffats från Tyskland och Holland. Vid uppdateringen ska också Försvarsmaktens strategiska partner Millog Ab:s resurser användas för expert- och installationsarbeten samt för logistik. Den sysselsättande verkan inom landet är cirka 3-4 årsverken.

Det totala värdet av upphandlingen utan moms och inklusive optioner är cirka 10 miljoner euro. Den finansieras med försvarsmaktens materielanskaffningsmedel som har planerats och budgeterats för detta ändamål.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rymden är en växande bransch där Finland vill delta aktivt. I fortsättningen kommer de mest intressanta rymdnyheterna om forsknings- och företagsverksamhet samt om Finlands rymdförvaltning och internationella samarbete att finnas samlade på en ny webbplats.Arbets- och näringsministeriet och Business Finland har öppnat webbplatsen SpaceFinland, som samlar all rymdrelaterad verksamhet och de mest aktuella nyheterna inom rymdområdet på tre språk.”Rymdsektorn utvecklas snabbt och omställningen inom branschen, dvs. det så kallade New Space, lockar också nya aktörer från hela världen. Målet med den nya webbplatsen SpaceFinland är att samla de mest intressanta och aktuella rymdnyheterna, så att de är lätt tillgängliga för alla som är intresserade av rymden”, säger Tuija Ypyä, konsultativ tjänsteman vid arbets- och näringsministeriet.I Finland bedrivs mycket rymd- och atmosfärforskning på hög nivå, och vi har mycket kunnande bland annat när det gäller elektronik och programvara för rymdkomponenter. Målet med den nationella rymdstrategin för Finland är att år 2025 vara världens mest attraktiva och lättrörliga miljö för rymdrelaterad affärsverksamhet, vilket gynnar alla företag som är verksamma här.

Källa: Valtioneuvosto.fi