NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet utlyste den 8 december 2021 understöd för projekt som utvecklar jaktvårdsföreningarnas verksamhet samt för landsomfattande och lokala projekt och främjar vilthushållningen. Understöd beviljas bland annat för projekt som bidrar till att leda jaktvårdsföreningarnas verksamhet och bedriva en säker och hållbar jakt.Understöd kan på ansökan beviljas för följande i utlysningen närmare beskrivna ändamål:projekt för sammanslagning av jaktvårdsföreningar projekt som bidrar till yrkesmässig ledning av jaktvårdsföreningarnas verksamhetjaktvårdsföreningarnas gemensamma arbete för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur jaktvårdsföreningarnas och andra aktörers projekt som främjar skolsamarbeteprojekt som bidrar till en säker och hållbar jaktövriga projekt som ligger i linje med den offentliga viltvårdskoncernens strategi.Ansökningar om understöd för dessa projekt som bidrar till och utvecklar jaktvårdsföreningarnas verksamhet önskas i synnerhet av jaktvårdsföreningarna. Projekt som bidrar till en säker och hållbar jakt kan till exempel jaktvårdsföreningar genomföra tillsammans eller i samarbete med andra aktörer. Understöd beviljas i synnerhet för utbildningsprojekt och andra projekt som gäller utveckling av jaktövervakningen samt en säker och hållbar jakt. Projekt för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur kan till exempel handla om att förbättra den lokala kompetensen för att identifiera skaderisker samt att ge råd och stöd. Projekten kan också genomföras i samarbete med viltcentralens regionala kontor. Understöd för att främja skolsamarbete kan beviljas till exempel för anordnande av jägarkurser. Ansökningstider av olika längd för olika projekt Ansökningstiden för understöd för projekt som gäller en säker och hållbar jakt, förebyggande av skador och skolsamarbete fortsätter fram till den 15 februari 2022. Beslut om understöd för skolsamarbete kan fattas redan inom ansökningstiden. Ansökningstiden för understöd för projekt som genomför den offentliga viltvårdskoncernens strategi går ut redan den 15 januari 2022. Ansökningstiden för understöd för verksamhetsledning och sammanslagning av jaktvårdsföreningar fortsätter fram till den 31 december 2022. Det nya understödet för yrkesmässig ledning av verksamheten ska uppmuntra jaktvårdsföreningarna till samarbete och ge en möjlighet att sköta uppgifterna effektivare. Också projekt som gäller sammanslagning av jaktvårdsföreningar får fortsatt understöd. Utöver jaktvårdsföreningarna kan understöd också beviljas andra allmännyttiga samfund med rättshandlingsförmåga och forskningsinstitut.Understöd kan beviljas både för ett- och fleråriga projektUnderstöden är avsedda för både ett- och fleråriga projekt som genomförs inom ramen för statsbudgetens användningstid före november 2024. De skolsamarbetsprojekt som beviljats understöd kan inledas redan vid ingången av 2022. Jord- och skogsbruksministeriet kan förbinda sig att betala understöd högst inom tidsfristen för användningen av anslaget. Jaktvårdsföreningarna kan få understöd i högst två års tid. Den detaljerade utlysningen, anvisningarna för ansökan om understöd och ansökningsblanketterna finns på jord- och skogsbruksministeriets webbplats https://mmm.fi/sv/specialunderstod.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den mångformiga bageribranschens omsättning ökade 2020. Konkurrensen inom branschen fortsätter att vara tuff. Utöver bageriverksamhet och gräddning i butiker har ökad import gjort konkurrensen ännu tuffare.Exporten av bageriprodukter ökar dock något. Bristen på kunnig arbetskraft märks redan av hos företagen inom bageribranschen. Branschen strävar efter att förnya sig speciellt genom investeringar och lansering av nya produkter och tjänster.Uppgifterna framgår av branschrapporten om bageribranschen, som arbets- och näringsministeriet publicerade den 8 december 2021.Hundratals bagerier i FinlandÅr 2020 var omsättningen för Finlands livsmedelsindustri cirka 11,4 miljarder euro. Bageribranschens andel av den är cirka 10 procent. Bageribranschens omsättning ökade i fjol med knappt fem procent och uppgick till 1,1 miljarder euro.Bristen på kunnig arbetskraft har börjat märkas av också hos företagen inom bageribranschen. Tillgång på kunnig arbetskraft är en väsentlig verksamhetsförutsättning för företagarna i bageri- och konditoribranschen på olika håll i Finland. Branschen sysselsätter cirka 7 000 personer på heltid i cirka 600 företag. Hela livsmedelsindustrin sysselsätter cirka 34 000 personer på heltid, så över 20 procent av livsmedelsindustrins arbetstagare förtjänar sitt levebröd inom bageribranschen.– Även livsmedelsbranschen märker av matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Inom branschen förväntar man sig att matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare ska bli bättre i och med att arbets- och näringsministeriet har börjat utarbeta en färdplan för tillgång på arbetskraft, där en av de sektorer som granskas är naturresurser, livsmedelsproduktion och miljö, säger branschchef Leena Hyrylä vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland.Från lokal till internationell verksamhetUtöver konkurrensen från bageriverksamhet och gräddning i butiker har konkurrensen inom bageribranschen skärpts på grund av att importen av bageriprodukter har ökat. Bageriprodukter importerades till ett värde av 123,7 miljoner euro 2020 och 127,9 miljoner euro året innan. Nedgången i importen i fjol förklaras av covid-19-pandemin och de förändringar som den orsakat i försäljningskanalerna. Mängden importerat bröd av det bröd som finländarna köper har trefaldigats under perioden 2002–2020.Exporten av finländska bageriprodukter har ökat något. År 2020 exporterades bageriprodukter från Finland till ett värde av över 53 miljoner euro. I år beräknas värdet av exporten öka till över 54 miljoner euro. Bageri- och spannmålsmarknaden i Västeuropa lockar våra företag på grund av den stora marknaden.Vid sidan av bröd och semlor kan mindre produktkategorier, till exempel glutenfria och andra hälsorelaterade produkter, erbjuda intressanta affärsmöjligheter. Samarbete med nätbutiker kan möjliggöra testmarknadsföring och handel med bageriprodukter som har lång hållbarhet samt andra spannmålsprodukter. Dessa uppgifter framgår av den internationaliseringsöversikt som Business Finland gjort och som ingår i rapporten.  SMF-företagsbarometern: Stävan efter tillväxt och kundorientering syns hos företagen inom livsmedels- och bageribranschenPå grund av covid-19-pandemin var 2020 ett exceptionellt år, och vår mångformiga bageribransch upplevde situationen på olika sätt. Covid-19-pandemin har ökat osäkerheten inför framtiden, men inte dämpat strävan efter tillväxt hos de små och medelstora företagen inom livsmedels- och bageribranschen.  Av branschbarometern om livsmedelsframställning framgår att de små och medelstora företagen inom livsmedelsbranschen fortfarande är tillväxtorienterade . Klart mer än hälften av de små och medelstora företag som svarat på barometern sade sig sträva efter tillväxt. Av livsmedelsföretagen uppgav 20 procent att de är kraftigt tillväxtorienterade och 45 procent att de i den utsträckning det är möjligt strävade efter tillväxt.De små och medelstora företagen inom livsmedelsbranschen, liksom även inom bageribranschen, har utöver investeringar försökt att modernisera sig genom lansering av nya produkter och tjänster. Marknadsföringen och försäljningen lyfts fortfarande fram som ett centralt område att utveckla hos företagen inom livsmedels- och bageribranschen. Att utnyttja ny teknik och digitalisering är metoder för att öka konkurrenskraften. Konsumentkännedom och modernisering accentueras i en snabbt föränderlig affärsmiljö som påverkas av trender.Branschtjänsten är en expertfunktion vid arbets- och näringsministeriet som samlar in, analyserar och förmedlar information om företagens verksamhetsmiljö och utvecklingen inom branscherna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Efterfrågan på naturprodukter väntas öka ute i världen. Det väntas uppstå betydande affärsverksamhet kring naturens råvaror, eftersom den ekonomiska potentialen i dem ännu inte har utnyttjats fullt ut.Omsättningen för företag inom naturproduktbranschen och företag som utnyttjar naturprodukter i sin affärsverksamhet sjönk något 2020 jämfört med året innan. Uppgifterna framgår av branschrapporten om naturproduktbranschen, som arbets- och näringsministeriet publicerade den 8 december 2021.– Tillväxten inom naturproduktbranschen såväl i Finland som internationellt baserar sig på växande trender, såsom naturenlighet, ansvarsfullhet, säkerhet, ekologisk hållbarhet, strävan efter hälsosamt leverne, nordiskt ursprung och arktiskt samarbete. Covid-19-pandemin har ytterligare stärkt de tillväxtfrämjande trenderna inom naturproduktbranschen. Att det är trendigt med naturens inverkan på hälsan och välbefinnandet gör att intresset för naturprodukter och naturturistmål ökar, säger branschchef Sirkku Wacklin från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten.Inom naturproduktbranschen finns cirka 770 företag, vars sammanlagda omsättning 2020 uppgick till uppskattningsvis 780 miljoner euro. Drygt 70 procent av företagen i branschen är mikroföretag, varav största delen sysselsätter en till fem personer. Omsättningen för företag i naturproduktbranschen och företag som utnyttjar naturprodukter i sin affärsverksamhet ökade fram till 2019, men under coronaåret 2020 sjönk företagens totala omsättning något. Detta beror i synnerhet på en minskad omsättning inom turismen och inom tjänster och produkter för välbefinnande.Antalet anställda vid företag inom naturproduktbranschen beräknas uppgå till cirka 2 700. Utländsk arbetskraft som arbetar med att plocka naturprodukter utgör dessutom en betydande del av arbetskraften inom branschen. Under de senaste åren har antalet utländska plockare varierat mellan 2 500 och 4 300 personer. Företagen inom bärbranschen är mycket beroende av utländsk arbetskraft, eftersom utländsk arbetskraft plockar 80–90 procent av de bär som samlas in av de företag som bedriver handel med vilda bär. En ny lag om den rättsliga ställningen för utlänningar som plockar naturprodukter minskar risken för utnyttjande och förenhetligar konkurrensförutsättningarna inom branschen.Tillväxten inom naturproduktbranschen begränsas av tillgången på råvaror av jämn kvalitet. Finlands starka sidor som producent av naturprodukter är de vidsträckta plockningsområdena, utmärkta näringsvärden hos råvarorna, tillförlitligt ursprung och leveranssäkerhet. Digitaliseringen och plattformsekonomin möjliggör nya typer av nätverksbildning och affärsverksamhet. Att poängtera det ekologiska med naturprodukterna är ett sätt att skapa mervärde för dem.Med naturproduktbranschen avses verksamhet som hänför sig till vilda bär, svampar och örter samt andra naturprodukter, såsom tillvaratagande av råvaran ur naturen samt vidareförädling och handel med råvaran. Företagsverksamhet inom naturproduktbranschen kan bedrivas till exempel inom råvaruproduktionen och livsmedelsbranschen. Viktiga verksamhetsområden för företagen är också att utnyttja värdefulla ämnen, dvs. kemiska föreningar, ur naturen inom hälso-, kosmetika-, läkemedels- och kemiindustrin samt turismen. Till naturproduktbranschen hör också utbildning, rådgivning, utveckling och forskning inom området.  Branschtjänsten är en expertfunktion vid arbets- och näringsministeriet som samlar in, analyserar och förmedlar information om företagens verksamhetsmiljö och utvecklingen inom branscherna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till en klimatpolitisk plan på medellång sikt. I planen beskrivs de åtgärder inom ansvarsfördelningssektorn genom vilka Finland ska uppnå utsläppsminskningsmålet för 2030 och målet att bli klimatneutralt före 2035. Utlåtanden kan lämnas 8.12.2021–14.1.2022.Enligt klimatlagen ska statsrådet en gång per valperiod anta en klimatpolitisk plan på medellång sikt. Åtgärderna i klimatplanen som har sänts på remiss stöder regeringens mål om ett klimatneutralt Finland 2035. Planen beskriver också hur Finland ska minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn i enlighet med det föreslagna nya EU-målet, det vill säga med 50 procent fram till 2030 från 2005 års nivå. Ansvarsfördelningssektorn omfattar utsläpp från transporter, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gaser.Centrala åtgärdshelheter är till exempel halveringen av trafikutsläppen och slopandet av oljeuppvärmningen. Målet är att minska utsläppen huvudsakligen genom olika understöd samt bland annat genom att höja distributionsskyldigheten för biodrivmedel.”Klimatplanen skapar en bild av hur det klimatneutrala Finland 2035 ser ut och med vilka åtgärder vi kan nå det. Det är viktigt att vi försäkrar oss om att vi verkligen når våra klimatmål genom åtgärderna i planen, och därför hoppas jag att remissbehandlingen ger mångsidiga synpunkter om de nya klimatåtgärderna från flera olika parter”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Klimatplanen har utarbetats samtidigt med klimat- och energistrategin som bereds vid arbets- och näringsministeriet. Strategin innehåller både klimat- och energipolitiska riktlinjer och åtgärder samt åtgärder för minskning av utsläpp som riktas i synnerhet till utsläppshandelssektorn.Klimatplanen har beretts i samråd med allmänheten, åtgärderna baserar sig på forskningKlimatplanen har utarbetats under ledning av miljöministeriet. Till beredningen bidrog en arbetsgrupp med representanter från de i sammanhanget viktigaste ministerierna och från det klimatlagsenliga vetenskapliga sakkunnigorganet Finlands klimatpanel. Sektorernas ansvarsministerier har svarat för de sektorspecifika riktlinjerna och fastställandet av utsläppsminskningsåtgärderna. Regeringen behandlade de riktlinjer som ligger till grund för klimatplanen vid budgetmanglingen hösten 2021.Olika parters synpunkter på nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen samlades in till exempel vid ett medborgarråd som bildats genom slumpmässigt urval, vid möten med intressegrupper, vid rundabordsforumet för klimatpolitik, vid möten som gällt rättvisa och jämlikhet och vid Sametingets samrådsmöte. Allmänhetens åsikter om planens åtgärder kartlades genom en webbenkät som besvarades av hela 18 000 personer. För att bedöma planens konsekvenser har man tagit stöd av bland annat HIISI-projektet som samordnas av Statens tekniska forskningscentral VTT. I projektet har man analyserat vilka konsekvenser åtgärderna i planen har för olika utsläppssektorer, branscher, människor och miljön. Samma kunskapsbas används också i klimat- och energistrategin.Remissbehandlingen är öppen för allaDen klimatpolitiska planen på medellång sikt är på remiss 8.12.2021–14.1.2022. 
Alla organisationer och medborgare är välkomna att lämna ett yttrande om planen på webbplatsen utlåtande.fi.
Det görs en analys och ett sammandrag av responsen till stöd för den slutliga bearbetningen av klimatplanen. Statsrådet har för avsikt att överlämna klimatplanen i form av en redogörelse till riksdagen i början av 2022.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Partierna och valmansföreningarna ska lämna in sina kandidatansökningar till välfärdsområdesvalnämnderna senast den 14 december 2021 kl. 16. Kandidaterna ställs upp inom ett välfärdsområde.Partierna kan sluta sig samman till att bilda valförbund och valmansföreningarna kan bilda gemensamma listor. För att bilda en valmansförening som ställer upp en kandidat krävs minst 50 röstberättigade som bor inom välfärdsområdet.Justitieministeriet har utarbetat blanketter för kandidatuppställning vid välfärdsområdesval. I sammanställningen av kandidatlistor anges utöver varje kandidats nummer, namn och yrke även dennes hemkommun.Uppgifterna om kandidaterna i välfärdsområdesvalet publiceras i informations- och resultattjänsten på kvällen den 23 december 2021. Välfärdsområdesvalnämndernas kungörelser om mottagandet av kandidatansökningar

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nordiska välfärdsforumet (Nordic Welfare Forum) ordnas virtuellt 8–9 december 2021 som en del av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021. Det är ett av de viktigaste evenemangen inom social- och hälsovårdssektorn under Finlands ordförandeskap.Forumet skapades efter önskemål om en diskussionsplattform med hjälp av vilken man kan följa upp välfärdens utveckling och dess utmaningar i Norden samt främja så kallade nordiska välfärdsindikatorer. Det första forumet ordnades i Stockholm 2018. Forumet som nu ordnas är det andra i sitt slag.”Vårt samhälle, som är i förändring, kräver nytt tänkande, aktuell information och kunskapsbaserat beslutsfattande för att vi ska kunna lära oss av de pågående kriserna och för att stärka jämställdheten och den sociala hållbarheten. Jag är övertygad om att det nordiska välfärdsforumet genom sin verksamhet kommer att främja detta, så att våra välfärdsstater kan blomstra även i framtiden”, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Minister Sarkkinen inleder seminariet den 8 december och seminariet avslutas med ett anförande av ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist. Konferensens språk är engelska. Deltagarna är nordiska experter, beslutsfattare, forskare, erfarenhetsexperter och tjänstemän. Temat för konferensen är den nordiska välfärdssamhällsmodellen och social hållbarhetÅrets evenemang fokuserar särskilt på de utmaningar och lösningar som coronapandemin medför för välfärdssystemen i Norden. Ämnen som kommer att diskuteras är bl.a. pandemins inverkan på välfärdssamhällsmodellen och olika befolkningsgrupper, ökad fattigdom och social utslagning samt befolkningsstrukturens utmaningar.“Trots de utmaningar som coronapandemin medför är de nordiska ländernas vision för 2030 om världens mest hållbara och integrerade region lika viktig som för två år sedan. Under coronapandemin har det blivit tydligare än någonsin hur viktigt det är att aktivt sträva efter vår vision. Vi måste målmedvetet stärka vårt samarbete och främja vår integration “, konstaterar minister Blomqvist.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet är att utveckla systemet för att lämna ut statistiskt material för forskning och förbättra riksdagens tillgång till information.Finansministeriet föreslår ändringar i statistiklagstiftningen. Statistikcentralen ska få rätt att upprätthålla en forskar- och materialtjänst. Statistikcentralen ska också få rätt att för vetenskaplig forskning och utredningar om samhällsförhållanden ta emot, behandla, sammanställa, förvara, tillhandahålla och lämna ut även sådant material som inte nyttjas i statistikföringen eller används i statistikproduktionen (till exempel administrativa register).Ändringarna i lagen om Statistikcentralen tillgodoser särskilt universitetens, yrkeshögskolornas, forskningsinstitutens och tankesmedjornas behov. Ett ytterligare mål är att förbättra riksdagens tillgång till information och stärka riksdagens ställning när det gäller att övervaka uppförandekoden som kompletterar EU-förordningen om europeisk statistik. Statsrådets eller ministeriernas ansökan om tillstånd för att få använda statistiskt material för forskning ska i fortsättningen låtas gå före andra statsförvaltningsmyndigheters tillståndsansökningar, och ansökan ska behandlas utan ogrundat dröjsmål.För att indirekt stärka Statistikcentralens verksamhetsförutsättningar och för att förbättra förutsättningarna för datainsamling föreslås det ändringar även i statistiklagen så att Statistikcentralens rätt att få information för statistiska ändamål från vissa andra myndigheter ska utvidgas. Finansministeriet sände lagförslagen på remiss den 7 december. Remisstiden går ut den 14 januari 2022. Regeringen ska överlämna en proposition till riksdagen våren 2022. Lagändringarna avses träda i kraft senast den 1 januari 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat konst- och kulturfestivaler sammanlagt 2 067 300 euro i coronaunderstöd. Understöd delades ut till 22 anordnare. Syftet med understöden är att hjälpa aktörerna att fortsätta och utveckla sin verksamhet samt att upprätthålla sysselsättningen.Understöden är avsedda för etablerad och professionell konst- och kulturfestivalverksamhet som har försvårats eller förhindrats på grund av coronarestriktionerna eller rekommendationerna under perioden 1.6–31.12.2021.– I Finland finns det många konst- och kulturfestivaler och de har en stark inverkan på regionernas och städernas kulturella och ekonomiska framgång. Festivalerna sysselsätter konstnärer och andra som utför kreativt arbete samt tillhandahållare av olika tjänster både direkt och indirekt bl.a. via turism. Med de beviljade understöden stöder vi festivalverksamhetens återhämtning och utvecklingen av verksamheten, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.– Festivalerna är ofta regionalt sett mycket viktiga aktörer som gör även små orter kända till och med globalt. I samband med festivalerna finns också ofta frivilligverksamhet som bygger upp samhörigheten och ökar människornas välbefinnande, fortsätter Kurvinen. Understöden ingår i coronastödpaketet för kultur-, idrotts- och evenemangssektorn som stöder sektorernas återhämtning från coronapandemin. I den tidigare ansökningsomgången för stödpaketet beviljade ministeriet festivalerna sammanlagt cirka 3,9 miljoner euro för stödbehov som uppstod i början av året.Beviljade understöd 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade den 8 december 2021 ett förslag till en auktionsmodell som ska tillämpas när allmänna vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen arrenderas ut till företag för att utveckla och bygga havsbaserad vindkraft. Med detta vill man påskynda utvecklingen av den havsbaserade vindkraften på marknadsvillkor.Vindkraftens tekniska utveckling har tagit stormsteg under de senaste åren. I Finland byggs just nu ett stort antal landbaserade vindkraftverk på marknadsvillkor. Tills vidare har det inte varit lönsamt att bygga havsbaserad vindkraft på marknadsvillkor, men lönsamheten förväntas bli bättre under de närmaste åren på grund av bland annat den tekniska utvecklingen. Aktörernas intresse för Finlands havsområden har därför ökat och gäller också statens vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen.  Nya vindkraftsprojekt är också nödvändiga för att Finland ska kunna nå sina klimat- och energipolitiska mål. Finlands mål är att vara klimatneutralt 2035 och klimatnegativt snart därefter. Därför håller vindkraft och övrig förnybar energi att bli väldigt viktiga energikällor. Också Europeiska unionen har ambitiösa mål för  medlemsländerna för att utveckla havsbaserad vindkraft.”Under de kommande årtiondena kommer vi att behöva mycket mer ren el för att kunna tillgodose industrins och hela samhällets behov. Därför är det väldigt viktigt att vi kan skapa en tydlig och förutsägbar reglering för kommande investeringar i havsbaserad vindkraft”, betonar näringsminister Mika Lintilä.Modellen som ministerutskottet förordat ligger i linje med regeringsprogrammets mål och Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer hör det också till Forststyrelsens uppgifter att skapa verksamhetsförutsättningar för företagsverksamhet. Förslaget fullgör också Finlands internationella åtaganden och beaktar både miljöaspekterna och hanteringen av ansvars- och miljörisker. Också verksamhetsbetingelserna för handelssjöfarten och det nationella försvaret har beaktats i förslaget. Auktionsmodellen gäller inte landskapet Åland och inte heller havsbaserade vindkraftsprojekt utanför territorialvattnen inom Finlands ekonomiska zon. En modell som gäller den ekonomiska zonen ska tas fram senare.De områden som ska auktioneras ut väljs med beaktande av samhällets övergripande intressenForststyrelsen gör först preliminära utredningar om vattenområdena och väljer utifrån utredningarna de områden som ska auktioneras ut med beaktande av samhällets övergripande intressen. Beroende på projektets vikt godkänner statsrådet eller finanspolitiska ministerutskottet de områden som ska arrenderas ut och auktionsvillkoren innan auktionen inleds. De kan också fastställa minimihyror för områdena. I auktionen ingår inte något ekonomiskt stöd till de aktörer som vinner processen.”Den auktionsmodell för vattenområden som ska arrenderas ut för havsbaserad vindkraft har arbetats fram utifrån de erfarenheter som Forststyrelsen har fått av landbaserade vindkraftsprojekt tillsammans med ministerierna, den övriga förvaltningen och aktörerna inom energisektorn”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.För områdena tas ut en hyra som fastställs i auktionen och som i utvecklings- och byggnadsfasen baserar sig på områdets areal och i produktionsfasen i första hand på mängden producerad el. Efter auktionen beslutar statsrådet eller finanspolitiska ministerutskottet om utarrendering av området.  Auktionsvinnaren eller -vinnarna får ensamrätt till projektutveckling, ansökan om tillstånd för byggande, byggande av havsbaserad vindkraft och elproduktion. Eftersom planeringen och tillståndsprocessen för vindkraftsprojekt till havs tar upp till 5–10 år, är det viktigt att projektutvecklingen påbörjas i tillräckligt god tid och att utvecklingsansvaret övergår till aktören eller aktörerna redan i ett tidigt skede. Den första auktionen som hålls omkring åren 2023–2024 omfattar 3–4 områden som lämpar sig för havsbaserad vindkraft. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sveriges statsminister Magdalena Andersson besökte Finland på inbjudan av statsminister Sanna Marin onsdagen den 8 december. Under sitt besök träffade statsminister Andersson också republikens president Sauli Niinistö.Statsminister Marin och statsminister Andersson diskuterade den bilaterala relationen mellan Finland och Sverige och aktuella EU-frågor. Till exempel EU:s klimatåtgärder är viktiga för både Finland och Sverige. Statsministrarna diskuterade också ländernas gemensamma mål när det gäller utvecklingen av unionens skogspolitik och säkerhets- och försvarspolitik. Dessutom diskuterade de migrationen och covid-19-pandemin i unionen.
 
Besöket i Finland var statsminister Anderssons första utrikesresa som statsminister. Finlands och Sveriges statsministrar brukar träffa varandra snart efter utnämningen. Också statsminister Marin gjorde sitt första besök i Sverige.

Källa: Valtioneuvosto.fi