NordenBladet — I enlighet med statsrådets förordningsändring av den 9 december 2021 koncentreras NTM-centralernas uppgifter enligt lagen om vattentjänster till NTM-centralen i Södra Savolax. Uppgifterna i fråga är i huvudsak olika slags tillsynsuppgifter.Centraliseringen stärker närings-, trafik- och miljöcentralernas förutsättningar att övervaka och främja syftet med lagen om vattentjänster. Syftet med lagen är att trygga vattentjänster som, till skäliga kostnader, ger tillgång till tillräckligt med hygieniskt och även i övrigt oklanderligt hushållsvatten samt sådan avloppshantering som är ändamålsenlig med avseende på hälso- och miljöskyddet. Målet är särskilt att stärka förutsättningarna för enhetliga tillsynsåtgärder för att bereda sig på störningar i vattentjänsterna, genomföra reparationsinvesteringar samt förbättra informationshanteringen och informationssäkerheten.Den ändrade förordningen träder i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beslutat om kommunernas utvecklingsuppgifter i fråga om kulturverksamhet och beviljat sammanlagt 1 270 000 euro i understöd för dessa. För genomförandet av en riksomfattande utvecklingsuppgift beviljades 170 000 euro och för genomförandet av regionala utvecklingsuppgifter 1 100 000 euro.Den riksomfattande utvecklingsuppgiften beviljades Esbo stad, och de regionala utvecklingsuppgifterna beviljades Jyväskylä stad, Kajanalands förbund, Stiftelsen för främjande av kulturpolitisk forskning Cupore, Kuopio stad, Norra Österbottens förbund, Satakunta yrkeshögskola och Egentliga Finlands förbund. – Kulturtjänsterna har en betydande inverkan på människors välbefinnande och även på kommunernas livskraft och trivsel. Det är viktigt att alla finländare oberoende av bostadsort har möjlighet till kulturupplevelser. Utvecklingsuppgifterna stöder kommunerna i deras samarbete för att utveckla kulturtjänsterna och hjälper dem att erbjuda mångsidiga kulturtjänster för kommuninvånarna, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Målet för Esbo stads riksomfattande utvecklingsuppgift är att fortsätta utveckla de verksamhetsmodeller som inletts, bl.a. att utveckla en webbplats som är avsedd som stöd för kommunernas kulturverksamhet och sökandet av information kartbaserat. Målet är att fortsätta kommunernas kulturstrategistrasparring, sökandet efter sakkunniga, kommunbesöken och träningen samt ordnandet av evenemang.Av de regionala utvecklingsuppgifterna är det huvudsakliga målet för Kajanalands förbunds utvecklingsuppgift att stärka samarbetet mellan landskapets kulturaktörer samt att utveckla gemensamma verksamhets- och produktionssätt. Utvecklingsuppgiften för Stiftelsen för främjande av kulturpolitisk forskning Cupore fokuserar på visuell konst, såsom uppgiften som regionalt konstmuseum som en del av kommunernas kulturverksamhet samt på kommunernas växelverkan med konstnärer och medborgarsamhället. Målet för Norra Österbottens förbunds utvecklingsuppgift är att stärka förmågan hos kommunerna i Norra Österbotten att ordna sina kulturtjänster och att säkerställa lika tillgång till och mångsidigt bruk av kultur. Målet för utvecklingsuppgiften för yrkeshögskolan i Satakunta är att testa kommunbildkonstnärsmodellen i kommunerna. Det andra målet är att utvidga bildkonstnärernas arbetsmöjligheter till en del av kommunens olika funktioner, och det tredje målet är att utveckla förmedlarnätverket för bildkonst.Egentliga Finlands förbunds utvecklingsuppgift utvecklar och stöder kommunernas möjligheter och kompetens i fråga om att producera högklassiga, tillgängliga och jämlika kulturtjänster samt främjar konstnärers sysselsättning.Jyväskylä stads utvecklingsuppgift, som fått fortsatt finansiering, främjar lika tillgång till kultur och konst i sammanlagt 19 kommuner i landskapet Mellersta Finland. Huvudvikten ligger på de ungas delaktighet, utveckling och genomförande av yrkesmässig kulturverksamhet, skapande av sysselsättningsmöjligheter för professionella konstnärer samt produktion av forskningsinformation.Målet för Kuopio stads utvecklingsuppgift är att fortsätta utvecklingsuppgiften som inleddes 2020, såsom nätverksarbetet, och att ytterligare utvidga Norra Savolax kulturnätverk till intressentgrupper som ökar genomslaget, såsom social- och  hälsovårdssektorn. Målet är att stärka förutsättningarna för professionellt arbete i fråga om konstnärer, kreativa arbetare och kultursektorn.I enlighet med lagen om kommunernas kulturverksamhet stöder utvecklingsuppgiften kvaliteten, genomslaget, personalens kompetens, invånarnas jämlikhet och kommunernas inbördes samverkan i fråga om kommunernas kulturverksamhet. En aktör som fått en riksomfattande utvecklingsuppgift ska tillhandahålla sakkunskap för alla kommuner, och aktörer som fått regionala utvecklingsuppgifter ska tillhandahålla sakkunskap inom ett eller flera landskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet är att göra arbetsvillkoren mer förutsägbara och förbättra ställningen för arbetstagare med varierande arbetstid. Bakgrunden till detta är genomförandet av EU:s arbetsvillkorsdirektiv samt regeringens riktlinje om att förbättra ställningen för dem som arbetar med snuttarbete och med nollavtal. De föreslagna lagändringarna har beretts på trepartsbasis.Arbets- och näringsministeriet begär före den 21 januari 2022 utlåtanden om arbetsgruppens betänkande, som innehåller ett utkast till regeringsproposition. Genom förslagen genomförs de ändringar som Europaparlamentets och rådets direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor (s.k. arbetsvillkorsdirektiv) i Europeiska unionen förutsätter. Dessutom fastställs utifrån regeringsprogrammet etableringen av arbetstiden i arbetsavtal med varierande arbetstid (s.k. nollavtal). De föreslagna ändringarna görs bland annat i arbetsavtalslagen och arbetstidslagen. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2022.EU:s arbetsvillkorsdirektiv förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningenFinlands nuvarande lagstiftning motsvarar kraven i arbetsvillkorsdirektivet i stor omfattning. Direktivet medför dock vissa ändringsbehov som bland annat hänför sig till skriftliga utredningar om arbetsvillkoren, den utbildning som erbjuds arbetstagaren samt planering av arbetsskift i ett arrangemang för varierande arbetstid.De viktigaste ändringsförslagen i arbetsavtalslagen:Arbetsgivaren ska ge skriftlig information om arbetsvillkoren vid kortare anställningsförhållanden än för närvarande. Dessutom ska den skriftliga informationen i och med direktivet innehålla vissa nya frågor som gäller till exempel rätten till utbildning, arrangemang som gäller övertidsarbete och ersättning för övertidsarbete samt social trygghet som arbetsgivaren ansvarar för.Om en arbetsgivare har en skyldighet som grundar sig på lag eller kollektivavtal att erbjuda arbetstagaren utbildning ska det föreskrivas att sådan utbildning är kostnadsfri för arbetstagaren. Dessutom ska den tid som använts för utbildningen räknas som arbetstid och i den mån det är möjligt ordnas under ordinarie arbetsskift.Arbetsgivaren ska på begäran av en visstidsanställd eller deltidsanställd i fortsättningen ge ett skriftligt motiverat svar om möjligheten att förlänga den ordinarie arbetstiden enligt arbetsavtalet eller arbetsavtalets längd.De ändringar som föreslås i arbetstidslagen hänför sig till arrangemangen för varierande arbetstid. I lagen föreslås bestämmelser om i vilka fall påförandet av ett arbetsskift förutsätter arbetstagarens samtycke. Dessutom ska arbetstagaren när ett arbetsskift ställs in 48 timmar innan arbetsskiftets början få en skälig ersättning för den olägenhet som orsakas av att arbetsskiftet ställs in, om en sådan ersättning inte annars betalas med stöd av lag eller avtal.Regeringens mål är att förbättra ställningen för dem som har snuttjobb och nolltimmarsavtalArbetsgruppens betänkande innehåller också ändringsförslag som baserar sig på skrivningarna i regeringsprogrammet. Enligt regeringsprogrammet ska etablering av arbetstiden för personer som arbetar varierande arbetstid fastställas i lag.Arbetsgivarens skyldighet att granska ett villkor om varierande arbetstid ska stärkas. Arbetsgivaren ska med högst 12 månaders mellanrum granska utfallet av det i arbetsavtalet överenskomna arbetstidsvillkoret. Om antalet arbetstimmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att minimiarbetstiden i arbetsavtalet behöver fastställas till en högre nivå, ska arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren ett avtal om ändring av arbetstidsvillkoret så att det motsvarar resultatet av granskningen. Detta innebär i praktiken att minimiarbetstiden höjs.Förslagen till lagändringar har beretts i trepartsarbetsgrupperDen arbetsgrupp som berett genomförandet av arbetsvillkorsdirektivet inledde sitt arbete den 5 november 2020. I arbetsgruppen ingick företrädare för arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Statens arbetsmarknadsverk, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands näringsliv rf, Företagarna i Finland rf, FFC rf, STTK rf, Akava rf och Kyrkans arbetsmarknadsverk.Den ändring av arbetsavtalslagen som baserar sig på föresatsen i regeringsprogrammet har beretts i en trepartsarbetsgrupp som arbetar under ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen. I underarbetsgruppen är samma parter representerade som i arbetsgruppen som beredde genomförandet av arbetsvillkorsdirektivet.I arbetsgruppens betänkande ingår ett gemensamt uttalande av Finlands näringsliv rf, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Kyrkans arbetsmarknadsverk, ett uttalande av Företagarna i Finland rf samt ett gemensamt kompletterande uttalande av löntagarnas centralorganisationer FFC rf, STTK rf och Akava rf. Bifogat finns dessutom ett kompletterande uttalande av STTK rf om den bestämmelse som gäller etableringen av varierande arbetstid.Efter remissförfarandet fortsätter arbets- och näringsministeriet beredningen av regeringspropositionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har förklarat nätkoncessioner för allmän televerksamhet i landskapet Åland lediga att sökas för det så kallade frekvensområdet 700 megahertz. Ansökningstiden går ut den 20 januari 2022 klockan 12.Målet är att främja utbyggnaden av 5G-nät i landskapet Åland och att förbättra tillgången till snabba trådlösa bredbandsförbindelser. Avsikten är att koncessionerna ska beviljas teknikneutralt, med andra ord ska frekvensområdet till exempel till en början kunna användas för tillhandahållande av 4G-förbindelser och senare för tillhandahållande av 5G-förbindelser.Statsrådet beviljar koncessioner för teleoperatörer för tiden den 15 mars 2022 till den 31 december 2033. Antalet nätkoncessioner som kan sökas är tre på frekvensområdena 703-733 megahertz och 758-788 megahertz.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber under tiden 9.12.2021–9.1.2022 om utlåtanden gällande Finlands första utkast till genomförandeplan för Lanzarotekonventionen om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Utifrån remissvaren och hörandet av unga, som sker samtidigt, finslipas genomförandeplanen i januari-februari 2022.Genomförandeplanen har beretts under 2021 av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsattes för detta ändamål. Utarbetandet av planen ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Planen kommer att genomföras åren 2022–2025.Utkastet till genomförandeplan innehåller förslag som har delats in under tre teman: förebyggande, skydd samt främjande av nationellt och internationellt samarbete mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Målet med planen är att göra innehållet i Lanzarotekonventionen känt och att artikel för artikel beskriva vad som redan pågår i Finland i fråga om detta innehåll samt att föreslå sådana åtgärder som ytterligare stärker genomförandet. Avsikten har varit att utforma de föreslagna åtgärderna så att de kan genomföras i bred utsträckning av olika aktörer.  I beredningsarbetet har man samarbetat med olika aktörer och med det nationella barnstrategiarbetet. Delaktighetsarbetet som ingår i genomförandeplanen och som görs med unga är ett av pilotprojekten för delaktighet inom den nationella barnstrategin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en ny temporär paragraf i lagen om smittsamma sjukdomar (48 a §) som gör det möjligt att kräva att arbetsgivarna inom social- och hälsovården ska se till att personalen inte utsätter de vårdbehövande för covid-19-smitta.Enligt den föreslagna paragrafen kan arbetsgivaren endast av särskilda skäl anlita personer som inte har tillräckligt skydd mot sjukdomen covid-19 för arbete med kunder och patienter. Bestämmelserna ska också tillämpas på tjänstemän och tjänsteinnehavare.En person som av medicinska skäl inte kan ta covid-19-vaccinet får arbeta genom att visa upp ett intyg över ett negativt resultat av ett covid-19-test som tagits högst 72 timmar före arbetet börjat.Arbetsgivaren får rätt att behandla hälsouppgifter som berör de anställdas vaccinationsskydd mot covid-19 eller covid-19-sjukdom. Arbetsgivaren ska bevara uppgifterna så länge som de behövs för genomförandet av tillsynen över social- och hälsovårdstjänster, men högst tre år från det att bedömningen av personens lämplighet gjordes. Om en anställd inte uppfyller dessa krav ska arbetsgivaren i första hand erbjuda annat arbete i enlighet med arbetsavtalet eller, om sådant arbete inte står till buds, något annat arbete som lämpar sig för arbetstagaren. Om inget lämpligt arbete står till buds eller om arbetstagaren vägrar ta emot det, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för den tid som arbetet förhindras, förutsatt att inget annat har avtalats. Det behövs en övergångsperiod på en månad för att arbetsgivarna ska kunna ordna tjänsterna på ett ändamålsenligt sätt och för att ovaccinerade anställda ska hinna vaccinera sig. Arbetsgivarens rätt att behandla personuppgifterna föreslås dock träda i kraft omedelbart. Paragrafen föreslås träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 december 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor sammanträder i Bryssel den 9–10 december. Vid justitieministermötet diskuteras bland annat hur rättsstatsprincipen har tillgodosetts under de undantagsförhållanden som följt av coronavirusepidemin. Finland företräds av den ständiga representanten, ambassadören Markku Keinänen. Från justitieministeriet deltar kanslichef Pekka Timonen i mötet.Vid justitieministermötet diskuteras de brådskande åtgärder som vidtagits under pandemin ur rättsligt perspektiv samt hurudana lärdomar man har fått under coronaviruspandemin för att säkerställa domstolarnas verksamhet. Vid mötet får man också information om hur förhandlingarna om förslaget till förordning om elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden har framskridit. Syftet med förordningen är att effektivisera och försnabba de brottsbekämpande myndigheternas gränsöverskridande tillgång till elektroniskt bevismaterial inom EU.   Ministrarna diskuterar också hur hatretorik och hatbrott kunde bekämpas på ett bättre sätt i Europa. Vid mötet ges dessutom en lägesrapport om EU:s anslutning till den europeiska människorättskonventionen.Ytterligare information: Eeva Aittoniemi, enhetschef, EU-ärenden och internationella ärenden, tfn 0295 150 170, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin bjöd in riksdagens presidium och ordförandena för riksdagspartierna och riksdagsgrupperna för att diskutera revideringen av beredskapslagen i Ständerhuset i dag den 8 december.Under ledning av justitieministeriet har det gjorts preliminära utredningar för uppdateringen av beredskapslagen som deltagarna i dagens parlamentariska möte fick bekanta sig med. Vid mötet diskuterades också behovet av att revidera beredskapslagen och om att inleda lagberedningsarbetet för reformen.– Riksdagspartierna var eniga om behovet av att revidera beredskapslagen och sättet att genomföra reformen. Vi inleder utifrån det här en totalreform som grundar sig på en bred och modern syn på samhällets övergripande säkerhet och de faktorer som hotar den, och där utgångspunkten är att i lagen identifiera olika hot och störningar, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.– I reformarbetet deltar en parlamentarisk uppföljningsgrupp som ska dra upp de centrala riktlinjerna. Det här tycker jag är mycket viktigt, och jag hoppas på ett gott samarbete över regerings- och oppositionsgränserna i det här viktiga projektet, fortsätter ministern.Beredskapslagen är en central del av den finländska krislagstiftningen som helhet. Den nuvarande beredskapslagen trädde i kraft 2012. I lagen föreskrivs om myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden. Syftet med lagen är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet. Revideringen av beredskapslagen och översynen av lagstiftningen inom olika områden i samband med den är en krävande lagberedningshelhet som berör nästan alla förvaltningsområden på bred front. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet har inlett beredningen av en framtidsöversikt. Till stöd för detta arbete ber ministeriet sina intressentgrupper om synpunkter på de förändringar som påverkar verksamhetsmiljön inom trafik- och kommunikationssektorn och de möjligheter och utmaningar som de medför.– Vid kommunikationsministeriet vill vi på bästa möjliga sätt sköta vår uppgift och göra vår insats för att bygga framtiden genom så rättidiga och effektiva åtgärder som möjligt, konstaterar kanslichef Minna Kivimäki.– En väsentlig del av detta arbete är att ha ännu bättre förståelse för läget i vår omvärld och dess utvecklingstrender ur våra intressentgruppers perspektiv, säger Kivimäki.Kommunikationsministeriet har sänt en enkät till intressentgrupperna, och enkäten kan också besvaras via länken nedan. Svar på enkäten tas emot till och med den 14 december 2021.Ministerierna utarbetar framtidsöversikter en gång per valperiod. Framtidsöversikterna bereds som tjänsteuppdrag under ledning av ministeriernas kanslichefer. Syftet med översikterna är att presentera lägesbedömningar och utvecklingsprognoser som gäller samhällsläget och frågor som kräver politiskt beslutsfattande. Dessa ska utgöra underlag för samhällsdebatten och kommande regeringsförhandlingar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att underlätta sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer är temat för den virtuella nordiska konferensen torsdagen den 9 december. Vid konferensen presenteras exempel på en ny slags övergångsarbetsmarknad och på lyckade erfarenheter av att sysselsätta partiellt arbetsföra personer via sociala företag. Också god praxis i fråga om det stöd för arbetsförmågan som riktas till partiellt arbetsföra på arbetsplatserna kommer att diskuteras.Vid konferensen kommer social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och arbets- och näringsministeriets statssekreterare Ville Kopra samt ett stort antal representanter för olika företag och organisationer att hålla anföranden. Konferensen är ett av arbetslivsevenemangen under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Syftet är att med hjälp av praktiska erfarenheter och god praxis främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Temat förenar alla de nordiska länderna, eftersom hindren för sysselsättning av partiellt arbetsföra är likartade oberoende av landet.Social ekonomi är en möjlighet också för partiellt arbetsföraKonferensdeltagarna får också försmak av EU-kommissionens nya initiativ till en handlingsplan för den sociala ekonomin, som kommissionen offentliggör samma dag. Den sociala ekonomin har beaktansvärda möjligheter att även förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra. För detta behövs samarbete och partnerskap med den offentliga förvaltningen, organisationer och sociala företag. I Finland har frågan redan förts vidare. Att verksamhetsförutsättningarna för sociala företag ska förbättras har skrivits in i regeringsprogrammet, och i våras godkände regeringen strategin för sociala företag. Ett av strategins mål är att sysselsätta partiellt arbetsföra och personer som annars har en svår ställning på arbetsmarknaden. 
För genomförandet av strategin har det redan inrättats ett kompetenscentrum för sociala företag. Centret har till uppgift att öka antalet nya sociala företag och kännedomen om dem samt utveckla deras kompetens i synnerhet för att förbättra verksamhetens genomslagskraft.  Att få arbete och stöd för arbetsförmågan ökar välfärden och jämlikhetenEn hög sysselsättningsgrad och arbetslivskvalitet minskar de kostnader som marginaliseringen, arbetslösheten och arbetsoförmågan förorsakar samhället. Samtidigt stöder man människors välbefinnande och ökar jämlikheten.Regeringen har som mål att sysselsättningsgraden ska höjas till 75 procent före mitten av årtiondet. Den förlängda arbetslösheten och bristen på kompetent arbetskraft försvåras till exempel av befolkningens åldersstruktur, alltså av att det finns en allt mindre grupp personer i arbetsför ålder. Därför behövs arbetsinsatsen av dem som står utanför arbetslivet, samtidigt som möjligheterna att få arbete förbättras för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Sysselsättningen av partiellt arbetsföra är således en stor och outnyttjad möjlighet för samhället. Utöver åtgärder som stöder sysselsättning behövs förebyggande av arbetsoförmåga och samtidigt utvecklande av välbefinnandet i arbetet och produktiviteten. Psykisk hälsa ska ses som en resurs i arbetslivet. För sysselsättningen av partiellt arbetsföra och för att förlänga tiden i arbetslivet krävs också attitydförändringar. Arbetsmöjligheter måste erbjudas fördomsfritt.
 
De pågående stora strukturella reformerna, såsom social- och hälsovårdsreformen och reformen av den sociala tryggheten, främjar också sysselsättningen. I samband med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet utvecklas ett servicesystem för att stödja arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder. Reformen av den sociala tryggheten ger bättre möjligheter än tidigare att samordna arbete och förmåner i olika livssituationer. För att sysselsättningsgraden för partiellt arbetsföra ska kunna höjas krävs att arbetslivets färdigheter utvecklas genom att ändra på arbetet och genom flexibilitet i arbetet. Som grund för beslutsfattandet behövs också forskningsinformation om sysselsättning och arbetsförmåga samt en bedömning av beslutens genomslagskraft.Konferensens tema har ett nära samband med programmet för arbetsförmåga, som är en del av regeringens sysselsättningsåtgärder som helhet. Avsikten med programmet för arbetsförmåga är att främja partiellt arbetsföras sysselsättning och arbetsmotivation. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för och genomför programmet för arbetsförmåga i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Konferensen kan följas på webben den 9 december med början kl. 10:  Promoting Employment for People with Disabilities (sourcehub.fi)Hashtaggarna i sociala medier är #Norden2021 och  #NordenTillsammans 

Källa: Valtioneuvosto.fi