NordenBladet — Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.En gynnsam produktivitetsutveckling är den viktigaste faktorn som bidrar till ekonomisk tillväxt på lång sikt, och därför har man redan länge i forskningslitteratur försökt utreda källorna till produktivitetstillväxt. En effektiv inriktning av arbete och kapital är en av de viktigaste frågorna inom ekonomin, och forskare har sökt lösningar på orsakerna till och följderna av en ineffektiv allokering.Omfördelning av resurserna har inte bidragit till produktivitetstillväxt inom den finländska företagssektorn. Detta framgår av en färsk undersökning om hur inriktningen av arbete och kapital samt strukturförändringarna inom olika branscher har påverkat arbetsproduktivitetens utveckling inom den finländska industri- och servicesektorn, inom informations- och kommunikationssektorn och inom hela företagssektorn under 2000–2018. Undersökningen har beställts av statsrådet.Resursallokeringen bör förbättras ytterligare, konstaterar Terhi Maczulskij, forskningschef med ansvar för projektet vid Näringslivets forskningsinstitut.”Den inverkan som omfördelningen av resurser har på produktiviteten har ökat något med tiden, men det finns mycket rum för förbättringar. En ineffektiv allokering mellan branscherna inverkar också försvagande på produktivitetstillväxten inom hela företagssektorn”, säger Maczulskij.Undersökningen tyder på skillnader mellan olika branscher, men det finns också flera likheter. Den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag är den viktigaste förklarande faktorn, särskilt under högkonjunktur. Produktivitetstillväxten har varit störst i företag som fortsätter med sin verksamhet, och där har omfördelningen av resurser haft en sekundär roll.Under en recession betonas dock omfördelningen mellan företag som fortsätter med sin verksamhet, vilket är ett tecken på att kreativ förstörelse har fått en större roll. Kreativ förstörelse är en viktig mekanism för produktivitetstillväxt som innebär att gamla företag, produkter och yrken försvinner och ger utrymme för nya, bättre och mer produktiva.”Det bör också noteras att omfördelningen av arbete och kapital inom IKT-branschen har haft betydande negativa effekter på produktivitetstillväxten inom branschen. En förklaring kan vara att det inom branschen finns företag som gör stora investeringar och ökar sin storlek innan de blir mer produktiva”, säger Paolo Fornaro, forskare med ansvar för projektet vid Näringslivets forskningsinstitut.Undersökningen har gjorts av Näringslivets forskningsinstitut och Aalto-universitetet. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Den svarar särskilt på ekonomiska rådets informationsbehov.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beloppen av utkomststödets grunddel för 2022 har fastställts. Från och med den 1 januari 2022 är grunddelens belopp för en ensamstående 514,82  euro per månad. För ensamförsörjare är den förhöjda grunddelens belopp 586,89 euro per månad.Enligt lagen om utkomststöd justeras beloppen av utkomststödets grunddel årligen enligt folkpensionsindex. Klienten ansöker om grundläggande utkomststöd hos Folkpensionsanstalten. Kommunen ansvarar för det kompletterande och det förebyggande utkomststödet samt det socialarbete som gäller dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har avbrutit processen för rekrytering av rektor för Polisyrkeshögskolan. Under ansökningsprocessen har det framkommit att platsannonsen innehöll ett fel som gäller de föreskrivna behörighetsvillkoren. I platsannonsen hänvisades felaktigt till en gammal bestämmelse. Tjänsteförhållandet kommer att utlysas på nytt.Enligt den gällande lagen krävs av rektorn licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen samt sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga, erfarenhet av ledarskap samt förtrogenhet med Polisyrkeshögskolans verksamhetsområde.Rekryteringsprocessen inleds på nytt omedelbart. De som tidigare sökte tjänsteförhållandet ska lämna in en ny ansökan.Inrikesministeriet beklagar felet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik behandlade genomförandet av färdplanen för fossilfria transporter tisdagen den 7 december. Regeringen fattade ett principbeslut om metoder för att minska utsläppen från trafiken i maj 2021. Sedermera har man fått

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet tar emot utlåtanden om ett lagförslag som gäller skyddsupplag för bränntorv. Samtidigt är också ett utkast till statsrådets förordning om skyddsupplag för bränntorv på remiss. Efterfrågan på torv och produktionens lönsamhet har minskat avsevärt sedan hösten 2020. En stor del av torven som producerades sommaren 2020 står fortfarande kvar i lager. Produktionen och efterfrågan beräknas vara obetydlig även under de kommande somrarna.När produktionen och användningen av bränntorv för energiändamål minskar, kommer de kommersiella lagren och skyddsupplagen för torv att minska betydligt. Den snabba förändringen kan leda till problem inom  energiförsörjningen trots att den minskade användningen samtidigt har minskat torvens betydelse som försörjningsberedskapsbränsle. Torv som är ett inhemskt bränsle är fortfarande viktig i synnerhet om värmeverk i eventuella krissituationer får det svårt att få tag i trädbränsle. Det finns fortfarande värmepannor som tekniskt sett behöver också torv i förbränningsprocessen. Torv går också att lagras längre än trädbränslen. I de kommersiella lagren finns det just nu tillräckligt med torv så det ser inte ut att finnas något behov av nya skyddsupplag under de närmaste åren. Intresset för skyddsupplagring är kanske inte heller stort eftersom systemet är frivilligt. Enligt lagförslaget ska Försörjningsberedskapscentralen ingå ett avtal med en bränntorvsleverantör om att inrätta och upprätthålla ett skyddsupplag för bränntorv. Detta i syfte att trygga värmeförsörjningsberedskapen om det sker förändringar på bränslemarknaden eller variationer i produktionsförhållandena.Försörjningsberedskapscentralen ska årligen betala en ersättning för skyddsupplaget för bränntorv, vars maxgräns ska höjas jämfört med den nuvarande. Med tillstånd av Försörjningsberedskapscentralen ska bränntorven i skyddsupplaget få användas för att säkra värmeproduktionen i regionen. Den föreslagna lagen ska ersätta den gällande lagen om skyddsupplag för bränntorv.Syftet är att förbättra förutsättningarna för att upprätthålla ett system för skyddsupplagring av bränntorv under en övergångsperiod samt att beakta EU:s regler om statligt stöd som gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och de krav på regleringen som följer av grundlagen. Lagen och förordningen avses träda i kraft den 1 januari 2023.Propositionen med förslag till lag om skyddsupplag för torv är inte en del av en rättvis omställning för torvföretagare, utan målet är att ta fram ett verktyg för att kunna trygga värmeproduktionen i regionerna i särskilt exceptionella krissituationer. Propositionen har inga konsekvenser som ökar eller minskar användningen av torv, men den uppdaterar det gällande systemet så att det är förenligt med EU:s regler om statligt stöd.Utlåtandena ska lämnas in via webbplatsen utlåtande.fi senast den 4 februari 2022. Utlåtanden lämnas in som ett svar på den begäran om utlåtande som publicerats på webbplatsen. Utlåtandet behöver inte sändas in till ministeriet separat per e-post eller post. Remissinstanserna ska registrera sig och logga in på webbplatsen utlåtande.fi. Närmare anvisningar om hur tjänsten används finns i bruksanvisningen. Stöd för att använda tjänsten finns att få på adressen [email protected] Alla utlåtanden är offentliga och publiceras på webbplatsen.Om remissinstansen inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet också sändas per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på  kirjaamo.tem(at)gov.fi. Använd gärna diarienumret VN/17538/2021 som referens för utlåtandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet har gett Försvarsmakten fullmakt att underteckna ett avtal med Krauss-Maffei Wegmann GmbH & Co om eldkontrollballistik som ska uppdateras i arméns stridsvagnsmateriel Leopard 2 A4 och 2 A6. Uppdateringen ska enligt planerna inledas vid ingången av 2022 och avslutas under 2026.

Vid upphandlingen uppdateras kapaciteten hos stridspansarvagnarna Leopard 2 A4 och 2 A6 som anskaffats från Tyskland och Holland. Vid uppdateringen ska också Försvarsmaktens strategiska partner Millog Ab:s resurser användas för expert- och installationsarbeten samt för logistik. Den sysselsättande verkan inom landet är cirka 3-4 årsverken.

Det totala värdet av upphandlingen utan moms och inklusive optioner är cirka 10 miljoner euro. Den finansieras med försvarsmaktens materielanskaffningsmedel som har planerats och budgeterats för detta ändamål.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rymden är en växande bransch där Finland vill delta aktivt. I fortsättningen kommer de mest intressanta rymdnyheterna om forsknings- och företagsverksamhet samt om Finlands rymdförvaltning och internationella samarbete att finnas samlade på en ny webbplats.Arbets- och näringsministeriet och Business Finland har öppnat webbplatsen SpaceFinland, som samlar all rymdrelaterad verksamhet och de mest aktuella nyheterna inom rymdområdet på tre språk.”Rymdsektorn utvecklas snabbt och omställningen inom branschen, dvs. det så kallade New Space, lockar också nya aktörer från hela världen. Målet med den nya webbplatsen SpaceFinland är att samla de mest intressanta och aktuella rymdnyheterna, så att de är lätt tillgängliga för alla som är intresserade av rymden”, säger Tuija Ypyä, konsultativ tjänsteman vid arbets- och näringsministeriet.I Finland bedrivs mycket rymd- och atmosfärforskning på hög nivå, och vi har mycket kunnande bland annat när det gäller elektronik och programvara för rymdkomponenter. Målet med den nationella rymdstrategin för Finland är att år 2025 vara världens mest attraktiva och lättrörliga miljö för rymdrelaterad affärsverksamhet, vilket gynnar alla företag som är verksamma här.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Digitaliseringen, de nya arbetsformerna, de ökade kompetenskraven och förändringarna i befolkningsstrukturen kräver ännu bättre integrationspolitik. De nordiska ministrarna med ansvar för integration diskuterar integration vid ett virtuellt möte som Finland ordnar som ordförande för Nordiska ministerrådet.Vid det informella mötet berättar de nordiska ministrarna vad som är mest aktuellt i olika länder när det gäller integration. Ministrarna kommer också att diskutera effekter av förändringarna i arbetslivet och digitaliseringen utgående från rapporterna The Future of Work in the Nordic Countries och Digital Transformations of Traditional Work in the Nordic Countries, som Nordiska ministerrådet publicerat. 
För att automatiseringen och digitaliseringen ska framskrida snabbt krävs det mer färdigheter av alla både i det dagliga livet och på arbetsmarknaden. Arbetsplatser som kräver låg utbildning och utbildning på medelnivå försvinner samtidigt som antalet arbetsplatser med hög kompetens ökar. Detta innebär att det av arbetstagarna krävs allt bättre språk- och kommunikationsfärdigheter samt förmåga att hantera abstrakt tänkande och problemlösning.  
Det gäller att säkerställa att alla känner sig delaktiga
Därför bör man fästa allt större uppmärksamhet vid digitala färdigheter och utbildning också när det gäller att utveckla integrationen. Å andra sidan erbjuder digitaliseringen också ett tillfälle att förbättra integrationstjänsterna, om man kan utnyttja teknikens möjligheter på rätt sätt. 
”Med en framgångsrik integrationspolitik kan vi se till att alla är delaktiga i förändringen och ta tekniken till hjälp för att förbättra tjänsterna. Ministermötet är en fin möjlighet att höra vilka lösningar de olika nordiska länderna har hittat för att främja integration”, säger arbetsminister Tuula Haatainen som representerar Finland vid mötet. 
En lyckad integration stöder konkurrensförmågan 
Under den virtuella konferensen i anslutning till mötet diskuteras hur en lyckad integration stöder de nordiska ländernas konkurrenskraft och starka jämlikhet i samhället. Ministermötet och konferensen i samband med det ordnas 7–8 december 2021.
I det informella ministermötet deltar de nordiska ländernas och de självstyrande områdenas ministrar som ansvarar för integrationen. Vid den virtuella konferensen utbyter experter på integration, experter på digitalisering och företrädare för företag och arbetsmarknadsorganisationer tankar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sammanlagt 1,5 miljoner euro har reserverats för projekt som främjar tillgången på kompetent arbetskraft i regionstäderna. Projektfinansiering har beviljats till Yrityssalo Oy och två projekt från Koulutuskuntayhtymä Brahe (Utbildningssamkommunen Brahe).Ansökningstiden var 14.6.2021–31.8.2021. Finansiering kunde sökas för projekt som främjar tillgången på kompetent arbetskraft och för samordning av dessa projekt. Det inkom tre ansökningar inom utsatt tid. En utvärderingsgrupp bestående av företrädare för arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och Södra Österbottens förbund utvärderade projekten utifrån de kriterier som fastställts i utlysningen.I urvalskriterierna betonades bland annat att projektet har omfattande genomslagskraft och är nätverksbaserat samt att det tillför mervärde till befintliga verksamheter. Dessutom betonades att projektet kan inledas enligt en snabb tidtabell. Sökandena skulle också åta sig en självfinansieringsandel på minst 30 procent, förutom i fråga om samordningsprojektet.Finansiering för att stödja internationella rekryteringar, utveckling av företagens rekryteringsberedskap och utbildningMålet med Yrityssalo Oy:s projekt SEUTUrekry är att öka regionstädernas kompetens i internationella rekryteringar och utveckla företagens beredskap att rekrytera. Syftet är också att utveckla attraktionskraften hos centrala branscher med brist på arbetskraft.Målet med projektet Ketterää osaamista vid Koulutuskuntayhtymä Brahe är att öka regionstädernas utbildningsmöjligheter och kompetensutvecklingen inom branscher med brist på arbetskraft. Projektet syftar också till att skapa en gemensam högskolevision för regionstäderna. Samordningsprojektet stöder samarbetet och kommunikationen i de ovannämnda projekten samt projektens effekter.Finansieringen fördelas på följande sätt:Projektettiden är 1.1.2022–30.6.2023. Den finansierande myndigheten är Södra Österbottens förbund. Projektbeskrivningarna har publicerats på webbplatsen för Södra Österbottens förbund. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Resultatet av det coronatest som statsminister Sanna Marin tog måndagen den 6 december är negativt. Statsministern arbetar inte längre på distans från och med tisdagen den 7 december.

Källa: Valtioneuvosto.fi