NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till en klimatpolitisk plan på medellång sikt. I planen beskrivs de åtgärder inom ansvarsfördelningssektorn genom vilka Finland ska uppnå utsläppsminskningsmålet för 2030 och målet att bli klimatneutralt före 2035. Utlåtanden kan lämnas 8.12.2021–14.1.2022.Enligt klimatlagen ska statsrådet en gång per valperiod anta en klimatpolitisk plan på medellång sikt. Åtgärderna i klimatplanen som har sänts på remiss stöder regeringens mål om ett klimatneutralt Finland 2035. Planen beskriver också hur Finland ska minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn i enlighet med det föreslagna nya EU-målet, det vill säga med 50 procent fram till 2030 från 2005 års nivå. Ansvarsfördelningssektorn omfattar utsläpp från transporter, jordbruk, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gaser.Centrala åtgärdshelheter är till exempel halveringen av trafikutsläppen och slopandet av oljeuppvärmningen. Målet är att minska utsläppen huvudsakligen genom olika understöd samt bland annat genom att höja distributionsskyldigheten för biodrivmedel.”Klimatplanen skapar en bild av hur det klimatneutrala Finland 2035 ser ut och med vilka åtgärder vi kan nå det. Det är viktigt att vi försäkrar oss om att vi verkligen når våra klimatmål genom åtgärderna i planen, och därför hoppas jag att remissbehandlingen ger mångsidiga synpunkter om de nya klimatåtgärderna från flera olika parter”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Klimatplanen har utarbetats samtidigt med klimat- och energistrategin som bereds vid arbets- och näringsministeriet. Strategin innehåller både klimat- och energipolitiska riktlinjer och åtgärder samt åtgärder för minskning av utsläpp som riktas i synnerhet till utsläppshandelssektorn.Klimatplanen har beretts i samråd med allmänheten, åtgärderna baserar sig på forskningKlimatplanen har utarbetats under ledning av miljöministeriet. Till beredningen bidrog en arbetsgrupp med representanter från de i sammanhanget viktigaste ministerierna och från det klimatlagsenliga vetenskapliga sakkunnigorganet Finlands klimatpanel. Sektorernas ansvarsministerier har svarat för de sektorspecifika riktlinjerna och fastställandet av utsläppsminskningsåtgärderna. Regeringen behandlade de riktlinjer som ligger till grund för klimatplanen vid budgetmanglingen hösten 2021.Olika parters synpunkter på nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen samlades in till exempel vid ett medborgarråd som bildats genom slumpmässigt urval, vid möten med intressegrupper, vid rundabordsforumet för klimatpolitik, vid möten som gällt rättvisa och jämlikhet och vid Sametingets samrådsmöte. Allmänhetens åsikter om planens åtgärder kartlades genom en webbenkät som besvarades av hela 18 000 personer. För att bedöma planens konsekvenser har man tagit stöd av bland annat HIISI-projektet som samordnas av Statens tekniska forskningscentral VTT. I projektet har man analyserat vilka konsekvenser åtgärderna i planen har för olika utsläppssektorer, branscher, människor och miljön. Samma kunskapsbas används också i klimat- och energistrategin.Remissbehandlingen är öppen för allaDen klimatpolitiska planen på medellång sikt är på remiss 8.12.2021–14.1.2022. 
Alla organisationer och medborgare är välkomna att lämna ett yttrande om planen på webbplatsen utlåtande.fi.
Det görs en analys och ett sammandrag av responsen till stöd för den slutliga bearbetningen av klimatplanen. Statsrådet har för avsikt att överlämna klimatplanen i form av en redogörelse till riksdagen i början av 2022.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Partierna och valmansföreningarna ska lämna in sina kandidatansökningar till välfärdsområdesvalnämnderna senast den 14 december 2021 kl. 16. Kandidaterna ställs upp inom ett välfärdsområde.Partierna kan sluta sig samman till att bilda valförbund och valmansföreningarna kan bilda gemensamma listor. För att bilda en valmansförening som ställer upp en kandidat krävs minst 50 röstberättigade som bor inom välfärdsområdet.Justitieministeriet har utarbetat blanketter för kandidatuppställning vid välfärdsområdesval. I sammanställningen av kandidatlistor anges utöver varje kandidats nummer, namn och yrke även dennes hemkommun.Uppgifterna om kandidaterna i välfärdsområdesvalet publiceras i informations- och resultattjänsten på kvällen den 23 december 2021. Välfärdsområdesvalnämndernas kungörelser om mottagandet av kandidatansökningar

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nordiska välfärdsforumet (Nordic Welfare Forum) ordnas virtuellt 8–9 december 2021 som en del av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021. Det är ett av de viktigaste evenemangen inom social- och hälsovårdssektorn under Finlands ordförandeskap.Forumet skapades efter önskemål om en diskussionsplattform med hjälp av vilken man kan följa upp välfärdens utveckling och dess utmaningar i Norden samt främja så kallade nordiska välfärdsindikatorer. Det första forumet ordnades i Stockholm 2018. Forumet som nu ordnas är det andra i sitt slag.”Vårt samhälle, som är i förändring, kräver nytt tänkande, aktuell information och kunskapsbaserat beslutsfattande för att vi ska kunna lära oss av de pågående kriserna och för att stärka jämställdheten och den sociala hållbarheten. Jag är övertygad om att det nordiska välfärdsforumet genom sin verksamhet kommer att främja detta, så att våra välfärdsstater kan blomstra även i framtiden”, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Minister Sarkkinen inleder seminariet den 8 december och seminariet avslutas med ett anförande av ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist. Konferensens språk är engelska. Deltagarna är nordiska experter, beslutsfattare, forskare, erfarenhetsexperter och tjänstemän. Temat för konferensen är den nordiska välfärdssamhällsmodellen och social hållbarhetÅrets evenemang fokuserar särskilt på de utmaningar och lösningar som coronapandemin medför för välfärdssystemen i Norden. Ämnen som kommer att diskuteras är bl.a. pandemins inverkan på välfärdssamhällsmodellen och olika befolkningsgrupper, ökad fattigdom och social utslagning samt befolkningsstrukturens utmaningar.“Trots de utmaningar som coronapandemin medför är de nordiska ländernas vision för 2030 om världens mest hållbara och integrerade region lika viktig som för två år sedan. Under coronapandemin har det blivit tydligare än någonsin hur viktigt det är att aktivt sträva efter vår vision. Vi måste målmedvetet stärka vårt samarbete och främja vår integration “, konstaterar minister Blomqvist.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet är att utveckla systemet för att lämna ut statistiskt material för forskning och förbättra riksdagens tillgång till information.Finansministeriet föreslår ändringar i statistiklagstiftningen. Statistikcentralen ska få rätt att upprätthålla en forskar- och materialtjänst. Statistikcentralen ska också få rätt att för vetenskaplig forskning och utredningar om samhällsförhållanden ta emot, behandla, sammanställa, förvara, tillhandahålla och lämna ut även sådant material som inte nyttjas i statistikföringen eller används i statistikproduktionen (till exempel administrativa register).Ändringarna i lagen om Statistikcentralen tillgodoser särskilt universitetens, yrkeshögskolornas, forskningsinstitutens och tankesmedjornas behov. Ett ytterligare mål är att förbättra riksdagens tillgång till information och stärka riksdagens ställning när det gäller att övervaka uppförandekoden som kompletterar EU-förordningen om europeisk statistik. Statsrådets eller ministeriernas ansökan om tillstånd för att få använda statistiskt material för forskning ska i fortsättningen låtas gå före andra statsförvaltningsmyndigheters tillståndsansökningar, och ansökan ska behandlas utan ogrundat dröjsmål.För att indirekt stärka Statistikcentralens verksamhetsförutsättningar och för att förbättra förutsättningarna för datainsamling föreslås det ändringar även i statistiklagen så att Statistikcentralens rätt att få information för statistiska ändamål från vissa andra myndigheter ska utvidgas. Finansministeriet sände lagförslagen på remiss den 7 december. Remisstiden går ut den 14 januari 2022. Regeringen ska överlämna en proposition till riksdagen våren 2022. Lagändringarna avses träda i kraft senast den 1 januari 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat konst- och kulturfestivaler sammanlagt 2 067 300 euro i coronaunderstöd. Understöd delades ut till 22 anordnare. Syftet med understöden är att hjälpa aktörerna att fortsätta och utveckla sin verksamhet samt att upprätthålla sysselsättningen.Understöden är avsedda för etablerad och professionell konst- och kulturfestivalverksamhet som har försvårats eller förhindrats på grund av coronarestriktionerna eller rekommendationerna under perioden 1.6–31.12.2021.– I Finland finns det många konst- och kulturfestivaler och de har en stark inverkan på regionernas och städernas kulturella och ekonomiska framgång. Festivalerna sysselsätter konstnärer och andra som utför kreativt arbete samt tillhandahållare av olika tjänster både direkt och indirekt bl.a. via turism. Med de beviljade understöden stöder vi festivalverksamhetens återhämtning och utvecklingen av verksamheten, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.– Festivalerna är ofta regionalt sett mycket viktiga aktörer som gör även små orter kända till och med globalt. I samband med festivalerna finns också ofta frivilligverksamhet som bygger upp samhörigheten och ökar människornas välbefinnande, fortsätter Kurvinen. Understöden ingår i coronastödpaketet för kultur-, idrotts- och evenemangssektorn som stöder sektorernas återhämtning från coronapandemin. I den tidigare ansökningsomgången för stödpaketet beviljade ministeriet festivalerna sammanlagt cirka 3,9 miljoner euro för stödbehov som uppstod i början av året.Beviljade understöd 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade den 8 december 2021 ett förslag till en auktionsmodell som ska tillämpas när allmänna vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen arrenderas ut till företag för att utveckla och bygga havsbaserad vindkraft. Med detta vill man påskynda utvecklingen av den havsbaserade vindkraften på marknadsvillkor.Vindkraftens tekniska utveckling har tagit stormsteg under de senaste åren. I Finland byggs just nu ett stort antal landbaserade vindkraftverk på marknadsvillkor. Tills vidare har det inte varit lönsamt att bygga havsbaserad vindkraft på marknadsvillkor, men lönsamheten förväntas bli bättre under de närmaste åren på grund av bland annat den tekniska utvecklingen. Aktörernas intresse för Finlands havsområden har därför ökat och gäller också statens vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen.  Nya vindkraftsprojekt är också nödvändiga för att Finland ska kunna nå sina klimat- och energipolitiska mål. Finlands mål är att vara klimatneutralt 2035 och klimatnegativt snart därefter. Därför håller vindkraft och övrig förnybar energi att bli väldigt viktiga energikällor. Också Europeiska unionen har ambitiösa mål för  medlemsländerna för att utveckla havsbaserad vindkraft.”Under de kommande årtiondena kommer vi att behöva mycket mer ren el för att kunna tillgodose industrins och hela samhällets behov. Därför är det väldigt viktigt att vi kan skapa en tydlig och förutsägbar reglering för kommande investeringar i havsbaserad vindkraft”, betonar näringsminister Mika Lintilä.Modellen som ministerutskottet förordat ligger i linje med regeringsprogrammets mål och Forststyrelsens ägarpolitiska riktlinjer. Enligt dessa riktlinjer hör det också till Forststyrelsens uppgifter att skapa verksamhetsförutsättningar för företagsverksamhet. Förslaget fullgör också Finlands internationella åtaganden och beaktar både miljöaspekterna och hanteringen av ansvars- och miljörisker. Också verksamhetsbetingelserna för handelssjöfarten och det nationella försvaret har beaktats i förslaget. Auktionsmodellen gäller inte landskapet Åland och inte heller havsbaserade vindkraftsprojekt utanför territorialvattnen inom Finlands ekonomiska zon. En modell som gäller den ekonomiska zonen ska tas fram senare.De områden som ska auktioneras ut väljs med beaktande av samhällets övergripande intressenForststyrelsen gör först preliminära utredningar om vattenområdena och väljer utifrån utredningarna de områden som ska auktioneras ut med beaktande av samhällets övergripande intressen. Beroende på projektets vikt godkänner statsrådet eller finanspolitiska ministerutskottet de områden som ska arrenderas ut och auktionsvillkoren innan auktionen inleds. De kan också fastställa minimihyror för områdena. I auktionen ingår inte något ekonomiskt stöd till de aktörer som vinner processen.”Den auktionsmodell för vattenområden som ska arrenderas ut för havsbaserad vindkraft har arbetats fram utifrån de erfarenheter som Forststyrelsen har fått av landbaserade vindkraftsprojekt tillsammans med ministerierna, den övriga förvaltningen och aktörerna inom energisektorn”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.För områdena tas ut en hyra som fastställs i auktionen och som i utvecklings- och byggnadsfasen baserar sig på områdets areal och i produktionsfasen i första hand på mängden producerad el. Efter auktionen beslutar statsrådet eller finanspolitiska ministerutskottet om utarrendering av området.  Auktionsvinnaren eller -vinnarna får ensamrätt till projektutveckling, ansökan om tillstånd för byggande, byggande av havsbaserad vindkraft och elproduktion. Eftersom planeringen och tillståndsprocessen för vindkraftsprojekt till havs tar upp till 5–10 år, är det viktigt att projektutvecklingen påbörjas i tillräckligt god tid och att utvecklingsansvaret övergår till aktören eller aktörerna redan i ett tidigt skede. Den första auktionen som hålls omkring åren 2023–2024 omfattar 3–4 områden som lämpar sig för havsbaserad vindkraft. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sveriges statsminister Magdalena Andersson besökte Finland på inbjudan av statsminister Sanna Marin onsdagen den 8 december. Under sitt besök träffade statsminister Andersson också republikens president Sauli Niinistö.Statsminister Marin och statsminister Andersson diskuterade den bilaterala relationen mellan Finland och Sverige och aktuella EU-frågor. Till exempel EU:s klimatåtgärder är viktiga för både Finland och Sverige. Statsministrarna diskuterade också ländernas gemensamma mål när det gäller utvecklingen av unionens skogspolitik och säkerhets- och försvarspolitik. Dessutom diskuterade de migrationen och covid-19-pandemin i unionen.
 
Besöket i Finland var statsminister Anderssons första utrikesresa som statsminister. Finlands och Sveriges statsministrar brukar träffa varandra snart efter utnämningen. Också statsminister Marin gjorde sitt första besök i Sverige.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist deltar virtuellt den 8 december i en konferens där temat är de starka demokratiska system som är utmärkande för de nordiska länderna. Syftet med konferensen, som ordnas i Köpenhamn, är att visa hur Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det nordiska samarbetet vid sidan av staterna främjar en hållbar demokrati i Norden.Konferensen är Finlands och Ålands gemensamma initiativ inom ramen för årets ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Konferensen arrangeras av Utrikespolitiska institutet i Finland med hjälp av Nordiska ministerrådets sekretariat. Konferensen öppnas av de nordiska samarbetsministrarna från Finland och Åland, Thomas Blomqvist och Annette Holmberg-Jansson. Konferensen ordnas under året för Ålands 100-årsjubileum.  ”Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region”, konstaterar minister Blomqvist. ”Konferensen är höjdpunkten på Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskapsprojekt för att främja framgångsrika former av demokratiskt styre och på så sätt bidra till hållbar utveckling och den nordiska visionen. Ett aktivt nordiskt samarbete är en stor tillgång för oss alla, även för Färöarna, Grönland och Åland, och medför många fördelar för hela regionen.” Konferensens tema stöder de nordiska statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det nordiska samarbetet kan tjäna som exempel också på ett större plan för hur demokratiska strukturer och verksamhetssätt gagnar alla parter.Konferensen är avsedd för diplomater och en internationell publik, som kommer från både Norden och andra länder. På konferensen talar president Tarja Halonen, FN:s biträdande generalsekreterare för mänskliga rättigheter Ilze Brands Kehris och nordiska samarbetsministrar, forskare och tjänstemän. 
 
I samband med konferensen publicerades den 7 december även en forskningsrapport som utarbetats av Utrikespolitiska institutet i Finland och Ålands fredsinstitut om Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i och bidrag till det nordiska samarbetet.  Konferensen hålls kl. 13.30 – 17.30 finsk tid.  Följ konferensen via Youtube. Mötesagendan finns på Utrikespolitiska institutets webbplats. Mera information om Utrikespolitiska institutets forskning finns på institutets webbplats.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förslaget till lag som ska genomföra det så kallade whistleblower-direktivet försenas från tidsfristen som anges i direktivet. Regeringens proposition till lag om skydd för visselblåsare som bereds vid justitieministeriet ska enligt nuvarande bedömning lämnas till riksdagen vecka 8.Förseningen beror bland annat på omfattningen av den EU-lagstiftning som ligger bakom lagutkastet samt på mängden av mångsidig respons som inkom under remissbehandlingen. Syftet med whistleblower-direktivet är att ge skydd för personer som i sitt arbete upptäcker eller misstänker överträdelser av den lagstiftning som avses i direktivet. I lagförslaget som är under beredning förbjuds repressalier mot visselblåsaren.Skydd för visselblåsare förutsätter att lagen är i kraft En viktig omständighet i genomförandet av lagen är att den som rapporterar överträdelser inte kan ges rättsskydd enligt lagen innan den nationella lagen och dess övergångsbestämmelser har trätt i kraft. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för 12:e gången torsdagen den 9 juni. Temat för mötet är koldioxidsnålt byggande.Byggande och byggnader orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. För att Finland ska kunna uppnå sina nationella och internationella klimatmål måste utsläppen från byggsektorn minska. Vid rundabordsforumet för klimatpolitik diskuteras bland annat hur man kan påskynda övergången till koldioxidsnålt byggande så att man samtidigt säkerställer social rättvisa. Dessutom diskuteras vilka incitament regionerna, kommunerna, städerna samt företagen och branschorganisationerna behöver.”För att Finland ska nå sitt mål om klimatneutralitet före 2035 behövs klimatåtgärder inom alla samhällssektorer. En viktig del av detta arbete är att minska utsläppen från den byggda miljön. De hus som byggs i dag ska användas ännu på 2100-talet. Därför bör den koldioxidsnåla byggda miljön planeras och främjas på ett föregripande och långsiktigt sätt “, säger miljö- och klimatminister Emma Kari, som är ordförande för rundabordsmötet.Färdplan för koldioxidsnålt byggande: klimatdeklaration för byggnader, gränsvärden för utsläpp från nya byggnaderStörsta delen av utsläppen från den byggda miljön hänför sig till byggnadernas energiförbrukning. Eftersom nya byggnader redan är mycket energieffektiva, måste perspektivet utvidgas till byggnadsmaterial och utsläpp under byggnadens hela livscykel.Miljöministeriet har sedan 2016 berett en färdplan för koldioxidsnålt byggande som syftar till att koldioxidavtrycket under byggnadens hela livscykel ska börja styras genom lagstiftning senast i mitten av 2020-talet.Färdplanen bygger på att det ska utarbetas klimatutredningar för byggnader samt fastställas koldioxidbudgetar för nya byggnader. Klimatdeklarationen synliggör klimatpåverkan under hela den nya byggnadens livscykel och efter en omfattande renovering. Klimatdeklarationen ska ligga till grund för de gränsvärden som sätts för utsläpp från nya byggnader. Miljöministeriets utkast till förordning om klimatdeklaration för byggnader var på remiss under sommaren 2021. Förordningen är en del av den pågående totalreformen av markanvändnings- och bygglagen, vars remissbehandling avslutades i går den 7 december.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi