NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet sände ut ett Kommuninfo till kommunerna och sjukvårdsdistrikten med information om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster för personer från Ukraina.Ukrainare och personer som flytt från Ukraina kan anlända till Finland med olika inresestatus. Rätten till social- och hälsovårdstjänster bestäms enligt vilken status de har för sin vistelse i Finland. För att hjälpa personer som flytt från Ukraina har EU aktiverat direktivet om tillfälligt skydd. Om en person har uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd, har hen rätt till hälso- och sjukvårdstjänster i samma utsträckning som personer som har en hemkommun i Finland. Dessutom har hen rätt till nödvändiga socialvårdstjänster (inkl. mottagningspenning). Förläggningen har ansvaret för att ordna dessa social- och hälsovårdstjänster. Förläggningarna kan antingen ordna tjänsterna själva eller skaffa tjänsterna från en offentlig eller privat aktör. Vistelsekommunen ansvarar för eventuellt barnskydd.De resenärer/turister som vistas i Finland i 90 dygn har rätt till brådskande hälso- och sjukvårdstjänster samt till nödvändiga och brådskande socialvårdstjänster. Kommunen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för ordnandet av dem. Ukrainare som är arbetstagare i Finland jämställs i regel med kommuninvånare och får hälso- och sjukvårdstjänster som ordnas av kommunen/sjukvårdsdistriktet eller företagshälsovården. Dessutom får de nödvändiga och brådskande socialvårdstjänster från kommunen. En person från Ukraina hänvisas till att söka asyl i Finland endast om det finns uppenbar och grundad anledning till det. Asylsökande har rätt till nödvändiga social- och hälsovårdstjänster och förläggningen har ansvaret för ordnandet av dem.Ukrainare som stadigvarande bor i Finland har rätt till bosättningsbaserade social- och hälsovårdstjänster på samma grunder som övriga kommuninvånare.Läs hela Kommuninfo 1/2022: Social- och hälsovårdstjänster för personer från Ukraina

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nordiskt Genresurscenter (NordGen) har ingått ett avtal med Centralen för utsädespotatis om att en säkerhetskopia av NordGens potatissamling ska placeras i Tyrnävä. Säkerhetskopian är en reservsamling av potatissamlingen. Det är livsviktigt att den finns, om den egentliga potatissamlingen, som består av 95 sorter av levande material samlat i Alnarp i Sverige, drabbas av skador.Centralen för utsädespotatis har bred sakkunskap om potatis och lång erfarenhet av vegetativt bevarande av potatis, så samlingen är i kunniga händer i Tyrnävä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt statsrådets beslut av den 10 februari ska inreserestriktionerna vid de yttre gränserna fortsätta gälla fram till den 10 april 2022.Begränsningarna lättas upp från och med den 14 mars så att passagerare på kryssningsfartyg som anländer från länder utanför EU eller Schengenområdet får stiga i land i Finland om de har intyg över en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 eller EU:s digitala covidintyg över genomgången covid-19-infektion högst sex månader tidigare. Kravet gäller personer födda 2006 eller tidigare. Finska medborgare och utlänningar som är varaktigt bosatta i Finland avkrävs inte intyg.Närmare information om inreserestriktionerna finns på Gränsbevakningsväsendets webbplats  och om hälsosäkerhetsåtgärderna på THL:s webbplats.Kravet att uppvisa de intyg som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar och regionförvaltningsverkens beslut om obligatoriska hälsokontroller gäller dock alla resenärer.Resenärerna ska också notera att många länder och transportföretag kräver ett negativt covid-19-testresultat, ett intyg över tillfrisknande eller ett vaccinationsintyg för att resenärerna ska få komma ombord eller in i landet. Resenärerna ska själva ta reda på vilka intyg myndigheterna i destinationslandet, flygbolagen eller rederierna kräver. Mer information:
Gränsbevakningsväsendet ger allmänheten råd om gränstrafiken till Finland per telefon och e-post. Betjäning ges på finska, svenska och engelska vardagar kl. 8–16 på numret 0295 420 100. Frågor kan också sändas per e-post till adressen [email protected]
  
Om du har frågor om vilka vacciner som godkänns, om kraven på testning eller karantän, kan du kontakta statsrådets telefontjänst för coronainfo på numret 0295 535 535 eller läsa mer på Institutet för hälsa och välfärds webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att stödet för fasta kostnader utan täckning enligt lagen om kostnadsstöd ska fortsätta. Arbets- och näringsministeriet ber om utlåtanden om de föreslagna ändringarna i lagen om kostnadsstöd senast den 18 mars 2022. Lagen avses träda i kraft i maj. Stödet delas ut av Statskontoret.Stödet är i första hand avsett för medelstora och stora företag. Det största möjliga stödbeloppet är 6 miljoner euro och det koncernspecifika stödtaket 12 miljoner euro. Stödperioden är tiden mellan december 2021 och februari 2022. Jämförelseperioderna är januari–februari och december 2019. Stödet delas ut av Statskontoret.Stödformen var i bruk 2021 och 20 miljoner euro betalades ut. Den lag som nu föreslås begränsar antalet företag som stöds så att stödet endast riktas till sådana hinder eller begränsningar för affärsverksamheten som beror på lag eller ett föreläggande av en myndighet, på samma sätt som i de sista skedena av kostnadsstödet. Giltighetstiden för EU:s undantag för statligt stöd går ut den 30 juni 2022, vilket också är den dag då lagen om kostnadsstöd upphör att gälla.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med det nya forskningsprogrammet är att utveckla systemen och metoderna för att följa upp arterna och naturtyperna på lång sikt och att förbättra systemens kostnadseffektivitet ur naturskyddssynvinkel. Understöd kan sökas från den 14 mars fram till den 10 maj 2022.Att systematiskt kunna följa upp arterna och naturtyperna hjälper att upptäcka förändringarna i naturen och att bedöma de ekologiska effekterna av åtgärder som syftar till att förbättra naturens tillstånd.Via programmet finansieras projekt som gäller till exempelundersökningar av olika systematiska metoder för att inventera, följa upp och identifiera arter, artgrupper eller naturtyperanalyser av systematiska inventerings- eller uppföljningssystem; att förnya eller effektivisera till exempel med hjälp av nya metoder eller ny teknikundersökningar, utredningar och försök som avhjälper bristerna i systemen för att följa upp naturen på lång sikt.Temaområdena beskrivs närmare i understödsutlysningen. Projekten kan också innehålla utredningar och till exempel pilotförsök med att införa nya metoder.När man bedömer ansökningarna lägger man särskild vikt vid projekt vars resultat ger eller skapar förutsättningar för att ta fram en ansenlig mängd ny information om den biologiska mångfaldens tillstånd och utveckling och som tydligt hänger samman med större uppföljningshelheter. Understöd beviljas dock inte enbart för uppföljning.Forskningsprogrammet har sitt ursprung i behovet att utveckla uppföljningen på lång sikt
De rapporter om genomförandet av EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv samt  EU:s strategi för biologisk mångfald som tas fram under ledning av miljöministeriet, kräver likaså ett bra kunskapsunderlag och täckande uppföljning. Både de internationella målen och målen i EU:s strategi för biologisk mångfald kommer att ingå i den nationella strategin och det nationella åtgärdsprogrammet för biologisk mångfald. Programmet genomförs och dess konsekvenser bedöms utifrån täckande uppföljningsinformation om arter och naturtyper samt indikatorer som baserar sig på denna information.Historiskt sett har uppföljningen av både arter och naturtyper skett med hjälp av många såväl tidsmässigt som regionalt olika uppföljningssystem. Den systematiska uppföljningen av arter har gällt endast en liten del av organismgrupperna och det har knappt alls funnits något system för att följa upp naturtyperna på lång sikt. Forskningsprogrammet ska utveckla system för uppföljning på lång sikt, förbättra samordningen av de nuvarande uppföljningssystemen och användningen av uppföljningsinformationen som stöd för beslut.Understöd kan sökas från den 14 mars fram till den 10 maj 2022. Miljöministeriet fattar beslut om understöden i juni. Understöd kan sökas av universitet, högskolor och andra sammanslutningar som bedriver forskning. För projekten har reserverats sammanlagt cirka två miljoner euro 2022–2024.Utlysning och ansökningsblankett (hakulomake.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ländernas ministrar med ansvar för sysselsättning och sociala frågor ska bland annat diskutera om jämställdheten i börsbolagens förvaltningsråd, förebyggandet av diskriminering i samband med rekrytering och främjandet av mångfald i arbetslivet. Ministrarna diskuterar också mottagandet av flyktingarna från Ukraina.Mötet i EU:s råd för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor  (EPSCO) ordnas i Bryssel den 14 mars 2022. Vid rådets möte representeras Finland av arbetsminister Tuula Haatainen och social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen. Rådet ska föra tre diskussioner. Temat för den första diskussionen är principerna för förebyggandet av diskriminering i samband med rekrytering och för främjandet av mångfald i arbetslivet. Vid diskussionerna delar man med sig av erfarenheter och arbetsverktyg för att lösa problemen. Finland presenterar åtgärder för att minska diskrimineringen vid rekrytering, och bland annat ett program för mångfald i arbetslivet.  ”Mångfalden och förebyggandet av diskriminering har en nyckelroll i vårt arbete för att främja invandrares sysselsättning och för våra möjligheter att locka kunnig arbetskraft, internationella studerande och investeringar till Finland. Mångfald i arbetsgemenskapen är också en konkurrensfördel för företagen”, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen. Ministrarna diskuterar också hur man kan främja äldre människors delaktighet i arbetslivet. Finland presenterar också den proposition om främjandet av sysselsättningen hos befolkningen över 55 år, som lämnas till riksdagen i vår och som syftar till att förbättra äldres delaktighet på arbetsmarknaden. ”Vi lever länge, och det är vårt samhälles framgångssaga. En av principerna för en välfärdsekonomi är att det lönar sig att investera i en aktiv och frisk ålderdom samt kunnande och arbetsförmåga eftersom det stöder längre arbetskarriärer”, säger social- och hälsovårdsminister Hanna SarkkinenRådet behandlar också läget i UkrainaMinistrarna diskuterar också mottagandet av flyktingarna från Ukraina. För rådet presenteras initiativet Cohesion Action for Refugees in Europe (CARE), som gäller stödet för flyktingarna från Ukraina. Minister Haatainen håller ett anförande om detta. Minister Haatainen deltar i en informell lunch för ministrarna och Röda Korset för att diskutera läget i Ukraina. Finland har förberett sig på att ta emot flyktingar från Ukraina. Man strävar efter att identifiera behoven av social- och hälsovård hos de människor som får tillfälligt skydd och att hänvisa dem till de tjänster de behöver. De som får tillfälligt skydd erbjuds vid behov också undersökningar av smittsamma sjukdomar och vaccinationer. Utöver principdiskussionerna är syftet med mötet också att godkänna rådets allmänna riktlinje i fråga om direktivet om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder. Finland understöder godkännandet av riktlinjen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård fattade vid sitt möte den 3 mars 2022 ett riktlinjebeslut om en färdplan för avveckling av flerkanalsfinansieringen. Åtgärderna i färdplanen ska genomföras stegvis och gäller ersättningar för vård och undersökning inom den privata sjukvården, reseersättningar, rehabilitering och läkemedel. Färdplanen är en del av genomförandet av Marins regeringsprogram.I Marins regeringsprogram dras det som en del av social- och hälsovårdsreformen upp riktlinjer för att avveckla flerkanalsfinansieringen inom hälso- och sjukvården. Målet är att samla ihop de offentliga medel som används för hälsovårdstjänster och på så sätt förenkla systemet samt skapa incitament för en övergripande kostnadseffektivitet och smidiga och verkningsfulla servicehelheter. I ersättningarna för vård och undersökning inom den privata sjukvården görs de besparingar som regeringen år 2020 fastställde på grund av personaldimensioneringen i äldreomsorgslagen. Med hjälp av besparingarna finansieras stärkandet av äldreomsorgen i välfärdsområdena. Lagändringarna som gäller besparingarna avses träda i kraft vid ingången av 2023. Regeringen har fastställt att de besparingar som görs för att stärka finansieringen av tjänster för äldre och välfärdsområdena inte får riktas mot mun- och tandvård eller mentalvårdstjänster. Beslut om detaljerna för omfördelningarna av de återstående ersättningarna fattas i år. Ansvaret för finansieringen och ordnandet av resor inom den prehospitala akutsjukvården överförs till välfärdsområdena vid ingången av 2024. Det innebär en ändring av sjukförsäkringslagen och att statens finansieringsandel på 67 procent överförs från sjukförsäkringslagens tillämpningsområde till välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning. Ansvaret för finansieringen av reseersättningar och ansvaret för att ordna de resor som ersätts av FPA överförs till välfärdsområdena på ett enhetligt sätt i hela landet 2025–2027 vid utgången av FPA:s konkurrensutsättningsperiod, beroende på situationen i fråga om beredningen av social- och hälsovårdsreformen. De ändringar som gäller finansierings- och organiseringsansvaret förutsätter att de lagar och finansieringskriterier som hänför sig till social- och hälsovården öppnas upp. Överföringen av ansvaret för att ordna krävande medicinsk rehabilitering och rehabiliterande psykoterapi till välfärdsområdena kan testas med hjälp av pilotförsök. I fråga om pilotförsöken kommer det att behövas försökslagstiftning. Pilotförsöket ska pågå i 1–2 år, och dessutom ska tid reserveras för färdigställande av forskningsresultaten. Organiseringsansvaret kan överföras till välfärdsområdena även som delöverföringar. När det gäller läkemedelsersättningar överförs finansieringsansvaret till välfärdsområdena 2026, och FPA ska fortfarande svara för genomförandet som helhet. Detta innebär att statens andel på 67 procent överförs till välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning och att FPA fakturerar välfärdsområdena. Finansieringsandelen på 33 procent av löntagarnas försäkringspremier förblir oförändrad. Ansvaret för att ordna läkemedelsbehandlingar ändras inte och ändringen påverkar inte ersättningen för läkemedel.Med stöd av regeringsprogrammet tillsattes i fjol en parlamentarisk grupp för att utveckla flerkanalsfinansieringen. Gruppen publicerade sin slutrapport i december. Den färdplan som regeringen nu har fastställt konkretiserar, gör upp en tidsplan och drar upp ytterligare riktlinjer för utvecklingen av systemet utifrån det parlamentariska arbetet. Eftersom det är fråga om en omfattande och mångfasetterad helhet, är utvecklandet av finansieringen ett arbete som pågår över valperioderna. Genomförandet av de riktlinjer som nu fastställts kommer i stor utsträckning att skötas av de följande regeringarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har som mål att halvera antalet bostadslösa under den pågående regeringsperioden och att eliminera bostadslösheten under de därpå följande åren. Ett sätt att avskaffa bostadslösheten är boenderådgivning, och miljöministeriet har nu inlett en beredning av lagstiftning om boenderådgivning.Målet med lagprojektet är att utvidga boenderådgivningen och säkerställa tillräcklig tillgång till boenderådgivning oberoende av boendeform och ort.”Boende är en grundläggande rättighet som tillhör alla. Trots att Finland har lyckats minska antalet bostadslösa lider större grupper av människor risk för bostadslöshet är förut. Allt oftare är risken för bostadslöshet förknippad med ekonomiska problem, och enligt undersökningar är boenderådgivning ett mycket effektivt sätt att förebygga och minska bostadslöshet som beror just på dessa orsaker”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Utredningen av arbetsgruppen för lagstadgad rådgivning lägger grunden för beredningenI enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering säkerställs tillgången till boenderådgivning genom att rådgivningen görs lagstadgad. Utredningen av arbetsgruppen för lagstadgad rådgivning lägger grunden för beredningen av lagstiftningen.Arbetsgruppens medlemmar representerade aktörer som har att göra med eller erbjuder boenderådgivning, och gruppen hade till uppgift att utreda olika alternativ för att göra boenderådgivningen lagstadgad. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport våren 2021, och den respons som samlats in under remissbehandlingen används också vid beredningen av lagstiftningen.Lagen träder i kraft för viss tidKommunerna får hjälp med boenderådgivning redan 2022 från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) som beviljar kommunerna statsunderstöd för att utveckla och utvidga boenderådgivningen och den ekonomiska rådgivning som hänför sig till den. Kommunen och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet avtalar om användningen av understödet. Tidigare har statsunderstödet varit mindre och gällt endast ARA-bostadsbeståndet.Utgångspunkten för den lagberedning som inletts är att omdefiniera principerna för samarbetet mellan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och kommunerna när det gäller att ordna boenderådgivning, vilket även i fortsättningen ska grunda sig på understöd till kommunerna. Lagen ska till en början träda i kraft för viss tid, varefter en bedömning ska göras angående boenderådgivningens och lagstiftningens verkningsfullhet.Målet med beredningen är att lagutkastet ska kunna sändas på remiss så att alla intressegrupper ska kunna kommentera den i slutet av våren 2022. Regeringens proposition till lag ska överlämnas på hösten i samband med budgetpropositionen för 2023. Enligt planerna ska den nya lagen träda i kraft vid ingången av 2023.Mer om ämnetLagberedningsprojekt: Regeringens proposition med förslag till försökslag om boenderådgivningArbetsgruppen för beredning av lagstiftning om boenderådgivningFinansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA): Utvidgning och utveckling av boenderådgivningen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari besöker Wien och Bratislava den 14–16 mars.I Wien ska minister Skinnari bland annat föra samtal med generaldirektören för IAEA Rafael Grossi, träffa generaldirektören för FN:s organisation för industriell utveckling UNIDO Gerd Müller och generaldirektören för FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå UNODC Ghada Waly. Ministern kommer också att träffa statssekreteraren för Österrikes ministerium för digitalisering och ekonomi Michael Esterl samt företrädare för finländska företag. I Slovakien ska minister Skinnari träffa bland andra vice premiärministern med ansvar för ekonomiska frågor Richard Sulík, vice premiärministern med ansvar för investeringar Veronika Remišová och försvarsministerns statssekreterare Marian Majer.Teman för diskussionerna i Wien är kärnenergins framtid och kärnenergins roll i strävan att uppnå klimatmålen, Finlands kunnande och lösningar på kärnenergiområdet, digitaliseringen och den gröna omställningen som pådrivare av den ekonomiska återhämtningen i Europa samt olika samarbetsmöjligheter i de FN-organisationer som har kontor i Wien. I Bratislava kommer ministern att föra breda diskussioner om utvecklandet av handelsekonomiskt samarbete i anslutning till cirkulär ekonomi, energieffektivitet och försvarsmateriel. Ministern kommer också att diskutera med olika aktörer om krisen i Ukraina och det utrikes- och säkerhetspolitiska läge som den har gett upphov till.I samband med ministerbesöket arrangerar Finlands beskickning i Wien ett evenemang där finländskt kunnande inom kärnenergi och lösningar inom kärnavfallshantering presenteras. Där kommer man också att diskutera vilken roll kärnenergin har när det gäller att uppnå klimat- och energimålen. Från Finland deltar representanter för arbets- och näringsministeriet, Strålsäkerhetscentralen, Fortum, Industrins kraft och Posiva i evenemanget.”I kristider framträder vikten av samarbete särskilt starkt. Vi försöker tillsammans hitta lösningar som gör Europa mer klimatvänligt och energieffektivt och även säkrare”, säger minister Skinnari.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Världens länder sammanträder i Genève 14.3–29.3 för att förhandla om nya mål i FN:s konvention om biologisk mångfald. Målen ska syfta till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra den biologiska mångfaldens tillstånd. Målen ska slås fast vid partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald COP15 på hösten.I Genève ordnas tre tjänstemannamöten: en öppen arbetsgrupp, en forskningsteknisk arbetsgrupp och en grupp som ska bereda genomförandet. Från Finland deltar en delegation på 26 personer som följer mötena både på distans och på plats i Genève. I delegationen ingår förutom tjänstemän och sakkunniga också företrädare för civilsamhällesorganisationer och unga.Finland deltar i förhandlingarna som en del av Europeiska unionen. Finlands och EU:s målsättning är att fastställa ambitiösa, kvantitativa och omfattande mål som införs i den nationella lagstiftningen och de nationella strategierna och handlingsprogrammen. Finland och EU betonar att alla länder bär ett lika stort ansvar för att uppnå målen.”Det krävs åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald just nu, och genom internationella överenskommelser kan vi åstadkomma sådana åtgärder. Den biologiska mångfalden ska vara en del av allt beslutsfattande på alla samhällsnivåer. Delaktighet är särskilt viktigt för oss i Finland. Vi vill att företag, urfolk, kvinnor, flickor och unga ska få sina röster hörda i de nya målen som uppställs för tiden efter 2020”, säger miljörådet och Finlands chefsförhandlare Marina von Weissenberg.EU:s gemensamma ståndpunkter används vid förhandlingarna med den öppna arbetsgruppen och den arbetsgrupp som bereder genomförandet. Den öppna arbetsgruppen förhandlar om målsättningar som syftar till att stärka skyddet och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden samt om digital sekvensinformation och fördelningen av nyttan av genetiska resurser. Den arbetsgrupp som bereder genomförandet ska förhandla om bland annat finansiering, nya åtgärder och integrering av biologisk mångfald inom olika sektorer. Finland påverkar direkt i den forskningstekniska arbetsgruppen där man diskuterar om bland annat mätare för att följa upp uppnåendet av målen, jordmånen, skyddet av haven samt effekterna av biologisk mångfald och hälsa. Relationerna mellan covid-19-pandemin och naturen är också ett av den forskningstekniska arbetsgruppens teman, och Marina von Weissenberg från miljöministeriet är ordförande för en kontaktgrupp som behandlar temat och som arbetar under den forskningstekniska arbetsgruppen.De globala naturmålen fastställs på höstenFörhandlingarna kulminerar i augusti–september när de nya målen för tiden efter 2020 godkänns i den andra fasen av den 15:e partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP-15.2). Partskonferensen äger rum i Kunming i Kina. De nya målen baserar sig på vetenskapliga bedömningar av den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES, den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC och Internationella naturvårdsunionen IUCN.Förhandlingarna har fyra centrala mål som ska nås före 2050: skydd av hav, markområden och arter, främjande av hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden, nyttjande av genetiska resurser och en rättvis fördelning av nyttan av dem samt finansiering och integrering av den biologiska mångfalden som en del av all politik och hela samhället.  De två första målen ingår också i EU:s gällande strategi för biologisk mångfald. I Kunming avtalas det dessutom om 21 mål som ska styra verksamheten samt om mellansteg med vilka man följer hur målen framskrider. Målens bakre gräns är 2030, det vill säga samma år som för EU:s strategi för biologisk mångfald.

Källa: Valtioneuvosto.fi