NordenBladet — Regeringen har som mål att halvera antalet bostadslösa under den pågående regeringsperioden och att eliminera bostadslösheten under de därpå följande åren. Ett sätt att avskaffa bostadslösheten är boenderådgivning, och miljöministeriet har nu inlett en beredning av lagstiftning om boenderådgivning.Målet med lagprojektet är att utvidga boenderådgivningen och säkerställa tillräcklig tillgång till boenderådgivning oberoende av boendeform och ort.”Boende är en grundläggande rättighet som tillhör alla. Trots att Finland har lyckats minska antalet bostadslösa lider större grupper av människor risk för bostadslöshet är förut. Allt oftare är risken för bostadslöshet förknippad med ekonomiska problem, och enligt undersökningar är boenderådgivning ett mycket effektivt sätt att förebygga och minska bostadslöshet som beror just på dessa orsaker”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Utredningen av arbetsgruppen för lagstadgad rådgivning lägger grunden för beredningenI enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering säkerställs tillgången till boenderådgivning genom att rådgivningen görs lagstadgad. Utredningen av arbetsgruppen för lagstadgad rådgivning lägger grunden för beredningen av lagstiftningen.Arbetsgruppens medlemmar representerade aktörer som har att göra med eller erbjuder boenderådgivning, och gruppen hade till uppgift att utreda olika alternativ för att göra boenderådgivningen lagstadgad. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport våren 2021, och den respons som samlats in under remissbehandlingen används också vid beredningen av lagstiftningen.Lagen träder i kraft för viss tidKommunerna får hjälp med boenderådgivning redan 2022 från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) som beviljar kommunerna statsunderstöd för att utveckla och utvidga boenderådgivningen och den ekonomiska rådgivning som hänför sig till den. Kommunen och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet avtalar om användningen av understödet. Tidigare har statsunderstödet varit mindre och gällt endast ARA-bostadsbeståndet.Utgångspunkten för den lagberedning som inletts är att omdefiniera principerna för samarbetet mellan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och kommunerna när det gäller att ordna boenderådgivning, vilket även i fortsättningen ska grunda sig på understöd till kommunerna. Lagen ska till en början träda i kraft för viss tid, varefter en bedömning ska göras angående boenderådgivningens och lagstiftningens verkningsfullhet.Målet med beredningen är att lagutkastet ska kunna sändas på remiss så att alla intressegrupper ska kunna kommentera den i slutet av våren 2022. Regeringens proposition till lag ska överlämnas på hösten i samband med budgetpropositionen för 2023. Enligt planerna ska den nya lagen träda i kraft vid ingången av 2023.Mer om ämnetLagberedningsprojekt: Regeringens proposition med förslag till försökslag om boenderådgivningArbetsgruppen för beredning av lagstiftning om boenderådgivningFinansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA): Utvidgning och utveckling av boenderådgivningen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari besöker Wien och Bratislava den 14–16 mars.I Wien ska minister Skinnari bland annat föra samtal med generaldirektören för IAEA Rafael Grossi, träffa generaldirektören för FN:s organisation för industriell utveckling UNIDO Gerd Müller och generaldirektören för FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå UNODC Ghada Waly. Ministern kommer också att träffa statssekreteraren för Österrikes ministerium för digitalisering och ekonomi Michael Esterl samt företrädare för finländska företag. I Slovakien ska minister Skinnari träffa bland andra vice premiärministern med ansvar för ekonomiska frågor Richard Sulík, vice premiärministern med ansvar för investeringar Veronika Remišová och försvarsministerns statssekreterare Marian Majer.Teman för diskussionerna i Wien är kärnenergins framtid och kärnenergins roll i strävan att uppnå klimatmålen, Finlands kunnande och lösningar på kärnenergiområdet, digitaliseringen och den gröna omställningen som pådrivare av den ekonomiska återhämtningen i Europa samt olika samarbetsmöjligheter i de FN-organisationer som har kontor i Wien. I Bratislava kommer ministern att föra breda diskussioner om utvecklandet av handelsekonomiskt samarbete i anslutning till cirkulär ekonomi, energieffektivitet och försvarsmateriel. Ministern kommer också att diskutera med olika aktörer om krisen i Ukraina och det utrikes- och säkerhetspolitiska läge som den har gett upphov till.I samband med ministerbesöket arrangerar Finlands beskickning i Wien ett evenemang där finländskt kunnande inom kärnenergi och lösningar inom kärnavfallshantering presenteras. Där kommer man också att diskutera vilken roll kärnenergin har när det gäller att uppnå klimat- och energimålen. Från Finland deltar representanter för arbets- och näringsministeriet, Strålsäkerhetscentralen, Fortum, Industrins kraft och Posiva i evenemanget.”I kristider framträder vikten av samarbete särskilt starkt. Vi försöker tillsammans hitta lösningar som gör Europa mer klimatvänligt och energieffektivt och även säkrare”, säger minister Skinnari.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Världens länder sammanträder i Genève 14.3–29.3 för att förhandla om nya mål i FN:s konvention om biologisk mångfald. Målen ska syfta till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra den biologiska mångfaldens tillstånd. Målen ska slås fast vid partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald COP15 på hösten.I Genève ordnas tre tjänstemannamöten: en öppen arbetsgrupp, en forskningsteknisk arbetsgrupp och en grupp som ska bereda genomförandet. Från Finland deltar en delegation på 26 personer som följer mötena både på distans och på plats i Genève. I delegationen ingår förutom tjänstemän och sakkunniga också företrädare för civilsamhällesorganisationer och unga.Finland deltar i förhandlingarna som en del av Europeiska unionen. Finlands och EU:s målsättning är att fastställa ambitiösa, kvantitativa och omfattande mål som införs i den nationella lagstiftningen och de nationella strategierna och handlingsprogrammen. Finland och EU betonar att alla länder bär ett lika stort ansvar för att uppnå målen.”Det krävs åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald just nu, och genom internationella överenskommelser kan vi åstadkomma sådana åtgärder. Den biologiska mångfalden ska vara en del av allt beslutsfattande på alla samhällsnivåer. Delaktighet är särskilt viktigt för oss i Finland. Vi vill att företag, urfolk, kvinnor, flickor och unga ska få sina röster hörda i de nya målen som uppställs för tiden efter 2020”, säger miljörådet och Finlands chefsförhandlare Marina von Weissenberg.EU:s gemensamma ståndpunkter används vid förhandlingarna med den öppna arbetsgruppen och den arbetsgrupp som bereder genomförandet. Den öppna arbetsgruppen förhandlar om målsättningar som syftar till att stärka skyddet och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden samt om digital sekvensinformation och fördelningen av nyttan av genetiska resurser. Den arbetsgrupp som bereder genomförandet ska förhandla om bland annat finansiering, nya åtgärder och integrering av biologisk mångfald inom olika sektorer. Finland påverkar direkt i den forskningstekniska arbetsgruppen där man diskuterar om bland annat mätare för att följa upp uppnåendet av målen, jordmånen, skyddet av haven samt effekterna av biologisk mångfald och hälsa. Relationerna mellan covid-19-pandemin och naturen är också ett av den forskningstekniska arbetsgruppens teman, och Marina von Weissenberg från miljöministeriet är ordförande för en kontaktgrupp som behandlar temat och som arbetar under den forskningstekniska arbetsgruppen.De globala naturmålen fastställs på höstenFörhandlingarna kulminerar i augusti–september när de nya målen för tiden efter 2020 godkänns i den andra fasen av den 15:e partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP-15.2). Partskonferensen äger rum i Kunming i Kina. De nya målen baserar sig på vetenskapliga bedömningar av den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES, den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC och Internationella naturvårdsunionen IUCN.Förhandlingarna har fyra centrala mål som ska nås före 2050: skydd av hav, markområden och arter, främjande av hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden, nyttjande av genetiska resurser och en rättvis fördelning av nyttan av dem samt finansiering och integrering av den biologiska mångfalden som en del av all politik och hela samhället.  De två första målen ingår också i EU:s gällande strategi för biologisk mångfald. I Kunming avtalas det dessutom om 21 mål som ska styra verksamheten samt om mellansteg med vilka man följer hur målen framskrider. Målens bakre gräns är 2030, det vill säga samma år som för EU:s strategi för biologisk mångfald.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rikliga regn och smältvatten orsakar tidvis överströmning i reningssystemen för avloppsvatten. Överströmning vid en pumpstation eller omkörning förbi reningsverk uppstår när dagvatten som oavsiktligen kommer in i avlopp i dåligt skick orsakar stora strömningar som överstiger den hydrauliska kapaciteten. Läckor kan medföra betydande lokala risker för miljön och människors hälsa, konstateras det i en rapport som publicerades den 14 mars.I projektet undersöktes sporadiska utsläpp och gavs rekommendationer för att förebygga utsläppenSyftet med projektet, som genomfördes av Finlands miljöcentral, Statens tekniska forskningscentral och Institutet för hälsa och välfärd, var att främja beredskapen inför överströmningar och omkörningar samt hanteringen av hälso- och miljörisker. Med hjälp av tillräcklig bakgrundsinformation är det möjligt att ge rekommendationer för framtida åtgärder som syftar till att förebygga sporadiska utsläpp och för att utveckla lagstiftningen.De miljö- och hälsorisker som orsakas av sporadiska utsläpp kan minskas genom att man lokaliserar utsläppskällan, samlar in mätuppgifter och lagrar dem i riksomfattande datasystem. På så sätt får man information om läckagen och de skador läckagen orsakar, vilket gör det möjligt att utreda hur dessa situationer kan hanteras och minskas på lång sikt. Genom att man gör lagstiftningen klarare blir det möjligt att ha ett flexibelt samarbete mellan myndigheter, aktörer samt experter på informationshantering när olika situationer ska hanteras.”Sporadiska utsläpp, och de risker utsläppen medför, ökar i och med de ökade regnmängder som orsakas av klimatförändringen. Det bör skapas en beredskap för det här genom att sanera avloppsnäten, förbättra informationshanteringen och förbättra dagvattenhanteringen”, säger gruppchef Jyrki Laitinen från Finlands miljöcentral.Information hjälper oss att förbereda oss inför framtidenDet finns tills vidare mycket få uppgifter om vattenkvaliteten vid överströmning i avloppsnäten. Detta är förståeligt, eftersom avloppsvattnet späds ut i varierande grad, till exempel vid överströmning på grund av hårda regn och smältvatten efter snöfall.Överströmning i avloppsnäten och omkörningar förbi reningsverk registreras i de riksomfattande datasystemen, och vattentjänstverken har dessutom egna uppföljningssystem. Det finns emellertid ingen samlad information om tidpunkterna för överströmningarna, hur länge de varar och hurdan vattnets kvalitet är. De risker som de näringsämnen och skadliga ämnen som ingår i de sporadiska utsläppen innebär för miljön samt de risker för människors hälsa som mikrobiologisk förorening medför beror i hög grad på förhållandena i det mottagande vattendraget och på hur känsligt vattendraget är. Sporadiska utsläpp av avloppsvatten kan medföra risk för infektioner, till exempel om människor simmar i ett vattendrag där det skett utsläpp.Publikationen om vilken betydelse och vilka konsekvenser sporadiska utsläpp av kommunalt avloppsvatten från tätbebyggelse har i mottagande vattendrag genomfördes som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen besöker Stockholm måndagen den 14 mars på inbjudan av sin svenska kollega Europaminister Hans Dahlgren. Minister Dahlgren har tidigare besökt Finland på inbjudan av minister Tuppurainen.Under mötet på måndagen ska ministrarna föra en ingående diskussion om den aktuella EU-agendan och europeiska säkerhetsfrågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin träffar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Berlin onsdagen den 16 mars 2022.Statsminister Marin och förbundskansler Scholz ska diskutera Rysslands invasion av Ukraina, utvecklandet av det europeiska säkerhets- och försvarssamarbetet och EU:s ekonomiska politik och energipolitik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 11 mars förordnade republikens president nya ambassadörer. Pentti Anttinen. Foto: Petri Krook Republikens president förordnade utrikesrådet Pertti Anttinen till chef för Finlands ambassad i Budapest från och med den 1 september 2022. Anttinen är för närvarande ambassadör i Katmandu, där han har varit stationerad sedan 2018. Åren 2014–2018 arbetade han som ledande sakkunnig vid avdelningen för Afrika och Mellanöstern och ansvarade för rådgivningen och utvecklingsuppgifterna inom utvecklingssamarbetet. Han var ambassadör i Lusaka 2011–2014. Före det uppdraget som beskickningschef arbetade han som enhetschef vid den utvecklingspolitiska avdelningen 2007–2011. Han har även erfarenhet av utrikesrepresentationen från Pretoria, Dublin och Ankara. Anttinen har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1991. Han är agronomie- och forstmagister. Riina-Riikka Heikka. Foto: Kimmo RäisänenRepublikens president förordnade utrikesrådet Riina-Riikka Heikka till chef för Finlands ambassad i Katmandu från och med den 1 september 2022. Heikka har varit chef för enheten för det civila samhället vid utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning sedan 2018. Före det arbetade Heikka vid utrikesministeriets enhet för folkrätt och åren 2013–2017 vid ambassaden i Washington. Övrig erfarenhet av utrikesrepresentationen har hon från att ha arbetat hos Finlands delegation vid OSSE i Wien 2007–2009 och som attaché hos Finlands delegation vid Nato i Bryssel 2004. I sina uppgifter vid ministeriet har Heikka tidigare framför allt skött frågor som gäller internationell rätt och fördrag. Heikka har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 2003. Hon är juris magister.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 66:e sessionen för FN:s kvinnokommission (Commission on the Status of Women, CSW) hålls i hybridform i New York 14–25 mars 2022. Från Finland deltar en bred delegation under ledning av ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist. I delegationen ingår bland annat företrädare för utrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, delegationen för jämställdhetsärenden, riksdagen samt civilsamhällesorganisationer och ungdomar.Minister Blomqvist deltar i den del av mötet som är avsett för ministrar och håller Finlands allmänna anförande. Storleken på delegationerna som reser till New York har begränsats på grund av pandemisituationen och en del av delegationen deltar i mötet på distans.Huvudtemat för mötet är att uppnå jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt i en kontext som gäller klimatförändringen och miljö- och katastrofrisker.Finland deltar aktivt inte bara i de förhandlingar som förs om slutsatserna utan också i officiella dialoger och sidoevenemang som ordnas under mötet. Kvinnokommissionen är ett viktigt internationellt forum för Finland för att främja ett människorättsbaserat synsätt och tillgodoseendet av kvinnors rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Finland främjar i förhandlingarna och sidoevenemangen samt i det övriga påverkansarbetet en övergripande strategi för kvinnors deltagande. ”Klimatförändringen är en jämställdhetsfråga. Vi måste stärka vårt arbete för att säkerställa ett könsperspektiv i all klimat-, miljö- och katastrofhanteringspolitik. Finland betonar ett förhållningssätt som förnyar könsstrukturerna. Anpassningen till klimatförändringen bör basera sig på en bedömning av könskonsekvenserna”, säger minister Blomqvist.Kommissionen, som verkar under Ekonomiska och sociala rådet, följer upp och stöder genomförandet av Pekingdeklarationen och dess handlingsprogram inom olika ämnesområden. CSW är FN:s näst största årliga evenemang efter generalförsamlingen.Minister Blomqvist deltar också i flera evenemang som ordnas i samband med mötet, bland annat i en nordisk ministerpanel och i en diskussion som ordnas av ordföranden för FN:s generalförsamling om våld mot kvinnor som är aktiva inom politiken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att räntetaket för konsumentkrediter ska sänkas. Dessutom föreslås det ytterligare begränsningar i fråga om marknadsföringen av krediter. Det centrala målet är att minska överskuldsättningen bland konsumenter. Arbetsgruppens betänkande är nu på remiss.Enligt arbetsgruppens förslag ska räntetaket sänkas från nuvarande 20 procent till 15 procent. Räntetaket ska gälla nästan alla konsumentkrediter. Utanför regleringen ska liksom för närvarande lämnas sådana bostadskrediter där bostaden eller annan egendom har ställts som säkerhet samt köp av trafikmedel, såsom bil, på avbetalning. Samtidigt föreslår arbetsgruppen att räntetaket ska bindas till den referensränta som avses i räntelagen. Inte heller då får räntan enligt kreditavtalet överstiga 20 procent. Räntetaket ska enligt arbetsgruppens förslag också gälla gamla fortlöpande krediter till den del det är fråga om nya kreditutnyttjanden. Bestämmelserna om räntetaket kommer alltså att i fråga om nya kreditutnyttjanden även omfatta sådana avtal om fortlöpande kredit som ingåtts före den 1 september 2019 och som inte tidigare har omfattats av permanent prisreglering.Syftet är att minska överskuldsättningen bland konsumenter och att göra prissättningen av krediter mer skälig, särskilt när det gäller stora krediter som har beviljats med lång lånetid. Ytterligare begränsningar i marknadsföringen samt stark autentisering vid kredittagning och inköp på nätet med fakturaFör att krediterna inte ska marknadsföras osakligt föreslår arbetsgruppen att det i fortsättningen ska fastställas närmare vilken typ av marknadsföring som strider mot god kreditgivningssed. Dessutom föreslås det nya bestämmelser om varningar som ska anges i reklam för konsumentkrediter. Vid brott mot bestämmelserna kan näringsidkaren påföras en påföljdsavgift.Enligt förslaget ska dessutom nätbutikerna av de tillgängliga betalningssätten som första alternativ erbjuda betalningssätt utan kredit och som sista alternativ betalningssätt med kredit. Inget betalningssätt får heller användas som standardval.För att förhindra missbruk i samband med kredittagning och betalning föreslår arbetsgruppen att skyldigheten att kontrollera identiteten utvidgas till att gälla alla konsumentkrediter samt situationer där konsumenten väljer faktura som betalningssätt när denne handlar på nätet. Om kunden identifieras elektroniskt ska stark autentisering användas, till exempel ett mobilcertifikat eller nätbankskoder. Detta syftar till att förhindra inköp på nätet med hjälp av någon annans persons personbeteckning och andra uppgifter. Arbetsgruppen var inte enhällig. I förslaget ingår avvikande meningar från Konkurrens- och konsumentverket och Konsumentförbundet, en gemensam avvikande mening och ett uttalande från Finsk Handel och Asiakkuusmarkkinointiliitto samt ett uttalande från Finanssiala.Utlåtanden om arbetsgruppens förslag kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 29 april 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland den 14 – 15 mars då EU- och euroländernas finansministrar sammanträder.Temat för mötet är Rysslands invasion av Ukraina och de ekonomiska konsekvenserna av invasionen. Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) behandlar ett förslag till rådets direktiv för att säkerställa en lägsta global beskattningsnivå för multinationella koncerner i EU. Det andra viktiga temat är EU:s förslag om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Främjandet av båda förslagen är ett centralt mål under Frankrikes ordförandeskap.Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är en del av det paket som Europeiska kommissionen lade fram i juli i fjol. Med hjälp av paketet kan man genomföra den europeiska gröna given och förändra EU:s ekonomi så att klimatmålen uppnås. Syftet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är att förebygga s.k. koldioxidläckage, dvs. att produktion förflyttas utanför EU till länder med lindrigare miljölagstiftning i en situation där EU har för avsikt att höja nivån på sina klimatåtgärder.  Dessutom diskuterar finansministrarna bland annat en reform av samordningen av den ekonomiska politiken.Eurogruppen behandlar nästa års finanspolitikEurogruppen sammanträder måndagen den 14 mars. På agendan står styrningen av finanspolitiken 2023 ur euroområdets perspektiv samt presentationen av rapporten om den skärpta tillsynen över Grekland. I utvidgad sammansättning kommer alla EU-länders ministrar att diskutera framstegen med bankunionen och förberedelserna inför eurotoppmötet i mars.   

Källa: Valtioneuvosto.fi