NordenBladet — Målet för den nationella strategin för pollinerare är att före 2030 stoppa minskningen av antalet och mångfalden av pollinerare och att säkerställa att pollinerarstammarna etableras och utvecklas i en positiv riktning. Pollineringen av kulturväxter och växter i naturen tryggas genom skydd av vilda pollinerare och hållbar biodling. Strategin bidrar till målet att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden i Finland.”Mer än tre fjärdedelar av våra viktigaste näringsväxter är beroende av pollinerare. Man har lagt märke till att antalet pollinerare och antalet arter har minskat på olika håll i världen, även hos oss i Finland. Effekten av förlusten av den biologiska mångfalden syns på ett konkret sätt i relationen mellan pollinerarna och matproduktionen”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Strategin för pollinerare omfattar vilda pollinerande insekter och deras livsmiljöer med tanke på både ekosystemens funktion och de tjänster som pollinerarna tillhandahåller. I strategin beaktas pollinerarnas viktiga roll inom jordbruket och på jordbruksområdena och betydelsen och effekterna av honungsbin och andra tama bin samt näringarna som är beroende av dem. Jordbruksområdena är den största markanvändningsformen i många länder, och pollineringen av kulturväxter har ofta stor ekonomisk betydelse i områden med mycket odling av frukt och fröväxter.I Finland kan pollinerarna ha en stor betydelse lokalt till exempel på gårdar som specialiserat sig på fruktodling och i skogsmiljöer. Skyddade skogar och användning av ekonomiskogar påverkar tillståndet för våra pollinerare i hög grad. Pollinerare har en central roll i skogarnas näringsväv och i upprätthållandet av mångfalden till exempel genom pollinering av bärväxter. Skogsbär används i exceptionellt stor utsträckning i Finland.Åtgärder för att bevara pollinerarna, göra pollinerarbestånden livskraftigare och åtgärda orsakerna till att pollinerarna minskarStrategin innehåller 27 åtgärder som syftar till att förbättra tillståndet för både hotade och vanligare pollinerararters livsmiljöer, minska effekterna av faktorer som har en negativ påverkan på pollinerarna, använda tama pollinerare ansvarsfullt, komplettera forsknings- och övervakningsdata om pollinerare samt göra kommunikationen, rådgivningen och verksamheten aktivare. Man har också samlat centrala metoder för att förbättra pollinerarnas levnadsförhållanden i jordbruksmiljöer, skogsmiljöer och bebyggda miljöer.För att förbättra miljöer som är viktiga för pollinerare är det möjligt att genomföra åtgärder med omfattande verkning till exempel genom livsmiljöprogrammet Helmi och med hjälp av finansiering för miljöåtgärder inom jordbruket. Pollinerarnas livsmiljöer behöver vård, och åtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi är viktiga för att trygga pollinerarnas livsmiljöer. Viktiga helheter i strategin för pollinerare är bland annat:EU:s gemensamma jordbrukspolitik och de miljöåtgärder som finansieras genom den, bland annat vård av områden som är täckta av växtlighet, såsom landskapsåkrar, mångfaldsåkrar och ängsåkrar.Tillhandahållande av växtarter som är lämpliga som näring för pollinerare i jordbruksmiljöer och i deras närhet samt bekämpning av invasiva främmande arter.Ökning av antalet och förbättring av kvaliteten på livsmiljöer som är viktiga för pollinerare i de byggda miljöerna, bland annat i grönområden och längs trafikleder.Minskning av effekterna av växtskyddsmedel och biocider som är skadliga för pollinerare.Bevarande och ökande av murkna träd och lövträd, särskilt blommande träd, som stärker pollinerarnas livskraft i skogarna.Miljöministeriet har redan infört strategin genom att tillsammans med sina partner bevilja Finlands miljöcentral finansiering för att inleda utvidgad uppföljning av pollinerare. Vid Finlands miljöcentral inleds dessutom ett projekt som finansieras av miljöministeriet och vars syfte är att omsätta strategin och dess åtgärder i praktiken. Genomförandet av strategin förutsätter ett brett samarbete och under våren samlar projektet ihop alla centrala miljöaktörer, aktörer inom jord- och skogsbruket samt andra aktörer som vill påverka pollinerarna och deras livsmiljöer och tillhandahåller metoder för det.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I ett projekt som har beställts av miljöministeriet utreds kopplingarna mellan Finlands ekonomi och den biologiska mångfalden. Bakom arbetet ligger Dasguptas rapport som publicerades i fjol och som öppnade diskussionen om de ekonomiska dimensionerna i anslutning till naturen. I Dasguptas rapport hävdas det att mänskligheten och ekonomin är beroende av de tjänster naturen tillhandahåller och att naturen bör ses som en form av kapital vid sidan av det ekonomiska och sociala kapitalet.I projektet utreds det vilka av förslagen till åtgärder i Dasguptas rapport som är väsentliga för Finland och vilka ändringar som behövs till exempel i statsfinanserna för att bättre beakta konsekvenserna för naturen. Till de åtgärder som föreslås i rapporten hör bland annat naturskydd, restaurering, ändring av konsumtionsvanor, ändring av produktionsteknik, handelspolitiska åtgärder, beskattning som främjar naturvården, åtgärder som stävjar befolkningstillväxten, avskaffning av stöd som är skadliga för naturen, redovisning av ekosystemen inklusive ändring av ekonomiska indikatorer samt institutionella förändringar till exempel i fråga om finansmarknaden och utbildningen.”Ekonomisk hållbarhet är inte möjligt utan ekologisk hållbarhet. Varje lag, förordning och budgetbeslut som görs under de närmaste åren ska vara i linje med de ekologiska ramvillkoren. Den utredning som nu inleds är en del av en process där vi fastställer miljöns gränser inom politiken”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Ekonomiskt perspektiv på förlusten av biologisk mångfaldI Finland har det bedrivits mycket naturvetenskaplig forskning om den biologiska mångfalden och förlusten av biologisk mångfald, men det ekonomiska perspektivet har utnyttjats endast i liten utsträckning. Det projekt som nu inleds behandlar kopplingarna mellan Finlands ekonomi och den biologiska mångfalden och ökar förståelsen för dem. Målet är att utreda bland annat vilka frågor som hänför sig till lösningar för förlusten av biologisk mångfald som är de viktigaste för Finlands ekonomi och vilka konsekvenser den biologiska mångfaldens tillstånd har för ekonomin. Uppmärksamhet fästs också vid hurdana synergier förslagen har med klimatåtgärderna och hur de står i konflikt med varandra.Utredningen ger dessutom information om i vilken mån och på vilket sätt upprätthållandet och tillväxten av naturkapitalet, förebyggandet av förlusten av biologisk mångfald och en hållbar ekonomisk tillväxt kan samordnas. Enligt Dasguptas rapport finns det inget entydigt sätt att mäta och värdera den biologiska mångfalden, och det är därför inte möjligt att sätta ett pris på naturen. Däremot bör man ändra ekonomin och andra samhällsstrukturer så att olägenheterna för naturen minskar och nyttan ökar.Utredningen leds av en utredningsgrupp bestående av tre forskare vid Naturresursinstitutet. Ansvarig forskare är forskningsprofessor Eija Pouta (värdering av ekosystemtjänster). Till gruppen hör också specialforskare Antti Iho (miljöekonomiska styrmedel) och forskningsprofessor Juha Hiedanpää (politiken för biologisk mångfald). Till stöd för projektet sammanställs en tvärvetenskaplig vetenskapspanel som bedömer förslagen till åtgärder i Dasguptas rapport i Finland. Suomalainen Tiedeakatemia stöder arbetet med att sammanställa vetenskapspanelen. Utredningen ska vara klar senast den 31 januari 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under den första ansökningsomgången för understöden för energiinvesteringar inom Finlands plan för återhämtning och resiliens kom det in 86 ansökningar till tidsfristen den 4 mars 2022. Investeringsstödet är avsett för framtida energilösningar med syftet att främja bland annat koldioxidneutraliteten och konkurrenskraften. Totalt söktes 1,65 miljarder euro.De planerade investeringarna hänför sig bland annat till överföring av el, väte och fjärrvärme, sol- och vindkraft, biogas, väte, elektrifiering av industriprocesser och energieffektivitet. Projekten genomförs på olika håll i Finland.  ”Det stora intresset för energiinvestering tyder på att takten för den gröna omställningen kommer att öka inom industrin och energisektorn. Man vill nu snabbt bli av med den fossila ekonomin. Investeringarna bidrar dessutom till att utveckla försörjningsberedskapen för energin i Finland”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. De första stödbesluten fattas våren 2022Regeringen har reserverat sammanlagt 520 miljoner euro för energiinvesteringar inom Finlands program för hållbar tillväxt. Ansökningarna behandlas vid arbets- och näringsministeriet. Målet är att de första stödbesluten ska fattas våren 2022.Stödet beviljas på basis av en helhetsbedömning och en jämförelse av projekten där till exempel nyhetsvärdet med den teknik som ingår i projekten bedöms. Vid bedömningen beaktas ocksåenergi- och utsläppsverkningar kostnadseffektivitet projektets genomförbarhetteknikens eller projektets reproducerbarhet  övriga konsekvenserAnsökningarna ska också följa principen ”inte orsaka betydande skada”, vilket innebär att genomförandet av investeringarna inte får orsaka betydande skada med tanke på miljömålen.
Projekt som omfattar mindre än 5 miljoner euro beviljas normala energistödAnsökan var avsedd för stora projekt med investeringskostnader på över 5 miljoner euro. Ansökan gällde inte de små projekt (under 5 mn euro) som behandlas via den normala ansökan om energistöd. För dessa projekt för förnybar energi och energieffektivitet kan man fortfarande söka energistöd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 11 mars deltar utrikesminister Pekka Haavisto i Antalya Diplomacy Forum-mötet i Antalya i Turkiet.Under besöket kommer Haavisto också att föra bilaterala diskussioner om det aktuella säkerhetsläget och träffa värdlandet Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu samt flera andra länders och organisationers representanter. Utrikesminister Haavisto är också med i paneldiskussionen ”Justice, reforms and stronger institutions”.– Antalyamötet ger en ypperlig möjlighet att diskutera Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser för det internationella säkerhetsläget. Just nu är behovet av dialog och samarbete väldigt stort, säger utrikesminister Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den digitala servicehelheten för programperioden 2021–2027 för EU:s fonder för region- och strukturpolitik är klar att användas. Ansökningsomgångarna för programperioden inleds stegvis. Först öppnas NTM-centralernas ansökningsomgångar för företagsfinansiering den 14 mars 2022.Programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 stöder närings-, energi-, klimat-, innovations-, utbildnings- och sysselsättningspolitiken samt arbetet mot marginalisering och fattigdom. Programmet omfattar Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) och Europeiska socialfondens (ESF+) åtgärder.”Nu har ansökningssystemet för den nya programperioden tagits i bruk och ansvaret för genomförandet överförs till regionerna, NTM-centralerna och landskapsförbunden. De första ansökningsomgångarna öppnas för företagen och det är viktigt att se till att projekten får en smidig start. Resultaten mäts i företagen. Det är där det skapas tillväxt och arbetstillfällen i Finland”, säger näringsminister Mika Lintilä.Ansökningsomgångarna för programperioden inleds stegvisFinansieringen för den nya programperioden för region- och strukturpolitiken beviljas av landskapsförbunden, NTM-centralerna och Livsmedelsverket. De myndigheter som beviljar finansiering öppnar ansökningsomgångarna för programmet i datasystemet EURA 2021. E-tjänsten är tillgänglig på finska och svenska.Först öppnas NTM-centralernas ansökningsomgångar för understöd för utveckling av företag. Företagen kan ansöka om understöd för investeringar och utvecklingsåtgärder. Som utvecklingsåtgärder kan följande finansierasföretagets affärskompetens,internationalisering,utveckling av produkter, tjänster och produktionsmetoder,beredning av projekt samtannan därmed jämförbar betydande utveckling av företagsverksamhet.Närmare information om kriterierna för understöd för utveckling av företag finns i NTM-centralernas utlysningar och i de regionala riktlinjerna för finansieringen.Ansökningsomgången för landskapsförbundens och NTM-centralernas utvecklingsprojekt inleds i mars–april. Senare i år inleds olika åtgärder inom ramarna för Fonden för en rättvis omställning (JTF) samt ESF+:s materiella bistånd.De finansierande myndigheterna fastställer en närmare tidsplan för ansökan. Nyheter om de utlysningar som öppnas finns på webbplatsen strukturfonder.fi och i systemet EURA 2021.För ansökningsomgångarna för första året finns 520 miljoner euro tillgängligtGenomförandet av programperioden för den nya regional- och strukturpolitiken hänför sig till åren 2021–2027. Finansieringen av programmet består av EU-finansiering och nationell finansiering. Statsrådet har delat ut bevillningsfullmakt för sammanlagt 520 439 000 euro i budgeten för 2022 till de finansierande myndigheterna för ansökan. Av finansieringen har sammanlagt 332 805 000 euro anvisats för åtgärder inom ERUF, och 187 634 000 euro har anvisats för åtgärder inom ESF+.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen kommer det att finnas fler verktyg för att ingripa i mobbning, trakasserier och våld. För att ingripandet ska kunna ske vid rätt tidpunkt ska lagen om grundläggande utbildning, lagen om yrkesutbildning, gymnasielagen och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning ändras. Torsdagen den 10 mars föreslog statsrådet att republikens president ska stadfästa lagarna den 11 mars.Ändringarna hänför sig till åtgärdsprogrammet för förebyggande av mobbning, diskriminering och våld i skolor. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022. I fortsättningen innehåller lagarna bestämmelser om beaktande av barnets bästa. Med stöd av den nya bestämmelsen ska barnets bästa beaktas när undervisning och utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning planeras och ordnas och när det fattas beslut om den. En motsvarande bestämmelse finns i fortsättningen också i gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Avsikten är att den finansieringslagstiftning som hänför sig till inrättandet av välfärdsområden och till reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet ännu till vissa delar ska ändras genom en regeringsproposition som lämnas till riksdagen våren 2022. Under våren 2022 uppdateras också kalkylerna över de kostnader och intäkter som överförs från kommunerna till välfärdsområdena, kommunernas inkomstskattesatser och de enskilda kommunernas och välfärdsområdenas finansiering till 2023 års nivå.Propositionen omfattar de uppdateringar som lagen förutsätter och de behov att korrigera och komplettera finansieringslagstiftningen som framkommit under genomförandet av reformen.I införandelagen ska det föreskrivas om kommunernas slutliga inkomstskattesatser 2023.I lagen om statsandel för kommunal basservice ska det bland annat föreskrivas om grundpriserna för bestämningsfaktorerna för statsandelen enligt 2022 års nivå. Dessutom preciseras bestämmelserna om hur de kostnader som överförs från kommunerna till välfärdsområdena ska justeras på basis av bokslutsuppgifterna för 2022 och beaktas i statsandelarna.I lagen om välfärdsområdenas finansiering uppdateras en beräkning av den årliga ökningen av servicebehovet från och med 2023. I fråga om bestämningsfaktorerna för den välfärdsområdesspecifika finansieringen uppdateras de uppgiftsspecifika viktningarna inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården samt deras behovsfaktorer och viktkoefficienter.I samband med beredningen bedöms också möjligheterna att finjustera bestämningsfaktorerna för den välfärdsområdesspecifika finansieringen utifrån den undersökning om kostnads- och omgivningsfaktorer som Institutet för hälsa och välfärd och Statens ekonomiska forskningscentral färdigställer under våren.Efterhandsgranskningen av välfärdsområdenas finansiering preciserasMinisterarbetsgruppen för social- och hälsovård slog fast vid sitt möte den 3 mars att det år 2024 betalas en engångsersättning till välfärdsområdena. Ersättningen ska motsvara skillnaden mellan den finansieringskalkyl som korrigerats med de faktiska bokslutsuppgifterna för 2022 och den ursprungliga områdesspecifika finansieringen för 2023. Avsikten är att genomföra detta kostnadsneutralt i förhållande mellan staten och välfärdsområdena. Syftet med ändringen är att justeringen ska fördela sig bättre i regionalt hänseende. Motsvarande bestämmelser gäller redan för efterhandsgranskning av kommunernas finansiering.Färska finansieringskalkyler offentliggörs i aprilDen statistik över befolkningsstrukturen och annat material som behövs för att uppdatera finansieringskalkylerna fås före utgången av mars 2022. Därefter kan kalkylerna för första gången uppdateras till 2023 års nivå. Avsikten är att offentliggöra finansieringskalkylerna så snart som möjligt efter detta, under april månad.I april ordnas det också diskussionsmöten om utkastet till proposition. Utkastet sänds inte på remiss eftersom avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen under vårsessionen, så att riksdagen kan behandla lagändringarna före sin sommarpaus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I augusti 2019 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet en arbetsgrupp för att bereda ett förslag om en sammanslagning av den kommunala och den privata sektorns pensionssystem utgående från en tidigare utredning om skillnaderna i pensionssystemen. Arbetsgruppen hittade ingen lösning som alla medlemmar i arbetsgruppen godkände.  Arbetsgruppen avslutade sitt arbete i slutet av år 2021, och har nu publicerat slutrapporten.  Arbetsgruppens utredning räckte två år och var omfattande. Under ledning av arbetsgruppen arbetade dessutom flera underarbetsgrupper som utredde juridiken, finansieringen och tekniska frågor gällande sammanslagningen samt frågorna gällande förmånerna, den offentliga ekonomin och konkurrensen. Slutrapporten innehåller de centrala delarna i arbetsgruppens utredningsarbete. I fråga om finansieringen var det viktigt att utreda kostnadsneutraliteten, minimeringen av de totala riskerna och hanteringen av de totala kostnaderna. Att uppnå kostnadsneutralitet visade sig dock vara mycket svårt. En finansieringsmodell som alla medlemmar i arbetsgruppen kunde godkänna hittades inte. Finansieringen av de båda pensionssystemen är fortfarande tryggad, även om sammanslagningen inte genomförs nu.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Framtidsarbetet för kommunpolitiken syftade till att hitta nya riktlinjer för kommunerna för tiden efter välfärdsområdesreformen. En förbättring av balansen mellan kommunernas uppgifter och finansieringen av kommunerna förutsätter olika åtgärder. Utvecklingen av kommunernas finansieringssystem är en av dem.Kommunernas finansieringssystem består av statsandelssystemet, statsunderstöd och kommunala skatter. Statsandelssystemet förblir oförändrat till sin struktur även efter social- och hälsovårdsreformen, och det förändras endast till nödvändiga delar i samband med reformen. De kommunvisa ändringar som reformen föranleder jämnas dessutom ut genom förändringsbegränsningar som blir en bestående del av statsandelarna.  I framtidsarbetet framkom att det efter stora reformen är viktigt att följa upp hur statsandelssystemet fungerar. Man bör också i lugn och ro bedöma hurdana förändringar statsandelssystemet för de nya kommunerna behöver på längre sikt. Utvecklandet av statsandelssystemet bör också stödjas med

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Frankrike, som är ordförandeland i Europeiska unionens råd, ordnade ett informellt möte för telekommunikationsministrarna den 8-9 mars 2022 i Paris och Nevers. Vid mötet representerades Finland av kommunikationsminister Timo Harakka.Tillsammans med representanter för stora plattformsbolag diskuterade ministrarna desinformation på webben och metoder för att motverka den.Ministrarna uppmanade företag som erbjuder digitala tjänster, internettjänster och sociala medietjänster att de på sina webbplattformar ska motverka desinformation i anslutning till Rysslands invasion av Ukraina.– Eftersom falska nyheter rör sig över gränserna behövs det gemensamma beslutsamma åtgärder av Europeiska unionen. Dessutom har företagen inom branschen ett stort ansvar i detta arbete, säger minister Harakka.Ministrarna lade fram ett initiativ om utveckling av cyberkapaciteterna i hela EU.– Vi måste skydda kritisk infrastruktur, såsom våra kommunikationsnät, mot attacker och vi gör vårt yttersta för att lyckas med det. Vi vill stödja våra egna cybersäkerhetsföretags spetskompetens, men också på bred front stärka informationssäkerheten inom den övriga företagssektorn, konstaterar minister Harakka.

Källa: Valtioneuvosto.fi