NordenBladet — Enligt OECD:s bedömning har Finlands miljöpolitiska utveckling varit positiv under de senaste åren. OECD anser att målet om klimatneutralitet och de mål som anknyter till främjandet av biologisk mångfald och cirkulär ekonomi är berömliga. Finland kommer dock inte att uppnå de uppställda målen genom de nuvarande åtgärderna, vilket enligt OECD kommer att vara en utmaning för Finland under det kommande årtiondet.Slutsatserna ingår i OECD:s landrapport som publicerades i dag och som innehåller en bedömning av Finlands miljöpolitik och dess resultat. I rapporten sammanställs resultaten av OECD:s landsundersökning av miljöpolitiken som utfördes 2020–2021. Rapporten ger rekommendationer om hur Finland kan förbättra sin miljöpolitik. Rekommendationerna gäller naturvård, luftkvalitet, avfallshantering, cirkulär ekonomi, vattenvård, miljöförvaltning och åtgärder för grön tillväxt samt åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Åtgärderna för att stävja klimatförändringarna är ett av de teman som rapporten behandlade djupare. OECD rekommenderar att Finland gör sin klimatpolitik mer konsekvent. En tillgänglig och utsläppssnål trafik, koldioxidsnål energiproduktion samt förbättrad energieffektivitet i byggnader och bostadsområden är metoder genom vilka Finland bäst kan främja sina klimatmål.”Finland har förbundit sig att vara koldioxidneutral år 2035. Det räcker dock inte bara med ett mål, utan vi måste också göra verklighet av det. Det kräver fler åtgärder, och dessa kommer att fastställas i klimatplanen 2035 och klimat- och energistrategin som ska godkännas inom de närmaste månaderna. OECD:s rapport ger också en god grund för det nationella åtagandet att genomföra EU:s strategi för biologisk mångfald. Åtagandet stakar ut riktlinjerna för miljöarbetet i Finland för att trygga särskilt skogsnaturens biologiska mångfald”, konstaterar miljö- och klimatminister Emma Kari.OECD anser att finländarnas generellt goda miljömedvetenhet och djupa koppling till naturen kan stödja genomförandet av miljöpolitiken. Det krävs dock ytterligare åtgärder för att nå de mål som nu har uppställts.”Finland måste omvandla sina ambitiösa strategier till effektiva och konsekventa åtgärder. Det behövs integrerade åtgärdshelheter för att ändra på människornas beteende och styra övergången till klimatneutralitet. Mer måste också göras för att minska hoten mot den biologiska mångfalden, begränsa uppkomsten av avfall och förbättra materialanvändningen”, säger Rodolfo Lacy, direktör för OECD:s miljödirektorat.Miljöpolitiken ses över regelbundetEn landsundersökning av Finlands miljöpolitik har nu gjorts för tredje gången. Den senaste landsundersökningen av Finlands miljöpolitik gjordes 2009. Det är en förutsättning för Finlands medlemskap i OECD att läget för den nationella miljöpolitiken ses över regelbundet. Syftet med landsundersökningen är att göra en oberoende bedömning av hur Finland genomför de nationella och internationella miljöpolitiska målen.OECD:s sekretariat har samlat in den information som undersökningen grundar sig på genom enkäter och samrådsmöten 2020–2021. Ett stort antal sakkunniga från bland annat flera ministerier och forskningsinstitut har bidragit till insamlingen av materialet. OECD publicerar undersökningens resultat i separata rapporter. Ett sammandrag översätts till finska. Rapporternas resultat och rekommendationer utgör ett viktigt kunskapsunderlag för utvecklandet av miljöpolitiken.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arvodena och ersättningarna för familjevård ändras den 1 januari 2022. Vårdarvodets minimibelopp stiger till 847,24 euro.Kommunerna kan även betala högre vårdarvode än minimibeloppet 847,24 euro. Vårdarvodet kan av särskilda skäl enligt överenskommelse även betalas till ett belopp som understiger minimibeloppet.Vårdarvodenas belopp justeras kalenderårsvis med den lönekoefficient som avses i lagen om pension för arbetstagare.De kostnadsersättningar och startersättningar som betalas till familjevårdare har justerats enligt levnadskostnadsindexet. Från och med den 1 januari 2022 är kostnadsersättningens minimibelopp 437,44 euro och startersättningens maximibelopp 3106,53 euro per person i familjevård.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Underhållsstödets fulla belopp för ett barn är 172,59 euro per kalendermånad från och med 1.1.2022. Stöden stiger med 3,13 procent.Underhållsbidragen stiger också med 3,13 procent. I kommuninfot uppdaterar social- och hälsovårdsministeriet de belopp som angivits i social- och hälsovårdsministeriets och justitieministeriets anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn.Anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn (Justitieministeriets publikationer 2007:3)I enskilda ärenden som gäller underhållsbidrag kan

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Programmet för kortvarigt expertstöd Taiex, som finansieras av Europeiska unionen, fyller 25 år i år. Den milstolpen firades i Finland med en publikation och ett evenemang.Taiex inledde sin verksamhet i januari 1996 som tekniskt bistånd till de så kallade associerade länderna i Central- och Östeuropa för att dessa ska närma sig unionens inre marknad. Programmet har senare utvidgats både tematiskt och geografiskt och är i dag ett globalt utvecklingsprogram som sammanför experter inom den offentliga förvaltningen från olika delar av världen. Enligt kommissionens statistik har över 40 000 experter deltagit i Taiex-verksamheten sedan 1996, och över 26 000 evenemang har ordnats inom ramen för programmet.Taiex ur olika synvinklarDen nationella 25-årsfesten för Taiex ordnades virtuellt den 25 november. Många deltog i den virtuella festen, där det bjöds på tal av representanter för utrikesministeriet, kommissionen och finländska Taiex-aktörer.Öppningstalet vid festseminariet hölls av utrikesministeriets statssekreterare Matti Anttonen, som konstaterade att Taiex under årens lopp varit ett konkret verktyg för Finland att sin lilla storlek till trots bidra med viktiga insatser i världen. Hälsningen från kommissionens generaldirektorat för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar framfördes av tjänstförrättande enhetschefen Francisco López-Menchero. López-Menchero tackade Finland för aktivt deltagande i Taiex särskilt under de senaste åren. Den nationella samordnaren för Taiex vid utrikesministeriet, Eerikki Vainio, berättade därefter om Finlands deltagande i Taiex från 1996 till 2021. Även personer som på ett eller annat sätt deltagit i Taiex verksamhet talade vid festen. Det skedde genom en helhet bestående av tre anföranden, där varje talare betraktade Taiex ur lite olika perspektiv. Först berättade direktören för lagfrågor Ritva Suurnäkki från Transport- och kommunikationsverket Traficom utifrån sina erfarenheter hur verksamheten ter sig för en sakkunnig. Enhetschefen Helena Ewalds från Institutet för hälsa och välfärd betraktade i sin tur Taiex ur en organisations synvinkel. I det tredje anförandet i helheten talade Finlands ambassadör i Rumänien och Moldavien Marjut Akola om Taiex ur en finsk beskicknings perspektiv.I anförandena betonades bland annat vikten av växelverkan vid Taiex-möten, vikten av att lyssna på mottagarförvaltningens behov samt expertisens och experternas centrala roll i verksamheten.Festseminariet avslutades med en videohälsning från kommissionären med ansvar för internationella partnerskap Jutta Urpilainen. Publikation ger verksamheten långvarigare synlighetNågra dagar före evenemanget publicerades Taiex festpublikation 25 vuotta asiantuntijayhteistyötä: Euroopan unionin TAIEX-ohjelma ja Suomi (25 år av expertsamarbete: Europeiska unionens Taiex-program och Finland). I publikationen gås Taiex utveckling igenom från det att programmet inleddes och fram till i dag, och publikationen fungerar därmed som ett grundläggande informationspaket om Taiex.Utöver en presentation av programmet innehåller publikationen en sammanfattning av Finlands deltagande i Taiex-verksamheten. Detta behandlas genom både antalet deltagare och den geografiska och tematiska inriktningen av verksamheten. Publikationen innehåller också korta kommentarer av de finländska experter och organisationer som deltagit i Taiex. Av kommentarerna kan man utläsa att deltagandet i Taiex har upplevts som nyttigt i Finland, och att det finns en bred kännedom om fördelarna av att delta.”Publikationen är avsedd för alla som är intresserade av Taiex verksamhet. Utöver att den innehåller en genomgång av Finlands deltagande, hoppas jag att den också uppmuntrar nya aktörer att komma med i verksamheten. I publikationen har man starkt velat lyfta fram hur våra deltagare har upplevt verksamheten. Det erbjuder ett erfarenhetsbaserat perspektiv för alla som själva funderar på att delta”, sammanfattar Eerikki Vainio. Nationell Taiex-samodnare (2019–2021) Eerikki Vainio, sakkunnig      Publikationen 25 vuotta asiantuntijayhteistyötä: Euroopan unionin TAIEX-ohjelma ja Suomi kan läsas i statsrådets publikationsarkiv Valto. Publikationen är på finska.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Världhälsoorganisationens (WHO) tionde världskonferens om hälsofrämjande ordnas virtuellt 13-15 december. Temat för konferensen är välfärd med betoning på kopplingarna mellan hälsa och välfärd och mellan ekonomi och miljö. Finland är en av konferensens finansiärer.Institutet för hälsa och välfärds överdirektör Markku Tervahauta leder Finlands delegation under konferensen.  Tervahauta representerar Finland i den panel som behandlar välfärdsekonomi och hållbar utveckling.  Hälsofrämjandet är en av grundpelarna i Finlands hälsopolitik, och ett prioriterat globalt hälsopolitiskt mål sedan länge. Finland anser att det är viktigt att lyfta fram kopplingen mellan välfärd och hälsofrämjande. Välfärdsekonomin byggs upp tack vare det hälsofrämjande arbete som gjorts i flera årtionden på alla politikområden. WHO har en central ställning när det gäller att föra fram det här synsättet.  Under konferensen utarbetar man fram ett uttalande om hur det politiska stödet för främjande av hälsa ska stärkas. Förra gången världskonferensen ordnades var år 2016.Registrera dig för att följa konferensen:
10th Global Conference on Health Promotion
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den färska Kulturarvsbarometern 2021 avslöjar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att bevara kulturarvet. Barometern visar vilka uppfattningar det finns om vad kulturarv och kulturmiljöer är nu och i framtiden samt hur man borde satsa på dem. Kulturarvsbarometern genomfördes för andra gången och är en medborgarenkät som ordnas av Museiverket, undervisnings- och kulturministeriet samt miljöministeriet.I den färska barometern ställdes för första gången frågor om framtidens kulturarv. Svaren återspeglar även vad som uppskattas i dag: mångformig och ren natur samt byggda miljöer, vars uppskattning är förknippad med till exempel deras ålder eller högklassiga arkitektur. Bland annat Saimen, trähusområden och förorter nämndes.Folk skulle vara beredda att även klassificera kommunikationsteknik i likhet med internet och sociala medier samt tekniska lösningar för att stävja klimatförändringen, allt från jordvärme till vindkraftverk, som kulturarv. Även saker som förknippas med det nordiska välfärdssamhället, såsom skolsystemet, hälso- och sjukvården samt jämlikheten, är framtida kulturarv för en del av respondenterna. Kulturarvet anses viktigt i synnerhet i de äldre åldersgrupperna. Bland respondenterna över 65 år anser 85 procent att frågan är antingen mycket eller ganska viktig, medan motsvarande andel bland dem som är under 30 år är 54 procent. Bland de yngre respondenterna kan en lätt intresseökning ses jämfört med föregående barometer. Respondenternas boendeort hade ingen särskilt stor inverkan på hur viktigt kulturarvet anses vara. Allt fler vill veta mer om kulturarvKulturarv ses så gott som enhälligt som något intressant och gemensamt som förenar människor. Nästan två av tre anser att kulturarvet är en viktig del av familjens och släktens förflutna. Fler än tidigare skulle vilja veta mer om kulturarv. Mer än en tredjedel skulle i högre grad än i nuläget vilja vara med och påverka vilket kulturarv som skyddas, och knappt en tredjedel vad som avses med kulturarv och vad det är.”Kulturarvet är en positiv resurs för ett bra samhälle som är levande och omger oss alla. Museiverket vill uppmuntra ännu fler att uppleva kulturarvet som sitt eget och delta i värnandet om det. Vi anser att det bästa sättet att värna om kulturarvet är att öka dess betydelse i människornas vardag”, säger Museiverkets generaldirektör Tiina Merisalo. Enligt barometern ser lite mindre än hälften, 46 procent, kulturarvet som en del av sin vardag. Att delta och sätta tid på att värna om kulturarvet har tappat lite i popularitet.Kulturarvet ger inkomster och intresserar turisterÖver hälften av respondenterna bedömer att kulturarvet ger den egna hemorten mer inkomster (en ökning med 11 procentenheter), och nästan hälften anser att kulturarvet är viktigt för framgången för olika näringar. Majoriteten av respondenterna (79 procent) bedömer att kulturarvet ökar den inhemska turismen. En möjlig orsak till resultaten kan vara det ökade intresset för närturismen och den inhemska turismen i och med coronapandemin. På den inhemska turismens popularitet inverkar även den ökade medvetenheten om klimatförändringen och ansvarsfull turism. Vid sidan om naturobjekt ser kulturarvet och kulturmiljöerna ut att bli trumfkort för turismen. Finländarnas vilja att använda tid och pengar för just kulturarvsturism har ökat klart: ökningen är 10 procentenheter jämfört med år 2017. Hela 80 procent vill se kulturarv när de reser.I och med den stora populariteten har naturobjekten utsatts för hårt slitage. Oron över objektens hållbarhet syns även i Kulturbarometerns resultat: allt fler anser att kulturarvsobjekt ska skyddas mot överdriven användning (en ökning med 6 procentenheter).Kulturarv ökar trivseln i bostadsområdenI Kulturbarometern utreddes för första gången kulturarvets betydelse för boendet: Majoriteten (76 procent) anser att kulturarv ökar trivseln i och värdet på bostadsområden. Två av tre anser att kulturarvet är viktigt också för områdenas rykte.Observationen får stöd av internationella undersökningar, där det har konstaterats att folk är beredda att betala mer för sin bostad om den finns i en kulturhistoriskt värdefull byggnad eller i ett historiskt område. Att värna om kulturarvet främjar hållbar utvecklingKulturarvet ses tydligt som en del av ett hållbart samhälle. Nästan två av tre anser att värnande om kulturarvet främjar hållbar utveckling. Frågan behandlades omfattande i enkäten med tanke på såväl den ekonomiska hållbarheten som miljöns och människans välbefinnande. 38 procent anser att bevarande av och värnande om kulturarvet bidrar till att bromsa klimatförändringen. En stor andel av finländarna (69 procent) tror att kulturarvet främjar människors välbefinnande. Ökningen jämfört med år 2017 är sju procentenheter.Kulturarvsbarometern berättar om uppskattningen av kulturarvetKulturarvsbarometern är en medborgarenkät som genomförs med regelbundna mellanrum och undersöker folks syn på kulturarvet och kulturmiljön. Barometern beskriver förändringar i attityderna. Den ger information till grund för beslutsfattande och forskning.Kulturarvsbarometern genomfördes för första gången år 2017. I den senaste barometern, som genomfördes år 2021, stärktes temana kring delaktighet, kulturturism och hållbar utveckling. I år utökades barometern med frågor om framtidens kulturarv. Teman för barometern är till exempel kulturarvets sociala och ekonomiska betydelse, delaktighet och ansvar, olika sätt att satsa på kulturarvet samt begreppen kulturarv och kulturmiljö samt den upplevda betydelsen och vikten av att bevara dem. Kantar TNS genomförde undersökningen i augusti 2021 på beställning av Museiverket, undervisnings- och kulturministeriet samt miljöministeriet. Totalt 2 031 personer svarade på enkäten. Gruppen som intervjuades representerade befolkningen över 18 år på det finländska fastlandet.Kulturarvsbarometern och materialet på svenska. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet publicerade i dag, den 13 december, utlandsfinländarstrategin för 2022–2026. Strategin innehåller mål och åtgärder för att bemöta utlandsfinländarnas servicebehov och för att i allt högre grad utnyttja utlandsfinländarnas egen kompetens.Cirka 300 000 finska medborgare bor utanför Finland. Enligt vissa uppskattningar finns det upp till 1,6–2 miljoner personer av finländsk härkomst ute i världen. – Genom utlandsfinländarstrategin vill vi stärka utlandsfinländarnas kontakter med och delaktighet i det finländska samhället. Syftet med åtgärderna enligt strategin är att Finland i fortsättningen ska kunna betjäna sina medborgare allt bättre oberoende av tid och plats och stödja den finländska identiteten och kulturen utomlands, säger inrikesminister Krista Mikkonen. Målen för och åtgärderna enligt strategin hänför sig till att
•    samordna utlandsfinländarfrågor inom statsförvaltningen
•    utveckla myndigheternas kommunikation som gäller utlandsfinländare
•    främja smidig skötsel av ärenden hos myndigheterna för utlandsfinländare
•    stärka utlandsfinländarnas finländska identitet, deras språk, kultur och finska medborgarskap
•    engagera utlandsfinländare att stödja näringslivet, exportfrämjande, forskning och hållbar utveckling
•    stärka utlandsfinländarnas delaktighet i samhället
•    göra återflyttningen lockande.– Bland utlandsfinländarna finns många experter som den finländska arbetsmarknaden behöver, och därför har vi velat försäkra oss om att de utlandsfinländare som planerar att återvända till hemlandet kan göra det så enkelt som möjligt, säger ministern.Utlandsfinländare deltog i beredningen av strateginBeredningen av den nya strategin styrdes av viljan att höra och engagera utlandsfinländarna själva. Strategin bygger bland annat på information som samlades in i samband med workshoppar för utlandsfinländare. I arbetet har dessutom beaktats resolutionerna från utlandsfinländarparlamentets session sommaren 2021.Vid beredningen utnyttjades också resultaten av Migrationsinstitutets omfattande enkätundersökning Föränderlig utlandsfinländskhet och utrikesministeriets utredning om referensländernas utlandsmedborgarpolitik.Arbetsgrupp följer genomförandet av strateginInrikesministeriet har en samordnande roll i utlandsfinländarnas ärenden inom statsförvaltningen. Utlandsfinländarstrategin är inrikesministeriets dokument som ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet har godkänt i ett skriftligt förfarande.De sju ministerier som deltagit i beredningen av strategin fortsätter att hålla kontakt och följa genomförandet av strategin i statsförvaltningens nya arbetsgrupp för utlandsfinländarfrågor. Arbetsgruppen sammanträder årligen under ledning av inrikesministeriet och granskar framstegen i fråga om åtgärderna. Under uppföljningsprocessen hörs Finland-Samfundet rf och Migrationsinstitutet, som också deltog i utarbetandet av strategin. Utifrån arbetsgruppens möten planeras årligen ett utlandsfinländarwebbinarium som samordnas av inrikesministeriet och ordnas i slutet av året. I mitten av strategiperioden, under första hälften av 2024, ska ministerarbetsgruppen diskutera hur genomförandet av utlandsfinländarstrategin framskrider. Beredningen av nästa strategi inleds i slutet av 2025.Vill du veta mer? Delta i presentationen av strategin den 15 decemberInrikesministeriet inbjuder utlandsfinländarna och andra intresserade att följa presentationen av strategin i livesändning på Facebook onsdagen den 15 december kl. 13. Evenemanget öppnas av inrikesminister Mikkonen. På plats för att presentera strategin och svara på frågor från publiken är specialsakkunnig Marja Avonius från inrikesministeriet och verksamhetsledare Tina Strandberg från Finland-Samfundet.Frågor om strategin och om beredningen och genomförandet av den kan skickas både under sändningen och på förhand via evenemangets sida på Facebook.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I utkastet till en proposition föreslås det att lagen om Senatfastigheter och Försvarsfastigheter, lagen om statens affärsverk och lagen om statens tjänstekollektivavtal ändras. Remisstiden är 10.12.2021–31.1.2022.Den föreslagna lagen ska innehålla bestämmelser om att statliga ämbetsverk och inrättningar i första hand ska hyra lokaler som ägs av staten och som är i affärsverkets besittning. De situationer där ett ämbetsverk eller en inrättning kan hyra sina lokaler direkt av en utomstående hyresvärd ska också anges i lag. Avsikten är att bestämmelserna kompletteras genom en förordning av statsrådet, som finns som bilaga till begäran om utlåtande.Bestämmelser om statlig hyrning av lokaler har inte tidigare utfärdats i lag, utan bestämmelserna har ingått i statsrådets förordning om förvärv, hyra, besittning och skötsel av statlig fastighetsförmögenhet. Bland annat riksdagens grundlagsutskott och riksdagens biträdande justitieombudsman har fäst uppmärksamhet vid detta, eftersom bestämmelser om de allmänna grunderna för statliga affärsverks verksamhet och ekonomi ska utfärdas genom lag. De paragrafer i förordningen som gäller hyrning av lokaler upphävdes den 13 december 2021.Dessutom föreslås det att lagen om statens affärsverk ändras så att man vid sidan av företagsekonomiska principer fogar grunderna för god förvaltning som principer som styr affärsverkens verksamhet. Bestämmelsen om utnämnande av en verkställande direktör för ett affärsverk föreslås bli upphävd i lagen om statens tjänstekollektivavtal eftersom bestämmelser om detta redan finns i affärsverkslagen. Dessutom föreslås vissa tekniska preciseringar i lagarna.Finansministeriet har redan tidigare i år tillsatt en arbetsgrupp för att bereda nödvändiga ändringar i bestämmelserna om statlig hyrning av lokaler. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 10 december 2021 tog utrikesministeriet hem en finländsk mamma och hennes fyra barn från Syrien. Alla fem har varit på lägret al-Hol. De omfattas nu av de finländska myndigheternas åtgärder.De finländska myndigheterna har enligt grundlagen en skyldighet att om möjligt trygga de grundläggande fri- och rättigheterna för de finländare, och i synnerhet de finländska barn, som hålls i läger i Syrien. Det enda sättet att trygga barnen rättigheter är att ta hem dem från Syrien.De fem repatrierade personerna hör till samma familj. Ett av barnen är myndigt, det yngsta är under fem år. Alla fem har varit på lägret al-Hol. Familjen togs till Finland via Turkiet i samarbete med de turkiska myndigheterna.Det var inte möjligt att ta hem endast barnen. Barnens bästa har prioriterats i all myndighetsverksamhet.Utrikesministeriet har sedan 2019 repatrierat 35 finländare som hållits i lägret al-Hol, varav 26 barn och nio vuxna. Det finns fortfarande ett tiotal finländare i syriska läger.Lägren i nordöstra Syrien utgör en allvarlig och långvarig säkerhetsrisk. Ju längre barnen vistas i lägren utan skydd och undervisning, desto svårare är det att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering.Utrikesministeriet försöker om möjligt ta hem även resten av de finländska barnen som finns i lägren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet ber om utlåtanden om strategin för immateriella rättigheter. Strategins vision är att den finländska regleringen av immateriella rättigheter år 2030 stöder innovationsverksamhet och kreativt arbete. Målet är att öka den ekonomiska välfärden och konkurrenskraften med beaktande av olika samhälleliga intressen på ett mångsidigt sätt.Arbets- och näringsministeriet inledde våren 2020 beredningen av en strategi för immateriella rättigheter, dvs. IPR-strategin (Intellectual Property Right). Den styrgrupp som ministeriet tillsatte fick sitt eget beredningsarbete slutfört i maj 2021. Utifrån styrgruppens förslag och remissvaren om det beredde arbets- och näringsministeriet ett utkast till statsrådets principbeslut i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet. Statsrådets principbeslut är förberedande beslut genom vilka statsförvaltningen ges anvisningar och riktlinjer för beredningen av ärenden. De slutliga besluten fattas av den myndighet som handlägger och bereder ärendet. Principbesluten har inga direkta följder för medborgarna. I principbeslutet om IPR-strategin fastställs de centrala åtgärder som olika ministerier och förvaltningar vidtar för att uppnå strategins mål. Utkastet till principbeslut har öppnats för en remissrunda fredagen den 10 december 2021. Immateriella rättigheter sporrar till forsknings- och innovationsverksamhet samt kreativt arbeteMed immateriella tillgångar avses egendom som inte är fysisk eller konkret. Det kan vara fråga om till exempel en teknisk uppfinning, form eller ett varumärke. De immateriella rättigheterna skyddar immateriella tillgångar. Immateriella rättigheter är alltså till exempel upphovsrätt, mönsterrätt, varumärke och patent.I regeringsprogrammet är målet att utveckla forsknings- och innovationsmiljön och öka de immateriella och materiella investeringarna. IPR-strategin är ett sätt att nå detta mål och den syftar till att utveckla kompetensen och förvaltningen i fråga om immateriella tillgångar. Utlåtanden kan lämnas fram till den 21 januari 2022 Utlåtandena ska lämnas in via Utlåtande.fi senast den 21 januari 2022. Alla intresserade kan lämna ett utlåtande. Om den som ger utlåtande inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet skickas per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på adressen kirjaamo.tem(at)gov.fi. Vi ber er använda diarienumret VN/6935/2020 som referens för utlåtandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi