NordenBladet — I lägesbilden beskrivs den allmänna lagstiftning som gäller digitalisering. Syftet med lägesbilden är att sammanfatta den lagstiftning som ska beaktas vid digitaliseringen av tjänsterna.Lägesbilden beskriver den allmänna lagstiftningen i fråga om utveckling och ordnande av digitala tjänster, dataskydd, data och datalager, uträttande av ärenden och kundrelationer samt grundläggande fri- och rättigheter.”Vårt mål var att lägesbilden kunde stödja dem som utvecklar digitala tjänster i beaktandet av lagstiftningen. Sådana här slags sammanfattningar av lägesbilden för den centrala allmänna lagstiftningen har inte tidigare funnits att tillgå”, berättar specialsakkunnig Tiina Lokka-Lepistö.Lägesbilden av den allmänna lagstiftningen drar upp riktlinjer för digitaliseringen. Organisationerna kan utnyttja lägesbilden när de digitaliserar sina tjänster, dock med hänsyn till att det inte är fråga om en uttömmande förteckning med stöd av vilken digitala tjänster kan produceras. Finansministeriet diskuterar gärna lägesbilden och eventuella utvecklings- och ändringsbehov tillsammans med organisationerna. Lägesbilden av lagstiftningen har utarbetats som en del av det arbete som utförs av den lagstiftningsarbetsgrupp som ingår i programmet för att främja digitalisering. Gruppen ska bland annat utreda frågor som gäller lagen, identifiera behoven att utveckla regleringen och ta initiativ till utveckling av lagstiftningen så att människor och företag ska kunna erbjudas offentliga digitala tjänster av hög kvalitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer godkände vid sitt möte den 14 december 2021 den första uppdateringen av den nationella FUI-färdplanen. Färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, som publicerades våren 2020, anger vägen till hållbar tillväxt och välfärd som bygger på kompetens, bildning, forskning och innovationer.Färdplanens mål och strategiska utvecklingsobjekt ändras inte. Genom vägkartans åtgärder höjs kompetensnivån, förbättras den finländska FUI-miljöns internationella attraktionskraft och uppmuntras företag till ökade FUI-investeringar i Finland. En ökning av FUI-verksamhetens volym och ambitionsnivå förutsätter en avsevärd nationell höjning av kompetens- och utbildningsnivån. I uppdateringen av FUI-färdplanen har man beaktat förändringarna i verksamhetsmiljön, responsen från FUI-aktörerna och andra intressentgrupper samt utredningar och arbetsgruppers översikter för utveckling av FUI-systemet.– Finland stöder sig på evidensbaserad kunskap och på utbildning och kompetens som bygger på sådan. Det handlar också om människorna som bedriver forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Hela sektorn behöver förutsägbarhet och utsikter för framtiden. Färdplanen är viktig inte bara med tanke på beslutsfattandet utan också ur forskningens perspektiv, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Åtgärderna i färdplanen gör forsknings- och innovationsmiljön attraktivare, gör forskarkarriären mer attraktiv och stöder rekryteringen av utländska experter. Utvecklingen och utvidgningen av partnerskapsmodellen fortsätter. Dess mål är att skapa starka forsknings- och innovationsmiljöer och partnerskap i Finland.– Finansieringsinstrumenten i partnerskapsmodellen, flaggskeppsprogrammet och lokomotivfinansieringen har fått ett positivt mottagande på FUI-fältet och feedbacken har varit uppmuntrande. Samarbetet mellan företag, högskolor och forskningsinstitut ska ytterligare stärkas och metoder sökas för att få små och medelstora företag, yrkeshögskolor samt andra som tillämpar och utnyttjar forskningen att delta, konstaterar näringsminister Mika Lintilä.FUI-politiken ska vara en del av alla riktlinjer och den offentliga sektorns verksamhet. Därför är det viktigt att stärka den offentliga sektorns egen innovationsförmåga och utveckla bl.a. forsknings- och innovationsvänlig lagstiftning och utnyttjandet av den som en del av FUI-verksamheten.Åtgärderna i den uppdaterade färdplanen ska genomföras eller inledas under denna regeringsperiod. Beredningen av uppdateringen av färdplanen har samordnats av undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet.Samtidigt med uppdateringen av FUI-färdplanen har en parlamentarisk arbetsgrupp tillsatt av statsrådets kansli begrundat en långsiktig ökning av den offentliga forsknings- och utvecklingsfinansieringen. Arbetsgruppen har utarbetat principer för utveckling av FUI-systemet och offentliggjort sitt enhälliga förslag om att skapa en långsiktig vision för FUI-finansieringen den 13 december 2021.Uppdaterad nationell färdplan för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (på finska)Pressmeddelande: Parlamentariska FUI-arbetsgruppen föreslår en finansieringslag för att höja forsknings- och utvecklingsfinansieringen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet fastställde i dag en förordning som tillåter stamvårdande jakt på varg från och med ingången av 2022. Jakt är en del av förvaltningsplanen för vargstammen som syftar till att trygga en livskraftig population och samtidigt tillgodose behoven hos de människor som bor i vargreviren.– Genom jakt ser vi till att människor kan känna sig trygga överallt i Finland, också i områden där det finns vargar. Vårt mål är att reglera vargstammens tillväxt, förebygga skador och förbättra acceptansen för varg, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar. Kvoten gäller inte vargar som avlivas på polisens order och inte heller vargar som elimineras med stöd av dispenser som viltcentralen beviljar på grund av skador eller hotad säkerhet.  Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art utanför renskötselområdet. Undantag är dock möjliga om jakten har ett tydligt mål och om det går att visa att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Jakten får inte riskera vargens gynnsamma skyddsnivå. Enligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år. Vargungarna föddes i april-maj, så att i slutet av året är populationen avsevärt större än i mars.Enligt Naturresursinstitutets prognosmodell finns det med 90 procents säkerhet 36-51 vargflockar i Finland.  Den kvot på fyra flockar som ingår i förordningen kommer inte att göra det svårare att bevara den gynnsamma skyddsnivån.Förordningen var ute på remiss fram till den 8 december och ministeriet fick sammanlagt 30 remissvar. En del av remissinstanserna var av den meningen att jakten ökar acceptansen av varg och minskar sociala konflikter, medan vissa tyckte att jakten riskerar den genetiska mångfalden. Remissvaren kan läsas i en sammansättning av svaren.Förordning

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Indexjusteringar har gjorts i avgifterna för småbarnspedagogik och inkomstgränserna. Från ingången av augusti 2022 är den högsta avgiften som tas ut för småbarnspedagogik 295 euro och den lägsta avgiften 28 euro.Avgiften för det andra barnet är högst 40 procent av avgiften för det äldsta barnet, dvs. högst 118 euro. Avgiften för de följande barnen är 20 procent av avgiften för det yngsta barnet.Lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken gäller inte privat småbarnspedagogik.Undervisnings- och kulturministeriets meddelande om vissa indexjusterade klientavgifter inom småbarnspedagogik (1087/2021)Lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016), FINLEXInkomstgränser och maximiavgifter för klientavgifter inom småbarnspedagogiken för närvarande samt från den 1 augusti 2022, UKM

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2021 har Finland varit ordförande för organisationen Freedom Online Coalition. Ordförandeskapet kulminerade i början av december i ett ministermöte med utrikesminister Pekka Haavisto som värd. Under mötet diskuterades läget och framtiden för ett öppet och säkert internet. Freedom Online Coalition är den viktigaste globala mellanstatliga organisationen som verkar för de mänskliga rättigheterna på internet. I sin verksamhet fokuserar organisationen på att utveckla regelverket för internet och digitalisering, på diplomatisk samordning och samarbete med det civila samhället, forskarsamhället och företagen.Under Finlands ordförandeskap har organisationens synlighet ökat i FN:s råd för mänskliga rättigheter, organisationens diplomatnätverk har sammanträtt i Genève (FN:s råd för mänskliga rättigheter), Paris (Unesco) och New York (FN). Det sistnämnda mötet ordnades i samarbete med Förenta staterna. Finland och Österrike har tagit initiativ till en arbetsgrupp i Silicon Valley, som främjar nätverk med företagsvärlden. Freedom Online Coalitions dialog med afrikanska medlemsländer och med Afrikanska unionens människorättsaktörer har stärkts genom olika evenemang i Afrika.Under ministermötet diskuterades förändringarna i internetvärlden under de senaste tio årenUtrikesministrarna från så gott som alla Freedom Online Coalitions 34 medlemsländer samlades till ministermötet för att diskutera ett fritt, öppet och rättvist internet. Den digitala revolutionen har skapat nya möjligheter till demokratiskt deltagande. Tack vare internet och digital teknik har det skapats nya sätt att tjäna sitt levebröd och få information. Det har utvecklats plattformar för påverkan där många olika röster kan göra sig hörda. Där kan medborgarna lättare ifrågasätta missförhållanden och orättvisor i samhället.Fastän mängden internetanvändare ökar finns det fortfarande en digital klyfta. Desinformation, mobbning och trakasserier på nätet, som drabbar bland annat kvinnor och ungdomar särskilt hårt, undergräver förtroendet för internet och för demokratin. När auktoritära stater använder internet för politiska syften är det viktigt att effektivt och i samråd med olika aktörer försvara ett internet där de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Freedom Online Coalition är viktigare än någonsinUtrikesminister Pekka Haavisto, som var värd för mötet, konstaterade att Freedom Online Coalitions roll som försvarare av de mänskliga rättigheterna nu är viktigare än någonsin. Bristande digital jämlikhet är inte ett problem enbart i förhållandet mellan det globala norr och syd, utan också inom Finland. Det är viktigt att beakta hur olika befolkningsgrupper, till exempel äldre, har tillgång till tjänster när samhället digitaliseras.Om internet är öppet och kompatibelt kan det förebygga globala motsättningar och stärka den regelbaserade internationella ordningen och respekten för de mänskliga rättigheterna.Freedom Online Coalition grundades 2011 på initiativ av Förenta staternas dåvarande utrikesminister Hillary Rodham Clinton och Nederländernas utrikesminister Uri Rosenthal. I sitt öppningstal vid årets ministermöte kritiserade Clinton kraftigt de stora it-företagen och konstaterade att de gör det möjligt för auktoritära stater att begränsa medborgarnas rättigheter. Genom sin verksamhet döljer företagen också kränkningar av de mänskliga rättigheterna för sina egna ekonomiska intressen.Clinton betonade vikten av att Freedom Online Coalition fortsätter sin verksamhet när världen förändras och behovet av att försvara demokratin mot växande auktoritära regimer ökar.I paneldiskussionen betonades att man i framtiden i allt högre grad ska upprätthålla förbindelser med länder som kämpar mot maktmissbruk på nätet. Det är också viktigt att knyta kontakter i utvecklingsländer och med företag, det civila samhället och forskarsamhället. Det är bra om Freedom Online Coalition vid behov kan ta ställning i situationer när de mänskliga rättigheterna kränks i något land.Helsingforsdeklarationen tar sikte på en jämlikare värld på 2020-taletVid ministermötet offentliggjordes Helsingforsdeklaration (Freedom Online Coalition 10th Anniversary Helsinki Declaration), som ska styra organisationens verksamhet under 2020-talet. I deklarationen, som utarbetats under Finlands ledning, bekräftar medlemsländernas utrikesministrar sitt engagemang för att försvara de mänskliga rättigheterna på internet.Medlemsländerna försvarar kraftfullt ett öppet, fritt och tryggt internet för alla och framhåller att digitaliseringen bör beakta de mänskliga rättigheterna. Länderna främjar dessa mål genom kraftigare påverkan i FN-organen och i regionala forum för mänskliga rättigheter och genom att fördjupa samarbetet med organisationens rådgivande nätverk.Kanada är ordförandeland i Freedom Online Coalition 2022. Under sitt ordförandeskap fokuserar Kanada särskilt på tillgång till internet, digital läskunnighet, medborgarinflytande och en säker webbmiljö för alla.Läs mer om Finlands ordförandeskap på utrikesministeriets webbplats. Läs mer på Freedom Online Coalitions webbplatsFreedom Online Coalitions deklaration (på engelska)Videoinspelning från mötet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands första välfärdsområdesval förrättas söndagen den 23 januari 2022. I valet väljs välfärdsområdesfullmäktige för 21 välfärdsområden. Mandatperioden för välfärdsfullmäktige börjar den 1 mars 2022 och fortsätter till den 31 maj 2025.Förhandsröstningstiden i Finland är 12–18 januari 2022 och utomlands 12–15 januari 2022. Många förhandsröstningsställen utomlands är dock öppna under en kortare tid än så.I välfärdsområdesvalet kan du rösta på en kandidat som har ställts upp i ditt eget välfärdsområde. Helsingforsborna röstar inte i välfärdsområdesvalet, eftersom staden även i fortsättningen ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet och eftersom Helsingfors inte är ett välfärdsområde.Hittills har kommunerna haft ansvaret för att ordna socialvård, hälso- och sjukvård och räddningsverksamhet. I fortsättningen är det välfärdsområdena som ansvarar för dem. Välfärdsområdena har självstyre och den högsta beslutanderätten utövas av välfärdsområdesfullmäktige.Kandidatansökningar ska lämnas in senast den 14 december kl. 16.Kandidatansökningarna ska lämnas in till välfärdsområdesvalnämnderna senast den 14 december före kl. 16. Välfärdsområdesvalnämnderna granskar ansökningarna och fastställer sedan kandidatuppställningen den 23 december. Kandidaternas uppgifter och kandidatnummer publiceras på webbplatsen valfinland.fi på kvällen den 23 december.Utvecklingen av coronaepidemin beaktas i valarrangemangenVälfärdsområdesvalet i januari 2022 förrättas med de arrangemang som epidemiläget kräver. Justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) beaktar utvecklingen av epidemiläget vid tiden för välfärdsområdesvalet. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är röstning så kallad lågriskverksamhet.Justitieministeriet har tillsammans med THL utarbetat anvisningar för valmyndigheterna om hur valet kan ordnas på ett säkert sätt trots coronaepidemin. Vid behov iakttas närmare anvisningar från de lokala hälsovårdsmyndigheterna.På webbplatsen valfinland.fi finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerheten vid röstning under den pågående coronaepidemin. Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett tillräckligt avstånd till andra. Valfunktionärerna ser till säkerheten på röstningsstället och hjälper väljarna att följa anvisningarna.Väljarna kan rådfråga centralvalnämnden i sin hemkommun om de specialarrangemang som vidtas.Anmälningar om rösträtt skickas ut i decemberMyndigheten för digitalisering och befolkningsdata skickar en anmälan om rösträtt till alla som har rätt att rösta. Som bilaga finns en förteckning över förhandsröstningsställena i den röstberättigades närområde samt information om välfärdsområdenas uppgifter.Anmälningarna om rösträtt sänds per post senast den 30 december 2021. Om den röstberättigade har uppgett att han eller hon tar emot myndighetsmeddelanden elektroniskt, skickas anmälan om rösträtt till webbtjänsten Suomi.fi.Det är lätt att ta reda på ditt röstningsställe och ditt välfärdsområdeEn förteckning över förhandsröstningsställena finns på justitieministeriets webbplats valfinland.fi. På valdagen den 23 januari får du rösta endast i den vallokal som anges i den rösträttsanmälan som du får med posten. Däremot kan du fritt välja var du förhandsröstar.Information om röstningsställenas adresser och öppettider får du också genom att ringa det avgiftsfria servicenumret för frågor som gäller valet. På svenska är numret till telefontjänsten 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770. Numret till WhatsApp-meddelandetjänsten för valet är 050 438 8730.Rösträttsregistret för välfärdsområdesvalet har hämtats ur befolkningsdatasystemet den 3 december 2021. Den röstberättigades bostadsort avgör inom vilket välfärdsområde och i vilken vallokal han eller hon kan rösta. Om du flyttar efter den 3 december avgörs välfärdsområdet och vallokalen enligt den ort där du tidigare bodde. Antalet röstberättigade i hela landet är cirka 3 933 000 personer. Information om vilket välfärdsområde en kommun hör till finns på social- och hälsovårdsreformens webbplats på adressen soteuudistus.fi. Uppgifter om valresultatet publiceras i takt med att rösträkningen blir klarPå valdagen kan man på webben följa hur den preliminära resultaträkningen framskrider. I resultattjänsten anges kandidaternas röstetal, partiernas röstetal och röstandelar enligt välfärdsområde och i hela landet.När kontrollräkningen har slutförts fastställer välfärdsområdesvalnämnderna valresultatet vid ett sammanträde som börjar senast kl. 18 onsdagen den 26 januari. De fastställda resultaten uppdateras på webbplatsen valfinland.fi under kvällen den 26 januari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om tillståndsplikt för förvärv av fastigheter i fråga om aktörer utanför EU- och EES-området trädde i kraft för två år sedan, och enligt försvarsministeriets utredning har den visat sig vara nödvändig.Fram till den 30 november 2021 hade försvarsministeriet tagit emot 1101 ansökningar om tillstånd för fastighetsförvärv. Före utgången av november hade 1059 beslut fattats. Till privatpersoner beviljades det 888 tillståndsbeslut och till företag och sammanslutningar 171 tillståndsbeslut.De största grupperna av sökande enligt nationalitet är medborgare i Ryssland, Ukraina, Kina, Förenta staterna, Schweiz, Storbritannien och Indien. Geografiskt fördelar sig de beviljade tillstånden tämligen jämnt mellan landskapen, men sett till nationalitet finns det skillnader i var de förvärvade fastigheterna är belägna. Merparten av fastigheterna har skaffats för boende- eller fritidsbruk. Cirka 80% av dem som beviljats tillstånd bor redan i Finland.Tillämpning av lagen om statens förköpsrätt på vissa områden har övervägts mindre än fem gånger under lagens giltighetstid, men alla dessa fall har resulterat i frivilliga köp. Affärerna har ingåtts mellan finländska aktörer och förköp har övervägts för att trygga Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets verksamhet och utveckla verksamheten.Tillståndslagarna har haft en förebyggande effekt på oegentligheter inom fastighetshandeln. Dessutom har försvarsministeriets lägesbild i fråga om ägandet av fastigheter förbättrats avsevärt. Enligt försvarsministeriet har också myndighetssamarbetet fungerat väl.Det behövs dock ytterligare preciseringar i både tillståndslagen och statens förköpslag. Utvecklingsobjekt är bland annat frågor som gäller tillgång till information, identifiering av kunder, finansieringskällor för fastighetsaffärer och nationell säkerhet.Målet är att utveckla lagstiftningen så att den genuint svarar mot de mål som ställts för dessa lagar och å andra sidan också mot framtida utmaningar. Försvarsministeriet har förberett sig på att beredningen av regeringspropositionen inleds våren 2022, om så fastställs.https://www.defmin.fi/files/5302/Forsvarsministeriets_utredning_till_forsvarsutskottet.pdf

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De ansvariga ministrarna för samhällsberedskap eller deras suppleanter från Danmark, Sverige, Norge, Island och Finland möttes idag på distans inom det s.k. Haga samarbetet. Videomötet leddes av den finska inrikesministern Krista Mikkonen och avslutar det finska Haga ordförandeskapet under år 2021.– Det senaste åren har visat att det finns behov för att ytterligare förstärka de nordiska ländernas förmåga att förebygga, hantera och följa upp olika allvarliga kriser och olyckor. Vi kan lära av varandra eftersom våra länder till stor del har liknande erfarenheter av hot, risker och sårbarheter som ligger till grund för arbetet med utvecklingen av en effektiv beredskap.  Till exempel klimatförändringar kan under de kommande åren leda till mer extrema och oförutsägbara händelser, säger Mikkonen.Haga samarbetet mellan Danmark, Island, Norge, Sverige och Finland är ett politiskt samarbete, som påbörjades 2009, med syfte att främja nordiskt samarbete kring samhällsberedskap. Samarbetet är uppkallat efter Haga slott i Sverige där samarbetet startade. Åtgärder efter lärdomar av covid-19 behandlas under de kommande årenUnder det finska ordförandeskapet har länderna fört vidare det nordiska samarbetet gällande skogs-och naturbränder, CBRNE-hot och nödnät. Med CBRNE-hot avses missbruk av kemiska ämnen, biologiska patogener, radioaktiva ämnen, nukleära och explosiva ämnen.Dessutom har man samarbetat tätare med den operativa nivån och förberett kommande prioriteringar för Haga-arbetet under 2022-2024 tillsammans med dem. Man har för avsikt att under de kommande åren behandla åtgärder efter lärdomar av covid-19 inom samhällsberedskapsområdet, klimatförändring och värdlandsstöd. Det nordiska civil-militära samarbetet har under året förstärkts och man ordnade ett gemensamt Haga- Nordefco (Nordic Defence Co-operation) möte i oktober i Helsingfors. 
Samhällsberedskapsfrågorna har behandlats på flera nordiska fora under det gångna året, speciellt i Nordiska ministerrådet (NMR) och Nordiska Rådet (NR).  Det är viktigt att vid behov samarbeta och koordinera dessa frågor för att undvika dubbelt arbete.  Mötesdeltagarna enades om att fortsätta arbetet med att stärka och utveckla det nordiska samarbetet inom samhällsberedskapsområdet under det isländska ordförandeskapet 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp på trepartsbasis beredde lagändringar som hänför sig till genomförandet av direktivet om balans i arbetslivet och familjeledighetsreformen. Dessutom granskade arbetsgruppen den nuvarande arbetslagstiftningen i förhållande till regeringens mål att förbättra jämställdheten i arbetslivet och familjerna.Arbets- och näringsministeriet tillsatte arbetsgruppen för mandatperioden 3 december 2019–31 december 2021. Arbetsgruppen överlämnade sitt betänkande till ministeriet den 14 december 2021. Arbetsgruppen föreslår inga ändringar i arbetslagstiftningen i fråga om punkterna i regeringsprogrammet. Betänkandet innehåller en reservation och ett kompletterande uttalande.Familjeledighetsreformen främjar ett jämställt arbetslivArbetsgruppen hade till uppgift att bereda de lagändringar som genomförandet av direktivet om balans i arbetslivet förutsätter och som hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde. I direktivet föreskrivs det om faderskapsledighet, föräldraledighet, ledighet för anhörigvård, flexibla arbetsarrangemang och rättsskydd för dem som tar ut familjeledighet och utnyttjar flexibla arbetstidsarrangemang. Det är fråga om minimikrav som syftar till att främja jämställdheten mellan könen i arbetslivet och möjligheterna att kombinera arbete och familj.Direktivet genomförs i Finland i samband med familjeledighetsreformen. Familjeledighetsreformen träder i kraft den 1 augusti 2022. Syftet med reformen är att öka jämställdheten både i familjernas vardag och i arbetslivet. Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden förbättras i och med att familjeledigheterna fördelas jämnare mellan två föräldrar. Detta påverkar också attityderna, vilket i sin tur kan minska diskrimineringen av kvinnor i arbetslivet.Arbetsgruppens granskning omfattar också flexibiliteten i arbetstiderna och anställningstryggheten för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighetArbetsgruppen utredde i enlighet med regeringsprogrammetmöjligheter till flextid som stöder möjligheterna att kombinera arbete och familj och att orka i arbetetskydd för visstidsanställda mot diskriminering på grund av graviditetförbättrad anställningstrygghet för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighet.I betänkandet konstateras att lagstiftningen i Finland redan nu möjliggör deltidsarbete. Dessutom förbättrar familjeledighetsreformen och genomförandet av direktivet om balans i arbetslivet möjligheterna för föräldrar till små barn att arbeta på deltid.Enligt arbetsavtalslagen omfattas gravida och de som utnyttjar sin rätt till familjeledighet redan nu av ett stärkt anställningsskydd. De som tagit ut familjeledighet har också efter återgången till arbetet en särskilt skyddad ställning. I jämställdhetslagen förbjuds diskriminering på grund av kön och missgynnande av någon på grund av graviditet, förlossning eller föräldraskap.Arbetsgruppen hade olika åsikter om huruvida bestämmelserna om diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet borde tas in i arbetsavtalslagen. I betänkandet föreslås dock inga ändringar i arbetsavtalslagen. Bekämpningen av diskriminering förutsätter att attityderna och praxisen i arbetslivet ändras. När det gäller eventuella behov att ändra jämställdhetslagen hör utredningen av ärendet till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet rekommenderar allmän flaggning på söndagen den 23 januari 2022 med anledning av välfärdsområdesvalet. Flaggningen börjar klockan 8 och slutar klockan 20, när vallokalerna stängs. Inrikesministeriet har bestämt att statens ämbetsverk och inrättningar ska flagga på valdagen. Ämbetsverken och inrättningarna ska flagga också i Helsingfors, även om välfärdsområdesval inte ordnas i Helsingfors.

Källa: Valtioneuvosto.fi