NordenBladet — Ett av målen för den nationella strategin för offentlig upphandling är att upphandlingen ska främja respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet. Därför har man i samarbete med Offentlig upphandling utarbetat minimiförpliktelser för ansvarstagande (Code of Conduct) som avses bli fogade till upphandlingsavtalen. I sådana fall förutsätts det att leverantören förbinder sig till att tillverkningen av produkten sker under förhållanden som är förenliga med de etiska reglerna.“Minimikraven på ansvarstagande i anbudsförfrågan tryggar arbetstagarnas rättigheter och samtidigt ansvarsfulla företags framgång i offentlig upphandling. Jag uppmuntrar upphandlande enheter att använda dem i synnerhet när det vid upphandlingen finns risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Jag tror att den modell för minimiförpliktelser som utarbetats av den offentliga förvaltningens inköpscentral Hansel bidrar till en ökad användning av dem”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Sociala risker ska identifieras innan upphandlingen inleds Det är viktigt att identifiera sådan upphandling av produkter eller tjänster som kan medföra en större risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet. Problem kan uppstå i den utländska produktionskedjan, men också i inhemsk serviceproduktion, till exempel inom byggnads-, städ- och restaurangbranschen. Till social hållbarhet hör att iaktta de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet och att främja och övervaka tillgodoseendet av dem i de olika skedena av produktionskedjan. I minimiförpliktelserna hänvisas bland annat till vissa av Internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner och FN:s konvention om barnets rättigheter.Förpliktelserna har utarbetats så att de kan tillämpas av alla upphandlande enheter. Upphandlande enheter är till exempel staten och kommunerna, och de iakttar upphandlingslagen i sin upphandlingsverksamhet.  Minimikraven på ansvarstagande publiceras senare också på svenska och engelska på Offentlig upphandlings webbplats. Finansministeriet, Kommunförbundet, Hansel och Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI ordnar webbseminarier om socialt hållbar upphandling år 2022. Webbseminarierna baserar sig på minimimålen för ansvarstagande och HEUNI:s tidigare guide Arbetsrelaterat utnyttjande och offentlig upphandling. Webbseminarierna ordnas den 18 januari och den 10 februari. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Användningen av information som uppkommer i samband med planläggning och tillstånd för byggande förändras. År 2024 införs ett datasystem för den byggda miljön, som samlar informationen i en nationellt interoperabel och maskinläsbar form.Datasystemet för den byggda miljön kommer att innehålla uppdaterad information från hela landet. De viktigaste användarna av systemet är de kommuner som producerar information. Också statens ämbetsverk, enskilda byggnadsägare, tillståndssökande och invånare som är intresserade av planläggning drar nytta av systemet.Ändringen påverkar inte ansvarsfördelningen i fråga om informationsproduktion, utan kommunerna ansvarar även i fortsättningen för planläggningen och tillståndsprocessen. I planläggningen och i tillstånden för byggande används i fortsättningen gemensamt definierade datamodeller som gör att informationen är interoperabel och kan röra sig smidigt från en organisation till en annan.Ett riksomfattande datasystem underlättar informationshanteringenTack vare datasystemet för den byggda miljön behöver informationen i fortsättningen inte lagras på flera ställen. Samarbetet mellan myndigheterna förbättras i och med att uppdaterad information förmedlas smidigare mellan de statliga myndigheterna och kommunerna och den manuella behandlingen av information minskar.I den första fasen 2024 kommer det nya datasystemet att innehålla information om bygglov, begränsningar och olika planer. Efter den första fasen kommer datasystemet och möjligheterna att använda det att utvidgas. I den första fasen är informationen i systemet i första hand sådan som den offentliga förvaltningen behöver i sin lagstadgade verksamhet. Informationen gör det möjligt att producera allt bättre offentliga tjänster och utveckla företagsverksamhet av olika slag.Ryhti-projektet för ett datasystem för den byggda miljön ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Budgeten för miljöministeriets och Finlands miljöcentrals projekt 2020–2024 uppgår till 19,6 miljoner euro. Investeringen på landsnivå betalar sig genom att informationen är bättre tillgänglig och av bättre kvalitet.Hur framskrider ändringen?Finlands miljöcentral har nu definierat vilken information som ska ingå i datasystemet i den första fasen, hur informationen ska röra sig och vilka kopplingar den har till andra system. Utifrån detta kommer Finlands miljöcentral att sköta upphandlingen i anslutning till genomförandet av systemet 2022. Samtidigt bereds en ny lag om datasystemet som har samband med den nya markanvändnings- och bygglagen. Lagarna avses träda i kraft 2024. Då kan också den första versionen av datasystemet tas i bruk.Digitaliseringen ändrar sätten att hantera, producera och utnyttja information om den byggda miljön. Ryhti-projektet har identifierat tiotals projekt inom olika förvaltningsområden som är beroende av att informationen om den byggda miljön förmedlas till dem. Det gäller att genom samarbete säkerställa en effektiv, digitalt säker och rättvis ändring.I början kommer ändringen att kräva extra arbete i kommunerna. En del kommuner har redan kommit långt i digitaliseringen av sina system. Ryhti-projektet samarbetar intensivt med kommunerna och erbjuder stödtjänster för att alla kommuner ska kunna delta.Ryhti-projektet på miljöministeriets webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Totalt tre har sökt tjänsten som överdirektör för Energimyndigheten. Överdirektören utnämns av statsrådet för minst fem och högst sju år. Samma person kan utnämnas till tjänsten som överdirektör för högst två mandatperioder i följd.Tjänsten har sökts av följande
Jan Kuokkanen
Simo NurmiEn av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.Ansökningstiden gick ut onsdagen den 15 december 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.Energimyndigheten utövar tillsyn över och följer el- och gasmarknaden och främjar dess funktion. Energimyndigheten främjar också energieffektiviteten och användningen av förnybar energi samt genomför uppgifter inom energi- och klimatpolitiken, utsläppshandeln och energieffektiviteten. Energimyndigheten hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Unescos mellanstatliga kommitté har under det pågående sammanträdet i Paris den 15 december upptagit fiolspelstraditionen från Kaustby i Unescos lista för representativt immateriellt kulturarv. Även den nordiska traditionen att bygga båtar på klink, som Finland lämnat in en ansökan om tillsammans med de övriga nordiska länderna, upptogs i förteckningen. Unescos listor över det immateriella kulturarvet omfattar redan över 600 kulturarv runtom i världen. I Finland svarar undervisnings- och kulturministeriet för ärenden som gäller det immateriella kulturarvet och Museiverket för verkställandet av konventionen. Museiverket samordnar också ansökningsprocesserna.Finlands första element i förteckningen är bastutraditionen, som upptogs i december 2020. Nu kompletteras den med fiolspel från Kaustby. Fiolspelstraditionen i Kaustby och verksamheten kring den utövas av hundratals amatörer på orten. En betydande faktor som bidragit till att traditionen framgångsrikt förts vidare från generation till generation är Näppäri-pedagogiken, som blivit internationellt berömd. Kaustby folkmusikfestival är det internationellt sett viktigaste evenemanget för finländsk folkmusik, och har årligen över 4 000 uppträdande, bland dem både professionella och amatörmusiker.  Finland ingår också i den samnordiska ansökan som gäller den nordiska klinkbåtstraditionen. Den klinkbyggda båten är en nordisk träbåtstyp som har varit i bruk i över tvåtusen år, och har haft stor betydelse för sjöfarten i alla de nordiska länderna. I stugvikarna i vårt land finns fortfarande flera hundratusen klinkbyggda rodd- och fiskebåtar.  Å andra sidan finns det bara ca 50 yrkesbåtbyggare i Finland.   Traditionen fogades till listan under sammanträdet i Paris den 14 december 2021. Ansökan har samordnats av Norge och samtliga nordiska länder, inklusive Åland och Färöarna, har medverkat. – Det immateriella kulturarvet är på många sätt grunden för vår kultur. Unescos förteckning beskriver på ett bra sätt dess mångfald. För Finlands del är en fiolspelet från Kaustby ett utmärkt exempel på vårt levande och välmående kulturarv, vid sidan av bastukulturen som valts till förteckningen redan tidigare. Mänskligheten delar också flera gemensamma färdigheter, så som den samnordiska klinkbåtstraditionen. Jag gläder mig åt att det immateriella kulturarvet får allt mer uppmärksamhet och uppskattning, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Bakgrund: Unescos konvention och förteckningar Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. I Finland svarar Museiverket för verkställandet av konventionen och samordnar även ansökningsprocesserna. Konventionsstaterna  ska vart sjätte år avge en  rapport till Unesco om skyddet av elementen. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för genomförandet och uppföljningen av konventionen för Unesco.Konventionen främjar skyddet av det immateriella kulturarvet och synliggör de olika levande traditionerna hos människor, gemenskaper och grupper. Det immateriella kulturarvet kan utgöras av t.ex. scenkonst, hantverksskicklighet, muntliga traditioner, sedvänjor i det sociala livet eller kunskaper, färdigheter och seder gällande  naturen och universum.Konventionen omfattar två listor över immateriella kulturarv samt ett register över god praxis. Syftet med listorna  är att synliggöra det levande arvet och att dela god praxis mellan olika länder. Före Unescos pågående sammanträde omfattade listorna 584 element i 131 länder. I år behandlas 60 ansökningar. I Finland samlas exempel på immateriella kulturarv i Wikiförteckningen över levande kulturarv.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands bilaterala utvecklingssamarbete med Afghanistan är avbrutet, men nu riktas medel till humanitär verksamhet och till att tillgodose människornas grundläggande behov. Finlands bistånd genomförs av FN och av civilsamhällesorganisationer. Det kanaliseras inte via talibanrörelsen och det stöder inte rörelsens verksamhet. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari fattade beslut om Finlands nya provisoriska strategi.FN bedömer att världens största kris utspelar sig i Afghanistan 2022. Det totala biståndsbehovet är över 7 miljarder euro. Enligt en uppskattning av FN:s utvecklingsfond (UNDP) kommer upp till 97 procent av afghanerna att leva i fattigdom före mitten av året. Landets ekonomi och basservice riskerar att kollapsa, vilket kommer att öka det mänskliga lidandet, nöden och instabiliteten ytterligare.För att kunna möta människors grundläggande behov, såsom behovet av näring, säkerhet och utkomst, krävs det utöver rent humanitärt bistånd också andra hjälpåtgärder. Därför har nu Finland för avsikt att ge afghanerna noggrant riktat och avgränsat bistånd genom FN och civilsamhällesorganisationer. Det traditionella mellanstatliga utvecklingssamarbetet är avbrutet eftersom Finland inte erkänner talibanförvaltningen. Finlands stöd kanaliseras alltså inte genom talibanrörelsen och stöder inte rörelsens verksamhet. Beslut om denna provisoriska strategi för 2022 fattades av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.”Det mänskliga lidandet i Afghanistan är enormt. Tillsammans med det internationella samfundet måste vi göra vårt bästa för att lindra det. Finlands stöd riktas till att trygga människors överlevnad och grundläggande behov och till att försvara de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnors och flickors, under den pågående krisen”, säger minister Skinnari.Strategin går ut på att Finland stöder sådana internationella aktörer och civilsamhällesorganisationer som fortfarande har förutsättningar att verka i landet och med vilka Finland kommit överens om gemensamma principer och riktlinjer. Finland strävar efter att fortsätta stödja sina långvariga partnerorganisationer i Afghanistan, till exempel UN Women och MSI Reproductive Choices. Medlen reserverade för Världsbankens återuppbyggnadsfond omfördelas bland annat till FN:s livsmedelsprogram WFP, barnfonden UNICEF och Världshälsoorganisationen WHO.Dessutom har Finland nyligen anvisat 4,9 miljoner euro, som var avsedda för långsiktigt utvecklingssamarbete, till humanitär mathjälp genom WFP.  Under hösten har Finland tredubblat sitt planerade humanitära bistånd till Afghanistan 2021.Den temporära strategin är samstämmig med de mål som Finlands partner ställt upp, till exempel EU:s planer och åtgärder. Afghanerna befinner sig i en extremt sårbar situation och behöver all hjälp de kan få. Det internationella samfundet samarbetar för att finna olika sätt att underlätta situationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har inlett ett lagprojekt vars syfte är att utvidga användningen av D-visum för längre vistelser till att omfatta studerande och forskare samt deras familjemedlemmar. Projektet är ett led i de åtgärder för främjande av den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen som regeringen drog upp riktlinjer för vid höstens budgetförhandlingar.– Vårt mål är att tredubbla antalet internationella studerande. Ett D-visum som utfärdas i samband med beviljandet av uppehållstillstånd gör det möjligt för en internationell studerande att resa till Finland snabbare än för närvarande. Detta i sin tur bidrar till att studierna kan inledas i tid. Vi anser också att det är viktigt att stärka Finlands roll och attraktionskraft inom det internationella forskarsamhället, säger inrikesminister Krista Mikkonen.I projektet försöker man i mån av möjlighet beakta också andra behov av att använda D-visum som kommit fram, till exempel beviljande av D-visum till personer som förlorat sitt uppehållstillståndskort. Vid arbets- och näringsministeriet bereds som bäst lagstiftning om certifierade arbetsgivare, vars arbetstagare är en annan eventuell målgrupp för D-visum.I lagprojektet utreds dock inte en mer omfattande användning av D-visum vid arbetskraftsinvandring och inte heller användningen av D-visum som ett så kallat jobbsökarvisum.I samband med projektet bereds dessutom ändringar i utlänningslagen som gör det möjligt för utrikesministeriet att bevilja uppehållstillstånd till barn till personer som hör till personalen vid diplomatiska beskickningar och konsulat fram till 20 års ålder. Syftet med ändringen är att säkerställa att familjerna får uppehållstillstånd för hela den tid de är utstationerade i Finland. Detta ligger i linje med internationell praxis.Det är fråga om den andra fasen av lagstiftningen om D-visumDet är fråga om den andra fasen av den lagändring som gäller D-visum. I den första fasen beredde utrikesministeriet införandet av ett nationellt D-visum för längre vistelser för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar. Mandatperioden för inrikesministeriets projekt är 15.12.2021–30.6.2022. Avsikten är att en regeringsproposition om detta överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt målet i programmet Artificiell intelligens 4.0 är den finländska industrins trumfkort år 2030 hållbarhet, förmåga till förnyelse, banbrytande teknik och lösningar som gör det möjligt att öka det positiva klimatavtrycket. Halvtidsrapporten sammanställer de konkreta målen och åtgärdsförslagen för att Finland ska nå visionen för artificiell intelligens 2030. Näringslivet omformas av den fjärde industriella revolutionen, det vill säga digitaliseringen av produktionen och tjänsterna och omställningen till en hållbar verksamhet som beaktar planetens gränser. Målet med programmet Artificiell intelligens 4.0 som startade 2020, är att Finland är banbrytare inom den digitala och gröna omställningen före 2030.– Vårt mål är att de finländska små och medelstora företagen ligger i täten för utvecklingen av digitaliseringen i internationella jämförelser. Den gröna och digitala omställningen är de viktigaste drivkrafterna bakom hållbar utveckling och ekonomisk konkurrenskraft. Programmet fokuserar särskilt på digitalisering av företagen inom tillverkningsindustrin och på förnyelsen av värdeskapandet, säger näringsminister Mika Lintilä.– Den finländska industrins trumfkort är hållbarhet, förmåga till förnyelse och banbrytande teknik. Vi har färdigheter att hålla oss bland de bästa länderna inom teknik och artificiell intelligens, men det kräver att vi redan i dag vidtar konkreta åtgärder som riktar sig långt in i framtiden, säger Jussi Herlin som är ordförande för programmet Artificiell intelligens 4.0.Under hösten 2021 har programmets tematiska underarbetsgrupper tillsammans med intressegrupperna specificerat målen och fastställt nyckelresultat samt de åtgärder och indikatorer som dessa kräver. Halvtidsrapporten innehåller underarbetsgruppernas resultat och fyra förslag som hjälper att uppnå visionen om Finland som föregångare inom den gröna och digitala omställningen 2030. 1. Finland ska investera i spetsteknikFör att Finland även framöver ska kunna vara bland de bästa när det gäller artificiell intelligens krävs det ökande satsningar på ny kompetens och ny spetsteknik, till exempel på dataekonomi, databaserat värdeskapande, högpresterande beräkning och teknik för samordning av nätverksteknik och AI. Utöver att utveckla kompetensen måste Finland i allt högre grad kunna locka till sig internationella högkvalificerade experter.2. Natursmart och digital teknik är nyckeln till  trippelvinst inom hållbar utvecklingNatursmart teknik innebär att företagen med sina produkter och lösningar skapar ekonomisk, social och miljömässig nytta för samhället. Att samtidigt satsa på natursmart och digital teknik ger Finland trippelvinst inom hållbar utveckling. Med trippelvinst avses ekonomisk, ekologisk och social nytta, det vill säga ökad affärsverksamhet, bättre sysselsättning och välfärd samt klimat- och miljöfördelar.3. Finländska företag föregångare inom digitalisering i internationella jämförelserSmå och medelstora industriföretag är kärnan i den finländska nationalekonomin. En hållbar utveckling av vår ekonomi beror stort på hur små och medelstora företag kan höja produktiviteten, förbättra konkurrenskraften och minska klimatavtrycket bland annat med hjälp av ny teknik.Hinder för den digitala utvecklingen i små och medelstora företag är till exempel knappa resurser, brådska i vardagen och brist på kompetens. Dessa hinder måste man försöka röja både inom den offentliga sektorn och i näringslivet.4. Finland medverkar aktivt i arbetet med att skapa EU:s strategier för artificiell intelligens, data och industriFinland bör arbeta aktivt för utvecklingen av artificiell intelligens och digitalisering i EU. Den finländska kompetensen bör göras synligare i EU, och Finland bör påverka aktivt bland annat de exportbranscher som är potentiella för oss.Programmet Artificiell intelligens 4.0 fortsätter arbetet nästa år genom att prioritera och precisera åtgärdsförslagen. Programmet fortsätter fram till mars 2023. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt första informationsmöte om klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald drog miljö- och klimatminister Emma Kari upp riktlinjer för hur Finland ämnar genomföra EU:s strategi för biologisk mångfald. Målet med strategin är att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030. Finland ska ingå ett åtagande om genomförandet av strategin före utgången av 2022.“Nästa år kommer vi att ta stora steg mot ett Finland där naturens utveckling går mot ett positivt håll då vi fastställer våra egna åtaganden gällande EU:s strategi för biologisk mångfald. Detta innebär ökat skydd och fler naturvårdsåtgärder”, sade miljö- och klimatminister Emma Kari.I början av året inleds arbetet i en arbetsgrupp med uppgift att definiera hur Finland ska förbinda sig att öka skyddsarealen, skydda gamla skogar samt restaurera och förbättra tillståndet för vissa livsmiljöer som är definierade i EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv. Genomförandet av åtagandena är en viktig del av åtgärderna för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.”Som en del av denna helhet har vi förbundit oss att skydda alla våra urskogar och naturskogar. Målet att skydda 30 procent av land- och havsytan inom EU utgör ramarna för skyddsnivån. Målet har inte fördelats mellan medlemsstaterna, men jag anser att Finland måste kunna uppnå minst det här”, konstaterade minister Kari.Det behövs mer finansiering för frivilligt skydd av skogar“Markägarna är intresserade av frivilligt skydd av skogarna. Till exempel i Norra, Östra och Mellersta Finland erbjuds fler objekt för skydd än vad som kan skyddas med tanke på finansieringen. Under denna regeringsperiod  har det införts frivilligt skydd också för skogarna i Norra Finland, och möjligheten till det borde i fortsättningen bli permanent i hela landet. Det behövs mer finansiering för skyddet av skogar”, sade minister Kari.Större satsning behövs framför allt i Södra Finland, där nätverket av skyddsområden är mer splittrat och skyddsområdena små, men mångfaldsvärdet å andra sidan är större. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet avslutas ut vid utgången av 2021. Digitaliseringen kan påskyndas i snabbare takt genom samarbete mellan de nordiska och de baltiska länderna än genom samarbete inom hela EU. Länderna i regionen kunde till exempel agera som testplattform för initiativ som behandlas i EU.Under Finlands ordförandeskap har ministerrådet börjat genomföra statsministrarnas vision från 2019, enligt vilken Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. De tre strategiska prioriterade områdena är ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Programmet för Finlands ordförandeskap har stött verkställandet av visionen. Dessutom har Finland i sitt program betonat vikten av samarbete och de baltiska ländernas betydelse som partners. Norge är ordförande år 2022.Pandemin har lyft fram betydelsen av samarbete mellan ländernaCovid-19-pandemin har lyft fram vikten av samarbete mellan länderna i en situation där man varit tvungen att fatta beslut bland annat för att begränsa människors rörlighet. Det har förts diskussioner om hur man i fortsättningen borde samarbeta i motsvarande situationer, till exempel i fråga om försörjningsberedskapen. Samarbetsministrarnas sammansättning har beställt en utredning av tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam med 12 rekommendationer för hur samarbetet mellan de nordiska länderna kan utvecklas i kristider. Rekommendationerna i utredningen utvärderas som bäst. Utredning om den nordiska civila beredskapenDigitaliseringssamarbetets tyngdpunkter är delaktighet, grön övergång och elektronisk identifieringI år har det under Finlands ledning inletts en ny fyraårsperiod i ministerrådet för digitaliseringsfrågor. Kommunminister Sirpa Paatero har varit ordförande för ministermötena i år. I sammansättningen deltar, till skillnad från de övriga ministerråden,  förutom de nordiska länderna också de baltiska länderna. Det ordnades två ministermöten under året, i mars och november.Året inleddes med beredningen av genomförandet av Digital North 2.0 -deklarationen. Vid ministermötet i mars godkändes en färdplan för 2021–2024. Som ordförande har Finland velat säkerställa att man ställer upp ambitiösa och konkreta mål för den nya perioden. Som strategiska prioriterade områden valdes digital rörlighet, innovationer och ansvarstagande. Digital delaktighet lyftes fram som ett av årets prioriterade områden och ett nytt delområde i samarbetet. Vid ministermötet i november gav ministrarna ett gemensamt uttalande om önskan att stärka samarbetet inom området i fråga. Främjandet av digital delaktighet ses som en förutsättning för en socialt hållbar, välmående och konkurrenskraftig nordisk och baltisk region. Redan i våras inledde man en utredning av lägesbilden i syfte att stödja utvecklandet av policyåtgärder och uppföljningsinstrument. Den digitala gröna övergången är ett annat nytt prioriterat område. Ämnet är aktuellt också inom EU, och övergången diskuterades vid de nordiska och baltiska ministrarnas möte i mars tillsammans med den ledande vice ordföranden, konkurrenskommissionären Margrethe Vestager. Vid ministermötet i november godkändes gröna datarymder som en ny åtgärd som främjas.Digital identitet är en central fråga bland annat när det gäller att främja gränsöverskridande digitala tjänster och uträttande av ärenden inom hela EU. Kommissionen lade sommaren 2021 fram ett förslag till europeisk digital identitet. Vid de nordiska och de baltiska ländernas ministermöte i november diskuterade man bland annat hur de nordiska och de baltiska länderna kan säkerställa att man i utvecklingen av den europeiska digitala identiteten i tillräcklig utsträckning beaktar de nordiska värderingarna och en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Ministerrådet för digitalisering genomför som bäst också projektet Nordic-Baltic Eid (NOBID), där man utvärderar olika sätt att stödja genomförandet. Vid finansministeriet pågår ett projekt för digital identitet, som i huvudsak ligger i linje med kommissionens förslag. Digital North 2.0 -deklarationenDeklaration om digital delaktighetProjektet för digital identitetSmidigare vardag genom gränsöverskridande informationsutbyteUnder Finlands ledning har man i år startat ett treårigt projekt, ”Världens smidigaste vardag mellan länder med hjälp av digitalisering”. Målet att främja digitalt gränsöverskridande informationsutbyte mellan myndigheter i Norden och Baltikum. Utgångspunkten för projektet är en gränsöverskridande vardag och smidigare informationsutbyte i anslutning till den. Som exempel kan nämnas uppgifter om studieprestationer samt väsentliga uppgifter om hälsa och recept. Sökbarheten hos information om lagstiftningen i ett annat land är också viktigt för att man till exempel kan driva företagsverksamhet i landet. Projektet granskar informationsutbytet i synnerhet utifrån dessa tre helheter. Syftet med projektet är att främja god praxis och välfungerande lösningar mellan myndigheter samt att skapa en gemensam verksamhetsmodell för att stärka och effektivisera informationsutbytet. Den första åtgärden är en lägesbildsutredning som publicerades den 30 november 2011. I utredningen konstateras att trots att informationsutbyte redan utvecklats mellan vissa länder och även om nödvändig digital infrastruktur redan finns, består utmaningen ofta i att de olika ländernas informationssystem ännu inte är kompatibla i tillräcklig utsträckning. En del av utmaningarna har också att göra med olikheterna i olika länders lagstiftning. Projektet analyserar nu resultaten av lägesbildsutredningen och planerar följande steg. Projektet är förvaltningsövergripande och medverkande är förutom finansministeriets förvaltningsområde även undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och justitieministeriets förvaltningsområden. Projektet leds av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.Finansministeriet tackar alla delaktiga för ett lyckat ordförandeskap i digitaliseringsfrågor – det viktiga arbetet fortsätter under Norges ordförandeskap med gemensamma teman.Projektet Världens smidigaste vardag med hjälp av digitalisering

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Upplevda historiska orättvisor och de psykosociala effekterna av dagens diskriminering är negativa inte bara för döva och teckenspråkiga och deras gemenskap, utan också för hela det finländska samhället. Utredningen, som publicerades den 15 december, skapar ett underlag för den nationella försoningsprocessen för de döva och teckenspråksgemenskapen inom ramen för programmet för statsminister Sanna Marins regering.I utredningen undersöktes de orättvisor som de döva och medlemmarna i teckenspråksgemenskapen upplever och gemenskapens erfarenheter i Finland från 1900-talet till i dag. Samtidigt gjordes en bedömning av förutsättningarna för att inleda sannings- och försoningsprocessen.Rashygien och strukturella orättvisorI forskningsmaterialet har de orättvisor som döva och teckenspråkiga upplevt delats in i två grupper. Bland de åtgärder som vidtagits av rashygieniska skäl och som syftade till att avlägsna dövhet finns bland annat äktenskapslagen, steriliseringar, aborter, förnekande av självbestämmanderätt, öronoperationer och avskaffandet av teckenspråk från undervisningen för döva. Strukturella orättvisor i samhället upptäcktes däremot i fråga om studiehandledning för döva och teckenspråkiga, i strukturella hinder som påverkar yrkesval, i utbildning, sysselsättning och arbetslivserfarenheter samt i tolkningstjänster och tjänster på teckenspråk.Åtgärdsrekommendationer för fortsättningen av processenUtredningen presenterar åtta åtgärdsrekommendationer för sannings- och försoningsprocessen som gäller de strävanden som riktats till att utrota dövhet och den teckenspråkiga kulturen och behandlingen av dessa strävanden. Enligt rekommendationerna bör deltagarna i processen bland annat garanteras lämpligt egenspråkigt psykosocialt stöd, centrala aktörer bör erbjudas utbildning innan de kommer överens om detaljerna i processen och i processen bör hänsyn tas även till perspektivet hos dem som handlade orätt inom den samhälleliga kontexten för respektive period.

Källa: Valtioneuvosto.fi