NordenBladet — I utkastet till en proposition föreslås det att lagen om Senatfastigheter och Försvarsfastigheter, lagen om statens affärsverk och lagen om statens tjänstekollektivavtal ändras. Remisstiden är 10.12.2021–31.1.2022.Den föreslagna lagen ska innehålla bestämmelser om att statliga ämbetsverk och inrättningar i första hand ska hyra lokaler som ägs av staten och som är i affärsverkets besittning. De situationer där ett ämbetsverk eller en inrättning kan hyra sina lokaler direkt av en utomstående hyresvärd ska också anges i lag. Avsikten är att bestämmelserna kompletteras genom en förordning av statsrådet, som finns som bilaga till begäran om utlåtande.Bestämmelser om statlig hyrning av lokaler har inte tidigare utfärdats i lag, utan bestämmelserna har ingått i statsrådets förordning om förvärv, hyra, besittning och skötsel av statlig fastighetsförmögenhet. Bland annat riksdagens grundlagsutskott och riksdagens biträdande justitieombudsman har fäst uppmärksamhet vid detta, eftersom bestämmelser om de allmänna grunderna för statliga affärsverks verksamhet och ekonomi ska utfärdas genom lag. De paragrafer i förordningen som gäller hyrning av lokaler upphävdes den 13 december 2021.Dessutom föreslås det att lagen om statens affärsverk ändras så att man vid sidan av företagsekonomiska principer fogar grunderna för god förvaltning som principer som styr affärsverkens verksamhet. Bestämmelsen om utnämnande av en verkställande direktör för ett affärsverk föreslås bli upphävd i lagen om statens tjänstekollektivavtal eftersom bestämmelser om detta redan finns i affärsverkslagen. Dessutom föreslås vissa tekniska preciseringar i lagarna.Finansministeriet har redan tidigare i år tillsatt en arbetsgrupp för att bereda nödvändiga ändringar i bestämmelserna om statlig hyrning av lokaler. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 10 december 2021 tog utrikesministeriet hem en finländsk mamma och hennes fyra barn från Syrien. Alla fem har varit på lägret al-Hol. De omfattas nu av de finländska myndigheternas åtgärder.De finländska myndigheterna har enligt grundlagen en skyldighet att om möjligt trygga de grundläggande fri- och rättigheterna för de finländare, och i synnerhet de finländska barn, som hålls i läger i Syrien. Det enda sättet att trygga barnen rättigheter är att ta hem dem från Syrien.De fem repatrierade personerna hör till samma familj. Ett av barnen är myndigt, det yngsta är under fem år. Alla fem har varit på lägret al-Hol. Familjen togs till Finland via Turkiet i samarbete med de turkiska myndigheterna.Det var inte möjligt att ta hem endast barnen. Barnens bästa har prioriterats i all myndighetsverksamhet.Utrikesministeriet har sedan 2019 repatrierat 35 finländare som hållits i lägret al-Hol, varav 26 barn och nio vuxna. Det finns fortfarande ett tiotal finländare i syriska läger.Lägren i nordöstra Syrien utgör en allvarlig och långvarig säkerhetsrisk. Ju längre barnen vistas i lägren utan skydd och undervisning, desto svårare är det att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering.Utrikesministeriet försöker om möjligt ta hem även resten av de finländska barnen som finns i lägren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet ber om utlåtanden om strategin för immateriella rättigheter. Strategins vision är att den finländska regleringen av immateriella rättigheter år 2030 stöder innovationsverksamhet och kreativt arbete. Målet är att öka den ekonomiska välfärden och konkurrenskraften med beaktande av olika samhälleliga intressen på ett mångsidigt sätt.Arbets- och näringsministeriet inledde våren 2020 beredningen av en strategi för immateriella rättigheter, dvs. IPR-strategin (Intellectual Property Right). Den styrgrupp som ministeriet tillsatte fick sitt eget beredningsarbete slutfört i maj 2021. Utifrån styrgruppens förslag och remissvaren om det beredde arbets- och näringsministeriet ett utkast till statsrådets principbeslut i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet. Statsrådets principbeslut är förberedande beslut genom vilka statsförvaltningen ges anvisningar och riktlinjer för beredningen av ärenden. De slutliga besluten fattas av den myndighet som handlägger och bereder ärendet. Principbesluten har inga direkta följder för medborgarna. I principbeslutet om IPR-strategin fastställs de centrala åtgärder som olika ministerier och förvaltningar vidtar för att uppnå strategins mål. Utkastet till principbeslut har öppnats för en remissrunda fredagen den 10 december 2021. Immateriella rättigheter sporrar till forsknings- och innovationsverksamhet samt kreativt arbeteMed immateriella tillgångar avses egendom som inte är fysisk eller konkret. Det kan vara fråga om till exempel en teknisk uppfinning, form eller ett varumärke. De immateriella rättigheterna skyddar immateriella tillgångar. Immateriella rättigheter är alltså till exempel upphovsrätt, mönsterrätt, varumärke och patent.I regeringsprogrammet är målet att utveckla forsknings- och innovationsmiljön och öka de immateriella och materiella investeringarna. IPR-strategin är ett sätt att nå detta mål och den syftar till att utveckla kompetensen och förvaltningen i fråga om immateriella tillgångar. Utlåtanden kan lämnas fram till den 21 januari 2022 Utlåtandena ska lämnas in via Utlåtande.fi senast den 21 januari 2022. Alla intresserade kan lämna ett utlåtande. Om den som ger utlåtande inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet skickas per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på adressen kirjaamo.tem(at)gov.fi. Vi ber er använda diarienumret VN/6935/2020 som referens för utlåtandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat anordnare av grundläggande konstundervisning sammanlagt 4 644 400 euro för grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandel. Understöd har beviljats till 83 huvudmän i syfte att trygga den verksamhet som försvårats på grund av coronapandemin.Understödet är avsett att stödja kontinuiteten i den grundläggande konstundervisningen och stärka förutsättningarna att ordna grundläggande konstundervisning. Det är fråga om ett allmänt understöd som beviljas som tilläggsfinansiering för att täcka läroanstaltens driftskostnader år 2021.Våren 2021 var situationen vid flera läroanstalter utmanande i och med att det svåra coronaläget fortsatte och antalet elever ytterligare minskade. Enligt uppgifter från sektorn fanns det då vid en del läroanstalter upp till 80 procent färre elever än under tiden före pandemin. I genomsnitt minskade elevantalet med cirka 30 procent i början av året.– Det är fint att man under höstterminen igen har kunnat ägna sig åt gemensamma aktiviteter inom den grundläggande konstundervisningen och att även nya elever har deltagit. Mitt i coronakrisen bär vi särskild omsorg om hur eleverna, familjerna och läroanstalternas personal orkar. Att den meningsfulla hobbyverksamheten kan fortsätta ökar välbefinnandet under undantagsförhållandena. Jag anser att det är ytterst viktigt att trygga en fortsatt verksamhet, säger minister Antti Kurvinen. Omfattningen av de sökandes verksamhet och deras verksamhetsförhållanden varierar, men coronapandemins konsekvenser som beskrivs i ansökningarna är i stor utsträckning enhetliga. För flera sökande har inkomstbortfallet orsakats dels av att intäkterna från elevavgifter har minskat, men också på grund av det minskade antalet föreställningar och uppträdanden och begränsningarna av antalet personer i publiken.Undervisningen har organiserats med beaktande av hälsosäkerhetsaspekter, t.ex. genom att minska gruppstorlekarna och genom nödvändiga anskaffningar av utrustning och material. Man har dels gått in för att omvandla undervisningslokalerna så att de fungerar bättre och dels hyrt mer utrymmen. Mindre grupper har delvis också medfört behov av att anställa extra arbetskraft. Städ- och vikariekostnaderna samt arbetsbördan inom förvaltningen har utan undantag ökat. Inom utsatt tid kom det in 83 ansökningar, vilket motsvarar 60 procent av de läroanstalter som omfattas av statsandelen per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Sökandena bestod av 23 kommunala och 60 privata utbildningsanordnare, och i deras läroanstalter studerar cirka 51 000 elever inom grundläggande konstundervisning.Av läroanstalterna omfattas 139, dvs. ca 30 procent, av statsandelen per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning.  Grundläggande konstundervisning ges inom musik, dans, bildkonst, mediekonst, cirkuskonst, ordkonst, arkitektur, teater och hantverk.  Vissa konstformer undervisas i huvudsak individuellt och vissa i grupper.Ett huvudsakligt verksamhetsställe eller en filial för läroanstalter inom den grundläggande konstundervisningen finns i ca 80 procent av kommunerna i Fastlandsfinland, men undervisningen är koncentrerad till Södra Finland; de tre största landskapen på basis av antalet huvudsakliga verksamhetsställen vid läroanstalter som ger grundläggande konstundervisning är Nyland, Birkaland och Egentliga Finland.  Ungefär hälften av läroanstalterna täcker över en tredjedel av sin budget med elevavgifter. Annan avgiftsbelagd verksamhet som ordnas utöver den grundläggande konstundervisningen ordnas av 70 procent av läroanstalterna (kurser, utbildningar, klubbverksamhet i skolorna).Beviljade understöd för behov av tilläggsfinansiering  på grund av coronapandemin till huvudmän för grundläggande konstundervisning som omfattas av statsandel per undervisningstimme 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:n ulkoministerit kokoontuvat Brysselissä maanantaina 13.12. Suomea kokouksessa edustaa valtiosihteeri Johanna Sumuvuori. Ulkoasiainneuvoston pääaiheita ovat EU-Afrikka suhteet, Keski-Aasia ja Venezuela. Lounastapaamisessa ulkoasianneuvosto keskustelee Qatarin varapääministerinä ja ulkoministerinä toimivan Sheikh Mohammed bin Abdulrahman Al-Thanin kanssa. Ulkoasiainneuvoston ajankohtaisina aiheina esillä ovat Valko-Venäjä, Varosha, Etiopia ja Ukraina.Utrikesrådet ska föra en omfattande diskussion om viktiga teman i samarbetet med Afrika, bland annat säkerhet, hälsa och demokratiutveckling. Avsikten är att förskjuta tyngdpunkten från den traditionella relationen med fokus på utvecklingssamarbete till ett verkligt politiskt och ekonomiskt partnerskap som är mångsidigt och jämlikt. EU bör vara en stark, pålitlig och konsekvent partner till Afrikanska unionen och de afrikanska länderna.Ministrarna ska också diskutera EU:s samarbete i Centralasien. Länderna i regionen har uttryckt sin oro över de regionala konsekvenserna för säkerheten på grund av situationen i Afghanistan, vilket har ökat behovet av samarbete, dialog och EU:s engagemang i regionen. Målen för EU:s samarbete i Centralasien bygger starkt på demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Finland stöder EU:s starka roll och ansträngningar att fördjupa samarbetet med länderna i regionen. Under mötet diskuteras regional- och lokalvalen i Venezuela som hölls den 21 november. Diskussionen ska gälla valens inverkan på läget i förhandlingarna mellan Venezuelas regering och opposition. EU har visat sitt stöd för civilsamhället i Venezuela och upprätthållit en dialog med både regeringen och oppositionen för att lösa den politiska krisen.Under ett inofficiellt lunchmöte träffar utrikesministrarna Qatars vice premiärminister och utrikesminister Sheikh Mohammed bin Abdulrahman al-Thani. Avsikten är att bland annat diskutera situationen i Afghanistan. Situationen för de mänskliga rättigheterna och gästarbetarna i Qatar är problematisk, men landet spelade en central roll i evakueringarna från Kabul i augusti och har gjort det möjligt att upprätthålla en dialog med talibanerna. Målet för samarbetet mellan EU och Qatar i Afghanistan är att förbättra den humanitära och socioekonomiska situationen i landet. Finland öppnade en ambassad i Doha, Qatar den 10 december. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet bereder en lagändring som säkerställer att offentligheten i fråga om löneuppgifter också gäller lönerna för tjänsteinnehavare och arbetstagare i välfärdsområdena. Utkastet till en regeringsproposition är på remiss mellan den 10 december 2021 och den 23 januari 2022.Alla har möjlighet att ge respons på lagändringen. Finansministeriet begär skilt sakkunnigutlåtanden av ministerierna, välfärdsområdena, statens revisionsverk, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inom kommun- och hälso- och välfärdsbranscherna, riksdagens justitieombudsman, dataombudsmannens byrå samt jämställdhetsombudsmannen. Reformen främjar lönetransparensen inom den offentliga sektornDen i lagutkastet avsedda offentligheten i fråga om välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas löneuppgifter motsvarar nuvarande praxis i kommuner och samkommuner samt vid statliga ämbetsverk och inrättningar. Löneuppgifterna för samtliga anställda hos staten, kommunerna och församlingarna är enligt matrikellagen tillgängliga för alla. Denna bestämmelse har varit i kraft sedan 1999. Regeringen har för avsikt att överlämna en proposition till riksdagen i början av februari 2022. Ändringen avses träda i kraft så snart som möjligt när de nya välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet den 1 mars 2022. Vid finansministeriet pågår också ett mer omfattande projekt för att uppdatera matrikellagen. Ministeriet utredde år 2020 behovet av att uppdatera matrikellagen, och en arbetsgrupp har utifrån detta arbete berett ett förslag. De nödvändiga författningsändringarna finslipas vid finansministeriet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Framgångsrika företag är en nyckel till välfärd i samhället. Regeringen vill öka företagens tillit till att det lönar sig att utveckla sin affärsverksamhet, anställa personal och investera i Finland. I regeringens principbeslut om företagande fastställs mål och åtgärder för att skapa ett så gynnsamt företagsklimat som möjligt.  Coronakrisen har gjort situationen avsevärt mycket svårare för i synnerhet små och medelstora företag. Därför är det särskilt viktigt att omvärlden uppmuntrar företagen till tillväxt och förnyelse. För att detta ska lyckas krävs bred diskussion om företagande och långsiktigt engagemang i frågan. ”Största delen av de nya arbetstillfällena har uppstått i små och medelstora företag som sysselsätter över 10 personer. Att det går bra för de små och medelstora företagen är så viktigt för Finland att stödjandet av företagens tillväxt och internationalisering bör beaktas i allt beslutsfattande, vilket regeringens principbeslut om företagande påminner om”, säger näringsminister Mika Lintilä. Gott företagsklimat lockar experter och investeringarSträvan med det principbeslut av statsrådet som nu sänds på remiss är att öka företagens tillit till att Finland är en god verksamhetsmiljö för företag. Ett mål är också att göra Finland mer attraktivt, så att internationella experter och studerande vill få jobb eller bedriva företagsverksamhet i Finland och så att utländska aktörer vill investera i Finland.I principbeslutet om företagande fastställs mål och åtgärder för att långsiktigt stödja företagens verksamhet inom olika förvaltningsområden. Beslutet baserar sig på den tidigare utarbetade strategin för företagande, där man identifierat utmaningar i samband med företagande och åtgärder för att hantera dem. I principbeslutet har samlats de viktigaste principiella åtgärderna som det ska dras upp politiska riktlinjer för. Det är sådana åtgärder som gäller flera ministerier och som förutsätter kontinuitet och beslut av hela statsrådet. Principbeslutet om företagande är i kraft 2022–2027.De små och medelstora företagens behov bör kommas ihåg i lagstiftningen”Den digitala och gröna omställningen öppnar upp stora möjligheter för företagen och hela Finland. Genom förutsägbar reglering, snabba tillståndsprocesser och sporrande skattepolitik kan vi stödja företagen, när de tar fram framtidens produkter”, understryker minister Mika Lintilä.  Målen med statsrådets principbeslut om företagande är att göra företagen mer tillväxtorienterade genom att påskynda hållbar tillväxt, sysselsättning och förnyelse i företagen med beaktande av i synnerhet den dubbla utmaning som den gröna och digitala omställningen innebär möjliggöra ett ökat antal arbetsgivarföretag samt eftersträva i synnerhet fler medelstora företag och internationalisering av små och medelstora företagöka utländska företags etableringar och investeringar i Finland sörja för att små och medelstora företags förutsättningar är konkurrenskraftiga och livskraftiga på lång sikt genom beskattningen stödja de mål som har satts för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken samt stödja konkurrenskraften och livskraften i hela Finland göra reglering och tillståndsförfaranden smidigare och få marknaden att fungera bättre stödja små och medelstora företags och särskilt nya företagares affärskompetens och nätverkande samt sporra företagare till kompetensutvecklingbeakta små och medelstora företags särdrag vid utvecklingen av arbetslagstiftningengöra den offentliga förvaltningens tjänster och kundkontakter mer kundorienterade säkerställa tillgången till finansiering genom utveckling av finansmarknadenförbättra små och medelstora företags arbetsgivarbild, kompetensledning och rekryteringskunskaper för att trygga tillgången till kompetent arbetskraft samt hjälpa företagarna att orka bättremöjliggöra flexibla övergångar mellan arbete och företagande, göra lagstiftningen tydligare och mer förutsägbar samt förbättra företagarnas sociala trygghetfrämja smidigare ägarbytenfå till stånd mera samarbete och dialog med intressentgrupperna över regeringsperioderna. Kommentarer om beslutet kan lämnas under december–januariPrincipbeslutet, som har beretts under hösten, finns nu till påseende på utlatande.fi, där remissyttranden om det kan lämnas under perioden 10 december 2021–21 januari 2022. Målet är att statsrådets principbeslut om företagande ska fattas under det första kvartalet 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har utrett tillvägagångssätt för att främja digitaliseringen av företag och sammanslutningar som en del av finansministeriets Program för främjande av digitalisering.Företagens och sammanslutningarnas övergång till digital ärendehantering har undersökts i ett och ett halvt år och utifrån observationerna har man format rekommendationer för utveckling av digitjänster och digistöd. Rekommendationerna har utarbetats i samarbete med myndigheter som producerar digitjänster. Som centrala observationer kan man lyfta fram sambandet mellan behovet av digistöd och tjänsternas kvalitet, behovet av enhetligt digistöd, beaktandet av olika stödbehov samt utvecklingen av digistödets praktiska genomförandesätt.Finansministeriet har beviljat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 1,8 miljoner euro för utveckling och pilotprojekt för den riksomfattande verksamhetsmodellen för digistöd som ska etableras år 2022. Finansieringen beviljades från Programmet för främjande av digitalisering. Ett av målen i programmet är att utvidga den riksomfattande verksamhetsmodellen för digistöd så att den även omfattar utvecklingen av digistöd för de som bedriver näringsverksamhet.Det digitala stödet hör till de åtgärder som främjar likabehandling i Sanna Marins regeringsprogram, med vilka man strävar efter att stärka individernas och samfundens delaktighet i samhället. Tjänsterna för digistöd hjälper till att använda digitala tjänster och enheter samt stöder utvecklingen av individers och samfunds digitala färdigheter. Utvecklingen av digitala färdigheter sänker också tröskeln att ta till sig och ta i bruk nya elektroniska tjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen torsdagen den 9 december utnämnde statsrådet en ny avdelningschef för utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning. Titta Maja. Foto: Robert NyblinStatsrådet har utnämnt den biträdande avdelningschefen, utrikesrådet Titta Maja, till avdelningschef för utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning för perioden 13.12.2021–31.8.2025.Maja har varit biträdande avdelningschef för utvecklingspolitiska avdelningen sedan 2020. Före det var hon enhetschef vid utrikesministeriets enhet för södra Asien 2018–2020. Maja var chefredaktör för tidningen Kauppapolitiikka 2017–2018. Hon tjänstgjorde vid Finlands ständiga representation i Genève som ansvarig tjänsteman för nedrustning och vapenkontroll 2015–2017, och året innan med frågor om mänskliga rättigheter. Maja har också erfarenhet av utrikesrepresentationen från Santiago de Chile, Tallinn och Europeiska unionens delegation i Brasília. Innan Maja kom till utrikesministeriet arbetade hon inom FN. Maja har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 2002. Hon är magister i samhällsvetenskaper.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Reformen av tjänsterna för äldre har framskridit till den andra fasen och ska nu behandlas i riksdagen. Syftet med reformen är att förbättra kvaliteten särskilt för de tjänster för äldre som ges i hemmet och att se till att tjänsterna är tillräckliga. Samtidigt vill man också öka boendeservicens mångsidighet. Propositionen är nästa steg i reformen av lagstiftningen om tjänster för äldre. Under den första fasen såg man bland annat över personaldimensioneringen för den vård som ges dygnet runt.Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2023 samtidigt som strukturreformen av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Service av god kvalitet och enligt individuella behovMålet för reformen är att äldre människor kan leva tryggt hemma och få de tjänster i hemmet som de behöver.Strukturen på den nuvarande hemservicen och hemvården enligt socialvårdslagen ändras. De tjänster som ska ges i hemmet föreslås i fortsättningen innefatta hemvård med hemsjukvård beroende på kundens behov och separata stödtjänster samt den nya trygghetsservice som föreslås.  Trygghetsservicen innebär att kunden får trygghetsutrustning, att alarm från kunder tas emot 24/7 och att en s.k. trygghetshjälpare bedömer hjälpbehovet och hjälper kunden. Hemvård ska ordnas enligt de äldres behov under alla tider på dygnet, också på natten.För att stärka resurserna inom hemvården föreslås bestämmelser som gäller planeringen av hembesök och användningen av teknik i hemvården.  Det föreslås dessutom bestämmelser om tryggandet av en tillräcklig personal inom hemvården och om åtgärder som ska vidtas när det är brist på arbetskraft. Man måste reagera omedelbart om det konstateras att personalresurserna inte är tillräckliga. Personalens tillräcklighet måste också följas upp kontinuerligt genom egenkontroll.Begreppet hemservice ska i fortsättningen endast gälla service för barnfamiljer, och det ska föreskrivas om barnfamiljers rätt till hemservice i en separat paragraf. Serviceinnehållet och villkoren för att få tjänsterna ändras inte. Genom ändringen lyfter man fram barnfamiljernas rätt att få hjälp hemma. Mångsidigare boendelösningar och mindre flyttandeSyftet med reformen är också att främja mångsidiga och flexibla boendelösningar.  Boendeservice innefattar tillfälligt boende och stödboende, och bestämmelserna om dem förblir till innehållet oförändrade. Dessutom innefattar boendeservice gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg. Begreppet gemenskapsboende ersätter det så kallade vanliga serviceboendet. Det boende som erbjuds i boendeenheten ska vara tillgänglighetsanpassat och tryggt, och kunden ska få bo i en lägenhet som motsvarar kundens behov och kunna delta i verksamhet som främjar socialt umgänge.  Tjänsterna ska erbjudas separat som hemvård eller övriga tjänster i hemmet, och enligt kundens behov. Tjänsterna kan tillhandahållas antingen delvis eller helt av enhetens egen personal, eller av en eller flera externa serviceproducenter inom den privata eller offentliga sektorn. Inom serviceboendet med heldygnsomsorg ska boendet och tjänsterna ordnas på samma sätt som för närvarande inom det effektiverade serviceboendet. Det ska finnas personal närvarande dygnet runt, och man ska följa den lagstadgade personaldimensioneringen inom tjänsterna för äldre.  Lägenheterna ska motsvara kundernas behov på samma sätt som inom gemenskapsboendet. Inom serviceboendet med heldygnsomsorg ska precis som nu också erbjudas fullt uppehälle utöver vården och omsorgen. Gemenskapsboendet och serviceboendet med heldygnsomsorg kan placeras i lokaler som hör till samma byggnadshelhet, och där får också finnas s.a.s. vanliga bostäder. Målet är att kunderna ska kunna få service hemma utan att flytta också när deras servicebehov förändras. Den långvariga institutionsvården för äldre personer ska avvecklas före utgången av 2027. En tillräckligt lång övergångsperiod säkerställer att man kan tillhandahålla ersättande tjänster. De kunder som fortfarande är i långvarig institutionsvård för äldre inom socialvården i början av 2028 ska i första hand överföras till det serviceboende med heldygnsomsorg som motsvarar det nuvarande effektiverade serviceboendet.  

Källa: Valtioneuvosto.fi