NordenBladet — Statsrådet har tillsatt delegationen för intern kontroll och riskhantering för mandatperioden 1.1.2022–31.12.2024.”Delegationen för intern kontroll och riskhantering har en central roll när det gäller att ordna och utveckla den interna kontrollen och den tillhörande riskhanteringen”, konstaterar statsrådets controller Jaana Kuusisto, som förordnats till ordförande för delegationen. Närmare bestämmelser om uppgifterna för delegationen, som är verksam i anslutning till finansministeriet, finns i förordningen om statsbudgeten. Delegationen följer upp, utvärderar, samordnar, utvecklar och strävar efter att säkerställa att förfarandena inom den interna kontrollen utnyttjas i styrningen av verksamheten och ekonomin. Delegationen är i egenskap av ett förvaltningsövergripande samarbetsforum mellan olika myndigheter en central aktör i fråga om riskhantering och ökande av kännedomen om intern kontroll i allmänhetsamordnande av bästa praxismöjliggörande av kunskapsbaserat beslutsfattande. Delegationen följer upp och bedömer läget när det gäller organiseringen av den interna revisionen, verksamhetens kvalitet och resultat, utnyttjandet av den i ledningen och styrningenmetoderna för och den allmänna utvecklingen av den interna revisionen. Delegationen ska också följa och bedöma situationen i fråga om oegentligheter och brott som hänför sig till statliga medel eller statens egendom eller till medel eller egendom som staten ansvarar församordna och utveckla förfarandena för uppföljning och bedömning samt rapporteringen om missbruk och fel bereda förslag till rekommendationer och ge utlåtanden i frågor som gäller verksamhetsområdet.Delegationens sammansättningOrdförande för delegationen är statsrådets controller Jaana Kuusisto från finanscontrollerfunktionen vid finansministeriet. Vice ordförande är statsrådets biträdande controller Esko Mustonen, likaså från finanscontrollerfunktionen.Delegationens medlemmar och ersättare:Meri-Tuulia Pitkänen, enhetschef, statsrådets kansliersättare Antti En, specialsakkunnig, statsrådets kansli
 Risto Hakoila, ekonomidirektör, utrikesministerietersättare Pirjo Tulokas, förvaltningsdirektör, utrikesministeriet
 Kaisa Sistonen, revisionsdirektör, justitieministeriet ersättare Maija Säkäjärvi, ledningens sakkunnig, justitieministeriet
 Kari Santalahti, säkerhetschef, inrikesministerietersättare, Kati Korpi, ekonomi- och planeringsdirektör, inrikesministeriet
 Kristiina Olsson, ekonomidirektör, försvarsministerietersättare, Elina Saarimaa, specialsakkunnig, försvarsministeriet
 Juha Halonen, budgetråd, finansministerietersättare Jan Holmberg, ekonomichef, finansministeriet
 Heli Iirola, konsultativ tjänsteman, finansministerietersättare Toni Tiala, konsultativ tjänsteman, finansministeriet
 Sari Korpimies, revisionsråd, undervisnings- och kulturministerietersättare Pasi Rentola, ekonomidirektör, undervisnings- och kulturministeriet
 Jukka Nummikoski, ekonomidirektör, jord- och skogsbruksministerietersättare Tuija Laukkanen, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet
 Pasi Ovaska, regeringsråd, enhetsdirektör, kommunikationsministerietersättare Pirjo Karttunen, överinspektör, kommunikationsministeriet
 Ville Autero, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministerietersättare Taina Vähimaa, ekonomichef, arbets- och näringsministeriet
 Mikko Staff, ekonomidirektör, social- och hälsovårdsministerietersättare Niina Sipiläinen, enhetschef, social- och hälsovårdsministeriet
 Timo Jaakkola, ekonomichef, miljöministerietersättare Jorma Partanen, revisionsråd, miljöministeriet
 Väinö Viherkoski, biträdande direktör, statens revisionsverkersättare Riitta-Liisa Heikkilä, direktör, Statens revisionsverk
 Tanja Wistbacka, biträdande direktör, Statskontoretersättare Olli Ahonen, biträdande direktör, Statskontoret
 Heikki Launiemi, ledande sakkunnig i riskhantering, Folkpensionsanstaltenersättare Johanna Aarnio, ledande analytiker, Folkpensionsanstalten
 Tuija Kuusisto, informationsförvaltningsråd, finansministeriet / ledningsgruppen för informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen (Vahti).Ersättare Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig, VAHTI-generalsekreterare, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata / ledningsgruppen för informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen (VAHTI).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljö- och klimatminister Emma Kari ordnade det första informationsmötet om klimat- och naturkrisen onsdagen den 15 december. Temat för mötet var genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald och betydelsen av att skydda skogarna.Syftet med de regelbundna informationsmötena är att öka förståelsen för förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen och att lyfta fram lösningar för att bekämpa kriserna. Utöver minister Kari håller också forskare anföranden vid mötena.En inspelning från informationsmötet finns på Youtube.Vilka teman vill du att ska behandlas vid kommande möten? Tyck till i vår enkät!

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har i dag utlyst understöd som företag, kommuner, organisationer och andra aktörer kan ansöka om för projekt som främjar koldioxidsnålhet i den byggda miljön. Det totala finansieringsbeloppet uppgår till en miljon euro och ansökningstiden går ut den 11 februari 2022.“En tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp kommer från byggande och byggnader. Detta betyder att en minst lika stor del av klimatlösningen ska kunna hittas inom den byggda miljön. Det finns gott om pengar för att stöda effektiva idéer och nya initiativ, och vi bjuder in alla att delta i det gemensamma klimatarbetet”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Finansieringen är en del av miljöministeriets och Business Finlands gemensamma program för en koldioxidsnål byggd miljö, där det under åren 2021–2023 görs en satsning på sammanlagt 40 miljoner euro på klimatarbetet inom den byggda miljön. Finansiering beviljas i sammanlagt sju ansökningsomgångar.Finansieringen kommer från EU:s återhämtningsfacilitet. Riktlinjerna för den nationella användningen av faciliteten drogs upp i programmet för hållbar tillväxt i Finland som gavs ut i maj 2021.Miljöministeriet välkomnar mångsidiga och innovativa ansökningarMiljöministeriets finansiering beviljas för forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt där man testar och utvecklar nya metoder för begränsning av klimatförändringar eller anpassning till dem. Projektet kan ha samband med exempelvis energieffektivitet, byggnadsmaterial, utveckling av processerna för planering och byggande eller utveckling av kunskapsbasen och kompetensen på området.Miljöministeriets understöd kan sökas av företag, kommuner, föreningar, forskningsinstitut eller andra sammanslutningar som har goda projektidéer för utveckling av en koldioxidsnål byggd miljö. Målet är att resultaten av projekten ska kunna utnyttjas öppet.Ansökningstiden börjar den 16 december 2021 och går ut den 11 februari 2022 kl. 16.15.Anvisningar och ansökningsblankett för miljöministeriets understödFörsta ansökningsomgången väckte stort intresse  Den första ansökningsomgången för finansiering från programmet startades av Business Finland hösten 2021 och den väckte stort intresse inom målgruppen för understödet, det vill säga företag som eftersträvar internationell tillväxt samt forskningsorganisationer som stöder dem.”Vi var glatt överraskade av det stora intresset. Vi fick cirka sextio ansökningar för sammanlagt cirka 18 miljoner euro inom den utsatta tiden. Bland de sökande finns såväl enskilda företags utvecklingsprojekt som företagsgruppers och forskningsinstituts gemensamma projekt. Innehållet i ansökningarna är mångsidigt, även om många av idéerna och företagen ännu befinner sig i ett preliminärt skede. De bästa ansökningarna konkurrerar på allvar om finansiering för att skapa effektiva koldioxidsnåla lösningar”, berättar Virpi Mikkonen från Business Finland.Åren 2021–2022 kan projekt finansieras med sammanlagt cirka 17 miljoner euro.Anvisningar och ansökningsblankett för Business FinlandsfinansieringKommande ansökningsomgångarFöljande tidsfrist för ansökan om finansiering via Business Finland är den 31 mars 2022. Finansiering för 2023 utlyses också redan under hösten 2022 och finansieringsbesluten fattas i början av 2023. År 2023 har Business Finland uppskattningsvis 15 miljoner euro att dela ut för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Business Finland inleder dessutom åtgärder för att främja export och internationalisering under 2022.Miljöministeriets nästa ansökningsomgång inleds enligt planerna i början av sommaren 2022.Utöver pengar ges möjlighet till att bilda nätverk och partnerskapProgrammet för en koldioxidsnål byggd miljö erbjuder utöver finansiering en plattform för utveckling av ett omfattande samarbete mellan aktörerna inom branschen och för utbyte av bästa praxis.”Vårt mål är att skapa ett gemensamt positivt fenomen där hela branschen vill vara med och utveckla och utnyttja nya lösningar som främjar koldioxidsnålhet i den byggda miljön i Finland och på exportmarknaden”, säger Teemu Lehtinen som valts till programmets projektchef. Han är verkställande direktör för den allmännyttiga föreningen KIRAHub som ska sätta fart på en hållbar digitalisering av den byggda miljön.KIRAilmasto.fi: Läs mer om programmet för en koldioxidsnål byggd miljö och delta i arbetet (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Polisens tillståndsavgifter ändras för 2022. Priset på pass sjunker, men priserna på andra tillstånd kommer i huvudsak att stiga. Priset på identitetskort ändras inte. Bakom ändringarna ligger kostnadsmotsvarigheten för tillstånden. Enligt lagen ska de avgifter som tas ut för tillstånden motsvara kostnaderna för beviljandet av tillstånden.Till skillnad från tidigare år har kostnadsmotsvarighetskalkylerna för 2022 gjorts enligt tillståndsgrupp. Bakgrunden till detta är rekommendationerna från Statens revisionsverk, Polisstyrelsen och inrikesministeriets interna granskning enligt vilka kostnadsmotsvarigheten för tillstånden ska bestämmas enligt grupp. Enligt kostnadsmotsvarighetskalkylen överskrider intäkterna från resedokumenten (t.ex. pass) kostnaderna för verksamheten, men i fråga om andra tillstånd är situationen den motsatta. Principerna för prissättningen av tillstånd har inte ändrats jämfört med tidigare år.Coronapandemin har påverkat viljan att resa och antalet passansökningarCoronapandemin, som började 2020, har påverkat människors vilja att resa och därigenom antalet ansökningar om pass och identitetskort. I fjol höjdes priset på pass eftersom efterfrågan var liten till följd av coronapandemin.Antalet passansökningar väntas dock öka nästa år. Om ansökan om pass anhängiggörs traditionellt genom ett besök på polisstationen, sjunker avgiften från 58 euro till 50 euro eftersom antalet ansökningar förväntas öka och avgiften för passcertifikatet sjunker. Prisskillnaden jämfört med pass som söks elektroniskt ändras inte: priset på pass som söks elektroniskt är i fortsättningen 44 euro.  Priset på pass för personer som deltagit i Finlands krig ändras inte. I avgifterna för identitetskort föreslås inga ändringar. Avgifterna för identitetskort justerades redan i augusti 2021.Höjningar av avgifter för vapentillstånd, tillstånd inom säkerhetsbranschen och tillstånd till penninginsamlingPriserna på vapentillstånd som beviljas av den lokala polisen och tillstånd i vapenbranschen som beviljas av Polisstyrelsen stiger, eftersom intäkterna av tillstånden för närvarande inte täcker kostnaderna för beviljandet av tillstånden. Exempelvis stiger priset på vapentillstånd som beviljas av den lokala polisen från 90 euro till 105 euro.  Priset på näringstillstånd i vapenbranschen höjs från 375 euro till 400 euro.Även priserna på tillstånd som beviljas för den privata säkerhetsbranschen stiger. Bland annat stiger priset på godkännande som väktare från 48 euro till 55 euro. Priset på näringstillstånd för säkerhetsbranschen höjs från 375 euro till 400 euro.Prishöjningar görs också när det gäller till exempel lotteritillstånd, tillstånd till penninginsamlingar, anmälan om offentlig tillställning och andra enskilda tillstånd och anmälningar. I fråga om penninginsamlingar stiger till exempel priset på anmälan om småskalig insamling från 55 euro till 63 euro och priset på årsanmälan från 100 euro till 120 euro.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat tio religiösa sommarevenemang sammanlagt 1 068 347 euro. Syftet med understödet är att trygga tillgodoseendet av religionsfriheten genom att stödja ordnandet av religiösa sommarevenemang som har försvårats eller förhindrats på grund av restriktioner och rekommendationer till följd av coronapandemin.Understöd beviljades endast till etablerade religiösa sommarevenemang vars huvudsakliga innehåll hänför sig till området för religionsfrihet. Evenemanget skulle också nå medlemmar av ett religiöst samfund i stor utsträckning, dvs. vara ett riksomfattande evenemang.Understöd beviljades Finlands Fridsföreningars Centralförening rf (Sommarmötet), Herättäjä-yhdistys ry (Herättäjä-juhlat), Helsinki Islam Keskus (Iftar- och Ramadan-festerna), Finlands Evangelisk-lutherska Folkmission rf (Folkmissionsdagarna), Punsar Bönehusförening r.f. (Sommarmötet), Suomen luterilainen evankeliumiyhdistys ry (Evankeliumijuhla), Parikanniemisäätiö ry (Orpokotijuhlat), Hengen uudistus kirkossamme ry (KesäSpirit), Lutherstiftelsen (sommarfesten) och Pohjois-Suomen Islamilainen yhdyskunta (Eid- och Ramadan-festerna).– För många är de religiösa sommarevenemangen årets höjdpunkt där man träffar vänner och lär känna nya människor kring ett gemensamt tema. De är viktiga också med tanke på de religiösa samfundens ekonomi, eftersom samfunden med intäkterna från dem kan driva och utveckla sin verksamhet. Syftet med understöden är att täcka det underskott som uppstått för samfunden när evenemangen inte har kunnat ordnas i full utsträckning under coronaepidemin, konstaterar minister Kurvinen.Beviljade understöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vecka 49 konstaterades över 10 500 nya coronavirusfall i Finland. Incidensen under 14 dygn har fortsatt att öka och uppgick i slutet av vecka 49 till 360 per 100 000 invånare. Det görs cirka 145 000 tester per vecka. Fram till den 15 december 2021 har sammanlagt 34 bekräftade Omikronfynd konstaterats i Finland. Dessutom har en tydlig stigande trend konstaterats i de preliminära screeningundersökningarna. Behovet av sjukhus- och intensivvård är fortsättningsvis påtagligt stort i hela landet.Under de två senaste veckorna (48–49) rapporterades 360 nya smittfall per hundratusen invånare. Under veckorna 46–47 förekom 279 nya smittfall per hundratusen invånare. Det effektiva reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 1.0–1.1 (sannolikhetsintervallet 90 %). Uppskattningen har hållit sig på samma nivå i flera veckor. I slutet av vecka 49 (12.12.2021) vårdades sammanlagt 171 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem 119 på bäddavdelningar och 52 på intensivvårdsavdelningar. Förra veckan togs det in sammanlagt 137 nya coronapatienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården.Förra veckan togs 36 nya coronaviruspatienter in på intensivvård. Under de senaste fyra veckorna har antalet nya coronaviruspatienter som tagits in på intensivvård varierat mellan 32 till 39 patienter per vecka.Totalt 1 446 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats till registret över smittsamma sjukdomar fram till den 15 december. Under två veckors tid (1. –15.12.) har sammanlagt 98 nya dödsfall rapporterats och av dem var 78 procent (76 st.) över 70 år.Fram till den 15 december har 87,4 procent av 12 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone den första vaccindosen, 82,9 procent har fått minst två vaccindoser och 11,5 procent har fått tre vaccindoser.Under vecka 49 togs det över 145 700 coronatester. I stället för ökningen av antalet tester under tidigare veckor, har antalet tester nu sjunkit något från föregående vecka. Vecka 48 gjordes cirka 153 300 coronatester. Av de tester som togs förra veckan var 7,2 procent positiva. Veckorna 46–48 var andelen 6,2–6,3 procent.
Kriterierna för samhällsspridning uppfylls i 17 områden: Landskapet Åland samt Södra Karelens, Södra Österbottens, Södra Savolax, Helsingfors och Nylands (HUS), Egentliga Tavastlands, Mellersta Österbottens, Mellersta Finlands, Kymmenedalens, Lapplands, Länsi Pohja, Birkalands, Norra Österbottens, Päijänne-Häme, Satakunta, Vasa och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesbilden uppdateras varje vecka på Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbsida Lägesöversikt om coronaviruset. En omfattande uppföljningsrapport publiceras varannan vecka på torsdag eftermiddag på webbsidan Hybridistrategins uppföljningsrapport. Institutet för hälsa och välfärd kommer i fortsättningen att publicera de viktigaste uppgifterna om uppföljningen av coronaepidemin på en ny rapporteringssida. Den nya sidan ersätter den nuvarande coronakartan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland deltar med 125 miljoner euro i påfyllnaden av Internationella utvecklingsfonden IDA, som hör till Världsbanksgruppen. Finansieringsrundan har tidigarelagts för att stödja de fattigaste länderna, som drabbats hårt av coronaviruspandemin.Nästan 50 givarländer och företrädare för utvecklingsländer har enats om en påfyllnad av Internationella utvecklingsfonden (International Development Association, IDA) för perioden 2022–2025. Totalt uppgår givarländernas finansiering till ca 93 miljarder US-dollar, varav ca 24 miljarder dollar är medel för utvecklingssamarbete. Resten av finansieringspaketet består av återbetalningar av utvecklingsländernas tidigare lån och av marknadsfinansiering. Internationella utvecklingsfonden, som är en del av Världsbanksgruppen, beviljar mjuka lån och gåvofinansiering till de allra fattigaste utvecklingsländerna. IDA främjar hållbar utveckling och motverkar fattigdom och ojämlikhet i världen. I arbetet betonas rättigheterna och ställningen för personer med funktionsnedsättning, kvinnor och flickor samt kampen mot och anpassningen till klimatförändringar. IDA stöder också ökad sysselsättning, näringar, välfärd, förvaltningens kapacitet och beskattningsförmåga i utvecklingsländerna.”Genom multilaterala finansinstitut, som IDA, kommer Finland åt att påverka innehållet i betydande finansieringshelheter. Finland har under förhandlingarna framhållit åtgärder mot och anpassning till klimatförändringar och frågor som gäller jämställdhet och funktionsrätt”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.De deltagande staterna förhandlar om fondens finansiering vart tredje år. På grund av coronaviruspandemin tidigarelades denna finansieringsrunda med ett år, för att stödja de utvecklingsländer som drabbats hårt av pandemin. Under den föregående finansieringsperioden stödde Finland fonden med 114 miljoner euro, vilket betyder att det nu utlovade gåvobiståndet är cirka 10 procent större än senast.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett av målen för den nationella strategin för offentlig upphandling är att upphandlingen ska främja respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet. Därför har man i samarbete med Offentlig upphandling utarbetat minimiförpliktelser för ansvarstagande (Code of Conduct) som avses bli fogade till upphandlingsavtalen. I sådana fall förutsätts det att leverantören förbinder sig till att tillverkningen av produkten sker under förhållanden som är förenliga med de etiska reglerna.“Minimikraven på ansvarstagande i anbudsförfrågan tryggar arbetstagarnas rättigheter och samtidigt ansvarsfulla företags framgång i offentlig upphandling. Jag uppmuntrar upphandlande enheter att använda dem i synnerhet när det vid upphandlingen finns risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Jag tror att den modell för minimiförpliktelser som utarbetats av den offentliga förvaltningens inköpscentral Hansel bidrar till en ökad användning av dem”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Sociala risker ska identifieras innan upphandlingen inleds Det är viktigt att identifiera sådan upphandling av produkter eller tjänster som kan medföra en större risk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet. Problem kan uppstå i den utländska produktionskedjan, men också i inhemsk serviceproduktion, till exempel inom byggnads-, städ- och restaurangbranschen. Till social hållbarhet hör att iaktta de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet och att främja och övervaka tillgodoseendet av dem i de olika skedena av produktionskedjan. I minimiförpliktelserna hänvisas bland annat till vissa av Internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner och FN:s konvention om barnets rättigheter.Förpliktelserna har utarbetats så att de kan tillämpas av alla upphandlande enheter. Upphandlande enheter är till exempel staten och kommunerna, och de iakttar upphandlingslagen i sin upphandlingsverksamhet.  Minimikraven på ansvarstagande publiceras senare också på svenska och engelska på Offentlig upphandlings webbplats. Finansministeriet, Kommunförbundet, Hansel och Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI ordnar webbseminarier om socialt hållbar upphandling år 2022. Webbseminarierna baserar sig på minimimålen för ansvarstagande och HEUNI:s tidigare guide Arbetsrelaterat utnyttjande och offentlig upphandling. Webbseminarierna ordnas den 18 januari och den 10 februari. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Användningen av information som uppkommer i samband med planläggning och tillstånd för byggande förändras. År 2024 införs ett datasystem för den byggda miljön, som samlar informationen i en nationellt interoperabel och maskinläsbar form.Datasystemet för den byggda miljön kommer att innehålla uppdaterad information från hela landet. De viktigaste användarna av systemet är de kommuner som producerar information. Också statens ämbetsverk, enskilda byggnadsägare, tillståndssökande och invånare som är intresserade av planläggning drar nytta av systemet.Ändringen påverkar inte ansvarsfördelningen i fråga om informationsproduktion, utan kommunerna ansvarar även i fortsättningen för planläggningen och tillståndsprocessen. I planläggningen och i tillstånden för byggande används i fortsättningen gemensamt definierade datamodeller som gör att informationen är interoperabel och kan röra sig smidigt från en organisation till en annan.Ett riksomfattande datasystem underlättar informationshanteringenTack vare datasystemet för den byggda miljön behöver informationen i fortsättningen inte lagras på flera ställen. Samarbetet mellan myndigheterna förbättras i och med att uppdaterad information förmedlas smidigare mellan de statliga myndigheterna och kommunerna och den manuella behandlingen av information minskar.I den första fasen 2024 kommer det nya datasystemet att innehålla information om bygglov, begränsningar och olika planer. Efter den första fasen kommer datasystemet och möjligheterna att använda det att utvidgas. I den första fasen är informationen i systemet i första hand sådan som den offentliga förvaltningen behöver i sin lagstadgade verksamhet. Informationen gör det möjligt att producera allt bättre offentliga tjänster och utveckla företagsverksamhet av olika slag.Ryhti-projektet för ett datasystem för den byggda miljön ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Budgeten för miljöministeriets och Finlands miljöcentrals projekt 2020–2024 uppgår till 19,6 miljoner euro. Investeringen på landsnivå betalar sig genom att informationen är bättre tillgänglig och av bättre kvalitet.Hur framskrider ändringen?Finlands miljöcentral har nu definierat vilken information som ska ingå i datasystemet i den första fasen, hur informationen ska röra sig och vilka kopplingar den har till andra system. Utifrån detta kommer Finlands miljöcentral att sköta upphandlingen i anslutning till genomförandet av systemet 2022. Samtidigt bereds en ny lag om datasystemet som har samband med den nya markanvändnings- och bygglagen. Lagarna avses träda i kraft 2024. Då kan också den första versionen av datasystemet tas i bruk.Digitaliseringen ändrar sätten att hantera, producera och utnyttja information om den byggda miljön. Ryhti-projektet har identifierat tiotals projekt inom olika förvaltningsområden som är beroende av att informationen om den byggda miljön förmedlas till dem. Det gäller att genom samarbete säkerställa en effektiv, digitalt säker och rättvis ändring.I början kommer ändringen att kräva extra arbete i kommunerna. En del kommuner har redan kommit långt i digitaliseringen av sina system. Ryhti-projektet samarbetar intensivt med kommunerna och erbjuder stödtjänster för att alla kommuner ska kunna delta.Ryhti-projektet på miljöministeriets webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Totalt tre har sökt tjänsten som överdirektör för Energimyndigheten. Överdirektören utnämns av statsrådet för minst fem och högst sju år. Samma person kan utnämnas till tjänsten som överdirektör för högst två mandatperioder i följd.Tjänsten har sökts av följande
Jan Kuokkanen
Simo NurmiEn av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.Ansökningstiden gick ut onsdagen den 15 december 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.Energimyndigheten utövar tillsyn över och följer el- och gasmarknaden och främjar dess funktion. Energimyndigheten främjar också energieffektiviteten och användningen av förnybar energi samt genomför uppgifter inom energi- och klimatpolitiken, utsläppshandeln och energieffektiviteten. Energimyndigheten hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. 

Källa: Valtioneuvosto.fi