Nya lagar förbättrar säkerheten vid idrottsevenemang

NordenBladet — Nya lagar ska förbättra säkerheten vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. Torsdagen den 16 december stadfäste republikens president lagen om Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang samt lagen om ändring av lagen om sammankomster. Om ikraftträdandet av lagarna bestäms genom statsrådets förordning i början av 2022.Europarådets konvention syftar till att skapa en trygg miljö utan störningar och en positiv stämning vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. – Enligt konventionen ska man vid anordnandet av evenemang beakta åtgärder som samtidigt tryggar deltagarnas hälsa och välbefinnande, ett evenemang utan störningar och skapar en välkomnande miljö. Detta uppnås bland annat genom att uppdatera bestämmelserna om säkerhetsarrangemangen och den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemang, säger Jouko Huhtamäki, konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet.Den senaste konventionen är från 1985. Syftet med den nya konventionen är att förbättra åskådarnas säkerhet genom att beakta de erfarenheter och den goda praxis man fått i anknytning till ordnande av och säkerheten vid idrottsevenemang sedan den senaste konventionen trädde i kraft. För att uppnå målet ska också olika aktörer som medverkar i evenemangen inkluderas i större utsträckning. Dessutom ändras lagen om sammankomster så att vissa bestämmelser om beredskaps- och krisplanering i konventionen ska beaktas i samband med de tillställningar som avses i konventionen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Lintilä: Elproduktionen vid Olkiluoto 3 inleds under vintern

NordenBladet — Strålsäkerhetscentralen (STUK) har den 16 december 2021 beviljat Industrins Kraft Abp (TVO) tillstånd för kriticitets- och lågeffekttest, vilket innebär att bolaget för första gången kan inleda en kärnreaktion i reaktorn i Olkiluotos kärnkraftsenhet tre (OL3).
STUK övervakar uppstarten av reaktorn och lågeffektesterna på plats i Olkiluoto. Industrins Kraft ökar succesivt effekten i reaktorn. Industrins Kraft behöver STUKs tillstånd för att öka effekten till över fem procent av reaktorns fulla kapacitet, samt för att öka effekten till över 30 och 60 procent.
Under testerna med låg effekt infasas kraftverksenheten ännu inte i det riksomfattande elnätet. Enligt Industrins Kraft kommer elproduktionen för första gången att anslutas till riksnätet i januari 2022. Efter provdriften inleds förberedelserna för anläggningens regelbundna elproduktion och kommersiella bruk med full effekt, som skulle börja i juni 2022.“Vi närmar oss det ögonblick då OL3 börjar producera stora mängder sådan utsläppsfri inhemsk elektricitet som vårt samhälle som elektrifieras verkligen behöver. När anläggningen fungerar med full kapacitet kan den årligen producera cirka 13 terawattimmar el. Detta innebär en betydande ökning av självförsörjningsgraden av el. OL3 höjer den årliga produktionen av inhemsk el till nästan 80 terawattimmar, så att självförsörjningsgraden blir rejält över 90 procent “, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. Säkerheten under anläggningens hela livscykel måste stå i fokus för verksamheten
 
”Det viktigaste vid driften av kärnkraft är att sörja för anläggningens säkerhet. Under byggprocessen och ibruktagandet av OL3 har man inte i något skede gjort kompromissat säkerheten. Det är Industrins Kraft som i egenskap av tillståndshavare ansvarar för anläggningens säkerhet, och STUK är den myndighet som övervakar detta”, påpekar Lintilä.
OL3 är den första kärnkraftverksenheten i världen vars kärnavfallshantering i sin helhet har planerats och ordnats redan i ibruktagningsskedet. Det använda bränslet från enheten placeras i berggrunden på Olkiluoto, i Posivas slutförvaringsanläggning som är den första av sitt slag i världen. Statsrådet beviljade den 7 mars 2019 kraftverksenheten OL3 drifttillstånd enligt 20 § i kärnenergilagen, och tillståndet är i kraft till den 31 december 2038. Strålsäkerhetscentralen (STUK) beviljade anläggningsenheten laddningstillstånd den 26 mars 2021. Den planerade drifttiden för OL3 är minst 60 år. Dess tekniska livslängd kan dock vara betydligt längre än så.OL3 blir den största kraftverksenheten på den nordiska och baltiska elmarknaden. När anläggningen drivs med full effekt, producerar den el med en kapacitet på 1 600 megawatt. Detta minskar de inhemska växthusgasutsläppen med miljontals ton samtidigt som andelen utsläppsfri elproduktion i Finland stiger till över 90 procent. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Arbetsgrupp ska bedöma domstolarnas framtida behov

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bedöma utvecklingstrenderna inom rättsskipningen. Arbetet ska ligga till grund för rättspolitiken i de kommande regeringsprogrammen och regeringsperioderna.Arbetsgruppen har till uppgift att bedöma utvecklingstrenderna inom domstolsväsendet och vilka ärenden som i framtiden behandlas av domstolarna. Arbetsgruppen ska också diskutera eventuella rättssäkerhetsproblem och hur de kan lösas.Dessutom bedömer arbetsgruppen domstolarnas framtida roll, organisering och uppgifter. Bedömningen gäller bland annat möjligheterna att fördela mål smidigare mellan domstolarna. Arbetsgruppen ska inte bereda förslag om att inskränka eller skära ner det nuvarande domstolsnätverket.Arbetsgruppen ska också bedöma bestämmelserna om domstolarnas verksamhet och oberoende med tanke på hur tidsenlig och tillräcklig regleringen är.Viktigt att trygga rättsstaten och rättsvårdenEn orsak till arbetet är att i takt med att samhället förändras och utvecklas blir också de ärenden som domstolarna ska behandla mer komplicerade. Därför måste domstolsväsendet utvecklas enligt de nya kraven på rättskipningsuppgifterna. Ett fungerande domstolsväsende har en central roll som en del av rättsstaten och när det gäller att tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna, de mänskliga rättigheterna och rättsskyddet på ett jämlikt sätt.Arbetsgruppens mandattid går ut i slutet av juni 2022. Utöver arbetsgruppens bedömning pågår flera andra utrednings- och forskningsprojekt som gäller rättsstaten och rättsväsendet. Justitieministeriet bereder bland annat en rättsvårdsredogörelse där målet är att ge beslutsfattarna en övergripande och uppdaterad bild av rättsvårdens tillstånd i Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Försvarsministeriet beslutade om partnerskapsavtalsenliga beställningar av årsarbeten

NordenBladet — Försvarsministeriet har gett Försvarsmakten fullmakt att upphandla stödtjänster för livscykeln hos system av Combitech Oy, Insta Group Oy och Patria Aviation Oy. Dessutom har försvarsministeriet gett Försvarsmakten fullmakt att upphandla flygpetroleum och tillhörande tjänster av Neste Markkinointi Oy. Det totala värdet av upphandlingarna överstiger 180 miljoner euro och den sysselsättande verkan är 635 årsverken.Avtalet om stöd och underhåll mellan Försvarsmakten och Combitech omfattar livscykelstödtjänster i anslutning till flygmateriel och system inom Försvarsmaktens militära luftfart, system inom sjöförsvaret, system för spaning, övervakning, ledning samt system för utbildning och datasäkerhet. Leveranserna sker i regel år 2022. Värdet av upphandlingen utan moms är cirka 7,9 miljoner euro och upphandlingens sysselsättande verkan är cirka 35 årsverken.De upphandlingar som görs hos Patria Aviation Oy är sådana beställningar som avses i Patrias och Försvarsmaktens strategiska partnerskapsavtal och som gäller stödtjänster inom militär luftfart, sjöförsvar samt system för underrättelse, övervakning och ledning. Värdet av upphandlingarna utan moms är cirka 122,35 miljoner euro och upphandlingens sysselsättande verkan inom landet är cirka 550 årsverken. Leveranserna sker huvudsakligen åren 2022-2025.Insta Group Oy är också strategisk partner till Försvarsmakten. Partnerskapsavtalet omfattar livscykelstödtjänster i anslutning till flygmateriel och system inom Försvarsmaktens militära luftfart, system inom sjöförsvaret samt system för spaning, övervakning, ledning och målanvisning samt utbildnings- och datasäkerhetssystem. Värdet av upphandlingarna utan moms är cirka 17,6 miljoner euro och den sysselsättande verkan inom landet är cirka 50 årsverken. Leveranserna genomförs åren 2022-2025.De upphandlingar som görs hos Neste Markkinointi Oy grundar sig på ett partnerskapsavtal mellan Försvarsmakten och företaget, med stöd av vilket Neste Markkinointi Oy levererar flygpetroleum till Försvarsmakten samt tjänster i anslutning till distributionen och lagringen av flygpetroleumet. Värdet av upphandlingarna utan moms, med reserveringar för ytterligare upphandling är högst 34 miljoner euro.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

Nytt ärendehanteringssystem för konkurs- och företagssaneringsärenden införs nästa år

NordenBladet — Ärendehanteringssystemet för konkurs- och företagssaneringsärenden moderniseras. Målet är att minska det administrativa arbetet och därigenom också kostnaderna i samband med förfaranden för konkurs- och företagssanering. Det nya systemet ska införas under nästa år.Ärendehanteringssystemet Kosti för konkurs- och företagssaneringsärenden förmedlar information till konkursombudsmannen för övervakning av konkursförvaltningen och saneringsförfarandet. Systemet är också ett medel för kommunikation mellan boförvaltaren eller den som utreder företagssaneringsförfarandet samt gäldenären och borgenärerna.Tack vare det nya ärendehanteringssystemet effektiviseras det administrativa arbete som boförvaltaren och utredaren av företagssaneringsförfarandet utför. Systemet förväntas medföra ekonomiska besparingar för användarna när arbetsmetoderna utvecklas och en digital serviceplattform tas i bruk.Användaravgiften täcker en del av kostnaderna för systemetI fortsättningen tas hos konkursbon och företagssaneringsgäldenärer som använder Kosti-systemet ut en engångsavgift på 230 euro. Avgiften tas ut av konkursboet eller företagssaneringsgäldenären när domstolen har fastställt en utdelningsförteckning för konkursboet eller ett saneringsprogram för den gäldenär som är föremål för företagssanering.Det är meningen att inkomsterna av användaravgifterna ska täcka hälften av kostnaderna för användningen och förvaltningen av ärendehanteringssystemet Kosti och dessutom kostnaderna för fakturering av användaravgifterna i sin helhet. Inkomsterna av användaravgiften beräknas uppgå till cirka 160 000 euro per år.Republikens president stadfäste lagen som gäller användaravgift i dag och den träder i kraft i början av 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Lagstiftningen om underrättelseinhämtning har förbättrat myndigheternas förmåga att skydda den nationella säkerheten

NordenBladet — Lagstiftningen om underrättelseinhämtning har förbättrat myndigheternas förmåga att skydda Finlands nationella säkerhet. Efter att de nya befogenheterna för underrättelseinhämtning trädde i kraft har informationsinhämtningen om hot mot den nationella säkerheten och landets försvar effektiviserats. Redogörelsen om underrättelselagstiftningen godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde den 16 december.– Finlands säkerhetsmiljö har stått i en konstant förändring efter att underrättelselagstiftningen antogs. Vi bereder oss även i fortsättningen på nya hot från många håll med hjälp av tidsenlig lagstiftning där de förutsättningar och förbehåll som följer av grundlagen beaktas, säger Petri Knape, direktör för inrikesministeriets enhet för nationell säkerhet.Genom underrättelserna inhämtas information om faktorer och fenomen som hotar Finlands nationella säkerhet Underrättelseverksamheten omfattar den civila underrättelseinhämtning som skyddspolisen genomför och den militära underrättelseinhämtning som Försvarsmaktens underrättelsemyndigheter, huvudstaben och Försvarsmaktens underrättelsetjänst genomför. Genom den inhämtas information för att skydda Finlands nationella säkerhet och stöds bland annat den högsta statsledningens beslutsfattande.Redogörelsen innehåller en utredning om hur lagstiftningen om den civila och den militära underrättelseinhämtningen fungerar och hur effektiv och framgångsrik den är. I redogörelsen kartläggs också vilka utvecklingsbehov som finns, hur rättsskyddet tillgodoses och andra relevanta omständigheter. Underrättelselagstiftningen trädde i kraft den 1 juni 2019. Det huvudsakliga syftet med lagstiftningen är att skydda den nationella säkerheten med beaktande av de krav som följer av både grundlagen och de internationella förpliktelser som är bindande för Finland. Lagstiftningen om underrättelseinhämtning bedöms och utvecklas kontinuerligtFör att trygga samhällets säkerhet, de grundläggande och de mänskliga rättigheterna är det viktigt att genomföra de riktlinjer för underrättelseverksamheten som fastställts i statsrådets tidigare redogörelser samt att se till att lagstiftningen är uppdaterad.Författningsgrunden bör utvecklas så att också sådana förändringar i verksamhetsmiljön som inte kan förutses beaktas och att tillgodoseendet av rättsskyddet och en uppdaterad övervakning av underrättelseverksamheten säkerställs. Den strategiska styrnings- och övervakningsverksamheten bör utvecklas och man bör se till att informationen når den högsta statsledningen och myndigheterna i rätt tid. Genom redogörelsen genomförs föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering om att regeringen före utgången av 2021 kommer att ge en övergripande redogörelse för underrättelselagstiftningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ändringen av hälsoskyddslagen har stadfästs

NordenBladet — Republikens president har stadfäst lagen om ändring av hälsoskyddslagen. Ändringen gäller avgifterna för den tillsyn som utförs med stöd av hälsoskyddslagen. Lagen träder i kraft den 1 januari 2022 samtidigt som livsmedelslagens bestämmelse om grundavgift för tillsyn börjar tillämpas.I fortsättningen tas det av verksamhetsutövare ut en årlig grundavgift av skattenatur för tillsynen för de verksamhetsställen och verksamheter vars ibruktagande eller inledande verksamhetsutövaren är skyldig att anmäla eller som kräver godkännande.Syftet med hälsoskyddslagen (763/1994) är att upprätthålla och främja befolkningens och individens hälsa. Syftet är också att förebygga, minska och undanröja sådana i livsmiljön förekommande faktorer som kan orsaka sanitär olägenhet. Hälsoskyddsmyndigheten ska inom sitt område främja och övervaka hälsoskyddet så att en hälsosam livsmiljö tryggas för invånarna.Tillsyn enligt hälsoskyddslagen utövas genom planmässig tillsyn som utförs av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten och som baserar sig på misstanke om sanitär olägenhet. Hälsoskyddsmyndigheten övervakar genom planmässig förhandstillsyn de anmälningspliktiga objekt som anges i lagen.Avgifter i anslutning till hälsoskyddstillsynen tas numera ut per prestation i kommunerna. En inspektör besöker objektet, varefter kommunen tar ut en avgift för inspektionen enligt en tax som den har godkänt.I fortsättningen tas det ut en årlig avgift för tillsyn För den planmässiga tillsynen enligt hälsoskyddslagen tas det i fortsättningen utöver tillsynsavgifter enligt kommunens taxa ut en årlig grundavgift. Den fasta grundavgiften är 150 euro och den ska betalas en gång per år. Sådana små aktörer för vilka den årliga grundavgiften för tillsyn är oskälig i förhållande till det tillsyns- och styrningsbehov som uppstår i samband med verksamheten omfattas inte av betalningsskyldigheten.Dessutom preciseras vilka verksamhetsutövare som är skyldiga att anmäla ibruktagande av verksamhetsställen och verksamheter. Lagens bestämmelse om ändringssökande uppdateras så att den motsvarar den nuvarande bestämmelsen om ändringssökande i den allmänna lagstiftningen.Syftet med reformen av bestämmelserna om avgifter är att öka kommunernas resurser för den tillsyn som utförs med stöd av hälsoskyddslagen och att främja kommunernas handlingsfrihet när det gäller ordnandet av tjänster.Grundavgiften täcker kostnaderna för den planmässiga tillsynenDen årliga grundavgiften för tillsynen täcker kostnaderna för sådan planmässig tillsyn som det skulle vara svårt att fastställa en prestationsbaserad taxa för eller som prestationsbaserad avgift inte lämpar sig för.Avgifterna för annan än planmässig tillsyn tas ut i enlighet med gällande lagstiftning. Avgifterna fastställs i kommunens taxa och avgifterna motsvarar högst kostnaderna för tillsynen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Gott boende till skäligt pris för alla

NordenBladet — Statsrådet överlämnade en redogörelse om utvecklandet av bostadspolitiken till riksdagen den 16 december. I redogörelsen sammanställs principerna och målen för bostadspolitiken samt presenteras de kommande årens lösningar på utmaningarna gällande boendet. Utvecklingsprogrammet eftersträvar ett gott boende till skäligt pris för alla och minskar klimatbelastningen från boendet. Det bostadspolitiska utvecklingsprogrammet genomförs 2021–2028 och syftar till att göra bostadspolitiken mer långsiktig.“Bostadsmarknaden ser olika ut på olika håll i Finland, men också i områden inom samma stad. Klimatförändringarna är en utmaning och urbaniseringen fortsätter”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari om de största utmaningarna inom bostadspolitiken. ”Genom bostadspolitiken kan man minska ojämlikheten och skapa jämlika bostadsområden som är mångfaldiga både i fråga om invånarna och naturen”, tillägger Kari. Principer som styr bostadspolitikenI den bostadspolitiska redogörelsen betonas att olika politikområden inverkar på boendefrågorna och att denna inverkan bör identifieras bättre än tidigare. På motsvarande sätt kan bostadspolitiken bland annat främja jämlikheten, arbetskraftens rörlighet och begränsandet av klimatutsläppen samt jämna ut de ekonomiska konjunkturerna. Bostadspolitiken måste bedrivas på lång sikt och över förvaltningsområdenas gränser för att säkerställa att den är verkningsfull.Bostadspolitikens utgångspunkt är att var och en har rätt till en bostad och en boendemiljö som stöder välbefinnandet. Vid utvecklandet av bostadspolitiken betonas boendets klimat- och miljökonsekvenser, eftersom en tredjedel av växthusgasutsläppen kommer från byggande och byggnader. God stadsplanering, övergång till förnybara energikällor och långlivade bostäder minskar klimatavtrycket från den byggda miljön. Statens roll på bostadsmarknaden fastställs i redogörelsen så att staten främjar en fungerande bostadsmarknad och strävar efter att jämna ut konjunkturväxlingarna inom byggandet. Det behövs olika former av boende på bostadsmarknaden, till exempel ägarboende, bostadsrättsbostäder, privata hyresvärdar, institutionella aktörer och statligt stödd bostadsproduktion. Enligt statens stödpolitik ska alla boendeformer behandlas lika.Statens bostadspolitiska åtgärder erbjuder efterlängtade lösningarTill statens bostadspolitiska metoder hör avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT), som staten har ingått med de sju största stadsregionerna. Avtalen styr antalet nya bostäder och deras placering på platser som är förnuftiga med tanke på trafiken och miljön.Den statsunderstödda ARA-produktionen är en viktig metod som möjliggör att fler personer hittar bostäder till skäligt pris. Den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas i synnerhet till tillväxtcentrumen där efterfrågan på bostäder är störst. För att utveckla bostadsbeståndet i områden med minskande befolkning förbättrar man husbolagens möjligheter till renovering.Utvecklingsprogrammet omfattar åtgärder riktade till vissa grupper. BSP-systemet utvecklas så att det stöder ungas möjligheter till en första bostad. Förberedelser för befolkningens åldrande görs genom att skapa en miljon tillgängliga bostäder före 2030. Reparationsunderstöd används för att stödja äldres boende hemma.Vad händer härnäst?Utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken kommer i fortsättningen att synas i form av olika utredningar, lagstiftningsprojekt och mångsidiga åtgärder. Många av lösningarna ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Regeringens bostadspolitiska redogörelse baserar sig på det arbetsgruppsarbete som utfördes 2020 och som alla riksdagspartier styrde parlamentariskt. Miljöministeriets tidigare kanslichef Hannele Pokka var ordförande för arbetsgruppen.Utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken på miljöministeriets webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

Rätten till stöd hos barn som deltar i småbarnspedagogik stärks betydligt 1.8.2022.

NordenBladet — Riksdagen har godkänt en ändring av lagen om småbarnspedagogik. I och med lagen får barn som deltar i småbarnspedagogik en avsevärt starkare rätt till stöd. Torsdagen den 16 december föreslog statsrådet att republikens president skulle stadfästa lagarna samma dag.Genom lagen har barn som deltar i småbarnspedagogiken rätt att som en del av den högklassiga grundläggande verksamheten inom småbarnspedagogiken få sådant allmänt stöd som barnets individuella utveckling, lärande och välbefinnande förutsätter. Stöd ska ges utan dröjsmål när stödbehovet framkommit. Om stödet inte är tillräckligt kan det ges som intensifierat eller särskilt stöd.– Småbarnspedagogiken är en viktig startpunkt för barnets lärande. Lagändringen som nu godkänts stärker varje barns rätt till stöd för att problem med barnets färdigheter och lärande ska kunna lösas och underlättas genast i början av lärandevägen. Ett tillräckligt starkt stöd som ges vid rätt tidpunkt i alla utvecklingsskeden är en förutsättning för ett jämlikt och lyckligt samhälle, säger undervisningsminister Li Andersson.Ett förvaltningsbeslut ska fattas om att ge ett barn intensifierat och särskilt stöd. I beslutet ska alltid nämnas stödformerna, platsen där småbarnspedagogiken ordnas och stödtjänsterna. Beslutet fattas av den kommun som ansvarar för anordnandet av småbarnspedagogiken.Samtidigt förutsatte riksdagen att regeringen genomför en totalreform av systemet för stöd för lärande på hela utbildningsvägen från småbarnspedagogiken till högskolestudierna så att alla som upplever inlärningssvårigheter och behöver stöd i sina studier får det stöd de behöver redan i ett så tidigt skede som möjligt.Lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Finland ger kraftfullt stöd till FN:s jämställdhetsorganisation UN Women

NordenBladet — Finland har beviljat allmän finansiering på 19 miljoner euro till FN:s jämställdhetsorganisation UN Women år 2021. År 2020 låg finansieringen på samma nivå och då var Finland den största allmänna finansiären av organisationens verksamhet.”UN Women har gjort ett utmärkt arbete och organisationen har under ledning av sin nya generaldirektör Sima Bahous tydliga planer för vad den ska fokusera på under de kommande åren”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari”Listan över de globala jämställdhetsproblemen känns ibland oändligt lång, men med Finlands finansiering har man också uppnått mycket, särskilt när det gäller rättigheterna och ställningen för de kvinnor och flickor som har det sämst ställt. Finland har förbundit sig långsiktigt till detta arbete.” Att främja kvinnors och flickors ställning och rättigheter hör till Finlands viktigaste utrikespolitiska mål och UN Women är en av Finlands viktigaste samarbetspartner för att uppnå målet.Den allmänna finansieringen är flexibelt stöd som organisationen kan rikta dit den behövs mest. Under coronapandemin, och på grund av flera andra globala kriser som framskridit snabbt, har denna stödform blivit särskilt viktig. Finland har önskat att organisationen i användningen av det allmänna stödet särskild uppmärksammar Mellanöstern.UN Womens syfte är att främja jämställdhet mellan könen, avskaffa diskriminering och stärka kvinnors och flickors ställning, möjligheter och rättigheter. Organisationen leder och samordnar FN:s jämställdhetsarbete.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi