NordenBladet — Statsrådet fattade principbesluten den 16 december 2021. Målet med utvecklandet av statens lokaler är att främja smidigare arbete och skötsel av ärenden. Et annat mål är att förbättra kostnadseffektiviteten. Syftet med fastighetsstrategin är att bidra till effektiv och hållbar besittning och skötsel statens fastigheter samt att trygga statens övergripande intressen. Avsikten är att målen i båda strategierna uppnås före 2030.“Genom att uppdatera strategierna utvecklar vi användningen av statens lokaler och fastigheter så att de motsvarar det kommande årtiondets krav. Digitaliseringen och de förändrade arbetssätten förutsätter ändringar i lokalerna och skapar samtidigt möjligheter till ökad lokaleffektivitet. Det innebär också besparingar och utsläppsminskningar. Det centrala i förändringen är att främja de statsanställdas välbefinnande i arbetet och att möjliggöra bättre tjänster. Samtidigt måste vi värna om objekt som är viktiga med tanke på säkerhet och kultur”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.Digitaliseringen har förändrat tjänsterna och arbetssättenDistansarbetet har utvidgats betydligt och även tjänster tillhandahålls i allt större utsträckning elektroniskt. Därför bör även statens lokaler och användningen av dem ses över på nytt.Målet är att en fjärdedel av de statsanställda arbetar vid ämbetsverks och inrättningars samnyttjade lokaler före 2030. Samnyttjade lokaler betyder att arbetstagare vid flera olika ämbetsverk arbetar i samma lokaler. Verksamhetsspecifika behov, t.ex. specialutrustning och dataskydd, tas dock i beaktande. Kundbesök hos myndigheter koncentreras också till den offentliga förvaltningens gemensamma serviceställen. Serviceurvalet förenhetligas vid serviceställena så att medborgarna kan erbjudas jämlik kundservice i hela landet. Alla statsanställda har även i fortsättningen anvisade arbetslokaler. Vid planeringen av kontorslokaler beaktar man dock också det nuvarande sättet att arbeta som förenar distansarbete och arbete på plats. Avsikten är att förbättra utrymmeseffektiviteten från nuvarande cirka 18 kvadratmeter till tio kvadratmeter per årsverke. På detta sätt sparar man kostnader och energianvändning.Fastighetsstrategin beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserStatens fastighetsförmögenhet förvaltas i huvudsak av Senatkoncernen i fråga om byggnadsegendomen, Forststyrelsen i fråga om mark- och vattenområden, Trafikledsverket i fråga om statens trafikleder och utrikesministeriet i fråga om statens fastigheter utomlands. Egendom som staten inte behöver överlåts med hänsyn till öppna och icke-diskriminerande förfaranden. Innan egendomen överlåts utreder man möjligheterna att utveckla den. Staten förvärvar fastigheter med eftertanke.Staten strävar efter att vara en föregångare när det gäller att uppnå klimatneutralitetsmålet. Statens fastighetsaktörer ska utreda sin egen klimatbelastning och ställa upp mål för att minska sitt klimatavtryck. Fastighetsinnehavarna ska dessutom ha en plan för anpassning till klimatförändringen.Strategierna verkställs före utgången av 2020-taletÄmbetsverken och inrättningarna uppdaterar sina planer för att genomföra lokalstrategin tillsammans med Senatkoncernens affärsverk före utgången av 2022. Ministerierna ansvarar inom sina respektive förvaltningsområden för uppföljningen av genomförandet. Lokalstrategin genomförs också som en del av reformen av statens service- och lokalnät. Statens fastighetsinnehavare ansvarar för verkställandet av fastighetsstrategin. Man kommer att tillsätta delegationer som ska följa genomförandet av båda strategierna.Fastighetsstrategin var på remiss våren 2021 och lokalstrategin sommaren 2021. Statens föregående lokalstrategi är från 2014 och fastighetsstrategin från 2010.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel ändras så att ansvaret för beredskapsplanering i samband med organiseringen av mottagandet i situationer med omfattande invandring koncentreras till Migrationsverket. Republikens president stadfäste lagen torsdagen den 16 december. Lagen träder i kraft den 1 januari 2022.Lagändringen förbättrar beredskapen inför ett stort antal invandrare och förtydligar arbetsfördelningen mellan myndigheterna. Det övergripande ansvaret för beredskapsplaneringen och beredskapsåtgärderna överförs till Migrationsverket, som i en situation med omfattande invandring har det operativa ledningsansvaret och också den starkaste kompetensen när det gäller att ordna mottagandet.Tidigare har närings-, trafik- och miljöcentralerna upprätthållit regionala samarbetsgrupper som utöver av myndigheter bestått av kommuner, organisationer och församlingar. Att den beredskapsplanering som gäller mottagandet har fördelats på flera aktörer har upplevts som besvärligt. I och med ändringen överförs ansvaret för det regionala samarbetet till Migrationsverket.I mottagningslagen stryks bestämmelsen om kommunernas skyldighet att inrätta flyktingslussar och förläggningar eftersom kommunerna enligt grundlagen har omfattande självstyrelse.Även andra lagändringar som stöder beredskapen beredsI inrikesministeriets projekt som inleddes 2020 bereds också andra lagändringar som stöder beredskapen inför omfattande invandring. Avsikten är att propositionerna om dem ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.Lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter ändras så att man i en situation med omfattande invandring vid förvarsenheterna tillfälligt kan anlita även annan personal än personal i tjänsteförhållande för styrnings- och övervakningsuppgifter. Till utlänningslagen fogas bestämmelser om användning av stöd från Europeiska unionens asylbyrå. Lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ändras så att Migrationsverket får lämna ut nödvändiga uppgifter till medlemmarna i stödgrupper.I november 2021 inledde inrikesministeriet också ett projekt för att bedöma lagstiftning om beredskap för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. I projektet bedöms hur man genom gällande lagstiftning kan bereda sig och reagera på sådan hybridpåverkan samt eventuella behov att ändra lagstiftningen inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Projektets mandatperiod löper ut i januari 2022.Få asylansökningar har lämnats in i årOmfattande invandring innebär en situation där förläggningarna för asylsökande inklusive tilläggsplatserna håller på att fyllas och kapaciteten måste ytterligare ökas eftersom nya invandrare anländer hela tiden. Situationen kan uppstå i etapper eller mycket snabbt, till exempel på grund av massflykt från en annan stat till Finland.För närvarande finns det inte någon sådan situation i sikte som situationen 2015, och till exempel Belarus åtgärder har inte synts vid Finlands yttre gränser. Sedan 2018 har antalet asylsökande som anlänt till Finland varit mindre än före 2015. Antalet nya asylansökningar som lämnats in i år är fortfarande litet och har inte nått samma nivå som före pandemin.Man följer noggrant hur mängden migration varierar på olika rutter. Finland upprätthåller en aktuell lägesbild både nationellt och som en del av EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste den 16 december 2021 lagen om förvaltning av programmen för fonderna inom området för inrikes frågor och genomförande av understödssystemet. Lagen träder i kraft den 22 december 2021.I lagen finns bestämmelser om grunderna för det nationella systemet för beviljande av understöd ur Europeiska unionens fonder inom området för inrikes frågor och om de bestämmelser som behövs för förvaltningen av fondernas program under programperioden 2021–2027. I lagen ingår också övergångsbestämmelser för programperioden 2014—2020.Lagen förenklar förvaltningen av fonderna bland annat så att förenklade understödsformer, till exempel engångsersättningar, kan tillämpas bredare. Målet är att minska understödsmottagarnas och förvaltningsmyndigheternas administrativa arbete och fokusera på resultaten av den verksamhet som stöds med fondmedlen. Programmen förvaltas av inrikesministeriet och programverksamheten kontrolleras av finansministeriet.För programperioden 2021–2027 har inrättats tre fonder inom området för inrikes frågor: Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), Fonden för inre säkerhet (ISF) och, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI). Syftet med fonderna är bland annat att bidra till hanteringen av invandringsfrågor, förebygga fenomen som försämrar säkerheten och stödja säkerheten vid EU:s yttre gränser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat sammanslutningar som upprätthåller föreningshus sammanlagt 2 150 000 euro för att täcka kostnaderna för underhållet av föreningshus i form av s.k. coronastöd. Med understödet vill man stödja verksamhetsförutsättningarna för och kontinuiteten i verksamheten för sammanslutningar som upprätthåller föreningshus.Understödet får användas för kostnader för underhåll av ifrågavarande byggnader och kan gälla bl.a. el-, uppvärmnings- och vattenavgifter, avgifter för tele/datakommunikation, försäkringar, fastighetsskatt, fastighetsskötsel och lönekostnader, nödvändiga reparationer samt andra eventuella utgifter för att hålla byggnaderna i skick.– Föreningshusens betydelse som utrymmen för kultur och medborgarverksamhet samt för gemenskapen är stor. I och med coronarestriktionerna har många föreningar haft svårt att klara de nödvändiga utgifterna, då man inte kunnat använda sina utrymmen och därmed inte fått några intäkter. Coronastöden för föreningshusen är till för de här behoven, säger forsknngs- och kulturminister Antti Kurvinen. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 667 ansökningar. Understöd beviljades 637 sökande. Undervisnings- och kulturministeriet har fått ett utlåtande om ansökningarna av Finlands Hembygdsförbund rf.Tidigare har sammanlagt 2,3 miljoner euro beviljats i coronastöd för föreningshus.Beviljade understöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president utnämnde den 16 december 2021, på framställning av statsrådet, försvarsmaktens personalchef, generalmajor Vesa Juhani Virtanen till tjänsten som chef för huvudstaben för tiden den 1 juli 2022 till den 30 juni 2027.

Generalmajor Vesa Virtanen (f. 1966) har varit försvarsmaktens personalchef sedan 2021. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som huvudstabens planeringschef, som kommendör för Kajanalands brigad, som generalsekreterare för säkerhetskommittén vid försvarsministeriet, som forskare vid Harvarduniversitetet i Förenta staterna, som sektorchef vid huvudstaben och som bataljonskommendör vid Gardesjägarregementet. Han befordrades till generalmajor 2020.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hur bedriver man utvecklingssamarbete i bräckliga stater där samhällsstrukturerna rasat? Hur går det med världens bortglömda kriser, i Myanmar, Syrien och Jemen? Bland annat de här frågorna tar tidningen Kehitys-Utveckling upp i sitt senaste nummer. Kehitys-lehden kansikuva numerosta 4/21.Extrem fattigdom och instabila samhällen koncentreras till ett fåtal så kallade bräckliga eller svaga stater. Samma länder lider också av väpnade konflikter och politisk instabilitet. Bräckliga stater har dåliga förutsättningar att reagera på globala kriser, till exempel klimatkrisen eller coronapandemin. De svaga staterna har ett mer akut behov av utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd än stabilare länder. Samtidigt gör de samhälleliga förhållandena det mycket svårt att bedriva utvecklingssamarbete. Hur kan det här problemet lösas?  Huvudartikeln i det nyaste numret av tidningen Kehitys-Utveckling fokuserar på utvecklingssamarbetets möjligheter i bräckliga stater.I Bangladesh väntar nästan en miljon rohingyer i flyktingläger på att kunna återvända hem till Myanmar. I Syriens har kriget redan pågått i 11 år och miljontals syriska flyktingar väntar på att få återvända till sina hem. Många syriska barn har tillbringat hela sitt liv på flyktingläger. I Jemen har kriget pågått i över fem år, och tre av fyra jemeniter behöver bistånd. När världen fokuserat på coronapandemin har många flyktingkriser fallit i glömska. Hur går det egentligen för världens flyktingar just nu? En artikel i tidningen granskar världens bortglömda kriser.Tidningen Kehitys-Utveckling tar också bland annat upp hur matbuden arbetar i Peru, vad tanzanisk singelimusik egentligen är och hur coronapandemin kan försvåra flickors skolgång i utvecklingsländer.Läs det senaste numret av Kehitys-Utveckling på webbenBeställ tidningen gratis

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet fastställde den 16 december maximikvantiteten avbytarservice för pälsdjursuppfödare och maximikvantiteten vikariehjälp som ersätts för renskötare under 2022.Under 2022 är maximikvantiteten semester för pälsdjursuppfödare 18 dagar och det maximala antalet timmar extraledighet 120 timmar per pälsdjursuppfödare. Maximiantalet vikariehjälpstimmar som ersätts för renskötare under 2022 är 200 timmar per renskötare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nya lagar ska förbättra säkerheten vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. Torsdagen den 16 december stadfäste republikens president lagen om Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang samt lagen om ändring av lagen om sammankomster. Om ikraftträdandet av lagarna bestäms genom statsrådets förordning i början av 2022.Europarådets konvention syftar till att skapa en trygg miljö utan störningar och en positiv stämning vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. – Enligt konventionen ska man vid anordnandet av evenemang beakta åtgärder som samtidigt tryggar deltagarnas hälsa och välbefinnande, ett evenemang utan störningar och skapar en välkomnande miljö. Detta uppnås bland annat genom att uppdatera bestämmelserna om säkerhetsarrangemangen och den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemang, säger Jouko Huhtamäki, konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet.Den senaste konventionen är från 1985. Syftet med den nya konventionen är att förbättra åskådarnas säkerhet genom att beakta de erfarenheter och den goda praxis man fått i anknytning till ordnande av och säkerheten vid idrottsevenemang sedan den senaste konventionen trädde i kraft. För att uppnå målet ska också olika aktörer som medverkar i evenemangen inkluderas i större utsträckning. Dessutom ändras lagen om sammankomster så att vissa bestämmelser om beredskaps- och krisplanering i konventionen ska beaktas i samband med de tillställningar som avses i konventionen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Strålsäkerhetscentralen (STUK) har den 16 december 2021 beviljat Industrins Kraft Abp (TVO) tillstånd för kriticitets- och lågeffekttest, vilket innebär att bolaget för första gången kan inleda en kärnreaktion i reaktorn i Olkiluotos kärnkraftsenhet tre (OL3).
STUK övervakar uppstarten av reaktorn och lågeffektesterna på plats i Olkiluoto. Industrins Kraft ökar succesivt effekten i reaktorn. Industrins Kraft behöver STUKs tillstånd för att öka effekten till över fem procent av reaktorns fulla kapacitet, samt för att öka effekten till över 30 och 60 procent.Under testerna med låg effekt infasas kraftverksenheten ännu inte i det riksomfattande elnätet. Enligt Industrins Kraft kommer elproduktionen för första gången att anslutas till riksnätet i januari 2022. Efter provdriften inleds förberedelserna för anläggningens regelbundna elproduktion och kommersiella bruk med full effekt, som skulle börja i juni 2022.“Vi närmar oss det ögonblick då OL3 börjar producera stora mängder sådan utsläppsfri inhemsk elektricitet som vårt samhälle som elektrifieras verkligen behöver. När anläggningen fungerar med full kapacitet kan den årligen producera cirka 13 terawattimmar el. Detta innebär en betydande ökning av självförsörjningsgraden av el. OL3 höjer den årliga produktionen av inhemsk el till nästan 80 terawattimmar, så att självförsörjningsgraden blir rejält över 90 procent “, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. Säkerheten under anläggningens hela livscykel måste stå i fokus för verksamheten
 
”Det viktigaste vid driften av kärnkraft är att sörja för anläggningens säkerhet. Under byggprocessen och ibruktagandet av OL3 har man inte i något skede gjort kompromissat säkerheten. Det är Industrins Kraft som i egenskap av tillståndshavare ansvarar för anläggningens säkerhet, och STUK är den myndighet som övervakar detta”, påpekar Lintilä.OL3 är den första kärnkraftverksenheten i världen vars kärnavfallshantering i sin helhet har planerats och ordnats redan i ibruktagningsskedet. Det använda bränslet från enheten placeras i berggrunden på Olkiluoto, i Posivas slutförvaringsanläggning som är den första av sitt slag i världen. Statsrådet beviljade den 7 mars 2019 kraftverksenheten OL3 drifttillstånd enligt 20 § i kärnenergilagen, och tillståndet är i kraft till den 31 december 2038. Strålsäkerhetscentralen (STUK) beviljade anläggningsenheten laddningstillstånd den 26 mars 2021. Den planerade drifttiden för OL3 är minst 60 år. Dess tekniska livslängd kan dock vara betydligt längre än så.OL3 blir den största kraftverksenheten på den nordiska och baltiska elmarknaden. När anläggningen drivs med full effekt, producerar den el med en kapacitet på 1 600 megawatt. Detta minskar de inhemska växthusgasutsläppen med miljontals ton samtidigt som andelen utsläppsfri elproduktion i Finland stiger till över 90 procent. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bedöma utvecklingstrenderna inom rättsskipningen. Arbetet ska ligga till grund för rättspolitiken i de kommande regeringsprogrammen och regeringsperioderna.Arbetsgruppen har till uppgift att bedöma utvecklingstrenderna inom domstolsväsendet och vilka ärenden som i framtiden behandlas av domstolarna. Arbetsgruppen ska också diskutera eventuella rättssäkerhetsproblem och hur de kan lösas.Dessutom bedömer arbetsgruppen domstolarnas framtida roll, organisering och uppgifter. Bedömningen gäller bland annat möjligheterna att fördela mål smidigare mellan domstolarna. Arbetsgruppen ska inte bereda förslag om att inskränka eller skära ner det nuvarande domstolsnätverket.Arbetsgruppen ska också bedöma bestämmelserna om domstolarnas verksamhet och oberoende med tanke på hur tidsenlig och tillräcklig regleringen är.Viktigt att trygga rättsstaten och rättsvårdenEn orsak till arbetet är att i takt med att samhället förändras och utvecklas blir också de ärenden som domstolarna ska behandla mer komplicerade. Därför måste domstolsväsendet utvecklas enligt de nya kraven på rättskipningsuppgifterna. Ett fungerande domstolsväsende har en central roll som en del av rättsstaten och när det gäller att tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna, de mänskliga rättigheterna och rättsskyddet på ett jämlikt sätt.Arbetsgruppens mandattid går ut i slutet av juni 2022. Utöver arbetsgruppens bedömning pågår flera andra utrednings- och forskningsprojekt som gäller rättsstaten och rättsväsendet. Justitieministeriet bereder bland annat en rättsvårdsredogörelse där målet är att ge beslutsfattarna en övergripande och uppdaterad bild av rättsvårdens tillstånd i Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi