NordenBladet — Kommittén för social trygghet har fastställt de väsentligaste problemområdena i det nuvarande systemet för social trygghet och publicerar 18 ställningstaganden om reformen av det nuvarande systemet för social trygghet.Kommitténs ställningstaganden på basis av de problembaserade lägesbildsrapporternaStällningstagandena grundar sig på de fyra problemrapporter som kommittén för social trygghet har utarbetat och på kommitténs rapport om de viktigaste valen och de grundläggande principerna i fråga om den sociala tryggheten. I ställningstagandena behandlas den sociala trygghetens komplexitet, samordning av förvärvsarbete och social trygghet, sistahandstrygghet, grundtrygghet och boende samt samordning av tjänster och förmåner. ”De problem som identifierats i det nuvarande systemet för social trygghet visar att kommittén håller på att lösa en utvecklad välfärdsstats utmaningar, som är annorlunda än i en välfärdsstat under uppbyggnad. Frågor som tas upp är problem med genomförandet och administrationen av den sociala tryggheten, såsom att systemet är invecklat, att det är svårt för kunderna att få sina ärenden uträttade i systemet, att människor faller mellan stolarna och att det bildas stuprör på den genomförande nivån. Som en annan stor helhet framträder meningsskiljaktigheter om gränserna för och syftet med en långt utvecklad välfärdsstat, såsom jämkning av förmåner i förhållande till inkomster och frågor om gränserna för individens och samhällets rättigheter och skyldigheter”, konstaterar ordföranden för kommittén för social trygghet Pasi Moisio.  Utifrån ställningstagandena ska det tas fram lösningar på det nuvarande systemets problem för kommitténs mellanrapport. För en långsiktig reform av den sociala tryggheten ska det också tas fram en utredning om alternativa sätt att ordna social trygghet, såsom basinkomst, negativ inkomstskatt, baskonto, sammanslagning av grundskyddsförmåner och ett orsaksbaserat system. När utredningarna är klara ska kommittén i sin mellanrapport fastslå principer och strukturer för en långsiktig reform av den sociala tryggheten. Kommittén kan i ett senare skede också ta ställning till andra frågor som gäller den sociala tryggheten.Den sociala tryggheten reformeras av en parlamentarisk kommitté, vars mandatperiod inleddes under våren 2020 och fortsätter till 2027.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunminister Sirpa Paatero har utsett informatören Antti Kotti från Somero till sin specialmedarbetare. Vid kommunministerns stab ansvarar Kotti bland annat för kommun- och landskapsärenden. Kotti inledde sitt uppdrag den 14 december.Kotti har tidigare arbetat bland annat som kommun- och förvaltningspolitisk expert i SDP:s riksdagsgrupp. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet godkände den 14.12.2021 planerna för hantering av översvämningsrisker 2022-2027. Sammanlagt finns det 18 planer för avrinnings- och kustområden med åtminstone ett område som löper betydande risk för översvämning. Målet är att förebygga och minska skador som följer av översvämningar.Med hjälp av planerna ska man förebygga översvämningsrisker effektivare, ta fram översvämningsprognoser, varna för översvämningar  och planera räddningsinsatser. Planerna innehåller cirka 450 åtgärder som handlar om bland annat att kvarhålla svämvatten, utveckla vattenregleringen och bygga bankar. Klimatförändringar har beaktats bättre i de uppdaterade hanteringsplanerna.  – Lyckligtvis är olyckshändelserna som orsakas av översvämningar inte lika stora hos oss som i många andra länder. På grund av klimatförändringar är det dock allt viktigare att vårt samhälle är förberett på föränderligt klimat och föränderliga vattenförhållanden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Att ta hänsyn till vattenvårdens mål är också relevant. Planeringen av hanteringen av översvämningsrisker sker därför på samma sätt med sex års mellanrum som vattenvårdsplaneringen. Förvaltningsplanerna för vattenvården och havsförvaltningsplanen ska behandlas i statsrådet ännu före jul.   De första planerna för hanteringen av översvämningsrisker gällde åren 2016-2021. Antalet mål för den första perioden var över 150 som i regel har uppnåtts väl.  Åtgärderna förebygger skador på människors hälsa och säkerhet och ser till att de nödvändiga tjänsterna fortsätter utan avbrott trots eventuella översvämningar. Till exempel vid bekämpningen av översvämningen i Kemi älv 2020 hade man nytta av att man hade identifierat översvämningsriskerna och åtgärderna för att förebygga skador redan på förhand. Efter den första planeringsperioden gjordes det ändringar och en del av områdena föll bort och nya kom i stället. Som nya översvämningsområden fastställdes Lappfjärd och Pyhäjokis nedre lopp som svämmade över under den första planeringsperioden, samt Kemi stad på basis av en preciserad skadebedömning. Beredningen av hanteringsplanerna har legat på de regionala NTM-centralernas och översvämningsgruppernas ansvar. Områden med betydande översvämningsrisk ses över nästa gång 2024 och planerna uppdateras senast 2027. Styrningen av arbetet med att hantera översvämningsrisker hör till jord- och skogsbruksministeriet. Läs mer:Planerna för hantering av översvämningsriskerÖversvämningskartor Webbplatsen Vatten.fimiljo.fi/paverkavattnen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen deltar via videolänk i de nordiska och baltiska ländernas försvarsministermöte den 17 december 2021.
Ministrarna ska diskutera säkerhetsläget i närområdet, den militära försörjningsberedskapen och samarbetet inom ramen för NBAP (Nordic-Baltic Assistance Programme).
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det kommer att göras ändringar i handelsregisterlagen och företags- och organisationsdatalagen i augusti nästa år. Genom ändringarna uppdateras lagarna så att de motsvarar två EU-direktiv. I framtiden rör sig uppgifterna i handelsregistret lättare mellan EU:s medlemsstater. Dessutom blir det elektroniska handelsregisterutdraget avgiftsfritt genom en förordningsändring.Republikens president stadfäste den 16 december 2021 de ändringar i handelsregisterlagen och företags- och organisationsdatalagen som på ett konkret sätt påverkar Patent- och registerstyrelsens (PRS) verksamhet, närmare bestämt det handelsregister som förs av PRS. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022. Lagändringarna är en följd av två EU-direktiv: digitaliseringsdirektivet om företagsregister och penningtvättsdirektivet.Företagen behöver i fortsättningen inte lämna samma uppgifter till flera olika registermyndigheterDe ändringar som träder i kraft i augusti underlättar rörligheten av information i företagsregister mellan registermyndigheterna i olika EU-länder. Om till exempel ansvarspersonerna i ett aktiebolag byts, sprids information om förändringarna också till det land där den registrerade filialen till aktiebolaget är verksam. Dessutom är det lättare än tidigare att få tillgång till sådana uppgifter om verkliga förmånstagare som avses i penningtvättsdirektivet mellan medlemsstaterna. En etableringsanmälan som lämnats elektroniskt och som gäller ett aktiebolag ska i fortsättningen behandlas inom fem vardagar.Digitaliseringsdirektivet förutsätter att vissa uppgifter om aktiebolag i fortsättningen är avgiftsfria. Sådana uppgifter är till exempel registeranteckningar om ansvarspersoner i ett aktiebolag. Avgiftsfrihet för handelsregisteruppgifter genomförs utöver den nivå som förutsätts i EU-direktivet genom arbets- och näringsministeriets förordning om PRH:s avgiftsbelagda prestationer av den 2 december 2021. De elektroniska handelsregisterutdragen för alla företag som är införda i handelsregistret blir avgiftsfria från och med den 1 augusti 2022. Uppgifterna om verkliga förmånstagare kommer även i fortsättningen att vara avgiftsbelagda.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 16 december 2021 en förordning på basis av vilken energiinvesteringar enligt Finlands plan för återhämtning och resiliens kan stödjas åren 2022–2026. Syftet är att främja sådana energiinvesteringsprojekt och energiinfrastrukturprojekt som minskar Finlands utsläpp av växthusgaser och stöder Finlands mål för klimatneutralitet.Planen för återhämtning och resiliens är en del av Finlands program för hållbar tillväxt som stöder en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i statsminister Sanna Marins regeringsprogram.Utöver klimatmålen främjar finansieringen också företagens nya affärsmöjligheter för hållbar tillväxt.”Finansieringen av den gröna omställningen stöder företagens energiomställning och gör det samtidigt möjligt att kommersialisera ny teknik. Genom finansieringen reformeras näringsstrukturen och därigenom skapas nya arbetstillfällen. Finländska företag har goda förutsättningar att vara föregångare när det gäller gröna lösningar”, säger näringsminister Mika Lintilä.Totalt 520 miljoner euro för omställning av energisystemet och industrins energilösningarFörordningen gör det möjligt att öppna ansökningsomgångar i samband med omställningen av energisystemet inom Finlands program för hållbar tillväxt och industrins energilösningar. Totalt anslås cirka 520 miljoner euro i finansiering.  Arbets- och näringsministeriet och Business Finland informerar om öppnandet av den första ansökningsomgången inom de närmaste dagarna.I Finlands program för hållbar tillväxt fastställs följande finansieringsandelar för energiinvesteringar: Investeringar i energiinfrastruktur: 155 miljoner euro Investeringar i ny energiteknik: 155 miljoner euroKoldioxidsnålt väte samt avskiljning och återvinning av koldioxid: 150 miljoner euro Direkt elektrifiering av industrins processer och åtgärder för att göra dem koldioxidsnåla: 60 miljoner euro Finansieringen kommer från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility, RRF). Finansieringsandelarna kan ännu ändras, eftersom det slutliga utbytet preciseras sommaren 2022.Finansieringsbeslut kan fattas både vid ministeriet och Business Finland utifrån de villkor som anges i förordningen. Enligt förordningen ska Business Finland fatta besluten om beviljande av stöd för viktiga väteprojekt av gemensamt europeiskt intresse (Important Projects of Common European Interest, IPCEI).Förutsättning för beviljande av stöd är principen om ”att inte orsaka betydande skada”Förordningen motsvarar till sitt innehåll i stor utsträckning statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd åren 2018–2022, som tillämpas på beviljande av energistöd. I förordningen föreskrivs dessutom i enlighet med Finlands plan för återhämtning och resiliens om allmänna och särskilda förutsättningar för genomförande av projekt och beviljande av stöd.Finansieringskriterierna är till exempel förknippade med särskilda krav som hänför sig till utnyttjandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, såsom iakttagandet av principen om ”att inte orsaka betydande skada”. Principen innebär att genomförandet av investeringarna inte får orsaka betydande skada för miljömålen.Statsrådets förordning träder i kraft den 16 december 2021 och gäller till den 31 december 2026.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har den 16 december 2021 beviljat 4 miljoner euro för den plötsliga strukturomvandlingen i Jämsä, och 300 000 euro för strukturomvandlingen i Utsjoki. Syftet med finansieringen är att stödja den hållbara tillväxten och livskraften i regionerna.Jämsä beviljas 4 miljoner euro för ny företagsverksamhet och nya arbetstillfällenDen finansiering som beviljas till Jämsä är avsedd för hanteringen av den strukturomvandling som beror på att UPM-Kymmene Oyj:s fabrik i Kaipola läggs ned. Finansieringen ska användas för samordning vid strukturomvandlingen och utveckling av verksamhetsmiljön med syftet att skapa ny företagsverksamhet och nya arbetstillfällen.  Den finansiering på 4 miljoner euro som beviljats till Mellersta Finlands förbund är den sista andelen av den totala finansiering på cirka 8,7 miljoner euro som fastställdes vid budgetförhandlingarna under hösten 2020. Hösten 2020 beviljades Mellersta Finlands förbund sammanlagt 4,5 miljoner euro i regionutvecklingspengar och fullmakt för företagsstöd. ”Läget i Jämsä har förändrats mycket efter att det kommit en butik till fabriksområdet och annan ny verksamhet i området.  Det viktiga är att intresset för området ska utmynna i konkret verksamhet. Det är just den här utvecklingen och förnyelsen som finansieringen ska stödja”, säger näringsminister Mika Lintilä.Utsjoki beviljas 300 000 euro för att främja hållbar näringsverksamhetDen finansiering som beviljats till Lapplands förbund är avsedd för att hantera och samordna de förändringar inom näringslivet i Utsjoki som är en följd av fiskeförbudet.  Finland och Norge har tillsammans fattat ett exceptionellt beslut om att införa ett tidsbegränsat fiskeförbud för Tana älv, som omfattar laxens hela livscykel i Tana älv, från havet till floden. Orsaken till att fisket begränsas är att tillståndet för laxbestånden i Tana älv har försämrats snabbt.  Målet är att säkerställa att man kan fiska och att det finns livskraftiga laxbestånd i Tana älv i framtiden. Förbudet mot laxfiske försvagar dock ekonomin i Tana älvdal. I synnerhet turistnäringen och delägarlagen lider av att intäkterna av turismen och av fisketillstånden minskar. Turismen i området har byggts upp kring fisket, och begränsningarna har indirekt stora konsekvenser för fisketurismen. De konsekvenser som undantagsförhållandena haft för sysselsättningen drabbar turismen och serviceproducenterna direkt, och indirekt även kommunen och de övriga serviceproducenterna. Laxfisket är en betydelsefull kulturtradition i området, och därför kan konsekvenserna av förbudet inte bedömas endast med tanke på ekonomin.  Konsekvenserna är lokala och handlar särskilt om att bevara livskraften i en kommun med liten befolkning. ”Att se till att nivån på laxbestånden är hållbar är viktigt.  Lika viktigt är att utveckla närings- och turismverksamheten på ett hållbart sätt på både kort och lång sikt. Dessutom behövs det nya initiativ för att stimulera den lokala företagsverksamheten och klara av förändringarna. Genom den statliga finansieringen kan man säkerställa den regionala samordningen av åtgärderna, och till exempel utreda möjligheterna att starta ny företagsverksamhet”, konstaterar minister Lintilä. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland strävar efter att locka betydligt fler internationella experter. En regeringsproposition som överlämnats till riksdagen gör det möjligt för studerande från utlandet att i fortsättningen få uppehållstillstånd för hela sin studietid. Den nya lagen förbättrar också möjligheterna att söka arbete efter studierna.   Regeringens proposition med förslag till ändringar i fråga om uppehållstillstånd för studerande underlättar avläggandet av studierna, eftersom den studerande i fortsättningen ska få tillstånd för hela sin studietid. Även utländska studerandes rätt att arbeta vid sidan av sina studier ska förbättras. Tillståndsslaget för studerande som avlägger högskoleexamen ändras enligt den nya lagen från tillfälligt (B) till kontinuerligt (A), vilket gör det lättare att få permanent uppehållstillstånd. Även deras familjemedlemmar får A-tillstånd enligt lagreformen. Utexaminerade kan lättare söka arbeteGiltighetstiden för ett uppehållstillstånd som beviljas studerande som avlagt examen och forskare som slutfört sin forskning, det vill säga ett s.k. tillstånd för sökande av arbete, förlängs i samband med lagreformen till två år. Tillståndet behöver inte användas genast, utan det kan sökas inom fem år från det att giltighetstiden för uppehållstillståndet har löpt ut.Möjligheten att bevilja doktorander ett längre uppehållstillstånd utreds också 2022. Målsättningen är att en regeringsproposition om detta ska kunna överlämnas ännu under den här regeringsperioden.“Regeringen vill göra det lättare för internationella studerande och forskare att stanna i Finland genom att göra tillståndsförfarandena smidigare. Den nya lagen gör det möjligt för dem som studerat att bättre än för närvarande söka jobb här och gör säkert också Finland mer attraktivt i konkurrensen om internationella experter”, säger arbetsminister Tuula Haatainen. Den studerande svarar fortfarande för sin egen försörjning Av den studerande krävs fortfarande en utredning om tryggad försörjning, men endast för ett år. Den studerande ska dock kunna svara för sin försörjning under hela vistelsen. Kravet på försörjning övervakas också under giltighetstiden för uppehållstillståndet.Ändringen påverkar inte heller skyldigheten att betala terminsavgifter, som fortfarande ska tas ut av studerande från tredjeländer som kommer till Finland.  Den nya lagen svarar bättre mot näringslivets behovEnligt propositionen ska uppehållstillstånd av samma typ sammanföras i lagen. Eftersom en del av bestämmelserna om uppehållstillstånd grundar sig på EU-bestämmelser, ska det i den nya lagen nationellt föreskrivas om tillstånd för studerande, forskare, praktikanter och frivilliga så att lagen bättre motsvarar näringslivets och utbildningens behov. Asylsökande kan åter ansöka om uppehållstillstånd på basis av studier. Statsrådet behandlade vid sitt sammanträde den 16 december propositionen med förslag till kommande ändringar i uppehållstillstånden. Lagen avses träda i kraft den 1 april 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen offentliggjorde den 15 december 2021 ett förslag till ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda. Förslaget är en del av kommissionens omfattande 55 %-paket. Förslaget inbegriper både effektivisering av de nuvarande energieffektivitetsåtgärderna och nya initiativ. Genom klimatpaketet strävar EU efter att minska sina nettoutsläpp med 55 procent före 2030.”Kommissionens förslag visar att EU vill införa lösningarna för den byggda miljön i klimatarbetet i sin helhet. Detta är mycket förståeligt eftersom byggnader förbrukar 40 procent av all energi och står för 36 procent av växthusgasutsläppen inom EU. Bostadsinvånarna gynnas också, eftersom energieffektiva byggnader förbättrar boendetrivseln och dämpar ökningen av boendekostnaderna”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Enligt kommissionen bör energieffektiviteten i EU:s byggnadsbestånd förbättras avsevärt. Kommissionen föreslår att energieffektiviteten i både befintliga och nya byggnader ska höjas genom att skärpa de nuvarande energieffektivitetskraven.Enligt kommissionens förslag ska alla nya byggnader vara utsläppsfria från och med 2030 och offentliga byggnader redan från och med 2027. I praktiken ska till exempel byggnaders mycket små energibehov i så stor utsträckning som möjligt uppfyllas med förnybar energi och av energicertifikaten ska framgå koldioxidutsläppen under byggnadernas hela livscykel.För befintliga byggnader föreslår kommissionen minimikrav på energieffektivitet på EU-nivå som medlemsländerna ska iaktta. Medlemsländerna ska renovera den 15 procent av byggnadsbeståndet som har sämst energieffektivitet så att byggnaderna stiger från energikategori G till kategori F. För andra byggnader än bostadshus är den målsatta tiden för genomförande början av 2027 och för bostadsbyggnader början av 2030.Medlemsstaterna ska utarbeta nationella åtgärdsprogram för ombyggnad. Målet med åtgärdsprogrammen är att återställa byggnadsbeståndet så att det i fråga om energieffektivitet är utsläppsfritt före 2050.Kommissionen föreslår också flera preciseringar och utvidgningar i fråga om energicertifikaten för byggnader och i bestämmelserna om laddningsstationer för elbilar och systemen för fastighetsautomation. Medlemsländerna ska också uppmuntra till energireparationer genom finansiering och andra stödmetoder.Vad händer härnäst?Miljöministeriet inleder nu arbetet för att utforma Finlands ståndpunkter i samarbete med de övriga ministerierna. Statsrådets förslag till Finlands ståndpunkt, det vill säga en så kallad U-skrivelse, lämnas till riksdagen för behandling under februari 2022.Kommissionens förslag som publicerades den 15 december 2021 kommer att behandlas i Europaparlamentet och rådet. Förhandlingarna förväntas ta upp till två år. Medlemsstaterna ändrar sin nationella lagstiftning först när de slutliga besluten om direktivets innehåll har fattats.“I Finland har man redan arbetat hårt för att förbättra byggnadsbeståndets energieffektivitet. Om kommissionens förslag genomförs har de dock omfattande konsekvenser även hos oss. Nu är det viktigt att noggrant gå igenom kommissionens förslag och utarbeta Finlands motiverade ståndpunkter. Det här är bara början för förhandlingarna inom EU”, påpekar miljö- och klimatminister Emma Kari.Kommissionens pressmeddelande 15.12.2021: European Green Deal: Commission proposes to boost renovation and decarbonisation of buildings​​​​​

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland donerar ett andra parti vaccin mot covid-19 genom EU. Det är vaccin som annars förblir oanvända i Finland. Donationen fördröjer inte vaccineringen i Finland. Finlands vaccinationsdonation och stöd till vaccinalliansen Gavi ökar den globala vaccinationstäckningen och förebygger uppkomsten av nya virusvarianter.Vid sitt sammanträde den 16 december beslutade statsrådet donera ett parti Johnson & Johnson-vacciner till utvecklingsländer. Vaccinernas värde uppgår till 12,6 miljoner euro. Donationen består av vaccindoser som upphandlats av EU och som förblir oanvända av Finland. Donationen fördröjer inte vaccineringen i Finland. Detta är Finlands andra vaccindonation. I september 2021 donerade Finland AstraZeneca och Johnson & Johnson-vacciner värda 10 miljoner euro.”Coronapandemin har visat hur globala problem snabbt påverkar Finlands välfärd och ekonomi. Vi kan besegra pandemin, men det behövs mer resurser och mer solidaritet”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Finland stöder den internationella vaccinsolidariteten och deltar i EU:s insatser för att öka tillgången till vacciner mot covid-19. Det är nödvändigt att stödja tredjeländers tillgång till vaccin av global solidaritet, men också med tanke på EU:s egen hälsosäkerhet och ekonomi. Finland stöder också vaccinalliansen Gavi med 15,2 miljoner euro. Gavi är en central aktör i responsen på coronapandemin. Genom initiativet Covax samarbetar Gavi med Världshälsoorganisationen WHO, Coalition for Epidemic Preparedness Innovation CEPI och FN:s barnfond Unicef. Covax är den huvudsakliga kanalen för internationellt samarbete för att säkerställa jämlik tillgång till vaccin mot covid-19. Genom Covax genomförs också EU:s insatser för vaccinsolidariteten.Covax har mekanismen Covax AMC (Advanced Market Commitment) som stöder tillgången till vaccin i låginkomstländer och medelinkomstländer. Finland stöder Covax AMC för att öka den globala vaccinationstäckningen och för att förebygga uppkomsten och spridningen av nya virusvarianter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi