NordenBladet — EU-ministerutskottet behandlade i ett skriftligt förfarande den 20 och 21 december de nationella målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, Finlands preliminära riktlinjer för föregripande inflytande i granskningskriterierna för miljömålen för EU:s hållbara finansiering, åtgärder mot transportörer som underlättar eller bedriver människohandel eller människosmuggling samt samordning av de sociala trygghetssystemen.Europeiska kommissionen har bett EU-länderna uppge sina mål för ökad sysselsättning och kompetens och minskad fattigdom och utslagning. Finland anser att det med tanke på stärkandet av den sociala dimensionen, ett rättvist arbetsliv och en fungerande inre marknad är viktigt att den europeiska pelaren för sociala rättigheter verkställs till fullo.
 
EU-ministerutskottet fastställde följande nationella mål för Finland fram till 2030: sysselsättningsmål: 80 procent (20–64-åringar)kompetensmål: 60 procent av de vuxna ska delta i utbildning årligenmål för minskad fattigdom och utslagning: 100 000 personer färre (en tredjedel av dem barn) ska löpa risk för fattigdom eller utslagning.Ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter för föregripande inflytande i miljömålen för hållbar finansiering. Miljömålen gäller hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en kretsloppsekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Bakom riktlinjerna för föregripande inflytande ligger en rapport av en expertgrupp tillsatt av Europeiska kommissionen. Rapporten lägger grunden för den delegerade rättsakt som ska antas våren 2022.
 
EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter i fråga om Europeiska kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande av den 23 november om instrumentaliseringen av migranter. Ur Finlands synvinkel är det inte acceptabelt att migranter kan utnyttjas för politiska syften. Handlingarna riktar sig mot EU:s yttre gränser och är ett problem som EU-länderna måste tackla tillsammans. Finland anser det vara viktigt att unionen tar fram operativa, juridiska, diplomatiska och ekonomiska verktyg för att ingripa i instrumentaliseringen av migranter med respekt för skyldigheterna enligt internationell rätt och de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
 
Vid trepartsförhandlingarna om reformen av samordningen av de sociala trygghetssystemen nåddes en kompromiss den 16 december. Finland lyckades väl med att få igenom sina synpunkter vid förhandlingarna, men anser att konsekvenserna som helhet sett är ofördelaktiga för Finland och att kompromisslösningen inte kan godkännas. Finland anser att det är en principiellt sett stor ändring att överföra ansvaret för att betala utkomstskydd för arbetslösa i fråga om personer som arbetar i ett annat land till det land där arbetet utförs, och att ändringens alla konsekvenser inte går att bedöma i detta skede.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har i dag skickat ett brev till de kommunala centralvalnämnderna om coronaberedskapen vid välfärdsområdesvalet.Justitieministeriet betonar att det i det allt sämre coronaläget är ytterst viktigt att följa de anvisningar om hälsosäkerhet som justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) gav den 9 november 2021. Kommunerna bör också följa de regionala och lokala myndigheternas gällande rekommendationer. Eventuella begränsningar av sammankomster gäller inte röstning vid val.Justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat affischer med anvisningar för röstningsställena. Motsvarande affischer med anvisningar om hur röstningen går till på röstningsställena använde kommunerna vid kommunalvalet.Information om röstning under den pågående coronaepidemin finns också på webbplatsen valfinland.fi. Dessutom informerar kommunerna om hälsosäkerheten vid röstning. 01 Brev till centralvalnämnder. Coronaaffischer och försämrat coronavirusläge, 21.12.2021 (PDF)Coronaanvisningar för väljarna i välfärdsområdesvalet
     

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Valnämnderna för välfärdsområdesvalet fastställer den 23 december 2021 sammanställningarna av kandidatlistorna för välfärdsområdesvalet i januari. Uppgifterna om kandidaterna publiceras på justitieministeriets webbplats valfinland.fi under kvällens lopp.Det finns 21 välfärdsområden och vart och ett av dem har egna kandidater. I kandidatlistorna antecknas för varje kandidat nummer, namn, yrke och hemkommun.I välfärdsområdesvalet får den röstberättigade rösta endast på en kandidat som har ställts upp i det egna välfärdsområdet. Den röstberättigades välfärdsområde bestäms enligt hans eller hennes hemkommun. Information om till vilket välfärdsområde varje kommun hör finns på webbplatsen valfinland.fi.Man kan också bekanta sig med kandidaterna i det egna välfärdsområdet via valtester, internet samt partiernas och kandidaternas reklam.Det val som förrättas söndagen den 23 januari 2022 är Finlands första välfärdsområdesval. I välfärdsområdesvalet väljs representanter till välfärdsområdesfullmäktige. Välfärdsområdesfullmäktige svarar för att ordna socialvård och hälso- och sjukvård och för att organisera räddningsverksamheten i välfärdsområdena från ingången av 2023.Välfärdsområdena motsvarar i huvudsak de nuvarande landskapens områden. Ett undantag är landskapet Nyland, där det finns fyra välfärdsområden.Helsingforsborna röstar inte i välfärdsområdesvalet, eftersom staden även i fortsättningen ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet i Helsingfors. Social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet gäller inte heller landskapet Åland.Kandidaterna i välfärdsområdesvalet finns i justitieministeriets informations- och resultattjänst för val från och med den 23 december. Mer om välfärdsområdesvalet och röstning på www.valfinland.fi
Coronaanvisningar till väljarna i välfärdsområdesvalet
Institutet för hälsa och välfärd: Aktuellt om coronavirusläget
Vaalit.fi på Twitter
Vaalit.fi på Facebook
Videor om val på YouTube
Gratis telefonservice på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770.
WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor 050 438 8730

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner och landskapet Åland för kostnader orsakade av covid-19-epidemin. Med understöden ersätts kostnader som under tiden 1 januari–31 augusti 2021 har orsakats av covid-19-epidemin, i synnerhet kostnader för testning, smittspårning, vaccination och vård. För testning beviljades understöd till ett belopp av cirka 375 miljoner euro, för spårning till ett belopp av 37 miljoner euro, för vaccination till ett belopp av 109 miljoner euro och för vård till ett belopp av 34 miljoner euro. Dessutom beviljades cirka 170 miljoner euro i understöd för andra direkta kostnader som orsakats av epidemin.Mest understöd beviljades Helsingfors (104,7 miljoner euro), Esbo (45,7 miljoner euro), Samkommunen för social- och hälsovård i Mellersta Nyland (42,5 miljoner euro) och Vanda (38,1 miljoner euro). Mest understöd både proportionellt sett och i absolut belopp räknat beviljades till mottagare inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts område. Sammanlagt 175 euro per invånare beviljades till mottagarna i det området. I hela landet beviljades det cirka 131 euro per invånare i understöd. Understöden i den första utlysningen bestämdes på kalkylmässiga grunderDen första utlysningen av statsunderstöd till kommuner och samkommuner ordnades den 15 oktober–12 november 2021. De understöd som beviljades i den första utlysningen bestämdes helt och hållet på kalkylmässiga grunder. De verksamhetsbaserade understödsposterna (för testning, smittspårning, vaccination och vård av covid-19-patienter) baserar sig på uppgifter som beskriver verksamhetens volym och på en kalkylmässig enhetsersättning. Utöver de verksamhetsbaserade understöden kunde under den första ansökningsomgången även sökas ett kalkylerat understöd baserat på invånarantal för att täcka övriga direkta kostnader som föranletts av covid-19-epidemin. En andra utlysning av understöd i januari 2022I januari 2022 utlyses understöd för de kostnader som uppkommit under den senare delen av 2021. Ansökningstiden börjar den 3 januari 2022 och går ut den 31 januari 2022. Därefter har kommunerna och samkommunerna ännu möjlighet att ansöka om understöd enligt prövning, om de understöd som beviljats på kalkylmässiga grunder inte är tillräckliga. Understöden baserar sig på en statsrådsförordning om ersättning av kostnader som uppkommit på grund av covid-19-pandemin. Det sammanlagda understödsbeloppet för hela året beräknas uppgå till cirka 1,0–1,1 miljarder euro.Regeringen har förbundit sig att ersätta alla direkta kostnader som hänför sig till covid-19, såsom kostnader för testning, så länge som epidemiläget och genomförandet av strategin för hantering av covid-19-epidemin förutsätter det. Statens stöd för kommunsektorn år 2021 uppgår till sammanlagt över 2 miljarder euro som en följd av de tilläggskostnader och inkomstförluster som coronaepidemin orsakat. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Kerimäki inträffade den 1 maj 2021 en byggnadsbrand, där en avtalsbrandman som deltog i släckningsarbetena skadades. Till följd av olyckan beslutade inrikesministeriet att i enlighet med räddningslagen tillsätta en undersökningskommission med uppgift att utreda händelseförloppet och ge rekommendationer för att motsvarande olyckor ska kunna undvikas. En motsvarande undersökning gjordes senast 2006.Vid släckningsarbetena vid byggnadsbranden i Kerimäki gav konstruktionerna i ett grilltak vika och rasade samman över en avtalsbrandman. Brandmannen var under de brinnande konstruktionerna i åtta minuter, tills han kunde räddas.– Syftet med undersökningen är framför allt att ge räddningsväsendet information och utvecklingsrekommendationer för att motsvarande olyckor ska kunna undvikas. Rekommendationerna syftar i synnerhet till att förbättra säkerheten i arbetet för räddningsväsendets personal och att förbättra ledningen vid situationer där flera myndigheter är involverade, säger specialsakkunnig Jarkko Häyrinen.De sex rekommendationerna gäller bland annat kommunikation, utbildning och utnyttjande av akutsjukvårdskompetensUndersökningskommissionen konstaterar i sina slutsatser till exempel att räddningsväsendets personal bör få ökade kunskaper om hur byggnader rasar. Kommissionen rekommenderar därför att Räddningsinstitutet till denna del kompletterar den examensinriktade utbildningen och fortbildningen för räddningsväsendet och utbildningen av avtalspersonal.Man bör också fästa vikt vid att förbättra kommunikationen mellan olika myndigheter i fall där en olyckssituation förändras väsentligt. Kommissionen rekommenderar att inrikesministeriet tillsammans med samarbetsmyndigheterna bereder en kommunikationsmodell som ska användas i exceptionella situationer.Undersökningskommissionens rekommendationer i sin helhet är följande:Räddningsverken granskar och vid behov korrigerar sina modeller för ledning på distans och ledning på plats samt för överföring av ledningsansvar, så att överföringen av ledningsansvaret stöder en effektiv ledning av räddningsverksamheten. Undersökningskommissionen rekommenderar också att Räddningsinstitutet stöder räddningsverken genom att erbjuda fortbildning i ämnet.Räddningsinstitutet kompletterar räddningsväsendets examensinriktade utbildning och fortbildning samt utbildningssystemet för avtalspersonal inom räddningsväsendet, så att risken för ras beaktas mer heltäckande än tidigare vid bedömningen av riskerna på en olycksplats.Inrikesministeriet bereder tillsammans med samarbetsmyndigheterna en kommunikationsmodell som ska användas i exceptionella situationer. Modellen bör vara enkel och göra samtliga myndigheter som är involverade i olyckssituationen uppmärksamma på en förändring av situationen.Social- och hälsovårdsministeriet utreder tillsammans med inrikesministeriet hur man effektivt kan använda sig av sådana personer inom räddningsväsendet som har kompetens inom prehospital akutsjukvård i situationer där en enhet för prehospital akutsjukvård ännu inte har hunnit fram till platsen.Räddningsverken ska till sina övningsplaner och sin övningsverksamhet lägga till scenarier där egen personal måste räddas när en situation plötsligt förändras.Räddningsverken tar i samarbete med inrikesministeriet i bruk ett gemensamt system för rapportering om säkerhet i arbetet. Information om säkerhetsavvikelser i arbetet bör kunna spridas till räddningsverken i hela landet för att förhindra att motsvarande olycksfall i arbetet sker.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under vecka 50 rapporterades det cirka 13 400 nya coronafall i Finland, och cirka 10 600 fall under vecka 49. Fram till den 20 december har det rapporterats sammanlagt 83 bekräftade Omikronfall. Belastningen på sjukhusen och särskilt på intensivvården ökar.Under de senaste 14 dygnen (4.-17.12.) har det konstaterats 408 nya smittfall per hundratusen invånare. Under de föregående två veckorna (20.11.-3.12.) konstaterades det 307 nya smittfall per hundratusen invånare.I slutet av vecka 50 vårdades sammanlagt 184 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem 126 på bäddavdelningar och 58 på intensivvårdsavdelningar. Den 20 december vårdades sammanlagt 177 coronapatienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården och 64 coronapatienter inom intensivvården. Belastningen inom sjukhusvården fördelas nu jämnare än förut i hela landet. Totalt 1 493 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 20 december. Av de som avlidit har 60 procent varit över 80 år gamla.  Den 19 december hade 83,3 procent av alla 12 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone två vaccindoser. Närmare 770 000 människor har fått den tredje dosen. Under de senaste veckorna har det tagits många coronavirustester. Under veckorna 49-50 togs det cirka 150 000–154 000 tester per vecka. Flera testresultat är nu positiva. Av alla de tester som har tagits under de senaste 14 dygnen har 8,1 procent varit positiva jämfört med 6,1 procent de föregående 14 dygnen.  Kriterierna för samhällsspridning uppfylls i 17 områden: Södra Karelens, Södra Österbottens, Södra Savolax, Norra Savolax, Helsingfors och Nylands (HUS), Egentliga Tavastlands, Mellersta Österbottens, Mellersta Finlands, Kymmenedalens, Lapplands, Länsi Pohja, Birkalands, Norra Österbottens, Päijänne-Tavastland, Satakunta, Vasa och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.Epidemiläget följs upp kontinuerligt, även under jul och nyår. Institutet för hälsa och välfärd publicerar de viktigaste uppgifterna om uppföljningen av coronaepidemin på en ny rapporteringssida. Den nya webbsidan ersätter coronakartan helt från och med den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har godkänt finansieringsplanen för idrottsanläggningar för åren 2022–2025. Idrottsanläggningar med riksomfattande betydelse i planen är centret för issport i Kvarnbäcken i Helsingfors, nybyggnadsprojektet Hippos i Jyväskylä, det riksomfattande centret för simträning i Kuortane och den fortsatta finansieringen av Olympiastadionprojektet.Ministern gläder sig över att det på grund av kompenseringen av anslagen är möjligt att finansiera fler projekt år 2022 än man trodde ännu i början av hösten.Sammanlagt 35 idrottsanläggningsprojekt runtom i Finland godkändes i finansieringsplanen. Av projekten är 21 nybyggnadsobjekt och 14 projekt gäller grundläggande renovering eller ombyggnad.Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om understöd vars kostnadsförslag överstiger 700 000 euro. Regionförvaltningsverken beslutar om understöd som är mindre än det. Vid beredningen av den riksomfattande finansieringsplanen har man beaktat de projekt vars understöd undervisnings- och kulturministeriet beslutar om.De årliga understödsbesluten baserar sig på den fyraåriga riksomfattande finansieringsplanen för idrottsanläggningar. Planen är riktgivande och dess genomförande beror på kostnadsnivån, rumsprogrammet och genomförbarheten för projekt som godkänts samt på de anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Med de understöd som beviljas ur avkastningen från Veikkaus främjas i synnerhet byggande, anskaffning, grundläggande renovering och utrustning av idrottsanläggningar avsedda för breda användargruppers behov.Finansieringsplanen för byggande av idrottsanläggningar 2022–2025 (på finska)  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 61 800 personer på ett år. I november anmäldes 93 100 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 168 100 lediga jobb, vilket är 76 800 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av november sammanlagt 252 700 arbetslösa arbetssökande. Det är 61 800 färre än ett år tidigare, men 24 100 fler än för två år sedan i november. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 6 300. Av de arbetslösa arbetssökandena var 134 900 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av november fanns det i hela landet uppskattningsvis 27 800 permitterade, vilket är 48 600 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 18 600, vilket är 39 300 färre än i november i fjol. Från och med oktober minskade antalet permitterade på heltid med 1 100.Antalet långtidsarbetslösa var 106 200Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 106 200. Detta är 20 900 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 99 800, det vill säga 16 100 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 9 500 färre än i november i fjol, dvs. sammanlagt 26 500. I januari–november avslutades i genomsnitt 61,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 3,0 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeI november anmäldes 93 100 nya lediga jobb, det vill säga 43 700 fler än i november i fjol. Allt som allt fanns det i november 168 100 lediga jobb, vilket är 76 800 fler än för ett år sedan.I slutet av november deltog 115 000 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 5 200 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 6,9 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i november 62 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 72,8 procent, dvs. 1,8 procentenheter högre än i november i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 164 000, vilket är 24 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 6,9 procent, dvs. 1,3 procentenheter lägre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen fastställde den 20 december 2021 att de ändringar i ramstödsprogrammet som Finland ansökt om är förenliga med EU:s inre marknad. Ramstödsprogrammet är ett instrument som står till de finländska myndigheternas förfogande och som stöder företag i coronakrisen. De viktigaste ändringarna hänför sig till maximibeloppet av företagsspecifikt stöd och programmets varaktighet. Stödtaket stiger från 1,8 miljoner euro till 2,3 miljoner euro. Ramstödsprogrammet förlängs från utgången av 2021 till den 30 juni 2022.Syftet med ramstödsprogrammet är att stödja företag som lider av en plötslig likviditetsbrist eller till och med totalt saknar likviditet på grund av coronaepidemin. Genom programmet stöds också kontinuiteten i och utvecklingen av företagsverksamheten samt sysselsättningen. Ramstödsprogrammet gör det möjligt att nationellt införa företagsstöd i Finland inom flera olika förvaltningsområden. Utöver de statliga myndigheterna kan också kommuner vara stödmyndigheter. De ändringar som godkänts av kommissionen underlättar också genomförandet av den femte ansökningsomgången för kostnadsstöd. Lagstiftningen om den femte ansökningsomgången för kostnadsstöd baserar sig på de flexiblare reglerna i ramstödsprogrammet.Tillfällig flexibilitet i EU:s regler om statligt stöd i bakgrundenFinlands ramstödsprogram baserar sig på kommissionens tillfälliga flexibilitet i reglerna om statligt stöd av den 19 mars 2020. Med hjälp av dem kan EU:s medlemsstater utnyttja den fulla flexibiliteten i reglerna om statligt stöd för att stödja sin ekonomi i samband med coronavirusepidemin. Kommissionen godkände det ursprungliga ramstödsprogrammet i april 2020. Stödprogrammets regler förblir till sina centrala delar oförändrade, med undantag för höjningen av stödtaket. Stöd får till exempel inte beviljas medelstora och stora företag och som redan befann sig i svårigheter den 31 december 2019, det vill säga innan coronaepidemin bröt ut. Stöd som beviljats med stöd av ramprogrammet får kombineras med s.k. de minimis-stöd, det vill säga beviljas utöver de minimis-stöd. Med de minimis-stöd avses stöd av mindre betydelse som ett företag kan få av olika stödbeviljare till ett belopp av sammanlagt högst 200 000 euro under tre beskattningsår.Alla stöd som beviljas med stöd av kommissionens beslut ska rapporteras till kommissionen i efterhand. Kommissionen förutsätter också öppenhet i fråga om stödåtgärder som godkänts med stöd av de tillfälliga ramarna, när beloppet av ett enskilt stöd överstiger 100 000 euro. Medlemsstaterna ska på nätet offentliggöra relevanta uppgifter om ett enskilt stöd på över 100 000 euro som beviljats inom ramen för ett ramstödsprogram, såsom stödmottagaren och stödbeloppet.Bakgrunden till de ändringar som Finland ansökt om är kommissionens tillkännagivande av den 18 november 2021.  På basis av den har giltighetstiden för de tillfälliga reglerna om statligt stöd förlängts till utgången av juni 2022 samt stödtaket höjts till 2,3 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet med beskrivningen av den övergripande arkitekturen för främjande av välfärd och hälsa är att stödja utvecklandet av tillförlitliga och tillgängliga digitala tjänster som är lätta att hitta. För att målet ska kunna nås behövs en gemensam vision och referensram för samarbetet mellan nationella, regionala och lokala aktörer.Målet är bättre möjligheter än tidigare att främja sin egen och sina närståendes välfärdDen övergripande arkitekturen för främjande av välfärd och hälsa har till uppgift att skapa en gemensam vision, målbild och referensram som stöd för det nationella, regionala och lokala utvecklandet. Målet är att stödja utvecklingen av informationshantering och digitala tjänster samt tjänsternas interoperabilitet.Ur den enskilda människans perspektiv bör nyttan synas i form av tillgängliga och verkningsfulla digitala tjänster, med hjälp av vilka man kan främja sin egen och sina närståendes välfärd och hälsa.Tillförlitlig information, tillgängliga och sporrande digitala tjänsterI visionen för den övergripande arkitekturen för främjande av välfärd och hälsa är de digitala tjänsterna tillförlitliga samt sporrar och stöder sina användare. Tjänsterna ska erbjuda pålitlig, begriplig och lättillgänglig information om främjande av välfärd och hälsa samt om tjänsterna och verksamheten. Uppgifter om den egna hälsan och välfärden ska vara tillgängliga för den enskilda människan och kunna användas på ett tryggt sätt i enlighet med egna behov. Med hjälp av informationshantering och tillgängliga digitala tjänster sporras och stöds människor att främja välfärd och hälsa i olika livssituationer.  Arbetet har inte framskridit och borde nu komma i gångUtvecklingen av informationshanteringen, de digitala tjänsterna och informationssystemen i anslutning till främjande av välfärd och hälsa har inte framskridit i den utsträckning som till exempel i fråga om nationella, regionala och lokala hälso- och sjukvårdstjänster. De digitala tjänsternas potential i främjande av välfärd och hälsa och i det förebyggande arbetet är dock betydande. Utvecklingsobjekt är bland annat: 1) att göra digitala tjänster tillförlitliga och lätta att hitta för vanliga människor och yrkesutbildade personer 2) att stärka den digitala delaktigheten i utvecklingen av tjänsterna 3) att utveckla informationshanteringen och digitaliseringen i samarbete med nationella, regionala och lokala aktörer.

Källa: Valtioneuvosto.fi