NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat sammanlagt 3 163 790 euro i understöd för museernas digitaliseringsprojekt, tjänster inom det digitala kulturarvet och för de allmänna bibliotekens gemensamma tjänster.Nationalbiblioteket beviljades 590 000 euro för produktion och utveckling av Finna-tjänsten och IT-centret för vetenskap CSC beviljades 246 760 euro för den tekniska infrastrukturen och stödtjänsterna i Finna-tjänsten. IT-centret för vetenskap CSC beviljades 651 000 euro för att producera och utveckla tjänsten för långsiktigt digitalt bevarande av kulturarvet (LDB) och LDB-lösningen.Finna-tjänsten och LDB-tjänsten är tjänster inom det digitala kulturarvet för kulturarvsorganisationer som produceras av Nationalbiblioteket och IT-centret för vetenskap CSC. Finna-tjänsten gör arkivens, bibliotekens och museernas digitala material allmänt tillgängligt. I slutet av 2021 erbjuder 420 organisationer sitt material i Finna. Antalet material som kan sökas via tjänsten uppgår till 17,5 miljoner, antalet material som finns tillgängligt på nätet är 2,5 miljoner och antalet webbesök i alla Finna-tjänster är uppskattningsvis 44 miljoner och i den riksomfattande Finna.fi-tjänsten 3,9 miljoner. Målet med LDB-tjänsten är att bevara det digitala materialet så att det är begripligt och användbart för kommande generationer.
För digitaliseringsprojekt vid museerna beviljades 19 sökande totalt 560 030 euro. Med understöden digitaliserar man på ett omfattande sätt de finska museernas samlingar, från arkeologiska fynd till samtida fotografier, och gör dem tillgängliga för alla via Finna- och Europeana-tjänsterna. Det inlämnades 73 ansökningar som gällde digitaliseringsprojekt vid museer och den ansökta summan uppgick till 2 685 971 euro. Det största understödet, 97 000 euro, beviljades Museiverket för utveckling av en gemensam kvalitetsanvisning för digitaliseringen för museisektorn.– Museerna har verkligen aktivt gjort sitt material tillgängligt för alla på webben, vilket har visat sig vara en nödvändig verksamhetsform under pandemin. Museerna har ett rikt innehåll som intresserar människor. Särskilt fint är det att den gemensamma Finna-tjänsten för kulturarvsmaterial utvecklas kontinuerligt och att den ständigt får nya användare. Det är viktigt att säkerställa att denna samhälleligt värdefulla informationsresurs bevaras långt in i framtiden, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Nationalbiblioteket beviljades 908 000 euro för de allmänna bibliotekens tjänster samt för produktion och utveckling av FinELib- och Finna-tjänsterna. Nationalbiblioteket beviljades dessutom 208 000 euro för produktion och utveckling av Melinda-tjänsterna för de allmänna biblioteken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsterna inom rättshjälpen, den allmänna intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen samlas till ett nytt Rättstjänstverk. Justitieministeriet begär nu utlåtanden om utkastet till regeringsproposition om det nya verket.Syftet med reformen är att kunderna inom rättshjälpen, intressebevakningen samt ekonomi- och skuldrådgivningen ska få enhetligare, högklassigare och lättare tillgängliga tjänster.Avsikten är att det nya verket centraliserat ska sköta de uppgifter inom ekonomiförvaltningen, den operativa styrningen och personalförvaltningen som i dagsläget är fördelade på sex rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt samt justitieministeriet. Arrangemanget möjliggör en effektivare och mer harmoniserad utveckling av tjänsterna.Reformen förtydligar justitieministeriets roll när dess nuvarande centralförvaltningsuppgifter överförs till det nya verket. Avsikten är att ministeriet i fortsättningen endast ska sköta den lagberedning och strategiska ledning som gäller verket. Kunden får även framöver hjälp från rättshjälpsbyråerna och intressebevakningsbyråernaKunderna kommer också i fortsättningen att få rättshjälp, ekonomi- och skuldrådgivning samt allmän intressebevakning på de byråer som finns på olika håll i landet, precis som nu. Det föreslås inga ändringar i byråernas verksamhetsställen. Avsikten är också att den personal vid det nya verket som har hand om förvaltnings- och stödtjänsterna ska vara verksam på flera orter runt om i landet.Ändringen har inga betydande konsekvenser för rättshjälpsbyråernas och intressebevakningsbyråernas nuvarande personal. För närvarande har rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten cirka 1 200 anställda.Utlåtanden kan lämnas fram till den 4 februari 2022.Utlåtande.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet ber om utlåtanden om ett lagutkast som gäller ett nytt ämbetsverk som ska samla specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen. Enligt planerna ska ämbetsverket bildas av elva självständiga myndigheter och en enhet som producerar förvaltningstjänster för dessa.Syftet med reformen är att trygga myndigheternas oberoende och självständighet samt att minska sårbarheten hos små aktörer genom att garantera dem enhetliga förvaltnings- och stödtjänster.Det nya ämbetsverket ska bestå av Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI), konkursombudsmannens byrå, konsumenttvistenämnden, barnombudsmannens byrå, rättegångsbiträdesnämnden, Olycksutredningscentralen, jämställdhetsombudsmannens byrå, underrättelsetillsynsombudsmannen, dataombudsmannens byrå, äldreombudsmannen och diskrimineringsombudsmannens byrå.Ämbetsverket avses erbjuda myndigheterna stödtjänster och sköta centraliserat de uppgifter inom ekonomi- och personalförvaltningen som nu sköts främst vid justitieministeriet. I fortsättningen ska ministeriet endast sköta den lagberedning och strategiska styrning som gäller specialmyndigheter. Ämbetsverket kommer inte att medföra några ändringar i specialmyndigheternas egna organisationer. Specialmyndigheternas självständiga ställning och nuvarande verksamhetsställen kvarstår.Utlåtanden kan lämnas fram till den 4 februari 2022.Utlåtande.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den första ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar enligt Finlands program för hållbar tillväxt pågår den 20 december 2021–4 mars 2022. Finansiering kan sökas för projekt för energiinfrastruktur, ny energiteknik, produktion och lagring av koldioxidsnålt väte, avskiljning och användning av koldioxid samt elektrifiering och koldioxidsnålhet i industrins processer.Målet är att minska växthusgasutsläppen i Finland, stödja Finlands mål om klimatneutralitet samt uppmuntra näringslivet att ta i bruk förnybar energi och ny energiteknik. Den första ansökningsomgången är riktad till energiinvesterings- och energiinfrastrukturprojekt vars investeringskostnader överstiger 5 miljoner euro.”Stöden för energiinvesteringar gäller projekt i stor skala som har verklig effekt. Med den finansiering som nu är föremål för ansökan främjas en grön omställning genom att investeringar i energi och väte i stor utsträckning startas i Finland”, säger näringsminister Mika Lintilä.Stöd för energiinvesteringar kan sökas av företag och sammanslutningarDen finansiering som utlyses riktas till investeringar enligt pelare 1 i Finlands program för hållbar tillväxt, dvs. den gröna omställningen. I Finlands program för hållbar tillväxt har sammanlagt 520 miljoner euro reserverats för dessa helheter.På samma ansökningsblankett är det möjligt att ansöka om finansiering för investeringar i energiinfrastrukturinvesteringar i ny energiteknikavskiljning och återvinning av koldioxidsnålt väte och koldioxid samtdirekt elektrifiering av industrins processer och åtgärder för att göra dem koldioxidsnåla.Stöd kan beviljas företag och sammanslutningar. Stöd beviljas endast för sådana projekt eller delar av projekt som inte skulle inledas utan stöd.Projekten ska vara slutförda senast den 30 juni 2026.Avsikten är att de första stödbesluten ska fattas våren 2022Finansiering söks via Business Finlands e-tjänst, men finansieringsbesluten fattas av arbets- och näringsministeriet. Vid jämförelsen av ansökningarna granskas särskilt projektens energi- och utsläppsverkningar, kostnadseffektivitet, genomförbarhet, nyhetsvärdet hos den teknik som ingår i projekten, reproducerbarheten av tekniken eller projektet samt projektens andra effekter. Ansökningarna ska också följa principen ”inte orsaka betydande skada”, vilket innebär att genomförandet av investeringarna inte får orsaka betydande skada för miljömålen.Tidsplanen för stödbesluten beror på antalet inkomna ansökningar och behovet av handläggning. Avsikten är att de första stödbesluten ska fattas våren 2022. Arbets- och näringsministeriet ordnar ett infomöte om ansökningen den 14 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsministeriet har principen en in, en ut tillämpats sedan 2017. Principen innebär att man strävar efter att kompensera regleringskostnader som direkt drabbar företagen genom en motsvarande minskning av kostnaderna i ett annat sammanhang.De regeringspropositioner som bereddes vid arbets- och näringsministeriet och lämnades till riksdagen 2020 minskade regleringsbördan för företagssektorn med cirka 490 000 euro per år. Minskningarna berodde på att tillståndsförfarandena inom utsläppshandeln blev smidigare och permitteringsprocessen tillfälligt snabbare under coronaviruset. De betydande kostnadseffekterna av stängningen av restaurangerna ingår inte i utvärderingen.Under 2019 lade ministeriet inte fram några förslag som skulle ha haft betydande konsekvenser för företagens regleringsbörda. Coronakrisen å sin sida inverkade i betydande grad på lagberedningen år 2020, när man blev tvungen att styra resurser till beredningen av de författningar som undantagssituationen kräver. Med hjälp av principen en in, en ut görs lagförslagens konsekvenser för företagen mer transparenta och det säkerställs att regleringsbördan på näringslivet inte ökar. I sin helhet har regleringsbördan för företag åren 2017–2020 minskats med cirka 140 000 euro per år genom regeringspropositioner som beretts vid arbets- och näringsministeriet. Statsminister Sanna Marins regering utvecklar lagstiftningen och utvidgar principen en in, en ut i enlighet med regeringsprogrammet. Den arbetsgrupp för smidigare lagstiftning som tillsattes i januari 2020 styr utarbetandet av utvidgningen och ordnar utvärderingen av regleringsbördan i statsrådet. I utvidgningen betonas lagstiftningens ändamålsenlighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har i dag tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att bereda en regeringsproposition om godkännande och sättande i kraft av avtalet mellan Sverige och Finland om polissamarbete i gränsområdet.I oktober undertecknade Finlands och Sveriges inrikesministrar ett avtal om polissamarbete i gränsområdet. I Finland tillämpas avtalet i kommunerna Enontekis, Kolari, Muonio, Pello, Torneå och Övertorneå och i Sverige i kommunerna Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.Avtalet omfattar brådskande situationer i samband med förhindrande av allvarliga brottAvtalet tillämpas endast i brådskande situationer, och det omfattar i huvudsak två typer av samarbete: åtgärder efter begäran och åtgärder utan begäran. Begäran kan göras till grannstaten om det behövs brådskande bistånd för att förhindra ett allvarligt brott som innebär fara för en enskilds liv, hälsa eller fysiska integritet. Sådana allvarliga brott är till exempel våldtäkt, grov misshandel och dödligt våld. Begäran kan dock alltid avslås.I regeringspropositionen ska det begäras att riksdagen godkänner avtalet. Propositionen kommer också att innehålla ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. Dessutom kommer man att se över den nationella lagstiftningen och vid behov harmonisera den till sitt sakinnehåll med avtalet.  Lagstiftningsprojektets mandatperiod är 20.12.2021–31.5.2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen förslår att sådana medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik av sjukdomen covid-19 som används vid självtestning temporärt ska undantas från skatt.Befrielsen från mervärdesskatt ska enligt förslaget gälla både försäljningen av hemtest i Finland och anskaffningen av test från länder utanför EU och från andra medlemsstaterPropositionen hänför sig till statsminister Sanna Marins regerings åtgärder för att underlätta bekämpningen av covid-19-pandemin. Syftet är att sänka priset på hemtest och på så vis göra det lättare att testa sig för covid-19.Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2022 och gälla till och med den 31 december 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland var ordförande 2021 för de nordiska ländernas utrikespolitiska samarbete (N5 ) och de nordiska och de baltiska ländernas utrikespolitiska samarbete (NB8). Utrikesminister Pekka Haavisto står värd för ordförandeskapens sista möten den 20 december (N5) och den 21 december (NB8). Mötena ordnas online.Utrikesministrarna ska diskutera aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden, bland annat om Belarus, Ukraina, vapenkontroll inför den kommande översynskonferensen om icke-spridningsavtalet, rättsstatsprincipen och olika FN- och OSSE-ärenden. ”Finlands N5- och NB8-ordförandeskap har varit en positiv upplevelse, eftersom dessa samarbetsforum erbjuder en värdefull möjlighet att diskutera centrala internationella frågor med våra närmaste partnerländer. Videomöten är praktiska, men särskilt fint var det att träffa NB8-utrikesministrarna ansikte mot ansikte på Vanögård i Tavastehus i september”, säger utrikesminister Haavisto. Nästa år är Norge N5-ordförande och Litauen NB8-ordförande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ekonomin växer snabbt 2021 och 2022, även om tillväxten på grund av den tilltagande coronaepidemin och restriktionsåtgärderna vid årsskiftet förblir långsammare än vad som tidigare beräknats, bedömde finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 20 december.I år beräknas bruttonationalprodukten (BKT) öka med 3,4 procent. År 2022 beräknas BNP växa med 3,0 procent, år 2023 med 1,5 procent och år 2024 med 1,4 procent. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter och tillväxten ökar 2022 framför allt inom de branscher där produktionen ännu inte nått upp till nivån före pandemin, t.ex. inom hotell- och restaurangverksamhet.Osäkerheten i fråga om sjukdomsutveckling, virusvarianter och vaccinationstäckning har ökat igen. I prognosen antas emellertid att det försämrade sjukdomsläget orsakar endast en tillfällig fördröjning i återhämtningen inom ekonomin. Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt och skulden minskar tillfälligt i förhållande till BNP under 2021–2022. Den snabba ekonomiska tillväxten undanröjer dessvärre inte obalansen mellan inkomsterna och utgifterna inom den offentliga ekonomin. När den ekonomiska tillväxten mattas av börjar skuldkvoten också öka på nytt.”Epidemin kommer i sinom tid att ge vika, men den ogynnsamma utvecklingen i fråga om befolkningsstrukturen och ekonomin kommer att fortsätta länge. För att vi ska kunna kryssa mellan brytningarna krävs det att vi ligger i täten när det gäller konkurrenskraft, kompetens, nya tekniska lösningar och omfattande privata investeringar samt att vi är noggranna med offentliga medel”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.Tillväxtutsikterna för världsekonomin överskuggas av pandemin och den tilltagande inflationen Tillväxtutsikterna för världsekonomin överskuggas bland annat av den utdragna pandemin och den snabbt tilltagande inflationen. Den stigande konsumentprisinflationen beror bland annat på höjningen av energipriserna. Inflationstrycket förutspås dock lättas under 2022.Tillväxtutsikterna för världshandeln försvagas av störningar i distributionskedjan som beror på olika orsaker samt av den avtagande tillväxten inom världsekonomin. Utsikterna för varuhandeln är svagare inom euroområdet än i Förenta staterna eller tillväxtekonomierna. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter tack vare inhemsk efterfrågan BNP beräknas öka med 3,4 procent år 2021. Försämringen av covid-19-pandemin i slutet av 2021 ökar de ekonomiska aktörernas osäkerhet och bromsar upp den ekonomiska tillväxten kring årsskiftet. År 2022 beräknas BNP växa med 3,0 procent, men den ekonomiska tillväxten är fortfarande långsam under det första kvartalet. Tillväxten kommer dock att tillta på nytt när osäkerheten i anslutning till coronapandemin lättar. Den höga sparnivån och konsumenternas positiva förväntningar har skapat förutsättningar för en snabb ökning av den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen fortsätter att öka år 2022, och de privata investeringarna ökar också snabbt. Finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) påskyndar de privata investeringarna, och i synnerhet investeringar i forskning och utveckling antas dra nytta av dem. Investeringsutsikterna är goda även för den finländska industrin. Exportökningen kommer fortfarande att vara stark 2022 tack vare tillväxten inom världsekonomin. Återhämtningen inom serviceexporten påskyndar exporttillväxten ytterligare.Den ekonomiska tillväxten upprätthåller efterfrågan på arbetskraft, och den kan också tillgodoses på kort sikt eftersom arbetslösheten är hög och regeringen vidtar åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. Sysselsättningen höjs med 1,5 procent år 2022 och sysselsättningsgraden beräknas stiga till 74 procent 2024. Inflationen tilltar till 2,6 procent år 2022 mätt enligt det nationella konsumentpriset. Detta beror på energipriset som upprätthåller inflationen kring årsskiftet men som så småningom sjunker under 2022. Inflationsökningen antas bli tillfällig. I Finland avtar inflationen till 1,8 procent 2023–2024.Den offentliga ekonomin återhämtar sig från krisen, men skuldsättningen fortsätterObalansen mellan utgifterna och inkomsterna inom den offentliga ekonomin minskar kraftigt 2021, men är fortfarande klart större än före pandemin. Den offentliga ekonomin har stärkts särskilt tack vare den snabba ökningen av skatteinkomsterna och inkomsterna från socialskyddsavgifterna, vilket beror på den snabba ekonomiska tillväxten och den förbättrade sysselsättningen. Dessutom har det ekonomiska uppsvinget minskat behovet av stimulansåtgärder och stödåtgärder. Å andra sidan belastar coronaepidemin fortfarande i synnerhet social- och hälsovården. Underskottet i de offentliga finanserna försvinner inte helt trots att ekonomin återhämtar sig och pandemin avtar i sinom tid. Den offentliga ekonomin har ett strukturellt underskott som inte kommer att avhjälpas av det goda konjunkturläget. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas vara ungefär 1 procent i förhållande till BNP i mitten av 2020-talet.Den snabba BNP-tillväxten och minskningen av underskottet gör att skuldkvoten börjar sjunka 2021. Statens samt lokalförvaltningens och välfärdsområdenas underskott kommer dock, i takt med att den ekonomiska tillväxten avtar, att börja vända skuldkvoten i en stigande riktning på nytt från och med 2023. Skuldkvoten beräknas vara ca 69 procent år 2026, dvs. nästan 10 procentenheter högre än före pandemin. Snabba förvärringen av pandemin den viktigaste faktorn som hotar den ekonomiska tillväxten De mest betydande riskerna i prognosen hänger fortfarande samman med coronapandemin och utvecklingen av de restriktionsåtgärder som vidtagits för att hantera den. Virusvarianterna försvårar dämpningen av pandemin, och läget kan försämras snabbt trots att vaccinationerna framskrider. Om utvecklingsregionernas ekonomier utvecklas svagt och de misslyckas med hanteringen av pandemin får tillväxten inom världsekonomin en allvarlig törn. Om epidemin drar ut minskar den privata konsumtionen och i synnerhet efterfrågan på tjänster, vilket försämrar den ekonomiska återhämtningen. Det försämrade epidemiläget ökar också osäkerheten inom investeringsmiljön vilket kan skjuta upp investeringar eller hindra dem från att förverkligas. Inflationsökningen bedöms vara ett tillfälligt fenomen, och inflationen avtar på nytt från och med slutet av nästa år. Det är dock möjligt att inflationen fortsätter i snabb takt en längre tid. Den förväntade ökningen av inflationen har ett samband med oron över att lönerna börjar stiga i takt med priserna. Pris-lönespiralen är ett långvarigt ekonomiskt fenomen som ger näring åt sig själv och som bromsar upp den ekonomiska tillväxten.En positiv risk kan anses vara att EU:s facilitet för återhämtning och resiliens eventuellt genererar fler privata investeringar än vad som förväntas i prognosen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens nuvarande skuldhanteringsmodell fungerar i regel bra, bedömer finansministeriets arbetsgrupp. Hanteringen av ränte- och finansieringsrisker kunde dock utvecklas.Villkoren för statens skuldförvaltning har förändrats sedan början av 2000-talet, då skuldförvaltningens nuvarande verksamhetsmodell utvecklades. Staten har skuldsatt sig avsevärt, och statens borgensförbindelser och garantiansvar har ökat kraftigt. Samtidigt har statens risktolerans försämrats.Den nuvarande skuldhanteringsmodellen fungerar enligt arbetsgruppens bedömning i regel bra. De centrala begreppen är till stora delar problemfria.Arbetsgruppen anser att det fortfarande är ändamålsenligt att se över kostnaderna och riskerna på lång sikt. Statens strategi för upplåning och riskförvaltningspolitik är generellt sett ändamålsenliga.Skuldtåligheten bör tas i beaktande vid granskningen av ränteriskenHanteringen av ränte- och finansieringsrisker bör utvecklas. Arbetsgruppen anser att man vid granskningen av ränterisken bör fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid de långsiktiga ekonomiska tillväxtutsikterna och statens skuldtålighet.Arbetsgruppen föreslår att man fastställer en målsatt amorteringsstruktur för statsskulden, där det fastställs hur statens lån ska förfalla till betalning. På detta sätt tryggas statens upplåningsförmåga även på längre sikt. För detta ändamål kan man fastställa den målsatta genomsnittliga lånetiden och tillåtna avvikelser från detta, dock så att man beaktar upplåningens kostnadseffektivitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi