NordenBladet — I fortsättningen kan laboratorieskötare, närvårdare och primärskötare fungera som vaccinatörer. Vaccinationer erbjuds personer som är fem år och äldre och vaccinationsordningen slopas. Statsrådet fattade onsdagen den 22 december beslut om en ändring av 2 och 3 § i statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer.Muutoksen myötä laboratoriohoitaja (bioanalyytikko AMK-koulutus) sekä sosiaali- ja terveysalan perustutkinnon, lähihoitajatutkinnon sekä aikaisemman perushoitajatutkinnon suorittaneet ovat oikeutettuja antamaan rokotuksia. Muutoksella turvataan koronavirusrokotusten etenemistäI och med ändringen har en laboratorieskötare (bioanalytiker YH-utbildning) samt de som avlagt grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdarexamen och tidigare primärskötarexamen rätt att vaccinera. Genom ändringen säkerställs det att covid-19-vaccinationerna framskrider så effektivt som möjligt. En förutsättning för att ge covid-19-vaccinationer är att hälsovårdspersonalen som nämndes ovan har tillräcklig kompetens i läkemedelsbehandling och lämplig vaccinationsutbildning. Till förordningen fogas 5–11-åringar som ny åldersgrupp. I fortsättningen erbjuds vaccinationer till personer som är fem år och äldre. Vaccinationsordningen slopas i förordningen. Bestämmelser om vaccinationsordningen utfärdades 2020, då det endast fanns ett begränsat antal vacciner att tillgå åt gången. Man bör även i fortsättningen se till att de mest sårbara grupperna vaccineras på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med anvisningarna från Institutet för hälsa och välfärd.Förordningen träder i kraft den 23 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I propositionen föreslås det att ersättningstaxan för vaccinering med ett vaccin som används för att skydda mot covid-19 höjs från nuvarande 10 euro till 16 euro. Syftet med propositionen är att trygga och underlätta sjukförsäkrades tillgång till vaccin mot covid-19 samt att främja arbetsgivarnas möjligheter att erbjuda vaccineringar inom företagshälsovården.Kommunen ansvarar för vaccineringarna mot covid-19. Kommunerna ska ändå utreda om de tjänsteproducenter inom företagshälsovården som är verksamma inom respektive kommuns område har möjlighet att medverka i genomförandet av coronavaccineringarna, om det behövs för att säkerställa att vaccineringarna tillhandahålls utan dröjsmål. FPA kan också i fortsättningen ersätta coronavaccineringarna inom företagshälsovården antingen som kostnader för företagshälsovård eller via sjukvårdsersättningarna. Ersättningen för coronavaccinering kan betalas som direktersättning till en privat tjänsteproducent inom företagshälsovården, och då ska arbetsgivaren betala självriskandelen för vaccineringen.En höjning av ersättningstaxan minskar arbetsgivarnas kostnader för företagshälsovård då vaccineringarna börjar ingå i företagshälsovården. Arbetsgivarens totala kostnader beror på det avtal som ingåtts med företagshälsovården.För närvarande är ersättningstaxan för vaccineringsåtgärder 10 euro.Lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. Det är fråga om en temporär bestämmelse som gäller fram till den 30 juni 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget beviljas utan krav på motsäkerhet en statsgaranti på 28,5 miljoner euro för försäkringsskydd i fråga om vaccin mot covid-19 för tiden 1.1.2022–31.12.2022. Försäkringsgarantin täcker sådana personskador som ersätts ur försäkringsbolagets läkemedelsskadeförsäkring och som beror på vaccin mot covid-19. Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget ansvarar själv för de ersättningar som underskrider gränsen för självbehållet på 1,5 miljoner euro i enlighet med villkoren för skador eller serieskador.Statsgaranti beviljas eftersom återförsäkring inte finns att tillgå på marknaden på skäliga villkor. Garantin gör det möjligt för läkemedelsskadeförsäkringsbolaget att försäkra personskador som eventuellt orsakas av vaccin mot covid-19 på samma sätt som för andra vacciner. Lagen om statsgaranti för försäkringsskydd i fråga om vaccin mot covid-19 trädde i kraft den 1 januari 2021. Statsgaranti för en personförsäkring som försäkringsbolaget har beviljat kan enligt lagen beviljas av statsrådet till den del som försäkringen ersätter personskador som orsakas av vaccin mot covid-19. Försäkringens maximibelopp är det sammanlagda beloppet av självbehållet och försäkringsgarantin, dvs. 30 miljoner euro, och om försäkringsgarantin beviljas för flera kalenderår, sammanlagt 300 miljoner euro. Eftersom statsgaranti beviljades även för innevarande år, uppgår statens borgensansvar för vaccin mot covid-19 till sammanlagt 55,5 miljoner euro. Trots försäkringsgarantin ansvarar försäkringsbolaget alltid för utbetalningen av försäkringsersättningar till de skadelidande.Det tas ut en garantiavgift på 400 000 euro för statsgarantin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommuner och landskapsförbund kan ansöka om understöd hos miljöministeriet för myndighetsbehandling av investeringsprojekt som främjar den gröna omställningen. Understöd beviljas i första hand för myndighetsbehandling (planläggning, tillstånd och utredningar) av projekt som får stöd eller har ansökt om stöd som betalas med medel från Finlands program för hållbar tillväxt.Projekten för grön omställning kan hänföra sig till bland annat:energiinfrastrukturinförandet av ny energiteknikkoldioxidsnålt väte samt avskiljning och utnyttjande av koldioxiddirekt elektrifiering och koldioxidsnålhet i industrins processeråteranvändning och återvinning av centrala material och restprodukter från industrin.Målet är att påskynda myndighetsbehandlingen av projekten och på så sätt främja genomförandet av dem. Stöd kan sökas till ett belopp av cirka en miljon euro, och ansökningstiden är 22.12.2021–4.3.2022. Understödet kan beviljas till högst 70 procent av kostnaderna för planläggning, tillstånd och utredningar. Miljöministeriet beviljar understöden efter att ha hört NTM-centralerna.Det drogs upp riktlinjer för understöden i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 och i budgetpropositionen för 2022. Finansieringen kommer från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF, Recovery and Resiliency Facility), vars nationella användning fastställdes i Finlands program för hållbar utveckling, som offentliggjordes i maj 2021.Understödet främjar genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt samt regeringsprogrammets mål om ett klimatneutralt Finland 2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Abdirizak Warsame Ahmed, som bor i Mogadishu, omvandlade olyckan i sin barndom till en resurs. I olyckan förlorade han båda händerna. Den handlöse pojken växte upp till en man som i dag sprider ett budskap om fred och hopp i Somalia. Ahmed deltar i utrikesministeriets kommunikationsprojekt för fredsfrämjande. Abdirizak Warsame Ahmed har blivit känd för sitt budskap om förlåtelse. Bildt: Wali HashiNär Abdirizak Warsame Ahmed var liten vallade han får. En dag rymde fåren. Som straff band Ahmeds moster fast hans händer med ett rep och glömde pojken ensam. Efter cirka 17 timmar öppnades repen och han fördes i ilfart till ett sjukhus. Repet var så hårt fastbundna att den åttaårige Ahmeds händer hade hunnit bli förlamade och infekteras. Morgonen därpå var man tvungen att amputera händerna.Ahmed fick börja lära sig ett nytt sätt att leva och de såg länge ut som om den handlösa pojken inte hade någon framtid i Somalia. Men det var inte så det gick.Ahmed beslöt sig för att förlåta sin moster. Det var början av en berättelse som han vill berätta till de unga i Somalia.”Vi måste komma ihåg att alla människor gör misstag. Därför måste vi också lära oss att förlåta och be om förlåtelse. Jag vill berätta åt unga om hur jag har klarat av alla utmaningar och förlåtit den person som gjorde att jag förlorade mina händer.”Med stöd av utrikesministeriets kommunikationsavdelning filmades i fjol en dokumentär om Ahmed, och dokumentären sändes på somaliska tv-kanaler. I och med den känsloväckande berättelsen har han blivit känd bland somalierna och man har bett honom att tala vid olika tillställningar, evenemang och intervjuer i synnerhet i Mogadishu.I år reste Ahmed inom ministeriets projekt till staden Kismayo i södra Somalia och turnerade där i olika skolor i tre dagar. Han talade om försoning och förlåtelse för hundratals unga. En dokumentär gjordes också om skolturnén.I Somalia är mediernas inflytande stortI utrikesministeriets projekt har innehåll tagits fram också för förlåtelsens dag som firas den 28 juni i Somalia och somaliska samhällen runt om i världen. Den finländska journalisten Wali Hashi, som har bred mediekompetens, ligger bakom idéerna och genomförandet av såväl förlåtelsens dag som utrikesministeriets projekt.”Projektet kommer att ta slut en dag, men arbetet kommer att fortsätta tack vare Ahmed och andra unga fredsambassadörer som han”, säger Hashi.Enligt Hashi är det möjligt att nå den största möjliga publiken för budskapet om förlåtelse genom medier och i synnerhet sociala medier.”I Somalia är kulturen oral och där är berättelser, drama, musik och dikter som delas med hjälp av medier en väsentlig del av att sprida kultur, information, värderingar och attityder. Med hjälp av sociala medier sprider sig olika tankesätt explosionsartat. I Somalia får unga otroligt mycket information via medier, särskilt eftersom utbildningssystemet i landet inte riktigt har kommit på fötterna efter det långa inbördeskriget”, berättar Hashi.Det finns planer på att inom projektet ordna diskussionsprogram, workshopar och musikproduktion för ungdomar under de kommande åren. Avsikten är att fortsätta utrikesministeriets och Hashis kommunikationsarbete i Somalia fram till 2023.Länkar Abdirizak Warsame AhmedVideo: Abdirizak Ahmed shares his story of forgivenessVideo: Disabled Hero of PeaceNyhet: ”Klansystemet bromsar upp fredsutvecklingen i Somalia” 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade på tisdagen prioriteringarna i revideringen av naturvårdslagen. Naturvårdslagstiftningen från 1997 ska ses över för att man bättre ska kunna bevara naturen och den biologiska mångfalden i Finland. Reformen är på slutrakan, och avsikten är att regeringspropositionen ska överlämnas till riksdagen i början av 2022.“Naturvårdslagen är den viktigaste lagen vi har för att trygga den biologiska mångfalden. Nu uppdaterar vi den så att den motsvarar 2020-talets situation, och vi förbättrar dess verkningsfullhet. Det krävs effektiva lokala lösningar för att motarbeta förlusten av biologisk mångfald eftersom det är endast vi finländare själva som kan stoppa förlusten av den biologiska mångfalden i Finland”, betonar ministerarbetsgruppens ordförande, miljö- och klimatminister Emma Kari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom Finlands program för hållbar tillväxt görs det en satsning på kulturens och de kreativa branschernas tillväxt och förnyelse. Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat aktörer inom kulturbranschen och de kreativa branscherna fyra miljoner euro i statsunderstöd för utveckling av innovativa tjänster, produktionsmodeller och verksamhetsformer. Utlysningen av understöd var det första steget i ministeriets strukturstöd på sammanlagt 30 miljoner euro för förnyelse inom kulturbranschen och de kreativa branscherna.Med strukturstödet främjas utveckling och digitalisering av tjänster, produktionsmodeller och verksamhetsformer inom kulturen och kreativa branscher. I linje med Finlands program för hållbar tillväxt är strukturstödets mål att öka sysselsättningen inom de kreativa branscherna och att öka betydligt branschernas andel av BNP från nuvarande 3,5 procent fram till 2026.Enligt forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen stöder strukturstödet den hårt drabbande kulturbranschens framtid och innovation.– De kreativa branscherna sysselsätter människor, de gör Finlands regioner livskraftiga och skapar välbefinnande runt om i landet. Denna positiva inverkan kan stärkas ytterligare genom stöd till kulturens och de kreativa branschernas tillväxt. Mitt mål är att fler finländare ska hitta arbete och möjligheter till företagande inom kulturbranschen i framtiden, säger minister Kurvinen.Utlysningen resulterade i 184 ansökningar. Stöd beviljades 20 projekt inom den audiovisuella branschen, arkitekturen, scenkonsten (musik, teater, dans, cirkus), formgivningen, museer, kulturarv och den visuella konsten. Projekten främjar utvecklingen av tjänster inom kulturbranschen, kulturexport och hanteringen av information om upphovsrätten.– De nya initiativ som finansieras ökar internationaliseringen inom kulturbranschen och öppnar nya möjligheter att utnyttja digitaliseringen. Inom projekten bedrivs branschövergripande samarbete och verksamhet med potential att bestående ändra vårt sätt att agera, och de skapar nya möjligheter inom kulturbranschen, säger minister Kurvinen.– Denna utdelning av understöd är den första delen av en större helhet för att sätta fart på tillväxten inom de kreativa branscherna. Jag ser fram emot att nästa vår få bevilja finansiering till ännu fler projekt, fortsätter Kurvinen.
Följande utlysning av strukturstöd ordnas våren 2022, förutsatt att riksdagen anvisar anslag för detta i budgeten för 2022. Finlands program för hållbar tillväxtFinlands plan för återhämtning och resiliens är en del av programmet för hållbar tillväxt. Programmet främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovation. Finansieringen kommer från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.Programmet är uppdelat i fyra pelare, och strukturstödet för förnyelse inom kulturen och de kreativa branscherna ingår i pelare tre: Sysselsättningsgraden och kunskapsnivån höjs för att påskynda hållbar tillväxt. Pelarens finansiering uppgår till sammanlagt 636 miljoner euro, varav andelen stöd för förnyelse inom kulturen och de kreativa branscherna på 40 miljoner euro fördelas mellan undervisnings- och kulturministeriets strukturstöd (30 miljoner euro) och arbets- och näringsministeriets/Business Finlands innovationsfinansiering (10 miljoner euro).I den första fasen kunde undervisnings- och kulturministeriet fördela 4 miljoner euro i strukturstöd, som ett led i genomförandet av Finlands återhämtnings- och resiliensplan. Utlysningarna av strukturstöd för kultur och kreativa branscher infaller huvudsakligen 2022 och 2023. Nästa år utlyses ca 14 miljoner euro, 2023 ca 9 miljoner euro och 2024 ca 3 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har gett försvarsmakten fullmakt att med Sako Ab ingå ett upphandlingskontrakt om upphandling av ett nytt gevärssystem.

Upphandlingskontraktet omfattar upphandling av ett prickskyttegevär avsett för användning av skarpskyttar och ett gevär avsett för användning av infanterigruppernas stödskyttar. Dessutom omfattar avtalet utrustning, reservdelar, underhållsverktyg och utbildning som ges av tillverkaren.

Prickskyttegevär 23 är försett med ett högklassig optisk sikte, som tillsammans med en prestationsduglig prickskyttepatron gör det möjligt för skarpskytten att bekämpa olika objekt på upp till 800 meters avstånd.

Gevär 23 har en enklare utrustning och är avsett att användas av stödskyttar i jägar- och infanterigrupperna. Vapnet höjer gruppens exakta bekämpningsavstånd upp till 600 meter.

Upphandlingen föregicks av Sako Ab:s och Försvarsmaktens gemensamma utvecklingsarbete kring ett gevärssystem åren 2020-2021.

De första vapnen levereras till armén före utgången av 2022, och avsikten är att utbildningen i gevärssystemet ska inledas under 2023.

Försvarsminister Antti Kaikkonen har dessutom gett försvarsmakten fullmakt att med Sverige underteckna en verkställighetshandling som möjliggör en gemensam upphandling för Finland och Sverige.

Verkställighetshandlingen, som undertecknades den 21 december 2021, är en fortsättning på det samarbete som man kom överens om tidigare i september, där Finland och Sverige undertecknade ett regleringsdokument om gemensam upphandling av eldhandvapensystem och tillhörande teknik.

Den 21 december undertecknades dessutom ett regleringsdokument som i framtiden gör det möjligt att gemensamt anskaffa ammunition.

Det totala värdet av upphandlingskontraktet med moms är cirka tio miljoner euro. Kontraktet innehåller en reservering för en tilläggsupphandling för Finland, vars totala värde utan mervärdesskatt är max 525 miljoner euro. Sveriges reservering för tilläggsupphandling preciseras senare.

Upphandlingarna ingår i utvecklingsprogrammet för markförsvaret och de är en del av utvecklingen av prestationsförmågan hos arméns nya lokala trupper och operativa trupper. De nya vapnen har också samband med det pågående uppbyggandet av infanteritruppernas mörkerstridsförmåga.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsreformen består av både en innehållsmässig och en strukturell reform. Den innehållsmässiga och verksamhetsmässiga reformen av social- och hälsovårdstjänsterna genomförs med programmet Framtidens social- och hälsocentral och dess statsunderstöd. Syftet med programmet är att stödja välfärdsområdena i att bereda och införa en ny, heltäckande social- och hälsocentral.Social- och hälsovårdsministeriet delar ut 140,9 miljoner euro i statsunderstöd till välfärdsområdena genom en kompletterande utlysning av statsunderstöd för programmet Framtidens social- och hälso-central. Genom programmet Framtidens social- och hälsocentral utvecklas primärvården och social-vården i de framtida välfärdsområdena.Understödet ska användas för kostnader som uppkommit under perioden 1.1.2021-31.12.2023. Av statsunderstöden riktas 21 miljoner euro till programmet för utveckling av barn- och familjetjänster. Det krävs ingen självfinansieringsandel av de sökande för att få finansiering. Målet för alla projekt är att förbättra tillgången till vård och att ta i bruk psykosociala metoder för alla åldersgrupper.Statsunderstöden utlystes den 16 augusti och kunde sökas fram till den 15 oktober 2021. Alla välfärdsområden skickade in en ansökan. Institutet för hälsa och välfärd och social- och hälsovårdsministeriet svarade för den kvalitativa bedömningen av ansökningarna. Ytterligare utredningar begär-des av alla sökande till de punkter i ansökan som gäller förbättrande av tillgången till vård. Med statsunderstödet kompletteras, fördjupas, utvidgas och fortsätts projekt som inletts 2020. Inom varje välfärdsområde betonas åtgärder enligt situationen och kundernas identifierade behov. Social- och hälsovårdsministeriet delar genom en separat utlysning av statsunderstöd ur programmet Framtidens social- och hälsocentral dessutom ut 11,9 miljoner euro i statsunderstöd till fem universi-tetssjukvårdsdistrikt. Syftet med statsunderstödet är att stödja utvecklingen av välfärdsområdena i enlighet med programmet Framtidens social- och hälsocentral genom att stärka den regionala ut-veckling och samordning som sker inom samarbetsområdena i fråga om införande och upprätthållande av psykosociala metoder samt kompetens- och stödcenter för krävande tjänster för barn och unga. Finansieringen kompletterar finansieringen av strategin för psykisk hälsa som styrts till programmet Framtidens social- och hälsocentral.Social- och hälsovårdsministeriet delar också ut statsunderstöd till varje välfärdsområde för utveckl-ing av tjänster för äldre som stöder boende hemma. Understöd beviljas till ett belopp av sammanlagt 30 miljoner euro åren 2022–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionens beslut om Finlands nordliga stöd 2022–2027 träder i kraft den 1 januari 2022. Stödmottagarna och stödformerna förblir oförändrade. Stödet har samordnats med den kommande reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.Det nordliga stödet grundar sig på artikel 142 i Finlands EU-anslutningsfördrag och på kommissionens beslut utifrån avtalet. Med hjälp av det nordliga stödet och andra nationella stöd kompletteras EU:s stödsystem för jordbruket. Det krävs emellertid att kommissionen separat godkänner de nationella stöden i enlighet med riktlinjerna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Syftet med det nordliga stödet är att upprätthålla jordbruksproduktionen i de norra delarna av Finland. Stödet betalas inom stödområde C, som består av mellersta och norra Finland (norr om linjen Villmanstrand-Tammerfors-Björneborg), för husdjursskötsel, växtodling och andra mindre användningsområden. Kommissionens tidigare beslut om nordligt stöd gällde åren 2017–2021, och Finland lämnade i normal ordning sitt formella förslag om en fortsättning på systemet till kommissionen i september 2021. Kommissionen ger medlemsländerna sitt beslut om nationella stöd för en viss tid, och granskar med jämna mellanrum att stöden är förenliga med EU:s gemensamma jordbrukspolitik och ändringar i den. Det nya beslutet motsvarar till sitt innehåll Finlands förslag och gäller resten av den innevarande finansieringsperioden, åren 2022–2027.Det nordliga stödet sågs över 2016Beslutet om nordligt stöd reviderades 2016 med det huvudsakliga målet att förtydliga stödstrukturen och förenkla uppföljningen. Kommissionen gav då sitt stödbeslut för perioden 2017–2021. Det effektiva genomförandet av stödet på gårdsnivå förblev oförändrat och kommissionens nya beslut för 2022–2027 fortsätter på samma linje.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä är nöjd med kommissionens beslut om det nordliga stödet som kompletterar EU:s gemensamma jordbrukspolitik under de kommande åren. ”Nu måste vi säkerställa den framtida stödpolitikens utsikter för jordbrukarna, som kämpar med ett verkligt besvärligt marknadsläge. Vi har nyligen färdigställt Finlands förslag till plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, och ett stabilt system för nordligt stöd kompletterar den utmärkt”, säger minister Leppä.Utvärdering: det nordliga stödet är ett fungerande verktygUtifrån en utredningsrapport, som görs med fem års mellanrum,  granskas också i fortsättningen hur systemet med det nordliga stödet fungerar och behöver utvecklas med tanke på förändrade villkor och EU:s jordbrukspolitik. Den senaste rapporten, som utfördes av Pellervo ekonomisk forskning PTT, blev färdig sommaren 2021 (https://www.ptt.fi/ajankohtaista/uutiset/pohjoinen-tuki-vakautti-maatalouden-rakennekehitysta-suomessa.html). Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att stödsystemet har fungerat i enlighet med sina mål och att det är ett bra verktyg för att trygga jordbruket i regionen även i framtiden.Statsrådet beslutar årligen om mer detaljerade villkor för de nationella stöden och om fördelningen av dem inom ramen för kommissionens beslut och de nationella anslagen. Det nordliga stödets årliga belopp är ca 300 miljoner euro och med det tryggas förutsättningarna i synnerhet för husdjursskötsel i stödområde C, det vill säga mellersta och norra Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi