NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har utnämnt vicehäradshövding Marja-Lea Hallikainen till direktör för ansvarsområdet för basservice, rättsskydd och tillstånd vid Regionförvaltningsverket i Lappland. Hallikainen tillträder tjänsten den 1 januari 2022. Tjänsten tillsätts för fem år, fram till den 31 december 2026.Hallikainen har arbetat som konsultativ tjänsteman vid Regionförvaltningsverket i Lappland i uppgifter som stöder ledningen sedan februari 2021. Åren 2010–2021 var hon gruppchef vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland i uppgifter inom trafikbranschen och tidigare arbetade hon med sakkunniguppgifter vid länsstyrelsen i Lappland. Hallikainen är juris magister och vicehäradshövding.Tjänsten söktes av 10 personer.Till ansvarsområdet basservice, rättsskydd och tillstånd hör uppgifter i anslutning till social- och hälsovården, miljöhälsovården, främjandet och tillgodoseendet av rättssäkerhet, konsument- och konkurrensförvaltningen samt utvärderingen av den regionala tillgången till basservice. Direktören leder ansvarsområdet och svarar för att verksamheten leder till resultat och resultatmålen nås.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nya decenniets Energimyndighet ska vara en visionär nationell myndighet på energiområdet. Den sköter sina verkställighets- och tillsynsuppgifter opartiskt, men erbjuder också aktivt sitt kunnande till stöd för reformen av energi- och klimatpolitiken.Detta förslag ingår i en utvärdering av myndigheten som publicerades den 22 december 2021. Energimyndighetens verksamhet utvärderades nu för första gången. Den externa utvärderingen beställdes av Frisky & Anjoy Oy.Enligt utvärderingen har Energimyndigheten lyckats tämligen väl i sin verksamhet. Kompetensen och sakkunskapen är på hög nivå vid myndigheten och förtroendet för dess opartiska verksamhet är stort bland de företag som övervakas eller som bedriver tillståndspliktig verksamhet.Utifrån utvärderingen verkar myndigheten dock i viss mån passiv och reaktiv. Bakom detta ligger delvis en bristfällig förståelse av myndighetens behörighet till exempel när det gäller frågor av samma typ som internprissättningen av el. Det visar dock delvis också behoven att utveckla myndighetens kommunikation och verksamhetskultur. Energiomställningen förutsätter en omställning till förutseende styrning och smart reglering.”Energimyndigheten har en viktig och erkänd roll som självständig tillsynsmyndighet och främjare av klimatåtgärder. Dess gedigna sakkunskap bör utnyttjas både vid utformningen av politiken och i den offentliga debatten. Den omfattande utvärderingen ger en utmärkt utgångspunkt för utveckling av myndigheten”, konstaterar Riku Huttunen, överdirektör vid arbets- och näringsministeriets energiavdelning.Energimyndigheten är en bland viktiga aktörer i genomförandet av klimat- och energipolitiken. Myndigheten har till uppgift att övervaka och främja energimarknadens funktion, utsläppsminskningen, energieffektiviteten och användningen av förnybar energi.Utvärderingen har omfattat organiseringen och ledningen av Energimyndighetens verksamhet, myndighetens förhållande till samhället samt resultatstyrningen och det övriga samarbetet mellan arbets- och näringsministeriet och myndigheten.Utvärderingsrapporten innehåller åtta rekommendationer för utveckling. Enligt dem bör Energimyndigheten bland annat utvecklas utifrån de nuvarande styrkorna mot en modern sakkunnigmyndighet på energiområdet. Myndigheten kan öka dialogen, försöken och samutvecklingen med branschorganisationer, företag och andra myndigheter. Dessutom bör myndighetens kommunikation stärkas på det sätt som verksamheten vid en smidig sakkunnigmyndighet förutsätter. Arbets- och näringsministeriet bör sträva efter att styra myndighetens verksamhet på ett sätt som möjliggör en strategisk förnyelse av den.  Det är möjligt att utföra uppgifterna samtidigt, om till exempel myndighetens verksamhetsbaserade strategi och organisationsmodell utvecklas i en riktning där tillsyns- och främjandeuppgifterna funktionellt sett kan åtskiljas från varandra och det skapas en modern sakkunnigmyndighet som baserar sig på kompletterande färdigheter.Arbets- och näringsministeriet och Energimyndigheten har för avsikt att tillsammans överväga hur myndighetens verksamhet och resultatstyrningen av den kunde utvecklas utifrån utvärderingen. Resultaten av detta arbete syns senast hösten 2022 i det följande resultatavtalet mellan ministeriet och ämbetsverket.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, gruvlagen och kärnenergilagen ändras den 31 december 2021. Genom lagändringarna kompletteras genomförandet av EU-lagstiftningen i den nationella lagstiftningen.Republikens president stadfäste den 22 december 2021 ändringarna av lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, gruvlagen och kärnenergilagen. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) beviljar tillstånd för industriell hantering av farliga kemikalier samt tillverkning och upplagring av explosiva varor. Det har redan tidigare i lag föreskrivits om besvärsrätt i fråga om de tillstånd som Tukes beviljar. Utöver detta ska det till lagen fogas en bestämmelse om besvärsrätt för sådana regionala föreningar och stiftelser som anges i lag. Ändringen uppskattas inte ha någon betydande inverkan på tillståndsprocessens längd.I kemikaliesäkerhetslagen har det gjorts även andra ändringar i bland annat bestämmelserna om delgiving för att komplettera den nationella lagstiftningen med anledning av kommissionens formella underrättelse. I lagen har också hänvisningar till andra lagar uppdaterats.Tillståndsmyndigheternas förpliktelser har preciserats i projekt som gäller internationellt hörandeTill alla tre lagar, kemikaliesäkerhetslagen, kärnenergilagen och gruvlagen, fogas en hänvisning till det internationella samrådsförfarandet enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Den tillämpas i gränsöverskridande projekt som gäller miljökonsekvensbedömning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att ingen tillsyns- eller insolvensskyddsavgift tas ut av researrangörerna för 2021. Avgiften togs inte heller ut 2020.Regeringen lämnade den 22 december 2021 en proposition till riksdagen med förslag till temporär ändring av lagen om en tillsyns- och insolvensskyddsavgift för leverantörer av kombinerade resetjänster. I praktiken innebär regeringspropositionen att det av researrangörsföretagen inte tas ut tillsyns- och insolvensavgift för detta år. År 2021 har det inom turistbranschen synts en liten återhämtning jämfört med i fjol, men regeringen anser att pandemiläget har försvårat branschens verksamhet avsevärt i år. Syftet med att inte ta ut avgift är att underlätta researrangörernas situation. Efterskänkandet gäller cirka 570 företag som är skyldiga att ställa säkerhet hos Konkurrens- och konsumentverket för att säkerställa de förskottsbetalningar som tas ut av resenärerna och kostnaderna för återresan.Konkurrens- och konsumentverket svarar för påförandet och uttaget av avgiften. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 december 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ändringarna i lagen om bekämpning av skogsskador och två förordningar som hänför sig till skogsskador träder i kraft vid ingången av 2022. Förebyggandet av skador av rotticka effektiviseras, och för att stärka bekämpningen av granbarkborre tidigareläggs skyldigheten att transportera bort granvirke i en del av landet. Målet är att förbereda sig för de skaderisker som klimatförändringarna medför och upprätthålla skogliga kolsänkor.– Tillsvidare har Finland besparats allvarliga skador av granbarkborren, men klimatuppvärmningen ökar risken för omfattande skador också hos oss. Lagändringarna hjälper skogsbranschen att förbereda sig på de utmaningar som klimatförändringarna medför, säger minister Jari Leppä.Obarkat virke som har avverkats mellan ingången av september och utgången av maj ska transporteras bort från skogar och vägrenar senast en viss dag, så att granbarkborren som växer under barken inte hinner sprida sig i skogen. I lagen om bekämpning av skogsskador delas Finland in i tre regioner (A, B och C) när det gäller tidpunkten för att transportera bort virket. Regionernas gränser bestäms genom en förordning av statsrådet med stöd av lagen om bekämpning av skogsskador.Genom statsrådets nya förordning överfördes en del av region B (mellersta delen av Finland) till region A (södra delen av Finland). På det överförda området ska obarkat granvirke i fortsättningen transporteras bort från skogen tidigare än hittills, det vill säga senast den 15 juli från och med nästa år. Förändringen av regionerna visas på kartan. Enligt lagen för bekämpning av skogsskador ska rotticka i fortsättningen bekämpas i samband med alla avverkningar och inte bara till exempel i samband med förnyelseavverkning och skogsvårdande gallring. Det finns fortfarande inte någon skyldighet att bekämpa rotticka i skogar som används för forskning eller vid husbehovsavverkning. I och med statsrådets nya förordning ska rotticka bekämpas förutom i tallskogar också på torvmarker.Lagen om bekämpning av skogsskador förpliktar till att avlägsna skadade levande träd från skogarna, medan döda och murkna träd kan lämnas kvar för att förbättra skogarnas biologiska mångfald. Riksdagens jord- och skogsbruksutskott behandlade ändringen av lagen om bekämpning av skogsskador under hösten. Utskottet föreslog inga ändringar till det ursprungliga lagförslaget.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste i dag en lag som kompletterar genomförandet av direktivet om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området. Genom lagen möjliggörs sökande av ändring i utredningsorder som har utfärdats i Finland. Lagen träder i kraft den 23 december 2021.Lagändringen baserar sig på en dom som Europeiska unionens domstol avkunnade den 11 november 2021. Enligt den ska det i lagstiftningen i en medlemsstat som har utfärdat en europeisk utredningsorder föreskrivas om rättsmedel mot en europeisk utredningsorder som utfärdas i syfte att låta genomföra husrannsakan eller beslag eller anordna vittnesförhör genom videokonferens.I direktivet om en europeisk utredningsorder finns bestämmelser om samarbete mellan EU:s medlemsstater i syfte att inhämta bevis i straffrättsliga ärenden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Straffbarheten för deltagande i en terroristgrupps verksamhet utvidgas till att omfatta att en person sköter en uppgift som är väsentlig för en terroristgrupps terroristiska brottsliga verksamhet.Att sköta en väsentlig uppgift kan till exempel gå ut på att delta i en terroristgrupps väpnade verksamhet, att ombesörja gruppens aktionsberedskap eller att ge religionsutbildning eller ideologisk utbildning som sporrar till eller på annat sätt främjar terroristbrott.Ett nytt terroristbrott som blir straffbart är offentlig uppmaning som har anknytning till terroristbrott. Offentliga uppmaningar kan spridas med hjälp av massmedier eller sociala medier eller med hjälp av folksamlingar eller offentliga tillställningar.Att finansiera terroristbrott och resor i syfte att begå ett terroristbrott blir också straffbara i större utsträckning än för närvarande. Dessutom ändras bestämmelserna om hemliga tvångsmedel och hemliga metoder för inhämtande av information och vissa andra bestämmelser som gäller terroristbrott.Republikens president stadfäste i dag de lagändringar som gäller terroristbrott. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Konsumentskyddslagen ändras i början av nästa år. Genom ändringarna genomförs EU:s direktiv om försäljning av varor och om digitalt innehåll och digitala tjänster. Republikens president stadfäste lagen i dag.Enligt konsumentskyddslagen ska ett fel som visar sig inom ett år från den tidpunkt då konsumenten fått varan antas ha funnits redan vid tidpunkten för överlåtelsen. Detta är dock inte fallet till exempel om det kan visas att konsumenten har orsakat felet eller om varans normala livslängd är kortare än ett år. Reformen förbättrar konsumentens ställning, eftersom motsvarande tid för närvarande är sex månader .

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor kan från och med början av nästa år rösta vid röstning i anstalt. Presidenten stadfäste lagen vid presidentföredragningen i dag. Vid val förrättas i fortsättningen röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar. Lagen träder i kraft den 1 januari 2022. Anstaltsröstning förrättas i välfärdsområdesvalet i januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har vid sitt sammanträde den 22 december 2021 utnämnt magistern i samhällsvetenskaper Janne Kuusela till avdelningschef för försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning för tiden 1.1.2022-31.12.2026.
Janne Kuusela (f. 1972) är för närvarande biträdande avdelningschef för försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning. Han har tidigare innehaft uppgiften som avdelningschef åren 2016-2020. Innan dess har han bland annat varit direktör för koncernstyrningsenheten, konsultativ tjänsteman och specialforskare vid försvarsministeriet samt specialsakkunnig vid Finlands delegation vid Nato i Bryssel.
I uppgiften som avdelningschef efterträder Kuusela överdirektör Esa Pulkkinen, som blir försvarsministeriets kanslichef från och med den 1 januari 2022.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi