NordenBladet — Kommuner och landskapsförbund kan ansöka om understöd hos miljöministeriet för myndighetsbehandling av investeringsprojekt som främjar den gröna omställningen. Understöd beviljas i första hand för myndighetsbehandling (planläggning, tillstånd och utredningar) av projekt som får stöd eller har ansökt om stöd som betalas med medel från Finlands program för hållbar tillväxt.Projekten för grön omställning kan hänföra sig till bland annat:energiinfrastrukturinförandet av ny energiteknikkoldioxidsnålt väte samt avskiljning och utnyttjande av koldioxiddirekt elektrifiering och koldioxidsnålhet i industrins processeråteranvändning och återvinning av centrala material och restprodukter från industrin.Målet är att påskynda myndighetsbehandlingen av projekten och på så sätt främja genomförandet av dem. Stöd kan sökas till ett belopp av cirka en miljon euro, och ansökningstiden är 22.12.2021–4.3.2022. Understödet kan beviljas till högst 70 procent av kostnaderna för planläggning, tillstånd och utredningar. Miljöministeriet beviljar understöden efter att ha hört NTM-centralerna.Det drogs upp riktlinjer för understöden i den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 och i budgetpropositionen för 2022. Finansieringen kommer från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF, Recovery and Resiliency Facility), vars nationella användning fastställdes i Finlands program för hållbar utveckling, som offentliggjordes i maj 2021.Understödet främjar genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt samt regeringsprogrammets mål om ett klimatneutralt Finland 2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Abdirizak Warsame Ahmed, som bor i Mogadishu, omvandlade olyckan i sin barndom till en resurs. I olyckan förlorade han båda händerna. Den handlöse pojken växte upp till en man som i dag sprider ett budskap om fred och hopp i Somalia. Ahmed deltar i utrikesministeriets kommunikationsprojekt för fredsfrämjande. Abdirizak Warsame Ahmed har blivit känd för sitt budskap om förlåtelse. Bildt: Wali HashiNär Abdirizak Warsame Ahmed var liten vallade han får. En dag rymde fåren. Som straff band Ahmeds moster fast hans händer med ett rep och glömde pojken ensam. Efter cirka 17 timmar öppnades repen och han fördes i ilfart till ett sjukhus. Repet var så hårt fastbundna att den åttaårige Ahmeds händer hade hunnit bli förlamade och infekteras. Morgonen därpå var man tvungen att amputera händerna.Ahmed fick börja lära sig ett nytt sätt att leva och de såg länge ut som om den handlösa pojken inte hade någon framtid i Somalia. Men det var inte så det gick.Ahmed beslöt sig för att förlåta sin moster. Det var början av en berättelse som han vill berätta till de unga i Somalia.”Vi måste komma ihåg att alla människor gör misstag. Därför måste vi också lära oss att förlåta och be om förlåtelse. Jag vill berätta åt unga om hur jag har klarat av alla utmaningar och förlåtit den person som gjorde att jag förlorade mina händer.”Med stöd av utrikesministeriets kommunikationsavdelning filmades i fjol en dokumentär om Ahmed, och dokumentären sändes på somaliska tv-kanaler. I och med den känsloväckande berättelsen har han blivit känd bland somalierna och man har bett honom att tala vid olika tillställningar, evenemang och intervjuer i synnerhet i Mogadishu.I år reste Ahmed inom ministeriets projekt till staden Kismayo i södra Somalia och turnerade där i olika skolor i tre dagar. Han talade om försoning och förlåtelse för hundratals unga. En dokumentär gjordes också om skolturnén.I Somalia är mediernas inflytande stortI utrikesministeriets projekt har innehåll tagits fram också för förlåtelsens dag som firas den 28 juni i Somalia och somaliska samhällen runt om i världen. Den finländska journalisten Wali Hashi, som har bred mediekompetens, ligger bakom idéerna och genomförandet av såväl förlåtelsens dag som utrikesministeriets projekt.”Projektet kommer att ta slut en dag, men arbetet kommer att fortsätta tack vare Ahmed och andra unga fredsambassadörer som han”, säger Hashi.Enligt Hashi är det möjligt att nå den största möjliga publiken för budskapet om förlåtelse genom medier och i synnerhet sociala medier.”I Somalia är kulturen oral och där är berättelser, drama, musik och dikter som delas med hjälp av medier en väsentlig del av att sprida kultur, information, värderingar och attityder. Med hjälp av sociala medier sprider sig olika tankesätt explosionsartat. I Somalia får unga otroligt mycket information via medier, särskilt eftersom utbildningssystemet i landet inte riktigt har kommit på fötterna efter det långa inbördeskriget”, berättar Hashi.Det finns planer på att inom projektet ordna diskussionsprogram, workshopar och musikproduktion för ungdomar under de kommande åren. Avsikten är att fortsätta utrikesministeriets och Hashis kommunikationsarbete i Somalia fram till 2023.Länkar Abdirizak Warsame AhmedVideo: Abdirizak Ahmed shares his story of forgivenessVideo: Disabled Hero of PeaceNyhet: ”Klansystemet bromsar upp fredsutvecklingen i Somalia” 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade på tisdagen prioriteringarna i revideringen av naturvårdslagen. Naturvårdslagstiftningen från 1997 ska ses över för att man bättre ska kunna bevara naturen och den biologiska mångfalden i Finland. Reformen är på slutrakan, och avsikten är att regeringspropositionen ska överlämnas till riksdagen i början av 2022.“Naturvårdslagen är den viktigaste lagen vi har för att trygga den biologiska mångfalden. Nu uppdaterar vi den så att den motsvarar 2020-talets situation, och vi förbättrar dess verkningsfullhet. Det krävs effektiva lokala lösningar för att motarbeta förlusten av biologisk mångfald eftersom det är endast vi finländare själva som kan stoppa förlusten av den biologiska mångfalden i Finland”, betonar ministerarbetsgruppens ordförande, miljö- och klimatminister Emma Kari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom Finlands program för hållbar tillväxt görs det en satsning på kulturens och de kreativa branschernas tillväxt och förnyelse. Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat aktörer inom kulturbranschen och de kreativa branscherna fyra miljoner euro i statsunderstöd för utveckling av innovativa tjänster, produktionsmodeller och verksamhetsformer. Utlysningen av understöd var det första steget i ministeriets strukturstöd på sammanlagt 30 miljoner euro för förnyelse inom kulturbranschen och de kreativa branscherna.Med strukturstödet främjas utveckling och digitalisering av tjänster, produktionsmodeller och verksamhetsformer inom kulturen och kreativa branscher. I linje med Finlands program för hållbar tillväxt är strukturstödets mål att öka sysselsättningen inom de kreativa branscherna och att öka betydligt branschernas andel av BNP från nuvarande 3,5 procent fram till 2026.Enligt forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen stöder strukturstödet den hårt drabbande kulturbranschens framtid och innovation.– De kreativa branscherna sysselsätter människor, de gör Finlands regioner livskraftiga och skapar välbefinnande runt om i landet. Denna positiva inverkan kan stärkas ytterligare genom stöd till kulturens och de kreativa branschernas tillväxt. Mitt mål är att fler finländare ska hitta arbete och möjligheter till företagande inom kulturbranschen i framtiden, säger minister Kurvinen.Utlysningen resulterade i 184 ansökningar. Stöd beviljades 20 projekt inom den audiovisuella branschen, arkitekturen, scenkonsten (musik, teater, dans, cirkus), formgivningen, museer, kulturarv och den visuella konsten. Projekten främjar utvecklingen av tjänster inom kulturbranschen, kulturexport och hanteringen av information om upphovsrätten.– De nya initiativ som finansieras ökar internationaliseringen inom kulturbranschen och öppnar nya möjligheter att utnyttja digitaliseringen. Inom projekten bedrivs branschövergripande samarbete och verksamhet med potential att bestående ändra vårt sätt att agera, och de skapar nya möjligheter inom kulturbranschen, säger minister Kurvinen.– Denna utdelning av understöd är den första delen av en större helhet för att sätta fart på tillväxten inom de kreativa branscherna. Jag ser fram emot att nästa vår få bevilja finansiering till ännu fler projekt, fortsätter Kurvinen.
Följande utlysning av strukturstöd ordnas våren 2022, förutsatt att riksdagen anvisar anslag för detta i budgeten för 2022. Finlands program för hållbar tillväxtFinlands plan för återhämtning och resiliens är en del av programmet för hållbar tillväxt. Programmet främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovation. Finansieringen kommer från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.Programmet är uppdelat i fyra pelare, och strukturstödet för förnyelse inom kulturen och de kreativa branscherna ingår i pelare tre: Sysselsättningsgraden och kunskapsnivån höjs för att påskynda hållbar tillväxt. Pelarens finansiering uppgår till sammanlagt 636 miljoner euro, varav andelen stöd för förnyelse inom kulturen och de kreativa branscherna på 40 miljoner euro fördelas mellan undervisnings- och kulturministeriets strukturstöd (30 miljoner euro) och arbets- och näringsministeriets/Business Finlands innovationsfinansiering (10 miljoner euro).I den första fasen kunde undervisnings- och kulturministeriet fördela 4 miljoner euro i strukturstöd, som ett led i genomförandet av Finlands återhämtnings- och resiliensplan. Utlysningarna av strukturstöd för kultur och kreativa branscher infaller huvudsakligen 2022 och 2023. Nästa år utlyses ca 14 miljoner euro, 2023 ca 9 miljoner euro och 2024 ca 3 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har gett försvarsmakten fullmakt att med Sako Ab ingå ett upphandlingskontrakt om upphandling av ett nytt gevärssystem.

Upphandlingskontraktet omfattar upphandling av ett prickskyttegevär avsett för användning av skarpskyttar och ett gevär avsett för användning av infanterigruppernas stödskyttar. Dessutom omfattar avtalet utrustning, reservdelar, underhållsverktyg och utbildning som ges av tillverkaren.

Prickskyttegevär 23 är försett med ett högklassig optisk sikte, som tillsammans med en prestationsduglig prickskyttepatron gör det möjligt för skarpskytten att bekämpa olika objekt på upp till 800 meters avstånd.

Gevär 23 har en enklare utrustning och är avsett att användas av stödskyttar i jägar- och infanterigrupperna. Vapnet höjer gruppens exakta bekämpningsavstånd upp till 600 meter.

Upphandlingen föregicks av Sako Ab:s och Försvarsmaktens gemensamma utvecklingsarbete kring ett gevärssystem åren 2020-2021.

De första vapnen levereras till armén före utgången av 2022, och avsikten är att utbildningen i gevärssystemet ska inledas under 2023.

Försvarsminister Antti Kaikkonen har dessutom gett försvarsmakten fullmakt att med Sverige underteckna en verkställighetshandling som möjliggör en gemensam upphandling för Finland och Sverige.

Verkställighetshandlingen, som undertecknades den 21 december 2021, är en fortsättning på det samarbete som man kom överens om tidigare i september, där Finland och Sverige undertecknade ett regleringsdokument om gemensam upphandling av eldhandvapensystem och tillhörande teknik.

Den 21 december undertecknades dessutom ett regleringsdokument som i framtiden gör det möjligt att gemensamt anskaffa ammunition.

Det totala värdet av upphandlingskontraktet med moms är cirka tio miljoner euro. Kontraktet innehåller en reservering för en tilläggsupphandling för Finland, vars totala värde utan mervärdesskatt är max 525 miljoner euro. Sveriges reservering för tilläggsupphandling preciseras senare.

Upphandlingarna ingår i utvecklingsprogrammet för markförsvaret och de är en del av utvecklingen av prestationsförmågan hos arméns nya lokala trupper och operativa trupper. De nya vapnen har också samband med det pågående uppbyggandet av infanteritruppernas mörkerstridsförmåga.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsreformen består av både en innehållsmässig och en strukturell reform. Den innehållsmässiga och verksamhetsmässiga reformen av social- och hälsovårdstjänsterna genomförs med programmet Framtidens social- och hälsocentral och dess statsunderstöd. Syftet med programmet är att stödja välfärdsområdena i att bereda och införa en ny, heltäckande social- och hälsocentral.Social- och hälsovårdsministeriet delar ut 140,9 miljoner euro i statsunderstöd till välfärdsområdena genom en kompletterande utlysning av statsunderstöd för programmet Framtidens social- och hälso-central. Genom programmet Framtidens social- och hälsocentral utvecklas primärvården och social-vården i de framtida välfärdsområdena.Understödet ska användas för kostnader som uppkommit under perioden 1.1.2021-31.12.2023. Av statsunderstöden riktas 21 miljoner euro till programmet för utveckling av barn- och familjetjänster. Det krävs ingen självfinansieringsandel av de sökande för att få finansiering. Målet för alla projekt är att förbättra tillgången till vård och att ta i bruk psykosociala metoder för alla åldersgrupper.Statsunderstöden utlystes den 16 augusti och kunde sökas fram till den 15 oktober 2021. Alla välfärdsområden skickade in en ansökan. Institutet för hälsa och välfärd och social- och hälsovårdsministeriet svarade för den kvalitativa bedömningen av ansökningarna. Ytterligare utredningar begär-des av alla sökande till de punkter i ansökan som gäller förbättrande av tillgången till vård. Med statsunderstödet kompletteras, fördjupas, utvidgas och fortsätts projekt som inletts 2020. Inom varje välfärdsområde betonas åtgärder enligt situationen och kundernas identifierade behov. Social- och hälsovårdsministeriet delar genom en separat utlysning av statsunderstöd ur programmet Framtidens social- och hälsocentral dessutom ut 11,9 miljoner euro i statsunderstöd till fem universi-tetssjukvårdsdistrikt. Syftet med statsunderstödet är att stödja utvecklingen av välfärdsområdena i enlighet med programmet Framtidens social- och hälsocentral genom att stärka den regionala ut-veckling och samordning som sker inom samarbetsområdena i fråga om införande och upprätthållande av psykosociala metoder samt kompetens- och stödcenter för krävande tjänster för barn och unga. Finansieringen kompletterar finansieringen av strategin för psykisk hälsa som styrts till programmet Framtidens social- och hälsocentral.Social- och hälsovårdsministeriet delar också ut statsunderstöd till varje välfärdsområde för utveckl-ing av tjänster för äldre som stöder boende hemma. Understöd beviljas till ett belopp av sammanlagt 30 miljoner euro åren 2022–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionens beslut om Finlands nordliga stöd 2022–2027 träder i kraft den 1 januari 2022. Stödmottagarna och stödformerna förblir oförändrade. Stödet har samordnats med den kommande reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.Det nordliga stödet grundar sig på artikel 142 i Finlands EU-anslutningsfördrag och på kommissionens beslut utifrån avtalet. Med hjälp av det nordliga stödet och andra nationella stöd kompletteras EU:s stödsystem för jordbruket. Det krävs emellertid att kommissionen separat godkänner de nationella stöden i enlighet med riktlinjerna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Syftet med det nordliga stödet är att upprätthålla jordbruksproduktionen i de norra delarna av Finland. Stödet betalas inom stödområde C, som består av mellersta och norra Finland (norr om linjen Villmanstrand-Tammerfors-Björneborg), för husdjursskötsel, växtodling och andra mindre användningsområden. Kommissionens tidigare beslut om nordligt stöd gällde åren 2017–2021, och Finland lämnade i normal ordning sitt formella förslag om en fortsättning på systemet till kommissionen i september 2021. Kommissionen ger medlemsländerna sitt beslut om nationella stöd för en viss tid, och granskar med jämna mellanrum att stöden är förenliga med EU:s gemensamma jordbrukspolitik och ändringar i den. Det nya beslutet motsvarar till sitt innehåll Finlands förslag och gäller resten av den innevarande finansieringsperioden, åren 2022–2027.Det nordliga stödet sågs över 2016Beslutet om nordligt stöd reviderades 2016 med det huvudsakliga målet att förtydliga stödstrukturen och förenkla uppföljningen. Kommissionen gav då sitt stödbeslut för perioden 2017–2021. Det effektiva genomförandet av stödet på gårdsnivå förblev oförändrat och kommissionens nya beslut för 2022–2027 fortsätter på samma linje.Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä är nöjd med kommissionens beslut om det nordliga stödet som kompletterar EU:s gemensamma jordbrukspolitik under de kommande åren. ”Nu måste vi säkerställa den framtida stödpolitikens utsikter för jordbrukarna, som kämpar med ett verkligt besvärligt marknadsläge. Vi har nyligen färdigställt Finlands förslag till plan för den gemensamma jordbrukspolitiken, och ett stabilt system för nordligt stöd kompletterar den utmärkt”, säger minister Leppä.Utvärdering: det nordliga stödet är ett fungerande verktygUtifrån en utredningsrapport, som görs med fem års mellanrum,  granskas också i fortsättningen hur systemet med det nordliga stödet fungerar och behöver utvecklas med tanke på förändrade villkor och EU:s jordbrukspolitik. Den senaste rapporten, som utfördes av Pellervo ekonomisk forskning PTT, blev färdig sommaren 2021 (https://www.ptt.fi/ajankohtaista/uutiset/pohjoinen-tuki-vakautti-maatalouden-rakennekehitysta-suomessa.html). Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att stödsystemet har fungerat i enlighet med sina mål och att det är ett bra verktyg för att trygga jordbruket i regionen även i framtiden.Statsrådet beslutar årligen om mer detaljerade villkor för de nationella stöden och om fördelningen av dem inom ramen för kommissionens beslut och de nationella anslagen. Det nordliga stödets årliga belopp är ca 300 miljoner euro och med det tryggas förutsättningarna i synnerhet för husdjursskötsel i stödområde C, det vill säga mellersta och norra Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU-ministerutskottet behandlade i ett skriftligt förfarande den 20 och 21 december de nationella målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, Finlands preliminära riktlinjer för föregripande inflytande i granskningskriterierna för miljömålen för EU:s hållbara finansiering, åtgärder mot transportörer som underlättar eller bedriver människohandel eller människosmuggling samt samordning av de sociala trygghetssystemen.Europeiska kommissionen har bett EU-länderna uppge sina mål för ökad sysselsättning och kompetens och minskad fattigdom och utslagning. Finland anser att det med tanke på stärkandet av den sociala dimensionen, ett rättvist arbetsliv och en fungerande inre marknad är viktigt att den europeiska pelaren för sociala rättigheter verkställs till fullo.
 
EU-ministerutskottet fastställde följande nationella mål för Finland fram till 2030: sysselsättningsmål: 80 procent (20–64-åringar)kompetensmål: 60 procent av de vuxna ska delta i utbildning årligenmål för minskad fattigdom och utslagning: 100 000 personer färre (en tredjedel av dem barn) ska löpa risk för fattigdom eller utslagning.Ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter för föregripande inflytande i miljömålen för hållbar finansiering. Miljömålen gäller hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, övergång till en kretsloppsekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Bakom riktlinjerna för föregripande inflytande ligger en rapport av en expertgrupp tillsatt av Europeiska kommissionen. Rapporten lägger grunden för den delegerade rättsakt som ska antas våren 2022.
 
EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter i fråga om Europeiska kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande av den 23 november om instrumentaliseringen av migranter. Ur Finlands synvinkel är det inte acceptabelt att migranter kan utnyttjas för politiska syften. Handlingarna riktar sig mot EU:s yttre gränser och är ett problem som EU-länderna måste tackla tillsammans. Finland anser det vara viktigt att unionen tar fram operativa, juridiska, diplomatiska och ekonomiska verktyg för att ingripa i instrumentaliseringen av migranter med respekt för skyldigheterna enligt internationell rätt och de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
 
Vid trepartsförhandlingarna om reformen av samordningen av de sociala trygghetssystemen nåddes en kompromiss den 16 december. Finland lyckades väl med att få igenom sina synpunkter vid förhandlingarna, men anser att konsekvenserna som helhet sett är ofördelaktiga för Finland och att kompromisslösningen inte kan godkännas. Finland anser att det är en principiellt sett stor ändring att överföra ansvaret för att betala utkomstskydd för arbetslösa i fråga om personer som arbetar i ett annat land till det land där arbetet utförs, och att ändringens alla konsekvenser inte går att bedöma i detta skede.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har i dag skickat ett brev till de kommunala centralvalnämnderna om coronaberedskapen vid välfärdsområdesvalet.Justitieministeriet betonar att det i det allt sämre coronaläget är ytterst viktigt att följa de anvisningar om hälsosäkerhet som justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) gav den 9 november 2021. Kommunerna bör också följa de regionala och lokala myndigheternas gällande rekommendationer. Eventuella begränsningar av sammankomster gäller inte röstning vid val.Justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat affischer med anvisningar för röstningsställena. Motsvarande affischer med anvisningar om hur röstningen går till på röstningsställena använde kommunerna vid kommunalvalet.Information om röstning under den pågående coronaepidemin finns också på webbplatsen valfinland.fi. Dessutom informerar kommunerna om hälsosäkerheten vid röstning. 01 Brev till centralvalnämnder. Coronaaffischer och försämrat coronavirusläge, 21.12.2021 (PDF)Coronaanvisningar för väljarna i välfärdsområdesvalet
     

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Valnämnderna för välfärdsområdesvalet fastställer den 23 december 2021 sammanställningarna av kandidatlistorna för välfärdsområdesvalet i januari. Uppgifterna om kandidaterna publiceras på justitieministeriets webbplats valfinland.fi under kvällens lopp.Det finns 21 välfärdsområden och vart och ett av dem har egna kandidater. I kandidatlistorna antecknas för varje kandidat nummer, namn, yrke och hemkommun.I välfärdsområdesvalet får den röstberättigade rösta endast på en kandidat som har ställts upp i det egna välfärdsområdet. Den röstberättigades välfärdsområde bestäms enligt hans eller hennes hemkommun. Information om till vilket välfärdsområde varje kommun hör finns på webbplatsen valfinland.fi.Man kan också bekanta sig med kandidaterna i det egna välfärdsområdet via valtester, internet samt partiernas och kandidaternas reklam.Det val som förrättas söndagen den 23 januari 2022 är Finlands första välfärdsområdesval. I välfärdsområdesvalet väljs representanter till välfärdsområdesfullmäktige. Välfärdsområdesfullmäktige svarar för att ordna socialvård och hälso- och sjukvård och för att organisera räddningsverksamheten i välfärdsområdena från ingången av 2023.Välfärdsområdena motsvarar i huvudsak de nuvarande landskapens områden. Ett undantag är landskapet Nyland, där det finns fyra välfärdsområden.Helsingforsborna röstar inte i välfärdsområdesvalet, eftersom staden även i fortsättningen ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet i Helsingfors. Social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet gäller inte heller landskapet Åland.Kandidaterna i välfärdsområdesvalet finns i justitieministeriets informations- och resultattjänst för val från och med den 23 december. Mer om välfärdsområdesvalet och röstning på www.valfinland.fi
Coronaanvisningar till väljarna i välfärdsområdesvalet
Institutet för hälsa och välfärd: Aktuellt om coronavirusläget
Vaalit.fi på Twitter
Vaalit.fi på Facebook
Videor om val på YouTube
Gratis telefonservice på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770.
WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor 050 438 8730

Källa: Valtioneuvosto.fi