NordenBladet — Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en grundläggande förändring i Finlands och Europas säkerhetsmiljö och omvärld. Statsrådet har inlett beredningen av en redogörelse om det aktuella läget där man granskar förändringarna i den utrikes- och säkerhetspolitiska miljön, i säkerheten och omvärlden samt vilka följder förändringarna kommer att ha för Finland.Redogörelsen kommer att behandla Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, men också de ekonomiska följderna, försörjningsberedskapen, beredskapen, gränsskyddet, cybersäkerheten och hybridpåverkan.För att bereda redogörelsen har statsrådet tillsatt en samordningsgrupp under ledning av utrikesminister Pekka Haavisto. Gruppen samordnar redogörelsens olika delar, som berör flera ministeriers förvaltningsområden. I samordningsgruppen ingår företrädare för alla regeringsgrupper. Utrikesminister Haavisto leder också utrikesministeriets arbetsgrupp som bereder redogörelsens avsnitt om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Arbetsgruppen består av företrädare för republikens presidents kansli, statsrådets kansli och försvarsministeriet. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott, ministerarbetsgruppen för beredskap, för rättsstaten och inre säkerhet, för digitaliseringen, dataekonomin och utveckling av den offentliga förvaltningen behandlar ärenden inom sina respektive ansvarsområden. Statsrådets redogörelse ska lämnas till riksdagen i början av april. Riksdagen kommer att föra en debatt om utrikes- och säkerhetspolitiken utifrån redogörelsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände vid sitt allmänna sammanträde den 17 mars ett principbeslut om utnyttjande och öppnande av information inom statsförvaltningen. Principbeslutet bidrar till genomförandet av de informationspolitiska målen i regeringsprogrammet.Finland hör till de främsta länderna när det gäller att utnyttja information, men det finns fortfarande många utvecklingsmöjligheter. Genom principbeslutet och verkställandet av det eftersträvas en situation där alla organisationer inom statsförvaltningen skulle ha bättre möjligheter än tidigare att utnyttja information. Det är önskvärt att samma mål sprids även till den övriga offentliga förvaltningen.Digitaliseringen ses ofta enbart som teknisk utveckling. Tekniken räcker dock inte ensam: förändringar är möjliga att åstadkomma när man kombinerar information med teknik. Välhanterad och välkänd information skapar en grund för nya tjänster som byggs upp med hjälp av teknik, liksom även för nytt slags ordnande av verksamheten. Smidigare tjänster, ökad effektivitet och automatisering är alla beroende av information. De åtgärder som samlats in i principbeslutet undanröjer hinder för uppnåendet av dessa.”Betydelsen av tillförlitlig information, och i synnerhet värdet av information i rätt tid, framhävs under kristider. Under den senaste tiden har heltäckande, aktuell information spelat en nyckelroll i regeringens beslutsfattande. Grunden för detta byggs upp under så kallade normala förhållanden”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.Information är också en strategisk resurs, vilket ställer höga krav på skyddet av informationen. Missbruk av information måste förhindras med flera olika medel. Informationens kvalitet och många andra faktorer förbättrar dess värde och användbarhet. I principbeslutet eftersträvas balans mellan målen.“Vi kan inte välja endast ett perspektiv, utan utvecklingen måste ske med beaktande av och balansering mellan olika aspekter. Tyngdpunkterna varierar förstås från en situation till en annan”, betonar minister Paatero. De strategiska målen utgör stommen för principbeslutetPrincipbeslutet innehåller de strategiska målen för informationspolitiken. Dessa har delats in i fyra olika temahelheter:styrning, samordning och samarbetestrategi och verksamhetinformationshanteringmöjliggörare.Under varje tema beskrivs de strategiska målen för temat. Målen har delats in i det huvudsakliga målet och underställda mål som stöder det. Dessutom beskrivs de långsiktiga effekter som eftersträvas genom uppnåendet av målet.För statsförvaltningens del har man som stöd för verkställandet av målen utarbetat en första version av färdplanen för åtgärderna. Målet är att man inledningsvis utarbetar åtgärder för en femårsperiod. Finansministeriet inleder beredningen av färdplanen, men den närmare beredningen och behandlingen av färdplanen och andra förfaranden överenskoms skilt utifrån principbeslutet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I början av februari antog Europeiska kommissionen en ny standardiseringsstrategi för EU och lade samtidigt fram ett förslag till ändring av EU:s standardiseringsförordning. I dag den 17 mars lämnade statsrådet information till riksdagen om både strategin och ändringen av standardiseringsförordningen och om Finlands ståndpunkt om dem.Europeiska unionen har berett en ny standardiseringsstrategi som ska få det europeiska standardiseringssystemet att fungera bättre och främja utnyttjandet av standarder i synnerhet som stöd för den gröna omställningen och digitaliseringen. Ett mål med förslaget till förordning är att ändra beslutsfattandet om europeisk standardisering så att man med standarderna bättre än tidigare tar hänsyn till exempelvis de europeiska värdena.I dag den 17 mars lämnade statsrådet information till riksdagen om standardiseringsstrategin och den ändring av standardiseringsförordningen som har samband med strategin samt om Finlands ståndpunkt om dem. Till riksdagen lämnades en E-skrivelse om standardiseringsstrategin och en U-skrivelse om ändringen av standardiseringsförordningen.Standarder är gemensamt överenskomna krav eller rekommendationer som gäller till exempel produkter och tjänster. De förbättrar produkternas och tjänsternas kvalitet, säkerhet och kompatibilitet. Målet med EU:s nya standardiseringsstrategi är att säkerställa att standarderna motsvarar behoven i en föränderlig värld och att standarderna så väl som möjligt utnyttjas som stöd för EU:s konkurrenskraft. I den nya standardiseringsstrategin beaktas också standardernas betydelse för näringslivet och hela samhället samt målet att den europeiska standardiseringen ska få en ledande roll inom det internationella standardiseringsarbetet. En välfungerande standardisering stöder EU:s inre marknadFinland förhåller sig i huvudsak positivt till standardiseringsstrategin och förslaget till ändring av standardiseringsförordningen. Ett välfungerande och effektivt standardiseringssystem främjar standardernas genomslag och stöder den inre marknadens funktion samt omställningen till en klimatneutral ekonomi. Förslaget till ändring av standardiseringsförordningen stöder strategins mål att utveckla den europeiska standardiseringen.Ett av strategins mål är att stärka EU:s roll i standardiseringen på internationell nivå. Ledarskapet inom den internationella standardiseringen är mycket konkurrensutsatt. Enligt den nya standardiseringsstrategin ska standardisering börja utnyttjas effektivare än för närvarande inom verksamhetsområden som är viktiga för EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt som har som syfte att se över fogandet av nya områden till inrikesministeriets förordning om begränsning av trafik och vistelse. Det har föreslagits att bland annat oövervakade flygplatser fogas till förordningen. Det uppskattas att cirka 120 förslag kommer att lämnas in av olika verksamhetsutövare.Genom inrikesministeriets förordning, som utfärdas med stöd av polislagen, kan trafik eller vistelse begränsas i ett objekt eller i dess omgivning på grund av den fara som objektet utgör eller utsätts för. Det är förbjudet att färdas eller vistas i ett område som omfattas av begräsningar utan tillstånd av verksamhetsutövaren i området.  Den som bryter mot en begränsning kan dömas till böter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommuner och städer på olika håll i Finland har utvecklat sin verksamhet mot en mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning. Projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling (Kestävän kaupunkikehityksen vipuvarret, VIPU) sökte lösningar för att snabbare kunna sprida god praxis i större skala. De verktyg som tagits fram i projektet kan utnyttjas förutom inom stadsutveckling även inom andra områden.Kommunerna och andra organisationer har aktivt främjat målen för hållbar utveckling, men ibland löper också goda resultat risk att förbli ringa eller tyna bort när utvecklingsprojekten avslutas.I projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling utvecklade man nya metoder för skalning av god praxis och prövade man på vilka sätt god praxis kan införas i kommunernas verksamhet i praktiken. Projektet resulterade också i kriterier med hjälp av vilka man kan identifiera god praxis för hållbar stadsutveckling: Den goda praxisen ska vara verkningsfull inom fler än ett delområde för hållbar utveckling. Dessutom måste det finnas efterfrågan på lösningarna på kommunfältet, resultaten måste kunna verifieras och intressegruppernas behov ska beaktas i de olika faserna av praxisen. För att en lösning ska kunna införas i praktiken måste den också dokumenteras noggrant.Att göra god praxis skalbar kan innebära åtgärder av mycket olika omfattning. I bästa fall kan det handla om att stärka god praxis, vilket etablerar och effektiviserar verksamheten vid dess uppkomst. Att utvidga praxisen introducerar en lösning till en ny verksamhetsmiljö på en annan ort eller på nationell nivå. När en lösning har stor genomslagskraft etableras den och skapar omfattande samhällelig förändring, till exempel i form av lagstiftning eller människors värderingar.Skalning kräver verktyg som gör det lättare att införa lösningen i praktiken och anpassa den till nya förhållanden. ”Ett mer omfattande införande av goda lösningar gör det möjligt att uppnå hållbarhetsmålen snabbare och effektivare. Det arbete som gjorts inom ramen för projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling förtydligar begreppen som gäller skalning, ger den ofta översiktliga diskussionen om skalning stadga och tillhandahåller tips för skalningsarbetet i praktiken. Resultaten hjälper också att identifiera hinder för spridning av god praxis och att finna lösningar”, säger projektchef Virve Hokkanen från miljöministeriet.God praxis kan inte uppstå, utvecklas eller spridas utan att någon utför det praktiska arbetet – personer som utvecklar sin egen verksamhet och nyfiket följer upp andras prestationer. ”I kärnan av god praxis verkar det alltid finnas en entusiastisk individ eller ett entusiastiskt team som vet vad de gör och varför de gör det. Det har varit en glädje att se hur gärna dessa personer har delat med sig av det de lärt sig till andra och hur lätt entusiasmen smittar”, sammanfattar Kaisa Schmidt-Thomé, äldre forskare och ledare för projektet. ”Det vore viktigt att resultaten dessa nya kreativa team producerar får den uppmärksamhet de förtjänar”, fortsätter hon.Projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling genomfördes som en del av programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet och som sporrar hållbar utveckling i städerna och kommunerna. Konsortiet för Demos Helsinki, FCG Oy och Tyrsky-Konsultointi ansvarade för arbetet med stöd av en stödgrupp som bestod av företrädare från miljöministeriet, sekretariatet för hållbar utveckling vid statsrådets kansli och kommunerna. Programmet för hållbara städer fortsätter sprida god praxis i större skala och utveckla verktygen inom skalningsarbetet. Programmet för hållbara städer erbjuder städer och kommuner stöd såväl i informationsspridning gällande god praxis och i dialogen mellan kommunerna som införandet av goda lösningar i praktiken.Bekanta dig med verksamhetsmodellen för skalning av god praxis – kestavakaupunki.fi/skaalaus (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har öppnat ansökan om statsunderstöd som ingår i coronastödpaketet och riktar sig till professionella sammanslutningar inom konst- och kultursektorn samt till sammanslutningar inom kulturarvssektorn. Syftet är att främja att kulturverksamheten ska kunna fortsätta efter pandemin och att på så sätt upprätthålla sysselsättningen.Med stödpaketet som riktas till konst- och kultursektorn stöds kulturens, konstens och evenemangsbranschens återhämtning från coronapandemin. Stödpaketet för konst och kultur uppgår till sammanlagt cirka 62 miljoner euro och ingår i den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022.Understödet är avsett för sådan verksamhet som bedrivs av professionella sammanslutningar inom konst- och kultursektorn samt av sammanslutningar inom kultuarvssektorn som har försvårats eller förhindrats på grund av de restriktioner och rekommendationer coronapandemin föranlett under perioden 1.12.2021–28.2.2022. Understöden kan uppgå till sammanlagt cirka 11 miljoner euro. Ansökningstiden för understöden går ut den 7 april 2022.Understöden beviljas i form av behovsprövat allmänt understöd och är avsett för verksamhet som bedrivs av sammanslutningar med rättsförmåga inom konst- och kultursektorn som har försvårats eller förhindrats av coronapandemin. Sammanslutningen ska ha avlönad personal och verksamheten ska i huvudsak bestå av professionell kulturverksamhet. Understöd kan sökas av föreningar, stiftelser, aktiebolag, andelslag, kommanditbolag eller öppna bolag vars verksamhet huvudsakligen består av kulturverksamhet.Understöd kan dessutom beviljas museer och andra sammanslutningar inom kulturarvssektorn som fungerar utanför statsandelssystemet. Verksamheten ska i detta fall bestå av regelmässig musei- eller kulturarvsverksamhet.Understöd kan beviljas för både sådan musei- och kulturarvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och sådan som bedrivs på frivillig basis, där man har varit tvungen att stänga eller begränsa öpettiderna för ställen som under normala förhållanden skulle ha varit öppna för allmänheten under perioden 1.12.2021–28.2.2022.Understöd beviljas inte för sådan ekonomisk verksamhet som avses i EU:s lagstiftning om statligt stöd. Med ekonomisk verksamhet avses till exempel sådan kulturfrämjande verksamhet som i första hand finansieras genom besöks- eller användaravgifter eller andra kommersiella medel.Professionella inom branschen som är verksamma som enskilda näringsidkare eller ensamföretagare har kunnat ansöka om understöd från Centret för konstfrämjande. Ansökningstiden gick ut den 17 februari 2022.Utlysning: Coronastöd till samfund i kultursektorn

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nu erbjuds en plattform för långsiktigt utvecklingsarbete av det finländska arbetslivet i form av ett riksomfattande arbetslivsevenemang.Arbetslivet har förändrats snabbt under de senaste åren. På alla arbetsplatser har man varit tvungen att omvärdera arbetssätten, ledningen och förtroendet.Under den här förändringen behöver Finland en gemensam förståelse för lägesbilden av arbetslivet och en gemensamt utarbetad vision om vägar för framtiden. Goda förutsättningar för arbete ska uppfyllas i alla uppgifter och personer i arbetsför ålder ska förbli arbetsföra under hela sin yrkeskarriär.Även ledarskapet bör svara mot förändringarna i samhället och påskynda prognostiseringen och utvecklingen av kompetensbehoven. Med tanke på framtiden är det viktigt att också säkerställa arbetslivets förmåga att förnya sig och agera i samband med förändringar. I samband med förändringarna i arbetslivet uppstår på arbetsplatser och i servicesystemet nya modeller som ökar välfär-den, konkurrenskraften och sysselsättningen.Arbetslivsforumet Finland 2022 ordnas i augustiArbetslivsforumet Finland 2022 -evenemanget gör den aktuella arbetslivdiskussionen tillgänglig för alla. För att hitta lösningar för framtidens arbete behövs en bred och gemensam diskussion.Utöver aktuella teman, såsom kriser och resiliens, kommer vikten av kontinuerligt lärande för arbetslivet, stärkandet av välbefinnandet och orken i arbetslivet och fördelarna och nackdelarna med snabba framsteg inom digitalisering samt betydelsen av förtroende och ledarskapets utmaningar att lyftas fram i diskussionen. Utan att glömma internationalism.– Arbetslivsforumet är ett diskussionsmöte för arbetslivet. Genom långsiktigt och målmedvetet utvecklingsarbete kan vi precisera lägesbilden för arbetslivet och skapa ett bättre arbetsliv för alla, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Även den tekniska utvecklingen och digitaliseringen har öppnat nya intressanta möjligheter.– I framtiden är de arbetsplatser vinnare som utöver tekniska innovationer satsar på kärnverksam-heten, organiseringen av arbetet och ledningsmetoderna. I samband med den gröna och digitala omställningen är det viktigt med tanke på produktiviteten att uppdatera arbetstagarnas kompetens och möjliggöra kontinuerligt lärande, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen.Förändringen har inte varit lätt för alla. Samarbete och en atmosfär av förtroende på arbetsplatsen gör det lättare att orka också vid omställningar. Goda arbetsförhållanden har en positiv inverkan på såväl den psykiska som den fysiska arbetsförmågan och produktiviteten. Det finländska arbetslivet behöver också en gemensam förståelse för psykisk hälsa som framgångsfaktor. Psykisk hälsa är en investering som det är nödvändigt att stärka genom att utveckla arbetet och förebygga problem på arbetsgemenskapsnivå. Detta bidrar också till att minska sjukfrånvaron och invalidpensionerna på grund av psykisk ohälsa. Arbetsplatserna behöver arbetsför och kompetent arbetskraft.Det bästa arbetslivet skapar vi tillsammans. Arbetslivsforumet 2022 i augusti är ett tillfälle för alla finländska arbetsplatser och aktörer inom arbetslivet att gemensamt utveckla dessa frågor. Alla behövs för detta arbete, inte bara arbetsplatserna. Framgångsrika, välmående arbetsplatser växer, sysselsätter och skapar mer välfärd och produktivitet omkring sig.Arbetslivsforumet Finland 2022 ordnas i Pikku-Finlandia i Helsingfors den 31 augusti 2022 av regeringens ARBETE2030-program i samarbete med ett omfattande partnerskapsnätverk.Bekanta dig med Arbetslivsforumet Finland 2022 på evenemangssidan och anmäl dig. (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är större sannolikhet att personer med funktionsnedsättning upplever våld och våld i nära relationer i barndomen, ungdomen och som vuxna jämfört med den övriga befolkningen. Det är även ofta svårare för dem att få hjälp i en sådan situation. Ett nytt forskningsprojekt som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd, Invalidförbundet och Tröskeln rf visar att tillgången till tjänster som riktar sig till våldsoffer och deras tillgänglighet behöver förbättras.Våldsutövaren är nästan alltid en bekant eller närstående till personen med funktionsnedsättning, vilket innebär att det handlar om våld i nära relationer. Funktionshindrade ungdomar och unga med funktionsnedsättning utsätts även oftare än andra för mobbning i skolan men får mer sällan hjälp när de mår psykiskt dåligt.  Ur forskningsprojektets material framgår att unga med funktionsnedsättning under det gångna året hade upplevt fysiska hot i alla årskurser ungefär dubbelt så ofta som andra ungdomar i samma årskurs. Unga med funktionsnedsättning upplevde även oftare olika former av våld jämfört med andra ungdomar: flickor med funktionsnedsättning hade upplevt minst två former av våld ungefär en och en halv gånger oftare och pojkar med funktionsnedsättning mer än dubbelt så ofta jämfört med andra flickor och pojkar.I den vuxna befolkningen hade nästan en femtedel (17 %) av personerna med funktionsnedsättning upplevt någon form av våld, medan andelen i den övriga befolkningen var omkring 10 procent. Personer med funktionsnedsättning i åldern 20–49 år uppgav att de upplevt hot mer än dubbelt så ofta som den övriga befolkningen i samma ålder.Hjälpen ska vara lättillgängligAtt söka hjälp vid våld i nära relationer kan vara påfrestande och besvärligt för en person med funktionsnedsättning, och därför krävs en enklare sökprocess. Om en person lyckas söka hjälp beror i hög grad på funktionsnedsättningen, människorna runt omkring och omständigheterna. Majoriteten (72 %) av svarspersonerna uppgav att de hade berättat för någon om våldet, och omkring hälften (55–63 %) uppgav att de hade fått hjälp från offentliga myndigheter. Mindre än hälften (37–40 %) av personerna som hade sökt hjälp ansåg att hjälpen var lättillgänglig.  En anmälan om upplevt våld från en person med funktionsnedsättning måste alltid tas på allvar, och vid behov ska personen erbjudas stöd med att söka hjälp. Det är även viktigt att ingripa vid situationer där man misstänker att en person med funktionsnedsättning utsätts för våld i nära relationer. Myndigheter bör kunna identifiera den utsatta personens situation och vidta åtgärder så snabbt som möjligt. Det är avgörande att skapa en trygg atmosfär där det är lätt att tala om våld i nära relationer.Undersökningen baserar sig på flera olika informationskällor. Det använda materialet består av befolkningsstudierna FinLapset (2018), enkäterna Hälsa i skolan (2019, 2021), FinSote-undersökningarna (2018, 2020), uppföljning av undersökningen FinHälsa 2017 (2020) samt enkät- och intervjumaterial som samlats in under 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s miljö- och klimatministrar sammanträder i Bryssel den 17 mars för att diskutera EU:s 55 %-paket, EU:s batteriförordning och EU:s förordning om avskogning. Miljö- och klimatminister Emma Kari företräder Finland vid mötet.I ministrarnas principdiskussion behandlas de delar av 55 %-paketet vars beredning ankommer på miljörådet (utsläppshandelsdirektivet, ändring av utsläppshandelsdirektivet vad gäller luftfarten, förordningen om ansvarsfördelning, LULUCF-förordningen, förordningen om CO2-gränsvärden för person- och paketbilar och förordningen om samhällsfaciliteten för klimatåtgärder). Förhandlingarna om paketet har intensifierats och Frankrike har som mål att åstadkomma en allmän riktlinje om förslagen i juni. ”Konsekvenserna av klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald syns redan nu i människans vardag runt om i världen. Det är viktigt att EU, med hjälp av paketet, uppnår sitt mål att minska utsläppen med minst 55 procent. Kriget i Ukraina understryker behovet av att påskynda den gröna omställningen och avstå från fossila importerade bränslen i hela Europa. I detta arbete har 55 %-paketet en central roll”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.”Utvidgningen av utsläppshandeln till att omfatta separat uppvärmning av byggnader och vägtrafik samt de sociala konsekvenserna av detta är helt klart sådana frågor som kräver mer arbete och att vi överväger olika alternativ”, fortsätter minister Kari.    Ett av målen med mötet är också att fastställa en allmän riktlinje om EU:s batteriförordning, genom vilken man strävar efter att främja en sådan ekonomi i fråga om batterimaterial som överensstämmer med den cirkulära ekonomin. Finland anser att det är viktigt att uppnå en allmän riktlinje. Finland anser att förslaget till förordning allmänt taget är bra och kan förordas.I och med den nya batteriförordningen ska batteriindustrin fästa allt större vikt vid de miljökonsekvenser som uppstår under hela batteriets livscykel. Det inbegriper allt från batteriernas råvaror och deras skadliga inverkan till återvinning av batterierna och deras klimatpåverkan. Detta gör den finländska batteriindustrin konkurrenskraftigare och minskar miljöolägenheterna från batterier. Om man lyckas fastslå en allmän riktlinje är följande steg en förhandlingsomgång med Europaparlamentet för att sammanställa den slutliga förordningen.Miljörådet diskuterar också kommissionens förslag till förordning om tillhandahållande på EU-marknaden och export av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse. Europeiska kommissionen lade fram ett förordningsförslag om avskogning i november 2021. Finland har förbundit sig till målet att stoppa den globala avskogningen senast 2030. De nuvarande åtgärderna har inte räckt till för att stoppa avskogningen, och därför behövs ytterligare åtgärder. Finland anser det vara viktigt att förslaget är konsekvent i förhållande till EU:s övriga initiativ som gäller skogar och den gällande regleringen. För att skogsarealen ska bevaras är det viktigt att den mångsidiga ekologiska, ekonomiska och sociala nyttan som skogarna tillhandahåller identifieras och värdesätts både nationellt och globalt.Miljörådet 17.3

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets finanspolitiska ministerutskott beslutade vid sitt möte den 16 mars 2022 att förorda planen att förnya statsrådets lokaler.Statsrådsborgen och ämbetsbyggnaden på Kyrkogatan 14 börjar vara så gamla att de kräver renovering. Avsikten är att fastigheterna ska renoveras grundligt. Samtidigt ersätts flygeln på Statsrådsborgens innergård med en större byggnad. Flygeln på innergården färdigställdes 1900 för att användas som senatens tryckeri. Avsikten är också att renovera paviljongbyggnaden på Kyrkogatan 12 i statsrådskvarteret (kvarteret mellan Kyrkogatan och Regeringsgatan).Samtidigt samlas statsrådets och ministeriernas verksamhet i omedelbar närhet av dessa två kvarter. Det är således möjligt avstå från en del av ministeriernas nuvarande byggnader.I Statsrådsborgens kvarter byggs nya gemensamma mötesrum, och ingångarna till alla byggnader görs tillgängliga. Även byggnadernas säkerhetsnivå förbättras. Vid reparations- och ändringsarbetena beaktas kvarterens betydande kulturhistoriska värden.Projektet bereds i samarbete med Senatfastigheter och Museiverket, och i planläggningsärenden även i samarbete med Helsingfors stad. Nybyggnaden förutsätter ändring av detaljplanen. Det krävs också budgetbehandling och flera behandlingsomgångar exempelvis i statsrådets finansutskott för att planen ska kunna genomföras.Vid planeringen av helheten har man granskat olika kombinationer av grundlig renovering och nybygge. Det förordade alternativet förverkligar bäst de mål som uppställts för projektet.Flera fördelar för verksamheten som målProjektet påverkar inte ministeriernas administrativa strukturer, utan det handlar om att utveckla statsrådets lokaler. Målet är att stödja statsrådets och ministeriernas verksamhet med enhetligare, moderna och säkra lokaler. Lokalerna ska möjliggöra mer kollektivt samarbete med regeringen och utveckling av ministeriernas arbetssätt. Reformen har också betydande fördelar med tanke på hållbar utveckling, energibesparingar och minskade utsläpp. Dessutom blir inomhusklimatet bättre och användningen av lokalerna effektivare.Projektet omfattar flera byggnader och entreprenader. Enligt en preliminär uppskattning uppgår bygg- och renoveringsinvesteringarna till cirka 290 miljoner euro. Avsikten är också att avstå från en del av de lokaler som för närvarande används av statsrådet. Försäljningspriserna för dessa lokaler uppskattas uppgå till cirka 140 miljoner euro. Investeringen beräknas öka statsrådets hyresutgifter med cirka 9 miljoner euro per år.Enligt planerna ska byggandet ske i flera etapper. Målet är att inleda byggnadsarbetena 2023 och slutföra projektet 2029. Investeringen har betydande sysselsättningseffekter 2023–2029.Förvaltningskvarteren är kulturhistoriskt värdefulla och tillhör statens viktigaste kulturarv. Projektet ska trygga en fortsatt användning av kvarteren och byggnaderna för de ändamål som de ursprungligen varit avsedda för. Statsrådsborgens, dåvarande Senatshusets, huvudbyggnad uppfördes för senaten för Finland 1822. Byggnaden döptes om till Statsrådsborgen efter att Finland blev självständigt, år 1918. Den senaste grundliga renoveringen av byggnaden inleddes 1974 och slutfördes 1996.

Källa: Valtioneuvosto.fi