NordenBladet — Republikens president har i dag stadfäst lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. Syftet med den nya lagen är att utveckla och förtydliga bestämmelserna om ersättning av skador. I synnerhet fridlysta fåglar har orsakat omfattande skador under de senaste åren. Lagen träder i kraft efter att kommissionen har godkänt de bidragssystem som ingår i lagen.Med stöd av den nya lagen kan ersättning betalas för skador på odlingar och djur som orsakats av fridlysta djur. Kalkylerat stöd för skador som kungsörnar orsakar renhushållningen och fiskgjusar orsakar fiskodlingar med anledning av fåglarnas häckning kan också betalas.Lagen förbättrar de skadelidandes ställning på många sätt. I lagen föreskrivs det om ett nytt bidragssystem genom vilket man kan stödja genomförandet och utvecklandet av förebyggande åtgärder. Ersättningar, stöd och bidrag som betalas för skador minskar den ekonomiska bördan som orsakas ett företag eller en person. Lagen underlättar också förfarandena för ansökan om samt beviljande och utbetalning av penningförmåner.Genom den nya lagen förenhetligas de nuvarande bestämmelserna på förordningsnivå med grundlagens krav bland annat i fråga om nivån för reglering, grunderna för de sökandes rättigheter och skyldigheter samt betydelsen av de grundläggande miljörättigheterna. Med tanke på regleringen inom Europeiska unionen säkerställer lagen att systemet för ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta djur är förenligt med reglerna om statligt stöd.Den nya lagen utgör ett led i revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen har färdigställt de första ställningstagandena och förslagen om åtgärderna för att trygga tillgången till tillräcklig social- och hälsovårdspersonal på kort och lång sikt.  Arbetsgruppen betonar att det behövs kontinuerlig insamling av information om resurserna och tillgången. Bristerna vad gäller den splittrade och svårtillgängliga informationen måste undanröjas. Det behövs ett permanent bedömningsförfarande för utarbetande av lägesbilder och prognostisering.   Arbetet med att samla information för lägesbilder och prognostisering inleds omedelbart.  Utgående från det nya kunskapsunderlaget kan man vid behov öka utbildningen på ett hållbart sätt.  Målet är också bättre utbildningsstrukturer och snabbare utbildningsvägar. Viktigt att öka personalens motivation och välbefinnande i arbetet Enligt arbetsgruppen är till exempel personalens möjligheter till kompetens- och karriärutveckling en viktig motivationsfaktor. Därför borde man se till att personalen har möjligheter att kontinuerligt utveckla sin yrkeskompetens genom kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar. Avsikten är att specialiseringsutbildningarna ska motsvara behoven i arbetslivet och hos personalen bättre och att vid behov ändra lagstiftningen så att den stöder utvecklingsarbetet.  Målet är att personalen ska ha möjlighet att göra ett bra arbete under hållbara förutsättningar. Därför föreslås det att man ska starta ett riksomfattande program för att förbättra social- och hälsovårdspersonalens förutsättningar att göra ett bra arbete. Programmet ska bland annat innefatta att utveckla ledarskapet, minska de psykosociala riskfaktorerna, öka arbetssäkerheten, förebygga våld på arbetsplatsen och förhindra sexuellt våld och sexuella trakasserier. Välbefinnandet i arbetet i de blivande välfärdsområdena följs upp inom ramen för programmet. Det behövs också smidig arbetsfördelning, digitalisering och internationell kompetensEnligt arbetsgruppen måste också strukturerna på arbetsuppgifterna ses över. Det är viktigt att arbetsfördelningen är smidig och att de olika yrkesgrupperna kan koncentrera sig på sådana arbetsuppgifter som motsvarar deras kärnkompetens. Utredningen av strukturerna på arbetsuppgifterna ska också innefatta de arbetsuppgifter inom branschen som utförs av andra än de yrkesutbildade personerna inom social- och hälsovården och en utredning av hur stödtjänsterna fungerar och påverkar arbetet. Genom styrningen och lagstiftningen kan man skapa möjligheter och incitament samt undanröja hinder för utvecklingsarbetet. Genom internationell rekrytering kan man komplettera tillgången till kunnig personal och trygga tjänsterna. Avsikten är att skapa en kund- och patientvänlig nationellt understödd modell för rekryteringen som förebygger flaskhalsar i samband med rekrytering.   För att säkerställa tillräckliga personalresurser är det viktigt att identifiera de metoder som ger goda resultat när det gäller att minska behovet av arbetskraft inom social- och hälsovården utan att äventyra kund- och patientsäkerheten och personalens välbefinnande. Metoderna ska stärka social- och hälsovårdspersonalens digitala kompetens och öka användningen av tekniska och digitala lösningar för tjänsterna.  Målet är att hitta hållbara lösningar till behovet av arbetskraft inom social- och hälsovårdenProgrammet för social- och hälsovårdspersonalens tillräcklighet och tillgänglighet inleddes i november 2021. Avsikten är att finna hållbara lösningar för att täcka behovet av arbetskraft inom social- och hälsovården på kort, medellång och lång sikt med beaktande av regionala skillnader. I arbetsgruppen deltar centrala arbetsmarknadsorganisationer och ministerierna. Arbetsgruppens fortsatta arbete går ut på att konkretisera och fördjupa sina förslag med sju tematiska helheter.  Temahelheterna består av kunskapsunderlaget, kompetensledningen, arbetets dragnings- och hållkraft, den internationella rekryteringen, servicesystemets nya kompetensbehov i utbildningssystemet, strukturerna på arbetsuppgifterna, arbetsfördelningen, tjänsternas verkningsfullhet samt kompetensen i fråga om digitaliseringen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.Sammanlagt 25 försöksområden som täcker 118 kommuner deltar i sysselsättningsförsöken. Utvärderingsundersökningens första mellanrapport granskar hur kommunförsöken kommit igång i huvudsak utifrån fem exempelområden (Birkaland, Uleåborg, Helsingfors, Björneborg, Södra Österbotten), analyser av kompletterande internationella erfarenheter, expertintervjuer och statistik på kommunnivå. Kommunförsöken har bedömts särskilt i förhållande till Danmark, där arbetskraftsservicen kommunaliserades 2007. Försökens sysselsättningseffekter kan utvärderas först i framtiden.I rapporten konstateras det att starten för försöken försenades dels på grund av att beslutet om att inleda försöken fördröjdes, dels på grund av coronapandemin och utmaningarna vid rekryteringen av personal. Coronapandemin och ett oväntat stort behov av att rekrytera ny personal särskilt i de stora kommunerna fördröjde kundernas tillgång till servicen, vilket återspeglades som en minskning av aktiveringsgraden i försökskommunerna jämfört med det nationella genomsnittet. Med aktiveringsgrad avses den procentandel av de arbetslösa arbetssökande som omfattas av aktiv arbetskraftsservice, såsom frivilliga studier, arbetskraftsutbildning, lönesubvention och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Försöken har dock aktivt utvecklat nya kundservicemodeller och regionala servicemodeller för skötseln av sysselsättningen. Rapporten bedömer att försöken kan genomföras med full effekt under 2022 och 2023.Många reformer pågår parallellt med kommunförsöken – beslutet om permanent kommunalisering av arbetskraftsservicen har redan fattatsDet viktigaste utvecklingstemat i de kommunala sysselsättningsförsöken är att göra arbetskraftsservicen mer kundorienterad och personlig. Ett annat viktigt tema är att förena statens och kommunernas resurser för att stärka sysselsättningen. Ett av målen med försöket är att avgöra om kommunen, som en aktör i det övergripande samhället, erbjuder nya möjligheter till detta.Förutsättningarna för försöken och därmed för utvärderingsundersökningen förändrades kort efter att försöken inletts. Vid halvtidsöverläggningen i april 2021 fastställde regeringen att arbets- och näringstjänsterna permanent ska överföras till kommunerna under 2024. Försöken har därmed också ändrat form och i högre grad fått karaktär av pilotförsök.Samtidigt som försöken förbereder sig inför kommunaliseringen av servicen 2024 pågår det också andra reformer. År 2022 ska den ”nordiska servicemodellen” införas, och strukturerna för samarbetet mellan arbetskraftsservicen och social- och hälsovårdstjänsterna förändras i och med social- och hälsovårdsreformen 2023.Det behövs satsningar på gemensam utveckling mellan staten och kommunerna, ömsesidigt lärande mellan kommunerna och utveckling av informationssystemUtvärderingsrapporten identifierar vissa punkter som är kritiska för uppnåendet av målen för försöken och reformen av arbetskraftsservicen 2024 och som bör uppmärksammas särskilt för att kommunaliseringen av servicen ska ge mervärde.1. Dialog och samarbete mellan staten och kommunernaSamarbetet och dialogen mellan staten och kommunerna bör stärkas när servicen utvecklas. Det är väsentligt med tanke på både försöken och reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024.2. Kontinuerligt ömsesidigt lärande mellan kommunernaI sysselsättningsförsöket erbjuds kommunerna möjlighet att skapa skräddarsydda lösningar såväl för arbetsmarknaden i området som för de arbetssökande och företagskunderna. Försöken håller på att utveckla skräddarsydda grepp av det här slaget, men i fortsättningen behövs det såväl ömsesidigt lärande mellan olika regioner som stärkt arbetskraftspolitisk kompetens i kommunerna och forum för dessa strävanden.3. Samordning av de parallella reformerna (vårdreformen och den ”nordiska modellen”) med utvecklandet av regionala nätverkEnligt rapporten verkar de största framstegen ha gjorts i samarbetet kring kompetensfrämjande, och innoveringen av tjänster har kommit igång väl. Den gemensamma utvecklingen av rehabiliteringstjänster och tjänster som stöder arbetsförmågan söker fortfarande sin form, särskilt i förhållande till social- och hälsovårdsreformen. Företags- och arbetsgivarservicen som helhet behöver ännu stärkas betydligt och knytas till beredningen av kommunaliseringen av arbetskraftsservicen 2024. Samarbetet mellan försöksprojekten, arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och företagen måste stärkas.4. Multilateralt och dialogbaserat ledarskap och samordning på lokal och regional nivå, dvs. ”lokal kompetens”En permanent överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna gör arbetskraftspolitiken och arbetskraftsservicen mer multilaterala såväl på riksnivå som på regional och lokal nivå. Kommunerna och regionerna har en mycket varierande samarbetshistoria, kompetens och spårbundenhet i sysselsättningsfrågor, vilket också har framgått i de tidigare kommunala sysselsättningsförsöken. En del kommuner kan redan ha kommit långt i sina förberedelser, men i reformen måste man se till att alla kommuner får tillräckligt stöd. I det multilaterala ledningssystemet bör olika myndigheter, kunderna, företagen och tredje sektorn delta i innoveringen av tjänster.5. Utveckling av kundservicekoncept och kompetens för att främja matchningen och kundorienteringenFörsöksprojekten har utvecklat kundservicemodeller för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att bättre än tidigare sammanföra de arbetssökandes och företagens synpunkter. Det går ännu inte att dra några långtgående slutsatser om hur väl servicemodellerna har lyckats. Rapportens rekommendation är att denna konceptutveckling och det ömsesidiga lärandet främjas både i försöken och vid beredningen av en permanent modell.6. Utveckling av ett gemensamt informationssystem för att stärka förutsättningarna för informationsledningDet har under försökens inledning visat sig att det finns utmaningar i utvecklingen av informationssystemen. Enligt rapporten behövs det en it-arkitektur som möjliggör ett smidigt informationsutbyte mellan de olika aktörerna. Informationssystemet måste tjäna informationsledningen bättre än för närvarande.Den andra mellanrapporten publiceras hösten 2022 och slutrapporten hösten 2023Utvärderingsundersökningen utgör en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Avsikten är att den andra mellanrapporten ska publiceras hösten 2022. Utvärderingsundersökningens slutrapport blir klar hösten 2023.Undersökningen kommer att precisera bilden av kundserviceprocesserna och deras effekter på kund- och arbetstagarnivå, bedöma sysselsättningseffekterna och fördjupa uppfattningen av hur servicemodellerna för skötseln av sysselsättningen fungerar.Utvärderingen görs av ett konsortium som består av Statens ekonomiska forskningscentral, Tammerfors universitet, Arnkil Dialogues och Spangar Negotiations. Den första mellanrapporten har utarbetats av Simo Aho, Robert Arnkil, Kari Hämäläinen, Sami Lind, Timo Spangar, Juha Tuomala, Satu Ojala, Antti Saloniemi, Jari Stenvall, Harri Melin och Ari Mäkiaho.Närmare information: Kari Hämäläinen, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 029 551 9416, [email protected], Simo Aho, specialforskare, Tammerfors universitet, tfn 050 318 6059, [email protected] och Elisabet Heinonen, specialsakkunnig, ordförande för styrgruppen, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7302, [email protected]Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 13 januari har Statsrådet ändrat både narkotikaförordningen och förordningen om för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen. Förordningarna träder i kraft den 14 februari 2022.Till förteckningen över de psykoaktiva ämnen som är förbjudna för konsumentmarknaden fogas 27 nya ämnen som används i drogsyfte, dvs. så kallade psykoaktiva substanser. Ämnena är inte läkemedel eller narkotika och det finns veterligen inte några industriella användningsändamål för dem. Dessutom har tre ämnen strukits från förteckningen, nämligen CUMYL-PeGACLONE, Difenidin och Metonitazen. Dessa ämnen har överförts till narkotikaförordningen.  De nya ämnena klassificeras som narkotikaGenom narkotikaförordningen klassificeras nu ämnena Bromazolam och Metonitazen för första gången som narkotika i Finland (Statsrådets förordning om ämnen, preparat och växter som anses som narkotika ). Bromazolam är ett bensodiazepinderivat vars hälsorisker kan jämföras med de andra bensodiazepiner som redan funnits förut i förteckningen över narkotika. Metonitazen är en syntetisk opioid. De nya syntetiska opioiderna är ytterst farliga eftersom de vanliga doserna är så små att det är svårt att dosera dem exakt, och överdosering leder till livsfarlig andningsdepression.Samtidigt har man också ändrat klassificeringen av sju ämnen. Med stöd av FN:s konvention från 1971 har man bestämt att övervakningen ska omfatta MDMB-4en-PINACA, 3-Metoxifencyklidin, CUMYL-PeGACLONE, Difenidin, Klonazolam, Diklazepam och Flubromazolam och därmed ingå i bilaga II i narkotikaförordningen. Ämnena har tidigare varit förbjudna med stöd av ett EU-beslut eller förbjudits nationellt på grund av att de klassificeras som narkotika eller som psykoaktiva ämnen som är förbjudna på konsumentmarknaden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslår att EU:s lagstiftning om val och demokrati ska reformeras. Målet är bland annat att säkerställa fria och rättvisa val, öka öppenheten i politisk reklam och stärka det demokratiska deltagandet. Statsrådet har i dag delgett riksdagen de förslag till direktivändringar och förordningsförslag som har lagts fram i ärendet.En helt ny reglering på EU-nivå är den föreslagna förordningen om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam. Enligt förslaget till förordning ska det i fortsättningen till exempel i politisk reklam finnas en tydlig angivelse om att reklamen är politisk. I reklamen ska också uppges uppdragsgivarens namn och ges ytterligare information om målen för den politiska reklamen. Genom reformen vill man också säkerställa att skyddet av personuppgifter inte kränks i riktad reklam.Statsrådet understöder förordningsförslagets mål om att öka transparensen när det gäller politisk reklam och att motverka otillbörlig påverkan, men det praktiska genomförandet av förslaget måste ännu granskas. Vid förhandlingarna ska det säkerställas att reformen inte medför en oskälig ökning av de administrativa förpliktelserna och att den respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna.Ändringarna avses träda i kraft före nästa EuropaparlamentsvalKommissionen föreslår också att den så kallade partiförordningen ska ändras. Avsikten är bland annat att underlätta växelverkan mellan systerpartierna i olika länder så att de lättare kan delta i nationella kampanjer om teman som gäller EU. Ett ytterligare mål är att synliggöra politiska kampanjer på nätet, utländska ingripanden och brott mot bestämmelserna om dataskydd vid politisk reklam. Syftet är att försvara den europeiska demokratin mot desinformation och trakasserier.Kommissionen föreslår ändringar även i de direktiv som gäller unionsmedborgares rösträtt och valbarhet vid Europaparlamentsval och lokala val. På detta sätt förbättras tillgodoseendet av rätten att rösta och delta för så kallade rörliga EU-medborgare, alltså EU-medborgare som är bosatta i något annat land än sitt hemland. EU-medborgare har rätt att rösta och kandidera i Europaparlamentsval och lokala val i den medlemsstat där de bor. Röstningsprocenten för rörliga unionsmedborgare är dock ofta lägre än för andra.Statsrådet välkomnar ändringsförslagen, även om till exempel de rörliga väljarnas lika valrättigheter redan tillgodoses i Finland.Förslagen är en del av EU:s handlingsplan för demokrati som kommissionen offentliggjorde i december 2020. De föreslagna ändringarna avses träda i kraft våren 2023, det vill säga före nästa Europaparlamentsval 2024.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har fattat beslut om 2022 års dispositionsplan för bevillningsfullmakterna när det gäller statligt understödd bostadsproduktion. Målet är att främja produktionen av hyresbostäder till rimligt pris genom att fördela räntestödsfullmakter till ett belopp av sammanlagt 1,95 miljarder euro.Tack vare räntestödsfullmakterna kan cirka 9 360 nya bostäder byggas och cirka 4 230 bostäder renoveras grundligt. Utöver räntestödsfullmakterna fördelas en fullmakt på 285 miljoner euro för borgenslån. Med fullmakten för borgenslån uppskattar man kunna bygga cirka 300 bostäder.Vid fördelningen av fullmakten har man prioriterat projekt med långfristigt räntestöd. Dessa utgör 90 procent av alla projekt. Av räntestödslånen beviljas 73 procent (75 procent 2021) för produktion av hyresbostäder. För så kallade normala hyresbostäder anvisas en andel på 41 procent (44 procent 2021) och för bostäder avsedda för grupper med särskilda behov anvisas en andel på 23 procent (20 procent 2021) av fullmakten. För så kallade korta hyresbostadslån anvisas en andel på 10 procent (11 procent 2021) och för bostadsrättsbostäder en andel på 27 procent (25 procent 2021) av fullmakten.Lånefullmakten för normala hyresbostäder med långfristigt räntestöd är 800 miljoner euro (792 miljoner euro 2021). Med hjälp av fullmakten uppskattar man kunna bygga sammanlagt 3 500 nya hyresbostäder, renovera 1 400 bostäder grundligt och anskaffa 100 hyresbostäder.               För korta hyresbostadslån anvisas en fullmakt på 200 miljoner euro (198 miljoner euro 2020). Med fullmakten uppskattar man kunna bygga omkring 1 000 hyresbostäder.Närmare 4000 bostäder för grupper med särskilda behovBostäder för grupper med särskilda behov stöds med räntestödslån och investeringsunderstöd i samband med det. I statsbudgeten för 2022 uppgår fullmakten att bevilja understöd till 90 miljoner euro (90 miljoner euro även 2021). Stöd beviljas i första hand sådana bostadsprojekt som är avsedda för de grupper med särskilda behov som har den svåraste bostadssituationen, såsom långtidsbostadslösa, personer med utvecklingsstörning, klienter inom psykiatrisk rehabilitering samt äldre med minnesstörningar. Lånefullmakten för bostäder för grupper med särskilda behov är 415 miljoner euro (358 miljoner euro 2021). Beloppet används till lån för att bygga uppskattningsvis 3 100 bostäder och grundlig renovera 600 bostäder.För bostadsrättsbostäder anvisas en fullmakt på 530 miljoner euro (447 miljoner euro 2020). Med fullmakten beräknar man kunna bevilja lån för byggande av cirka 1 800 bostäder och grundlig renovering av 2 200 bostäder. En stor del av bostadsrättshusen är i behov av grundlig renovering, och detta ökar behovet av lån.Det föreslås att en fullmakt på 5 miljoner euro ska delas ut för delägarbostäder (5 miljoner euro 2020). Med fullmakten beräknar man kunna bygga cirka 30 bostäder.Stöd även för områden utanför tillväxtcentrumenRäntestödslån kan också beviljas för byggande eller grundlig renovering av hyresbostäder utanför tillväxtcentrumen. Dessa områden kan beviljas stöd om det byggs bostäder för grupper med särskilda behov eller om behovet av bostäder växer till exempel på grund av en stor investering som skapar arbetsplatser. Stöd kan också beviljas om kommunerna behöver stöd för att anpassa sitt bostadsbestånd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet familjeledighetsdagar ökar och användningen av ledigheterna blir flexiblare. Reformens syfte är att öka jämlikheten i arbetslivet och mellan föräldrarna och den beaktar bättre än i nuläget olika familjeformer. De nya föräldraledigheterna gäller i regel barn vars beräknade födelsedatum är den 4 september 2022 eller senare.  Regeringen föreslår att lagarna om familjeledighetsreformen ska stadfästas. Riksdagen godkände reformen den 8 december 2021. Reformen ger för första gången en lika stor föräldraledighetskvot till båda föräldrarna. Ledigheterna får tas ut i flera perioder fram till barnets tvåårsdag och en del av dem får överlåtas till den andra föräldern, en annan vårdnadshavare, den egna maken eller den andra förälderns make. Nya föräldraledigheterDen nya och gamla modellen med familjeledigheter som tidslinjeI och med familjeledighetsreformen får båda föräldrarna en kvot på 160 dagpenningsdagar. Av detta kan högst 63 dagpenningsdagar överlåtas till den andra föräldern, en annan vårdnadshavare, den egna maken eller den andra förälderns make. Slutskedet av graviditeten skyddas av en graviditetspenningsperiod på 40 dagpenningsdagar. Dagpenningsdagarna är sex per vecka, vilket betyder att det totala antalet dagpenningsdagar blir över 14 månader. I familjer med en förälder får den enda föräldern bägge kvoterna. Det enda undantaget i modellen är familjer med tvillingar, trillingar och andra flerlingar, för dem förlängs föräldrapenningskvoten med 84 dagpenningsdagar för andra barnet och för varje därpå följande barn.
 
Föräldrapenningsdagarna kan användas tills barnet fyller 2 år. Dagpenningsdagarna kan användas i flera delar, föräldrar i arbetsavtalsförhållande kan vara lediga i högst fyra perioder. Endast graviditetspenningsperioden ska hållas i ett streck och börja 14–30 dagar före det beräknade födelsedatumet.Föräldraledigheten kan också vara partiell. Då används halva dagar av kvoten. Även föräldrapenningens belopp är hälften av det fulla beloppet. Alla föräldrar som är vårdnadshavare till ett barn har lika rätt att få dagpenning oberoende av förälderns kön eller huruvida föräldern är biologisk förälder eller adoptivförälder, boendeförälder eller umgängesförälder. Ledigheternas längd och tidpunkt ändras på motsvarande sätt i arbetsavtalslagen.
 
För närvarande består familjeledigheterna av moderskapspenningen för gravida kvinnor (105 vardagar / ca 4,2 mån), faderskapspenningen för pappor (54 vardagar / ca 9 veckor) och föräldrapenningen för den ena föräldern eller för bägge föräldrarna (158 vardagar / ca 6,3 mån). Lagen om småbarnspedagogik ändras så att rätten till småbarnspedagogik börjar den månad barnet fyller 9 månader. Rätten till samma plats inom småbarnspedagogiken kvarstår då frånvaron på grund av föräldraledigheten inte överstiger 13 veckor. Under den tiden tas det inte ut någon kundavgift för småbarnspedagogiken.Samtidigt genomförs den oavlönade ledigheten för anhörigvård som avses i direktivet om balans i arbetslivet och som kan fås högst 5 dagar per år.  Konsekvenserna av familjeledighetsreformen följs upp och utvärderas långsiktigt. Konsekvensbedömningarna kommer att offentliggöras.  Regeringen föreslog torsdagen den 13 januari att laghelheten gällande detta ska stadfästas. Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagarna på fredagen. Lagarna träder i kraft den 1 augusti 2022, vilket innebär att de nya familjeledigheterna gäller barn vars beräknade födelsedatum är den 4 september 2022 eller senare. Oberoende av beräknat födelsedatum ska de gällande bestämmelserna tillämpas om barnet föds före den 1 augusti 2022. När det gäller adoptivbarn tillämpas de nya bestämmelserna, om dagen då adoptivbarnet tas i vård infaller den 31 juli 2022 eller senare. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser statsunderstöd för att stärka jämlikheten inom småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. För åren 2022–2023 kan understöd sökas till ett belopp på sammanlagt 90,4 euro, varav högst 62,4 euro för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och högst 28 miljoner euro för småbarnspedagogiken. Ansökningstiden går ut den 17 februari 2022.Jämlikhetsunderstödet är avsett för att stärka jämlikheten, jämställdheten, närskoleprincipen och den inkluderande verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Syftet är också att främja inlärning, välbefinnande och växelverkan samt sådant nödvändigt och tidigt stöd för elever som behövs för att ordna undervisningen.– Skillnaderna mellan elevers kunskaper ökar i Finland, och hemförhållandena har fått en större betydelse för kunskapsnivån. Den utdragna coronaepidemin har försvårat situationen ytterligare. Genom specialunderstödet reagerar vi på den här ojämlika utvecklingen bland annat genom att göra det möjligt att tillgodose det akuta behovet av extra personal i daghem och skolor, säger undervisningsminister Li Andersson.Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen kan statens jämlikhetsunderstöd användas för att anställa lärare som kompanjonlärare, dela upp grupper eller lektioner och anställa assistenter.Det statliga specialunderstödet för utveckling av småbarnspedagogiken får användas för att anställa extra personal (lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik, socionomer inom småbarnspedagogik, barnskötare eller assistenter) eller för att minska storleken på barngrupperna.Understödet ingår i programmet Utbildning för alla, som ska förbättra kvaliteten och jämlikheten med 155 miljoner euro inom småbarnspedagogiken och med 232 miljoner euro inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen 2020-2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och lagen om Finansinspektionen ändras.Propositionen baserar sig på nationella ändringsbehov, brister i genomförandet av EU-lagstiftningen samt samordnandet av regleringen med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Gränskontrollen vid de inre gränserna fortsätter och inreserestriktionerna förblir också i övrigt i huvudsak oförändrade fram till den 31 januari. Det införs dock vissa lättnader i begränsningarna i fråga om de personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19. Statsrådet fattade beslut om ändringarna vid sitt sammanträde den 13 januari och ändringarna träder i kraft den 17 januari 2022.Gränskontrollen vid de inre gränserna återinfördes i stor omfattning i trafiken mellan Finland och alla Schengenländer den 28 december. Dessutom skärptes inreserestriktionerna och hälsosäkerhetsåtgärderna så att alla som anländer till Finland från utlandet med vissa undantag ska visa upp dels ett intyg över full vaccinationsserie eller ett intyg över genomgången covid-19-infektion högst sex månader tidigare, dels ett intyg över negativt covid-19-test som är högst 48 timmar gammalt. Kravet gäller personer födda 2006 eller tidigare.Lättnader för personer som av medicinska skäl inte kan ta vaccin mot covid-19Det beslut om gränskontrollen vid de inre gränserna som fattades i december ändras så att personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19 får anlända till Finland, om de har läkarutlåtande över detta och ett intyg över negativt covid-19-test som är högst 48 timmar gammalt.Också beslutet om trafiken över de yttre gränserna ändras så att inresa till Finland från EU-länder utanför Schengenområdet tillåts för personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19, om de har de intyg som nämns ovan. När det gäller andra tredjeländer fortsätter inreserestriktionerna i enlighet med det tidigare beslutet.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet.Undantag bland annat för invånare på gränsorterna och för personer som reser till ÅlandMed avvikelse från det som nämnts tidigare får invånare på gränsorterna vid Finlands och Sveriges samt Finlands och Norges landgräns samt personer som reser i trafiken mellan Norrtälje kommun i Sverige och Åland anlända till Finland, om de har antingen ett intyg över en godkänd vaccinationsserie mot covid-19, intyg över genomgången covid-19-infektion högst sex månader tidigare eller ett intyg över negativt resultat av ett covid-19-test som tagits högst 7 dygn före ankomsten till Finland.Intyg över negativt testresultat krävs inte av finska medborgareIntyg över negativt covid-19-test krävs inte av finska medborgare, utlänningar som varaktigt bor i Finland eller personer vars inresa beror på en nödvändig orsak, till exempel tvingande familjeskäl eller andra tvingande personliga skäl. Kravet att uppvisa de intyg som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar och regionförvaltningsverkens beslut om obligatoriska hälsokontroller gäller dock alla resenärer.Finländska resenärer bör också beakta att även om de kan resa till Finland utan ett test kan andra länder och flygbolag ha egna testkrav.

Källa: Valtioneuvosto.fi