NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser statsunderstöd för att stärka jämlikheten inom småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. För åren 2022–2023 kan understöd sökas till ett belopp på sammanlagt 90,4 euro, varav högst 62,4 euro för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och högst 28 miljoner euro för småbarnspedagogiken. Ansökningstiden går ut den 17 februari 2022.Jämlikhetsunderstödet är avsett för att stärka jämlikheten, jämställdheten, närskoleprincipen och den inkluderande verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Syftet är också att främja inlärning, välbefinnande och växelverkan samt sådant nödvändigt och tidigt stöd för elever som behövs för att ordna undervisningen.– Skillnaderna mellan elevers kunskaper ökar i Finland, och hemförhållandena har fått en större betydelse för kunskapsnivån. Den utdragna coronaepidemin har försvårat situationen ytterligare. Genom specialunderstödet reagerar vi på den här ojämlika utvecklingen bland annat genom att göra det möjligt att tillgodose det akuta behovet av extra personal i daghem och skolor, säger undervisningsminister Li Andersson.Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen kan statens jämlikhetsunderstöd användas för att anställa lärare som kompanjonlärare, dela upp grupper eller lektioner och anställa assistenter.Det statliga specialunderstödet för utveckling av småbarnspedagogiken får användas för att anställa extra personal (lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik, socionomer inom småbarnspedagogik, barnskötare eller assistenter) eller för att minska storleken på barngrupperna.Understödet ingår i programmet Utbildning för alla, som ska förbättra kvaliteten och jämlikheten med 155 miljoner euro inom småbarnspedagogiken och med 232 miljoner euro inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen 2020-2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och lagen om Finansinspektionen ändras.Propositionen baserar sig på nationella ändringsbehov, brister i genomförandet av EU-lagstiftningen samt samordnandet av regleringen med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Gränskontrollen vid de inre gränserna fortsätter och inreserestriktionerna förblir också i övrigt i huvudsak oförändrade fram till den 31 januari. Det införs dock vissa lättnader i begränsningarna i fråga om de personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19. Statsrådet fattade beslut om ändringarna vid sitt sammanträde den 13 januari och ändringarna träder i kraft den 17 januari 2022.Gränskontrollen vid de inre gränserna återinfördes i stor omfattning i trafiken mellan Finland och alla Schengenländer den 28 december. Dessutom skärptes inreserestriktionerna och hälsosäkerhetsåtgärderna så att alla som anländer till Finland från utlandet med vissa undantag ska visa upp dels ett intyg över full vaccinationsserie eller ett intyg över genomgången covid-19-infektion högst sex månader tidigare, dels ett intyg över negativt covid-19-test som är högst 48 timmar gammalt. Kravet gäller personer födda 2006 eller tidigare.Lättnader för personer som av medicinska skäl inte kan ta vaccin mot covid-19Det beslut om gränskontrollen vid de inre gränserna som fattades i december ändras så att personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19 får anlända till Finland, om de har läkarutlåtande över detta och ett intyg över negativt covid-19-test som är högst 48 timmar gammalt.Också beslutet om trafiken över de yttre gränserna ändras så att inresa till Finland från EU-länder utanför Schengenområdet tillåts för personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19, om de har de intyg som nämns ovan. När det gäller andra tredjeländer fortsätter inreserestriktionerna i enlighet med det tidigare beslutet.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet.Undantag bland annat för invånare på gränsorterna och för personer som reser till ÅlandMed avvikelse från det som nämnts tidigare får invånare på gränsorterna vid Finlands och Sveriges samt Finlands och Norges landgräns samt personer som reser i trafiken mellan Norrtälje kommun i Sverige och Åland anlända till Finland, om de har antingen ett intyg över en godkänd vaccinationsserie mot covid-19, intyg över genomgången covid-19-infektion högst sex månader tidigare eller ett intyg över negativt resultat av ett covid-19-test som tagits högst 7 dygn före ankomsten till Finland.Intyg över negativt testresultat krävs inte av finska medborgareIntyg över negativt covid-19-test krävs inte av finska medborgare, utlänningar som varaktigt bor i Finland eller personer vars inresa beror på en nödvändig orsak, till exempel tvingande familjeskäl eller andra tvingande personliga skäl. Kravet att uppvisa de intyg som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar och regionförvaltningsverkens beslut om obligatoriska hälsokontroller gäller dock alla resenärer.Finländska resenärer bör också beakta att även om de kan resa till Finland utan ett test kan andra länder och flygbolag ha egna testkrav.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ser ut som om skyldigheten att sökta till utbildning sporrar en del av de unga att fundera på flera olika utbildningsalternativ. Däremot ackumuleras nackdelarna med skyldigheten hos dem som inte har en rak livsväg. Enligt en utredning som publicerades den 13 januari bör ansökningsskyldigheten utvecklas på ett övergripande sätt som en del av reformen av den sociala tryggheten och utbildningspolitiska reformer.Utredningen, som genomfördes av Ungdomsforskningsnätverket, FPA och Institutet för hälsa och välfärd (THL), kartlade ändamålsenligheten med skyldigheten för unga att söka till utbildningar. Skyldigheten att söka till utbildning är ett särskilt villkor för utkomstskydd för arbetslösa unga under 25 år. En ung person som är mellan 18 och 24 år gammal och saknar examen som ger yrkesfärdigheter ska för att få arbetslöshetsförmåner varje vår ansöka till utbildning som leder till examen.I utredningen undersöktes bland annat övergången till studier, övergången från utkomstskydd för arbetslösa till grundläggande utkomststöd för de ansökningsskyldiga och hurdana erfarenheter arbets- och näringstjänsterna, läroanstalterna och de unga hade av ansökningsskyldigheten.Ungdomarnas varierande livssituationer ställer krav på ansökningsskyldighetenSkyldigheten att söka till utbildning har varit föremål för en omfattande granskning senast i en utredning som publicerades 2012. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa reviderades år 2013 utifrån utredningen och villkoren för ansökningsskyldigheten lättades. Enligt den nu genomförda utredningen anser man att reformerna har lett till en måttlig ansökningsskyldighet och avsevärt minskat belastningen på framför allt yrkeshögskolorna.Utifrån kvalitativa data kunde man konstatera att de ungas livssituationer är varierande och att samma skyldighet påverkar ungdomar i olika livssituationer på olika sätt. Ansökningsskyldigheten verkar uppmuntra en del av de ansökningsskyldiga att överväga fler studiealternativ. Däremot ser det ut som om nackdelarna ackumuleras hos de ungdomar vars studie- och livsvägar inte är raka eller som till exempel rehabiliteras eller är på sjukledighet.Övergång till studier minskar bland över 21-åriga personerDe flesta av ungdomarna som omfattas av ansökningsskyldigheten studerar. Övergång till studier för personer som inte studerade var vanligast bland personer mellan 20 och 21 år, men klart mindre hos personer som var äldre än så. Ansökningsskyldigheten räcker alltså inte i sig för att styra över 21-åriga personer till utbildning.Utredningen påvisade att det var vanligt att personer mellan 21 och 24 år fick grundläggande utkomststöd då de inte hade rätt till arbetslöshetsförmåner på grund av att de inte har fullgjort sin ansökningsskyldighet. Mer än hälften av denna grupp fick grundläggande utkomststöd under granskningsperioden. Erhållande av det grundläggande utkomststödet minskar dock inte avsevärt efter att åldern för ansökningsskyldighet har gått ut.Godtagbar aktivitet bör utvidgas och behovsprövningen stärkasEnligt forskningsgruppen har de viktigaste utvecklingsområdena för ansökningsskyldigheten att göra med den bredare reformen av den sociala tryggheten och en samordning av skyldigheten med utbildningspolitiska reformer, till exempel styrmedel inom antagningen av studerande. Dessutom ska uppmärksamhet ägnas åt hur de ungas olika livssituationer kan identifieras och beaktas vid genomförandet av ansökningsskyldigheten.Vid bedömningen av hur ansökningsskyldigheten uppfylls bör man bättre kunna beakta inte bara examensstudier utan även annan aktivitet som stärker de ungas kunnande, till exempel handledande utbildningar. Samtidigt bör kriterierna för behovsprövning och anvisningarna för tillämpning ses över för att göra det möjligt för de tjänstepersoner som arbetar inom arbets- och näringstjänsterna att från fall till fall överväga om ansökningsskyldigheten uppfylls i fråga om en viss sökande.Utredningen bygger på mångsidigt materialUtredningen baserar sig på ett brett registermaterial som omfattar 18–25-åringar, intervjuer med representanter för läroanstalter och arbets- och näringsbyrån samt en webbenkät och en diskussion som ordnades i tjänsten Digiraati, med vilka ungdomarnas erfarenheter kartlades. Registermaterialet omfattar åren 2014–2019.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.Undersökningen tyder på att en ökning av både FoU-stöd och FoU-skattelättnader är lönsam i Finland. Vad gäller direkta FoU-stöd bör man sträva efter att ta fram ett sätt för identifiering av företag med hög innovationskapacitet för att kunna allokera alla stöd på ett effektivt sätt.I planeringen av en effektiv stödpolitik och genomförandet av näringslivspolitiska åtgärder är det väsentligt att förstå hurdan den övergripande ekonomiska effekten av företagsstöd är. Med en lyckad innovationspolitik är det möjligt att påskynda den ekonomiska tillväxten och förbättra konkurrenskraften.Rapporten ”Innovation, reallocation and growth in the 21st century” som upprättats av forskare vid Näringslivets forskningsinstitut (Etla) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) ger ny forskningsinformation om företagsstödens effekter på den ekonomiska tillväxten och välfärden. Än så länge har relativt få liknande undersökningar gjorts ute i världen, och den nu publicerade undersökningen är den första som gjorts med finländskt material.I projektet granskades stödpolitik där stöd inte allokeras utifrån produktiviteten i företagens FoU-verksamhet och på motsvarande sätt granskades selektiv stödpolitik där stöd utdelas utifrån produktiviteten i företagens FoU-verksamhet. En selektiv stödpolitik innebär att de tjänstemän som fattar beslut om FoU-stöd ska kunna skilja åt företag med hög och låg innovationsförmåga.”Icke-selektiva stöd liknar neutrala FoU-skattestöd som inte allokeras till en viss typ av företag eller projekt. Selektiva stöd har vissa drag gemensamma med direktstöd. Stödmottagarna ska väljas ut från fall till fall på grundval av en bedömning om innovationsförmåga och allokeringen av stöden kan inte genomföras med de allmänna uppgifter som används vid beskattning”, konstaterar Heli Koski, forskningsdirektör vid Etla.Det viktigaste resultatet i undersökningen är att en selektiv innovationspolitik, som skulle allokera FoU-stöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationsförmåga, skulle ha den största effekten. Den selektiva stödpolitiken skulle tvinga etablerade företag som bedriver FoU-verksamhet med låg produktivitet att avlägsna sig från marknaden. Därmed skulle deras resurser överföras för en mer produktiv användning i företag med större produktivitet.Dessutom medför icke-selektivt stöd en ökning av välfärd som betydande, men mindre än den till följd av selektiva innovationsstöd, för etablerade företag. Således är en ökning av FoU-stöd och FoU-skattelättnader lönsam i Finland i allmänhet.”I praktiken är det omöjligt att allokera FoU-stöd helt utifrån företagens innovationsförmåga. Våra resultat om fördelarna med icke-selektiva stöd visar dock att det är lönsamt att öka FoU-stöden och -skattelättnaderna i Finland även om de inte är perfekt allokerade”, säger forskningsdirektör Heli Koski.Forskningsgruppen föreslår att företagens innovationsförmåga i praktiken kunde bedömas till exempel utifrån antalet nya produkter från en viss tidsperiod och innovationer med en kvalitetsförbättrande inverkan eller som åtminstone inte genast materialiseras. Särskilt då det gäller unga företag vore det viktigt att även bedöma företagets framtida innovationsförmåga och innovationernas kvalitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ansökningstiden för tjänsten som riksåklagare gick ut i dag den 12 januari. Tjänsten söktes av 6 personer. Den ordinarie tjänsten tillsätts från och med den 1 oktober 2022.Sökandena är: Martti HuhtalaLeena Hurmala-KanervaAri-Pekka KoivistoJukka RappeTeemu SaarimaaArto TurkkiTjänsten som riksåklagare blev ledig i och med att den nuvarande tjänsteinnehavaren kommer att gå i pension. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Expertgruppen för testningsberedskap för covid-19 som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet har berett en rekommendation om frivillig självtestning för coronaviruset. Syftet är att precisera när frivilliga självtester, också kallade hemtester, ska användas och att klargöra de åtgärder som testresultatet ger anledning till.Självtesterna används redan frivilligt i stor utsträckning. De är relativt tillförlitliga för att fastställa sjukdomen när man har symtom.Det rekommenderas att personer med lindriga symtom som tyder på coronavirussmitta och personer under 12 år som har symtom samt deras föräldrar och syskon gör självtest samtidigt.Dessutom rekommenderas det att symtomfria personer som exponerats för coronaviruset ska göra minst två självtester med tre dagars mellanrum, uttryckligen ett test som är avsett för symtomfria personer. Om resultatet av ett självtest är positivt, ska man förhålla sig till det på samma sätt som till ett positivt resultat i ett officiellt test. I praktiken innebär detta frivillig isolering, det vill säga att man stannar hemma, minimerar kontakterna med andra och att man i mån av möjlighet informerar de personer man haft kontakt med under de senaste 2–3 dygnen. Ett negativt testresultat utesluter inte att man är smittad. En person med symtom bör undvika kontakter oberoende av sjukdom.Endast test som görs inom hälso- och sjukvården har officiell status Det är inte alltid nödvändigt att fastställa ett positivt självtestresultat genom ett officiellt test inom hälso- och sjukvården, även om detta fortfarande är rekommendationen, i den mån det är möjligt med tanke på den lokala testningskapaciteten. Ett positivt resultat av ett självtest kan ändå behöva fastställas inom hälso- och sjukvården, till exempel om det behövs ett beslut om isolering eller karantän och dagpenning. Ett officiellt resultat behövs också för covidintyget, om man har allvarliga symtom, om man hör till en riskgrupp, om man är gravid eller om man arbetar inom vården eller omsorgen. Självtestningen får inte allvarligt fördröja att en sjuk person uppsöker vård eller att en person som hör till en riskgrupp låter göra ett officiellt test. Regionerna ger närmare anvisningar om de principer som ska iakttas då man uppsöker vård och låter testa sig officiellt.  Självtesterna har ingen officiell ställning i fråga om eventuella förmåner, isoleringsbeslut, karantänbeslut eller anteckningar som berättigar till covidintyg (coronapass). Ett självtest ersätter inte heller ett test som tas inom hälso- och sjukvården i situationer där personen har fått en anvisning av en lokal myndighet eller läkare om att låta testa sig. Rekommendationen baserar sig på den expertis som finns i den nationella samordningsgruppen för testningsberedskap för covid-19. Institutet för hälsa och välfärd har redan tidigare gett anvisningar om användningen av självtesterna, och dessa anvisningar ersätter inte tidigare anvisningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens nuvarande tjänste- och arbetskollektivavtal upphör i slutet av februari. Statens förhandlingar om nya tjänste- och arbetskollektivavtal inleds onsdagen den 12 januari 2022. Vid det första mötet diskuteras den ekonomiska översikten, läget med arbetsmarknadsförhandlingarna, överenskommelserna om tillvägagångssätt och en närmare tidsplan för förhandlingarna.Förhandlingsparterna träffas nästa gång den 17 januari då förhandlingsparterna ställer upp sina mål. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Digi i vardagen -delegationen har utifrån expertdiskussioner sammanfattat möjligheter och utmaningar i anslutning till kunskapsbaserad ledning. De synpunkter som framfördes vid en rundabordsdiskussion som ordnades i november 2021 ger utgångspunkter för fortsatt diskussion.Diskussion kräver ett gemensamt språkVid rundabordsdiskussionen identifierades gemensamma utmaningar i fråga om kompetens. Utmaningarna har att göra med förståelsen för olika parters kunskaper, vilken är både varierande och splittrad.Diskussionen om kunskap kräver ett gemensamt språk, en vokabulär, en beskrivning och konkretisering samt flera exempel på hur förståelse kan skapas. Ett gemensamt språk och förståelse som uppstår därigenom hjälper olika sektorer att agera effektivt och resultatrikt tillsammans.Kundförståelse skapas genom mångsidig informationVid diskussionen konstaterades det att kunskap ofta används endast för att lösa tekniska problem eller för administrativ rapportering. Den borde dock utnyttjas framför allt för att förbättra kundupplevelsen. Diskussionsdeltagarna konstaterade att förståelsen för kundernas behov bör förbättras inom alla sektorer.Förutsättningen för kunskapsbaserad ledning är sådan högklassig information om användarna, kunderna och medborgarna som är tillämplig i förhållande till användningsändamålet. Deltagarna ansåg att kundförståelse inte kan uppstå om man inte har tillgång till tillräckligt mångsidig information. Enligt diskussionsdeltagarna bör kundupplevelsen och ledningen av den få en mera strategisk roll i planeringen av service- och utvecklingsarbetet hos aktörerna inom olika sektorer, stödjandet av beslutsfattandet eller överhuvudtaget i det strategiska arbetet. Kunskap måste ledas för att man ska kunna leda med kunskapVid rundabordsdiskussionen sammanfattades det att kunskapsbaserad ledning bör vara en kärnprocess i ledningssystemet, där man förädlar mål till mätare som gör det möjligt att analysera och utnyttja information till stöd för beslutsfattandet. Hela processen måste vara välfungerande och enhetlig.En av de största utmaningarna i anslutning till kunskapsbaserad ledning är enligt diskussionen bristen på kundorienterad ledning, inte bristen på kundinformation. Skapandet och förankringen av samarbetsmodeller är en väsentlig del av utvecklandet av kunskapsbaserad ledning.Debattörerna ansåg att vi behöver en gemensam nationell analys av informationens interoperabilitet på olika nivåer.Rundabordsdiskussionen om kunskapsledning var diskussionsseriens fjärde evenemang. Den första diskussionen hölls i oktober 2020 och temat var välfärd och delaktighet i det digitala samhället. Vid den andra rundabordsdiskussionen behandlades digitala färdigheter och digital delaktighet. Temat för det tredje mötet var de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i digitala tjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi