NordenBladet — Arkitekturen har en väsentlig inverkan på människans och naturens välbefinnande. God arkitektur och planering tar tid och anpassas till nya ändamål enligt behov. Dessa är bärande teman i Finlands nya arkitekturpolitiska program. Programmet ställer upp mål och åtgärder för att utveckla den byggda miljöns övergripande hållbarhet 2022–2035.I programmet betonas arkitekturens betydelse som en del av vars och ens vardag. Genom arkitektur- och designfostran och kunskapsspridning är det möjligt att stärka medvetenheten om den byggda miljöns betydelse för människan och om hur kulturvärden är en del av platsernas identitet. Kulturens, konstens och kulturarvets närvaro i den byggda miljön stöder välfärden, den regionala livskraften och den internationella attraktionskraften. ”Vi har utmärkta förutsättningar att ytterligare stärka vår ställning som ett internationellt erkänt arkitekturland. Genom att ta hand om den miljö som vi tillsammans har byggt kan vi också skapa nya och hållbara lösningar för att stödja den ekonomiska tillväxten”, säger forsknings- och kulturminister Antti KurvinenUtbildning och forskning skapar förutsättningar för hållbara lösningar. ”För att trygga kompetensen och arbetskraften inom branschen är det bra att utreda vilka kompetens- och arbetskraftsbehov yrkesverksamma på arkitekturområdet kommer att ha i framtiden”, konstaterar Kurvinen.”Regioner, byggnader och material spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Vi måste bekämpa de skadliga effekterna redan från och med planläggningen och byggnadsplaneringen och utveckla nya verktyg och samarbetsformer”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari. Byggnader som är långlivade minskar användningen av naturresurser och inverkan på klimatet och den biologiska mångfalden.En byggd miljö av hög kvalitet förebygger också ojämlikhet. ”Vi måste planera och utveckla den byggda miljön tillsammans med användarna samt vara lyhörda för även de framtida behoven inom olika områden. Vi bör se till att människor har möjlighet att påverka sin livsmiljö”, betonar minister Kari.Det lokala arbetet bidrar till de nationella och internationella målenFinlands första arkitekturpolitiska program kom ut år 1998. En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet och miljöministeriet utarbetade det nya programmet som nu har publicerats. Ett stort antal aktörer deltog i att utarbeta och kommentera  programmet, och dessa aktörer spelar också en avgörande roll i programmets genomförande. I programmet betonas att en byggd miljö av hög kvalitet endast kan uppnås om samarbetet mellan planerare, byggherrar och andra nyckelaktörer fungerar.  Lokala program, som redan genomförts i städer, kommuner och landskap, utgör den del av arbetet som är mest synligt för invånarna och som framskrider i rask takt. Förhoppningen är att fler lokala program tas fram. Genom dessa lokala Apoli-program konkretiseras de nationella målen och utvecklas den byggda miljön.De internationella målen stöder programmets praktiska åtgärder på den lokala nivån och inom olika sektorer. Det nya arkitekturpolitiska programmet bygger vidare på det internationella intresse som det första programmet gav upphov till, och sträcker sig även ännu längre. Finlands program är nu förenligt med Davosdeklarationen och initiativet om Ett nytt europeiskt Bauhaus, som inleddes av Europeiska kommissionen 2021. Dessa visar vägen mot ökad hållbarhet i den byggda miljön. Det arkitekturpolitiska programmet 2022–2035  (på finska)Ministeriernas pressmeddelande den 12 januari 2021, då arbetsgruppen överlämnade sitt förslag om det nya arkitekturpolitiska programmet  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Preliminära uppgifter om resultatet av välfärdsområdesvalet den 23 januari publiceras på webbplatsen valfinland.fi på valdagskvällen från och med klockan 20.I takt med att rösträkningen framskrider publiceras uppgifter om partiernas röstetal och röstandelar i hela landet, välfärdsområdena, kommunerna och röstningsområdena. Kandidaternas röstetal publiceras allteftersom rösträkningen blir klar inom varje röstningsområde. De invalda offentliggörs när den preliminära rösträkningen blivit klar i respektive välfärdsområde.Resultatet publiceras även som nedladdningsbara filer när rösträkningen är klar.Valnämnderna för välfärdsområdesvalet fastställer valresultatet onsdagen den 26 januari vid ett möte som inleds senast klockan 18. Efter mötet uppdateras uppgifterna i resultattjänsten så att de motsvarar de fastställda resultaten.Resultattjänsten för välfärdsområdesvalet på webben 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 19 januari skickade inrikesministeriet på remiss utkast till lagändringar för att stödja beredskapen för eventuell omfattande invandring. Det är fråga om en fortsättning på den regeringsproposition genom vilken lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd ändrades i fjol. Behovet av ändringar har identifierats i samband med det utvecklingsarbete som myndigheterna har utfört sedan 2015.Lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter ändras så att även annan personal än personal i tjänsteförhållande i en situation med omfattande invandring tillfälligt ska kunna bistå i styrnings- och övervakningsuppgifter vid förvarsenheterna. På så sätt kan också kapaciteten för tagande i förvar ökas snabbare än för närvarande, om det visar sig att det behövs i en situation med omfattande invandring.Till utlänningslagen fogas bestämmelser om användning av stöd från Europeiska unionens asylbyrå. Den nya asylbyrån ersätter det nuvarande Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO). EU-förordningen om byrån träder i kraft i dag den 19 januari. Byrån kan vid behov ombes att till Finland sända stödgrupper som består av tjänstemän från andra EU-länder samt personal från Europeiska unionens asylbyrå. Beslut om framställande av begäran fattas vid statsrådets allmänna sammanträde.Utlänningslagen och lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ändras så att medlemmarna i stödgrupperna har befogenheter och faktiska möjligheter att bistå Migrationsverket vid asylutredningen.  Remissbehandlingen pågår till den 17 februari 2022. Avsikten är att en regeringsproposition om detta överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.Två regeringspropositioner har beretts i ett projektI augusti 2020 inledde inrikesministeriet ett projekt för att bereda sådana ändringar i lagstiftningen som skulle bidra till att stödja beredskapen för eventuell omfattande invandring.Alla lagutkast som ska stödja beredskapen för omfattande invandring var på remiss samtidigt sommaren 2021. Utifrån yttrandena framgick ett behov av att till vissa delar precisera regleringen och lösningarna. Medan remissbehandlingen pågick nåddes dessutom enighet inom EU om beredningen av den nya förordningen om Europeiska unionens asylbyrå. Detta fördröjde beredningen av den nationella lagändringen. Beredningen hade skett utifrån den tidigare förordningen, som man nu visste snart skulle upphävas.Den lagstiftningshelhet som ingick i projektet separerades till två olika regeringspropositioner för att riksdagen skulle hinna behandla förslaget till ändring av mottagningslagen redan i samband med den kompletterande budgetpropositionen för 2022. Ändringen av mottagningslagen trädde i kraft den 1 januari 2022. Ansvaret för beredskapsplanering i samband med organiseringen av mottagandet i situationer med omfattande invandring har nu koncentrerats till Migrationsverket.Även andra lagändringar för att stödja beredskapen utredsI november 2021 inledde inrikesministeriet också ett projekt för att bedöma lagstiftning om beredskap för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. I projektet bedöms hur man genom gällande lagstiftning kan bereda sig och reagera på sådan hybridpåverkan samt eventuella behov att ändra lagstiftningen inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Projektets mandatperiod har förlängts till februari 2022.Få asylansökningar lämnades in i fjolOmfattande invandring innebär en situation där förläggningarna för asylsökande inklusive tilläggsplatserna håller på att fyllas och kapaciteten måste ytterligare ökas eftersom nya invandrare anländer hela tiden. Situationen kan uppstå i etapper eller mycket snabbt, till exempel på grund av massflykt från en annan stat till Finland.För närvarande finns det inte någon sådan situation i sikte som situationen 2015, och till exempel Belarus åtgärder har inte synts vid Finlands yttre gränser. Sedan 2018 har antalet asylsökande som anlänt till Finland varit mindre än före 2015. År 2021 var antalet nya asylansökningar fortfarande litet.Man följer noggrant hur mängden migration varierar på olika rutter. Finland upprätthåller en aktuell lägesbild både nationellt och som en del av EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten fram till 2025 har färdigställts. Nödcentralsverksamheten utvecklas i en allt modernare riktning för att man ska kunna bemöta framtida utmaningar i omvärlden. Målet är att utveckla samarbetet mellan olika myndigheter så att nödsituationer kan förutses och hanteras på ett allt effektivare sätt.Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten har beretts av en strategiarbetsgrupp bestående av experter inom olika områden relaterade till nödcentralsverksamheten.Den lagstiftning som styr nödcentralsverksamheten bör utvecklas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. I arbetet bör man beakta olika myndigheters behov och ledningssystem som uppgifter lämnas ut till eller som uppgifter hanteras i. Ett mål är också att genom en utbildningsreform trygga att det finns tillräckliga personalresurser och att nödcentraloperatörernas kunskaper hålls uppdaterade i en föränderlig omvärld.– I utvecklandet av personalresurserna har vi redan kommit en bit på vägen. I projektet för utveckling av utbildningen inom räddningsbranschen ingår också att reformera utbildningen för nödcentraloperatörer. Hösten 2021 inleddes dessutom en extra kurs för nödcentraloperatörer, vilket gör att vår personalsituation underlättas vid ingången av 2023. Vi har också tagit i bruk nya tjänster, till exempel ett försök med en tolkningstjänst på teckenspråk, säger Nödcentralsverkets direktör Taito Vainio.Den strategigrupp som berett riktlinjerna har också slagit fast att myndigheternas gemensamma handlingsmodeller för hantering av störningssituationer ska utvecklas bland annat genom regelbundna övningar.Samhälleliga förändringar inverkar på nödcentralsverksamhetenI de nya riktlinjerna har man identifierat sådana förändringar i omvärlden som inverkar på nödcentralsverksamheten. Klimatförändringarna har omfattande konsekvenser för samhället, även för nödcentralsverksamheten. Myndigheterna måste tillsammans finna lösningar på anhopningar av samtal som gäller skadeförebyggande verksamhet på grund av olika väderfenomen.Nödcentralsverksamheten påverkas också av förändringar i Finlands inre säkerhet. Internationella och samhälleliga krissituationer har blivit allt mer komplexa och en del långvariga. I de flesta störningssituationerna hör Nödcentralsverket till de första som får vetskap om situationen.Den tekniska utvecklingen utnyttjas i nödcentralsverksamhetenEn av förändringarna har att göra med att tekniken fortsätter att utvecklas i allt snabbare takt. Samtidigt som tekniken utnyttjas i allt större utsträckning, ökar även risken för sårbarheter i den tekniska infrastrukturen till följd av naturolyckor eller avsiktlig verksamhet.Den tekniska utvecklingen öppnar också dörrar för utveckling av nödcentralsverksamheten. Inom produktionen av nödcentralstjänster har man redan på ett kontrollerat sätt kunnat ta i bruk ny teknik. Till exempel har redan över 1,8 miljoner finländare laddat ner mobilapplikationen 112 Suomi, som lanserades 2015.I framtiden är målet att för nödcentralsverksamheten skapa ett enhetligt informationssystem med hög beredskap som används av alla myndigheter som är delaktiga i nödcentralsverksamheten. Målet främjas genom att man utvecklar helheten av olika system (bland annat ERICA, KEJO, VIRVE, MEPE) i samarbete mellan myndigheterna. Avsikten är också att utnyttja möjligheterna med nödcentralernas informationssystem (ERICA) och annan modern teknik för ibruktagande av nya serviceformer. Målet att fastställa nödcentralsverksamhetens uppgifter och omfattning fram till 2025Nödcentralsverksamhetens strategiarbetsgrupp hade till uppgift att fastställa nödcentralsverksamhetens uppgifter och omfattning fram till 2025, fastställa eventuella ändringsbehov i styrningen av nödcentralsverksamheten samt kartlägga behoven av att utveckla lagstiftningen. Gruppen drog också upp riktlinjer för nödcentralsverksamhetens personalresurser och utvecklandet av dem, behov av förenhetligade verksamhetsmodeller och gemensamma systemlösningar samt utvecklandet av tjänsteproduktionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En genomförandeplan för Lanzarotekonventionen bereds som bäst för 2022–2025. Målet är att säkerställa att man i Finland agerar på det sätt som konventionen ålägger för att skydda barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. I genomförandet stärker man tillgodoseendet av barnets rättigheter och främjar man barns och ungas säkerhet, jämlikhet och delaktighet. Med stöd av den nationella barnstrategin och arbetsgruppen som bereder genomförandet av konventionen genomförs ett pilotprojekt för att stärka barns och ungas delaktighet.”Med hjälp av barnstrategin främjar och stärker vi barns rättigheter att delta. Målet med strategin är att bättre beakta barns delaktighet, deras rätt att bli hörda och få tillgång till information. Detta pilotprojekt är en möjlighet att få fram barns och ungas synpunkter i beredningen av genomförandet av Lanzarotekonventionen”, konstaterar Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin.I pilotförsöket är det meningen att höra barns och ungas åsikter om genomförandeplanen för Lanzarotekonventionen. Pilotprojektet för delaktighet genomförs under våren 2022. Hörandet av barn och unga kring vissa på förhand utvalda ämnesområden sker elektroniskt och i workshoppar. Arbetsgruppen som ansvarar för pilotförsöket planerar och genomför hörandet av de unga och rapporterar resultaten till arbetsgruppen som bereder genomförandet av Lanzarotekonventionen. Resultaten kommer att beaktas i den slutliga genomförandeplanen.”Målet med pilotförsöket är att stärka barns och ungas rätt att delta, öka deras kunskaper om Lanzarotekonventionen och föra fram deras åsikter till den beredande arbetsgruppen”, konstaterar arbetsgruppens ordförande, socialrådet Marjo Malja.Utkastet till genomförandeplan för Lanzarotekonventionen är för närvarande på remiss. Remisstiden går ut den 21 januari 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I välfärdsområdesvalet 2022 röstade enligt preliminära uppgifter över 1 035 745 väljare på förhand, vilket betyder att cirka 26,4 procent av de röstberättigade har förhandsröstat.Antalet förhandsröstande preciseras när bland annat de röster som avgetts på förhand i utlandet införs i registret.Antalet förhandsröstande finns i resultattjänsten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tisdagen den 18 januari förde regeringen en omfattande diskussion om behoven att uppdatera coronastrategin i det rådande epidemiläget till följd av den mycket smittsamma omikronvariantens spridning. Vid sin behandling utgick regeringen från expertbedömningar av smittläget och av hur belastningen på sjukvården kommer att utvecklas under de närmaste veckorna. Till grund för diskussionen låg också synpunkter på behoven att ändra den nuvarande handlingsstrategin. Regeringen fick även en lägesrapport om beredningen av en utvidgad tillämpning av EU:s digitala covidintyg som coronapass.Regeringen uppmanar att ta coronavaccinAntalet coronafall ökar snabbt i Finland, och Institutet för hälsa och välfärd uppskattar att epidemin kan nå sin topp redan vid månadsskiftet januari–februari. Trenden är densamma i alla EU-länder, men utvecklingen går i lite olika takt.Enligt Institutet för hälsa och välfärd kommer i genomsnitt 400–700 patienter och som mest 900–1 300 patienter per vecka att tas in för specialiserad sjukvård under en tolv veckors period. Belastningen på intensivvården är klart måttligare än den var under de tidigare virusvarianterna. Det finns ännu stor osäkerhet kring siffrorna eftersom det är svårt att bedöma det rådande epidemiologiska läget.I de rådande förhållandena understryker regeringen betydelsen av att man vaccinerar sig. Enligt experter ger vaccinerna ett bra skydd mot allvarlig covid-19. Enligt Institutet för hälsa och välfärds utlåtande är det viktigt att äldre personer och personer som hör till riskgrupper får sin tredje vaccindos så snabbt som möjligt, för att belastningen på sjukhusen ska minska.Restriktionerna förlängs i huvudsak med två veckorFör att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft beslutade regeringen att förlänga de nuvarande restriktionerna och rekommendationerna med två veckor fram till mitten av februari. Restriktioner behövs fortfarande på grund av belastningen på sjukhusen och för att ge mer tid åt att ge de tredje vaccindoserna.Regeringen avviker dock från denna allmänna riktlinje när det gäller rekommendationen om distansundervisning vid högskolorna och rekommendationen om hobbyverksamhet för barn och unga. De upphör att gälla den 31 januari 2022.Efter den 31 januari 2022 ämnar regeringen avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna i enlighet med Institutet för hälsa och välfärds utlåtande. Enligt utlåtandet är resor av ringa betydelse för epidemins utveckling i Finland, och fortsatta inre gränskontroller kan inte motiveras med folkhälsoskäl.Coronastrategierna uppdaterasRegeringen beslutade vid sina förhandlingar att inleda arbetet med att uppdatera hybridstrategin och strategin för testning och spårning. Om epidemiläget tillåter kan den gradvisa avvecklingen av restriktionerna och återinförandet av coronapasset inledas efter mitten av februari. Riktlinjer för i vilken ordning och på vilket sätt restriktionerna ska avvecklas fastställs i den uppdaterade coronastrategin. Regeringen fattar beslut i saken senare.Beredningen av utvidgad tillämpning av coronapasset fortsätterVid förhandlingarna fick regeringen social- och hälsovårdsministeriets lägesrapport om beredningen av en utvidgad tillämpning av EU:s digitala covidintyg som coronapass. Avsikten är att göra det möjligt att kräva covidintyg i mer omfattande grad vid fritidsevenemang genom att göra nödvändiga ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar. Regeringen beslutade att fortsätta med beredningen så att propositionen kan lämnas till riksdagen i februari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Andelen förnybar energi i den totala energiförbrukningen ökade 2020 och blev större än andelen fossil energi. Den snabba höjningen av priset på utsläppsrätten bidrar till investeringar i och användning av förnybar energi. Biogasbranschen främjas genom införandet av distributionsskyldigheten och systemet med ursprungsgarantier. Detta framgår av branschrapporten om sektorn för förnybar energi som publicerades den 18 januari 2022.Den totala användningen av förnybar energi var sammanlagt 140 terawattimmar (TWh) år 2020. Det mål på 38 procent av den slutliga energiförbrukningen som EU ställt för Finland för användningen av förnybara energikällor överskreds klart. Andelen steg till 44,6 procent, vilket är 6,6 procentenheter högre än målet. Överskottet gjorde det möjligt att statistiskt överföra 1,9 terawattimmar till Belgien till ett pris på cirka 26 miljoner euro. Efter överföringen är andelen förnybar energi i Finland fortfarande hög, det vill säga 43,9 procent av den slutliga förbrukningen.Träbaserade energikällor stod för huvudparten (74 procent) av den totala förbrukningen av förnybar energi år 2020. Produktionen av biogas uppgick till sammanlagt 877 gigawattimmar (GWh) och förbrukningen var sammanlagt 733 GWh. Resten, 144 GWh, brändes upp genom fackling.Biometan inkluderades i skyldigheten att distribuera biodrivmedel från och med början av det här året, vilket kan öka efterfrågan på biogas särskilt som drivmedel och gör biogasprojekten lönsammare. Samtidigt förbättras biogasprojektens finansieringsduglighet. Distributionsskyldigheten är enligt gällande lag 19,5 procent och den stiger stegvis till 30 procent före 2029.Genom att systemet med ursprungsgarantier utvidgas till att omfatta biogas och tillståndsförfarandena blir smidigare främjas också produktionen av biogas. Systemets slutliga inverkan på biogasföretagens ekonomi och lönsamhet beror emellertid på ursprungsgarantins framtida prisnivå.Behovet att minska växthusgasutsläppen styr bilindustrin kraftigt. Den största osäkerhetsfaktorn med tanke på den ökade användningen av biogas är tillgången på gasfordon i framtiden. På grund av bestämmelserna måste fordonstillverkarna minska koldioxidutsläppen avsevärt .Det förslag om nollutsläpp från personbilar från och med 2035 som ingår i EU:s 55 %-paket  gynnar ensidigt införandet av el- och vätebilar. Åtgärderna enligt förslaget  skulle innebära att den framtida utvecklingen av användningen av biogas i trafiken enbart är beroende av konsumtionen i den tunga trafiken och fartygstrafiken. Dessutom kan den värmeenergi som är nödvändig för industriella processer produceras mycket lätt med biogas.Branschtjänsten är en expertfunktion vid arbets- och näringsministeriet som samlar in, analyserar och förmedlar information om företagens verksamhetsmiljö och utvecklingen inom olika branscher.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s jordbruksministrar sammanträdde den 17 januari i Bryssel. Frankrike presenterade sitt ordförandeskapsprogram som pågår fram till utgången av juni 2022. Ministrarna diskuterade också läget på marknaden för jordbruksprodukter och inom den internationella handeln. Finlands representant vid mötet var jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Det nya ordförandelandet Frankrike berättade om sitt ordförandeskapsprogram. Programmet fokuserar på suveränitet och självförsörjningsgraden av livsmedel inom jordbrukssektorn. Frankrikes främsta prioriteringar gäller rådets diskussioner om miljö- och hälsostandardernas överensstämmelse mellan europeiska och från tredjeländer importerade produkter, koldioxidsnålt jordbruk och kolbindning i jordbruksmarken samt främjande av initiativ som hänför sig till den europeiska gröna given, bland annat att minska användningen av växtskyddsmedel.Ministrarna diskuterade läget på marknaden för jordbruksprodukter och tog särskilt upp det svåra marknadsläget för griskött och produktionsinsatsernas höga priser. Kommissionen var dock inte beredd att ta initiativ till marknadsinsatser eller bevilja krisstöd till grisköttssektorn. Medlemsländerna, även Finland, är väldigt oroade över produktionskostnaderna, såsom priset på energi, gödselmedel och foder. Enligt minister Jari Leppä måste producenternas inkomstnivå vara rättvis, vilket förutsätter att man följer upp arbetet med att genomföra direktivet om otillbörliga handelsmetoder och vid behov avhjälper missförhållandena. När det gäller de höga priserna på gödselmedel bad minister Jari Leppä kommissionen kartlägga alla tänkbara sätt att balansera marknaden. Rådet för jordbruk och fiske diskuterade läget inom den internationella handeln. Trots covid-19-krisen har EU:s handelsöverskott i jordbruksprodukter fortsatt att öka och nya handelsavtal kommer strax att ingås med bland annat  Mexiko och Chile. Alla ministrar framhävde behovet av balanserade handelsrelationer med tredjeländer och en bättre sammanhållning mellan EU:s handelspolitik och jordbrukspolitik. Enligt ministrarna ska de jordbruksprodukter som importeras till Europeiska unionen uppfylla motsvarande hållbarhetsstandarder som EU kräver av sina egna producenter.Kommissionen lyfte också fram meddelandet av den 15 december 2021 om kolets hållbara kretslopp. Meddelandet fick ett positivt mottagande eftersom kolbindningen ansågs gynna både jordbrukarna och klimatet. Det finns dock fortfarande många öppna frågor som gäller åtgärder, beräkning av kolbindningen och skapande av en kolmarknad. Diskussionen fortsätter vid ett inofficiellt möte i början av februari.En ytterligare fråga som ministrarna tog upp var resultaten från konferensen om revidering av EU:s lagstiftning om djurskydd. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä har kallat Mari Kokko till sin specialmedarbetare. Hon ska biträda ministern särskilt i frågor som gäller företagande och innovationer. Kokko tillträder tjänsten den 24 januari 2022.Magistern i samhällsvetenskaper Mari Kokko övergår till tjänsten från arbetet som fältchef för Företagarna i Finland, som hon blir tjänstledig från. Före det har hon bland annat arbetat som kommunikationsansvarig för Centern, vid kommunikationsbyrån Ellun Kanat, Tjänstemannacentralorganisationen STTK samt som statsministerns och förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemis specialmedarbetare.Specialmedarbetarna Markku Rajala och Antti-Siika-aho fortsätter sitt arbete som minister Lintiläs specialmedarbetare. Jukka Ihanus är statssekreterare för Lintilä.

Källa: Valtioneuvosto.fi