NordenBladet — Torsdagen den 27 januari behandlade EU-ministerutskottet följande frågor: utvecklandet av unionens säkerhets- och försvarspolitik, klimatåtgärdernas konsekvenser för Finlands sjöfart samt förbättrandet av arbetsvillkoren för sådana som utför arbete via digitala plattformar.EU-ministerutskottet fick en lägesrapport om de förhandlingar som gäller EU:s nya strategiska kompass. Den strategiska kompassen sätter målen för utvecklandet av EU:s säkerhets- och försvarspolitik under de närmaste åren. EU-länderna har för avsikt att godkänna den strategiska kompassen i utrikes- och försvarsministrarnas råd i mars, varefter dokumentet förs vidare till Europeiska rådet i mars.Ministerutskottet behandlade också en noggrannare bedömning av vilka sammantagna konsekvenser de klimatåtgärder som bereds i EU (55 %-paketet) har för Finlands sjöfart i fråga om utsläppshandelsdirektivet, initiativet FuelEU Maritime och energiskattedirektivet. Bedömningarna är förenade med stor osäkerhet, eftersom förhandlingarna fortfarande pågår och det finns många faktorer som kan förändras. Konsekvenserna bedöms ur miljösynvinkel och ekonomisk synvinkel. Förslagen har både direkta och indirekta ekonomiska konsekvenser för sjöfarten, som betjänar Finlands import och export samt resenärer (passagerarfärjorna). Konsekvensanalysen kommer att kompletteras, särskilt när det gäller samverkande och korsvisa effekter. Vintersjöfartens andel av förslagens kostnader har också bedömts.EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkt om förslaget till direktiv om förbättrade arbetsvillkor på digitala plattformar. Målet med det förslag som Europeiska kommissionen lade fram i december 2021 är att förbättra arbetsvillkoren och de sociala rättigheterna för människor som utför arbete via digitala plattformar. Statsrådet ställer sig positivt till förslagets allmänna mål. Den U-skrivelse där Finlands ståndpunkt fastställs blir offentlig efter statsrådets sammanträde.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:Informellt möte mellan konkurrenskraftsministrarna (inre marknaden och industri) (31.1–1.2Informellt möte mellan justitie- och inrikesministrarna (3–4.2)Konkurrenskraftsministrarna ska diskutera olika sätt att förbättra EU:s kristålighet genom att minska strategiska beroendeförhållanden. Dessutom ska de diskutera olika sätt att trygga tillgången till exempelvis läkemedel och råvaror.Justitieministrarna ska diskutera effektivare bekämpning av hatretorik och hatbrott samt erkännande av föräldraskap till exempel när en familj flyttar från ett EU-land till ett annat.På agendan för inrikesministrarnas informella möte står säkerheten vid Europas gränser, klimatförändringarnas konsekvenser för civilskyddet samt reformer inom EU:s migrations- och asylpolitik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som avdelningschef för finansministeriets kommun- och regionförvaltningsavdelning söktes inom den utsatta tiden av åtta personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts den 1 juni för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Katariina JuholaNina KiviHanna Elina MakkulaPeter MarksMatti MuukkonenJani PitkäniemiTanja RantanenAuli Valli-LintuKommun- och regionförvaltningsavdelningen svarar för beredningen av lagstiftning som gäller kommunernas och samkommunernas förvaltning, personal, ekonomi och finansiering samt för de ärenden som gäller utveckling av den kommunala självstyrelsen och kommunstrukturen. Kommun- och regionförvaltningsavdelningen bereder genomförandet av välfärdsområdesreformen, och avdelningens verksamhetsområde kommer utöver de nuvarande uppgifterna att omfatta även lagstiftnings- och styrningsuppgifter som gäller välfärdsområdena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 1 december gav Europeiska kommissionen ett förslag till rådets beslut om provisoriska nödåtgärder till förmån för Lettland, Litauen och Polen. Förslaget är en del av unionens gemensamma åtgärder för att svara på Belarus agerande. Belarus har vid sina gränser strävat efter att instrumentalisera migranter för politiska syften. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om förslaget i sin skrivelse till riksdagen den 27 januari.Förslaget skapar ett tillfälligt förfarande för migrations- och asylhantering i nödsituationer för de länder som drabbats av Belarus agerande. Samtidigt tryggas individens möjlighet att söka asyl och få sin ansökan behandlad på behörigt sätt.Kommissionen föreslår följande åtgärder: Tidsfristen för registrering av asylansökningar kan förlängas från tre dagar till fyra veckor.Det så kallade gränsförfarandet kan under vissa förutsättningar tillämpas på alla sökande. Det innebär att deras ansökan kan behandlas vid gränsen eller i närheten av den. De materiella mottagningsvillkoren kan begränsas till grundläggande behov, med vilka avses mat, vatten, kläder, tillräcklig hälso- och sjukvård och tillfällig inkvartering från och med ansökningsdagen.EU:s återvändandedirektiv tillämpas inte i fråga om återvändandeförfarandet, utan beslut om förfarandet kan fattas nationellt.Åtgärderna ska tillämpas i sex månader, vilket enligt kommissionens bedömning är en tillräcklig tid för att få den akuta situationen under kontroll. Lettland, Litauen och Polen har inte skyldighet att införa åtgärderna, utan rådets beslut ger endast möjlighet till det. Åtgärderna kan inte tillämpas utanför dessa tre länder.Ett enhetligt EU är en stark aktör Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får rådet besluta om provisoriska åtgärder till förmån för en eller flera medlemsstater i händelse av en nödsituation till följd av en plötslig massinvandring från länder utanför EU.Statsrådet anser det vara viktigt att EU visar en enad front när den svarar på den rådande situationen. Statsrådet godkänner de provisoriska åtgärder som kommissionen föreslagit som en del av de gemensamma åtgärderna. De provisoriska åtgärderna innebär inte undantag från skyldigheten att behandla asylansökningar, kravet på individuell prövning av en ansökan eller kravet på tillräckliga rättsmedel.Statsrådet betonar vikten av att vid sidan av dessa undantagsåtgärder fortsätta arbetet för att reformera det gemensamma asylsystemet. Systemet måste utvecklas på ett sätt som för medlemsstaterna möjliggör effektiva, proportionerliga och allt flexiblare metoder att svara på föränderliga situationer, med respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna.Diskussionen om sätt att svara på instrumentalisering av migranter fortsätterEU strävar efter att komma överens om en tillfällig mekanism så snabbt som möjligt för att man ska kunna dra nytta av den i den aktuella situationen. En mer omfattande politisk diskussion om sätten att svara på instrumentalisering av migranter torde fortsätta intensivt i olika rådskonstellationer under början av 2022.Kommissionen gav den 14 december också ett förslag till permanent lagstiftning för att svara på  instrumentalisering av migranter. I och med förordningen har alla medlemsstater i dessa situationer möjlighet att avvika från vissa unionsrättsakter. Åtgärderna motsvarar till sitt innehåll de åtgärder som kommissionen nu föreslår till förmån för Lettland, Litauen och Polen.Den 14 december gav kommissionen dessutom ett förslag till ändring av kodexen om Schengengränserna. Förslaget bidrar till att svara på situationer som gäller instrumentalisering av migranter och innehåller också en definition av instrumentalisering. Statsrådets ståndpunkter i fråga om dessa förslag fastställs i separata skrivelser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände de ändringar som föreslås i miljöskyddslagen och som hjälper de statliga och kommunala tillståndsmyndigheterna att lättare få utredningar av verksamhetsutövare för att fatta beslut om ändring av miljötillstånd. Dessutom vill man se över bestämmelserna om avfallssäkerheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen tas muntlig bevisning som har tagits emot i tingsrätten emot i hovrätten och högsta domstolen från en videoupptagning som har gjorts i tingsrätten. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Avsikten är att presidenten stadfäster en lag om detta i morgon fredag.Syftet med reformen är att öka rättegångens säkerhet och att stärka rättsskyddet. Med hjälp av videoupptagningarna blir den bevisning som står till hovrättens och högsta domstolens förfogande färskare och bättre än för närvarande.Att bevisningen tas upp på video minskar de kostnader och andra olägenheter som ändringssökandet orsakar parterna och vittnena. Till exempel i brottmål behöver målsägande och vittnen i allmänhet inte längre möta den åtalade på nytt.Dessutom väntas det bli lättare att ordna huvudförhandling i hovrätterna när vittnen i regel inte behöver kallas till den. Huvudförhandlingen förväntas inte heller ställas in lika ofta som för närvarande på grund av att vittnena inte har infunnit sig.Reformen flyttar tyngdpunkten i rättegången i allt högre grad till tingsrätten. Detta stärker hovrättens roll som den domstol som kontrollerar riktigheten av tingsrättens avgörande. Det nya förfarandet införs när det informationssystem som utvecklas för att spela in och spela upp videoupptagningar är färdigt att tas i bruk. Målet är att detta ska ske vid ingången av 2023. När system är färdigt kommer en separat lag att utfärdas för att genomföra reformen.Det är Domstolsverket i samarbete med Rättsregistercentralen och Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori som svarar för att ta fram informationssystemet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen fattade i dag den 27 januari beslut om de viktigaste nationella stöden till jordbruket och trädgårdsodlingen 2022. Till de stöd som regeringen nu fastställde hör nordligt stöd, nationellt stöd till Södra Finland och nationellt stöd för sockerbeta.Det nationella produktionsstödet 2022 uppgår sammanlagt till cirka 322,9 miljoner euro. Det anvisade anslaget är cirka 2 miljoner euro mindre än 2021. Av den totala stödsumman upptar nordligt stöd ungefär 93 procent och nationellt stöd till Södra Finland cirka fem procent. Övriga nationella stöd upptar något under två procent av stödsumman, av vilken största delen används för stödet för sockerbeta.De nationella jordbruksstöden kompletterar EU:s gemensamma stödsystem. EU:s jordbrukspolitik har stränga gränser för användningen av de nationella jordbruksanslagen. Stöden får inte snedvrida konkurrensen på EU:s gemensamma marknad. Finlands nationella stödformer som EU-kommissionen har godkänt bygger på våra nordliga produktionsförhållanden och höga produktionskostnader som följer av dem. Det senaste beslutet som möjliggör nordligt stöd är kommissionens beslut (EU) 2021/2312 om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland (delgivet med nr C (2021) 8773).Jordbruksstöden har en väldigt stor betydelse för gårdarnas lönsamhet och därigenom för bevarandet av den inhemska matproduktionen. Utan stöd skulle primärproduktionen ske i en mycket mindre skala och vara kraftigt koncentrerad eftersom det inte går att täcka de höga produktionskostnaderna enbart med marknadsinkomsten.Stödbeloppen delas på samma sätt som tidigareDet nordliga stödet minskar med cirka 2,6 miljoner euro jämfört med 2021. Det nationella stödet till södra Finland är detsamma som 2021 i enlighet med EU-förordningen om övergångsperioden 2021–2022. I stöd för sockerbeta betalas i hela landet 350 euro per hektar på samma sätt som tidigare.Över hälften av det nordliga stödet, det vill säga cirka 160 miljoner euro, går till produktion av mjölk. Det totala stödbeloppet för mjölk har legat på denna nivå redan i flera års tid. Stödet per liter har preciserats årligen enligt utvecklingen av den producerade kvantiteten. Genom den post som betalas för mjölk i efterskott i början av 2023 ser man till att anslaget används fullt ut.Nationellt stöd till Södra Finland betalas för svin- och fjäderfäskötseln samt trädgårdsodlingen enligt EU-förordningen om övergångsperioden 2021–2022 och Europeiska kommissionens beslut. Totalt sett ligger stödbeloppen på samma nivå som 2021. Det frikopplade stödet för svin- och fjäderfäproduktion stiger inom AB-området med en euro per enhet inom referenskvantiteten och inom C-området med 1–2 euro per enhet som överskrider referenskvantiteten.  När det gäller stödet för växthusproduktion ligger de arealbaserade stöden på en aning lägre nivå än 2021 på grund av att odlingsarealerna har förändrats. I fråga om lagringsstöd för trädgårdsodling är stödnivåerna desamma som 2021. Villkoren i programmet för nationellt stöd till södra Finland 2020, som kommissionen godkände 2014, tillämpas i enlighet med EU-förordningen om övergångsperioden fram till utgången av 2022. Det kommande stödsystemet 2023–2027 bereds i år.De nordliga stöden ändras inte Stöden för slaktkvigor, dikor och dikokvigor samt tjurar och stutar ligger på 2021 års nivå. Stöden för tackor och hongetter ändras inte.När det gäller frikopplat nordligt stöd för svin- och fjäderfäskötseln är stödnivån för de mindre referenskvantiteterna densamma som 2021, det vill säga under 200 djurenheter. Stödnivån för de referenskvantiteter som överskrider taket är kalkylmässigt på samma nivå som det frikopplade stödet i Södra Finland. Stödet för dessa enheter stiger med 1 eller 2 euro per enhet inom referenskvantiteten. Svin- och fjäderfäuppfödarnas referenskvantiteter som räknats i form av djurenheter fastställdes gårdsspecifikt när det frikopplade stödet infördes år 2009. Då beslutades det att i området för nordligt stöd ska stödet fastställas enligt gårdsstorleken.Stödnivån för nordligt hektarstöd, allmänt hektarstöd och nordligt hektarstöd till unga jordbrukare ligger på samma nivå som 2021. Enhetsstöden inom det nordliga stödet för växthusproduktion är något högre än 2021 på grund av att odlingsarealerna har förändrats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att lagen om indrivning av fordringar ändras så att indrivningskostnaderna för andra fordringar än konsumentfordringar begränsas. Avsikten är att allt effektivare förhindra företag från att drabbas av oskäligt höga indrivningskostnader. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.De indrivningskostnader som tas ut hos företag har tillfälligt begränsats för att avhjälpa de ekonomiska svårigheter som coronavirusepidemin orsakar.Enligt regeringens proposition ska det till lagen permanent fogas bestämmelser om för hurdana och hur många indrivningsåtgärder det får krävas ersättning vid företagsfordringar. I lagen begränsas också maximibeloppet på de avgifter som tas ut för enskilda indrivningsåtgärder och gäldenärens totala kostnadsansvar. För konsekvensens skull gäller bestämmelserna utöver företagsfordringar även till exempel indrivning av bostadsaktiebolags och föreningars utestående fordringar.Propositionen syftar dessutom till att säkerställa tillräcklig tid för företagsgäldenärer att göra anmärkningar eller betalningar innan följande avgiftsbelagda indrivningsåtgärd eventuellt vidtas eller en tratta protesteras. Syftet med de förlängda tidsfristerna är också att förbättra resultaten av frivillig indrivning. Genom propositionen vill man dessutom främja användningen av elektroniska indrivningsbrev för indrivning av såväl konsumentfordringar som företagsfordringar.Ändringarna avses träda i kraft vid ingången av maj, då den temporära lagen upphör att gälla.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag tillsatt en ny delegation för medborgarsamhällspolitik för följande fyraårsperiod 27.1.2022–26.1.2026.Syftet med delegationen är att främja samarbetet mellan det civila samhället och myndigheterna och att förbättra det civila samhällets verksamhetsförutsättningar. Delegationen främjar också dialogen mellan förvaltningen och det civila samhället. Delegationen finns i anslutning till justitieministeriet. Ordförande för delegationen är Kristiina Kumpula, generalsekreterare för Finlands Röda Kors.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade vid sitt allmänna sammanträde den 27 januari 2022 ett principbeslut om statens deltagande i finansieringen av Uleåborg stads kulturhuvudstadsprojekt 2026. Den statliga finansieringen av projektet är högst 20 miljoner euro 2020–2026. Beslut om finansieringen fattas inom utgiftsramen för statsfinanserna i statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna genom att samordna dem med andra utgiftsbehov inom den offentliga ekonomin.En förutsättning för den statliga finansieringen är att Uleåborgs stads medfinansiering av projektet är minst lika stor som den statliga finansieringen. En ytterligare förutsättning är att i projektet också deltar ett stort antal regionala och lokala aktörer som har egna resurser. I enlighet med Uleåborg2026-programmet ska det statliga stödet gagna alla de 33 kommuner som deltar i projektet.Bakgrund till Uleåborgs kulturhuvudstadsprojektDen 13 oktober 2021 utsåg undervisnings- och kulturministeriet Uleåborg stad till europeisk kulturhuvudstad 2026 utifrån den europeiska juryns rekommendation av den 2 juni 2021. Uleåborg stads kulturhuvudstadsprojekt (Uleåborg2026) har omfattande kulturella och ekonomiska konsekvenser. Uleåborg stad genomför projektet tillsammans med 32 kommuner i Norra Finland.Uleåborg och partnerskapskommunerna ska skapa koncentrationer inom kreativ ekonomi, göra kulturarvet synligare och förbättra användningen av det och starta ett flertal projekt som kopplar ihop konst och kultur med hållbar utveckling, turism, teknik och vetenskap. Projektet ger resultat som man kan använda för att utveckla regionerna och städerna på ett kulturellt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.De ekonomiska konsekvenserna av projektet Uleåborg2026 uppskattas vara en tillväxt på 20 procent inom såväl den kreativa ekonomin som turismen. Antalet arbetstillfällen inom de kreativa branscherna förväntas öka med 30 procent fram till 2027. För arbetet med att bereda och genomföra projektet Uleåborg2026 svarar Uleåborgs kulturstiftelse.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På grund av EU:s nya anvisningar är jord- och skogsbruksministeriet tvunget att göra vissa ändringar i de produktionskopplade djurbidragen i år. Dessa ändringar inverkar på bidragsansökan och bidragsgrunderna. Ansökan om nationella djurbaserade stöd och programbaserade ersättningar för djur som medfinansieras av EU fortsätter som förut, och detta påverkar inte grunderna för att fastställa dem.Grunderna för att fastställa EU-djurbidrag baserade på utfodringsdagar ska ändras för 2022. Ändringarna gäller ansökan om och utbetalning och fastställande av de årliga djurbidragen. Ändringarna påverkar inte de statliga anslag som reserverats för EU:s djurbidrag. Totalt sett förblir den stödsumma som används för EU-djurbidrag oförändrad.
 
Ändringarna i grunderna för fastställande gäller bidraget för nötkreatur, bidraget för mjölkkor, bidraget för tackor och bidraget för hongetter 2022. Tidsplanen för att utfärda en förordning av statsrådet och inleda ansökan drog ut på tiden eftersom kommissionen gav ut sina nya anvisningar så sent. Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med kommissionen och de nationella myndigheterna utrett möjligheterna att göra ändringsbehoven rimligare. För att undvika negativ inverkan sökte man metoder som kan minska de konsekvenser som ändringen har för gårdarnas ekonomi. Syftet är också att undvika de negativa konsekvenser som riskerar särskilt produktionskedjan för nötkött. Förvaltningen kommer genom rådgivning och information att styra jordbrukarna till sådan verksamhet som kan minimera eventuella stödbortfall. De stödbortfall som oöverstigliga hinder orsakar enskilda gårdar bedöms och ersätts på normalt sätt. “Jag kan inte godkänna EU-kommissionens agerande i denna fråga. Det är inte rätt gentemot finländska matproducenter att vi på grund av kommissionens krav i sista stund måste ändra vårt välfungerande stödsystem för ett år. Ministeriet och Livsmedelsverket gör absolut sitt yttersta för att konsekvenserna för producenterna är så små som möjligt. Jag vill också betona att den stödsumma som reserverats för EU-djurbidrag kommer att ligga på samma nivå som i fjol och att de övriga stöden för nötkreatur inte förändras”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  
 
Slaktbidragen, ersättningen för djurens välbefinnande, avtalen om uppfödning av lantraser och de nationella husdjursstöden ändras inte eftersom ändringarna inte påverkar dessa stöd. 
 
Livsmedelsverket har redan tidigare (den 14 oktober 2021) informerat om det nya ansökningssystemet och ändringarna i perioderna för fastställande av djurbidrag. Dessa ändringar måste göras på grund av de brister i bidragssystemet som upptäcktes i samband med kommissionens kontrollbesök i Finland 2020. Utöver dessa har man varit tvungen att ändra bidragssystemet på grund av den tolkning som kommissionens rättstjänst gav om gällande lagstiftning i höstas. Enligt tolkningen kan bidrag inte betalas för samma djur under stödåret till fler än en gård. Bidraget betalas till djurets senaste innehavare och för den tid under vilken djuret varit i hens besittning.
 
Enligt kommissionen förutsätter den modell som baserar sig på utfodringsdagar i fortsättningen en fast referensdag som år 2022 är den 31 mars. Bidrag kan betalas endast för ett djur vars uppgifter i djurregistret är i ordning och som den dagen är registrerat på den gård som ansöker om bidraget. Denna modell tillämpas på andra djur förutom tjurar. På tjurar tillämpas därför 2022 en djurhållningstid på 30 dagar, vilket eliminerar problemet med ojämn fördelning av stödet. Till följd av ändringen ger även de tjurar som är födda efter den 31 mars rätt till stöd. 
 
Till skillnad från tidigare ska den som ansöker om bidrag årligen meddela att hen deltar i EU:s system med produktionskopplade stöd. Alla EU-djurbidrag för 2022 ska sökas via webbtjänsten Vipu. Ansökningstiden börjar den 10 februari och löper ut den 3 mars 2022. Livsmedelsverket arbetar som bäst med att ta fram villkoren för djurbidrag som läggs ut på ruokravirasto.fi före ansökan.
 
Perioden för fastställande av EU-djurbidrag baserade på utfodringsdagar kan börja först efter ansökningstiden. Perioderna för fastställande börjar alltså inte längre vid ingången av året, utan först den 1 april 2022 och fortsätter fram till utgången av året på samma sätt som nu. Närmare information om stödansökan och grunderna för fastställande av stöd finns i Livsmedelsverkets pressmeddelande och jordbrukarnas nyhetsbrev.
 
Grunderna för fastställande av djurbidrag för den nya budgetperioden 2023 kommer att ses över utifrån specialvillkoren i EU-förordningarna.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi