Det föreslås att förvaltningen av de leder som är viktigast med tanke på turismen och rekreation i naturen ska centraliseras till en riksomfattande aktör som ska ha i uppgift att trygga ledernas underhåll och säkerhet. Oberoende av vilken organisation som blir riksomfattande ansvarig aktör innebär det stora förändringar i uppgifterna för organisationen i fråga. Därför kräver ärendet ännu omfattande beredning.

Den riksomfattande aktören ska också uppdatera det geografiska informationsmaterial som gäller lederna.

Snöskoterlederna är på många ställen i dåligt skick: reparationer borde utföras i anslutning till bl.a. broar, vägtrummor och annan infrastruktur. Under projektet gjordes en beräkning som visar att det krävs omkring sex miljoner euro för det eftersatta underhållet.

Det föreslås att underhållet av lederna i fortsättningen ska finansieras med snöskoterspecifika avgifter som betalas enligt användning och som ska ersätta de avgifter som tidigare tagits ut av företagare och fritidsåkare.

Under projektets gång utarbetades också en plan om huvudleder som förenar turism- och bosättningscentrum och om sidoleder som är betydande för turismen och lokalbefolkningen. Planen utgår från de befintliga lederna och t.ex. i samernas hembygdsområde i praktiken helt och hållet från det nuvarande nätverket av leder och rutter.

Enligt rapporten kräver en förbättring av säkerheten att märken och skyltar förenhetligas och att det sätts ut obligatoriska koordinatstolpar så att de som använder lederna vet sin position.

Enligt rapporten bör också tillståndspraxis kring lederna förenklas.

Utvecklingsprojektet var riksomfattande, men det var främst de snörikaste områdena i Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen som studerades.

Projektet genomfördes av Forststyrelsen, Lapplands förbund, Kajanalands förbund, Norra Österbottens förbund och Norra Karelens landskapsförbund. Samarbetspartner var Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Lapin Matkailuelinkeinon Liitto (LME). Projektet finansierades av miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet och Forststyrelsen samt landskapsförbunden i Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen.

Mer information:

Jyrki Tolonen, regiondirektör, tfn 0400 388 609, fornamn.efternamn@metsa.fi

Markus Tarasti, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 291, fornamn.efternamn@ym.fi

Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 190, fornamn.efternamn@mmm.fi

Hanna-Mari-Kuhmonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 008, fornamn.efternamn@tem.fi

Forststyrelsen har gett ut en slutrapport från ett projekt som var inriktat på snöskoteråkning som en del av en hållbar naturturism. I rapporten ingår sex olika utvecklingsplaner som kan bidra till att göra skoteråkning tryggare och miljövänligare. Den mest betydande planen handlar om att skapa en ny förvaltnings- och finansieringsmodell för underhåll av snöskoterleder.

Enligt en färsk oberoende utvärdering av Owal Group har KIRA-digi bidragit till ett starkare nätverk inom fastighets- och byggbranschen och ökat nätverkets intresse för digitaliseringen redan under spetsprojektets gång. Projektet har även lyckats engagera olika aktörer och grupper i det gemensamma digitaliseringsarbetet.

”Samarbetet inom fastighets- och byggbranschen har fått god skjuts framåt av KIRA-digi. Det nya sätt på vilket aktörerna i branschen hanterar utmaningar tillsammans med offentliga förvaltningen har visat sig fungera mycket väl, men arbetet måste naturligtvis få en fortsättning också i framtiden”, säger Helena Säteri, överdirektör vid miljöministeriet.

I utvärderingen konstateras att en bestående förändring mot digitalisering kräver mer än ett tvåårigt projekt för att kunna genomföras. Förändringen förutsätter kreativt samarbete, och av aktörerna även större motivation att förändra verksamheten. För att företagen ska vilja engagera sig och investera i digitaliseringen krävs det i synnerhet tecken på att förändringen är till nytta för affärsverksamheten.

Försökskulturen stärktes med hjälp av finansiering
De projekt som finansierats genom KIRA-digi har stegvis introducerat en försökskultur i den långsamt föränderliga fastighets- och byggbranschen och möjliggjort utveckling och testning av nya lösningar. Försöken har varit viktiga i den omställning det innebär att tillägna sig nya arbetsformer.

Försöken har vanligtvis genomförts som enskilda försöksinsatser, och endast vissa pilotprojekt har de facto utmanat branschens etablerade lösningar och verksamhetsmodeller. Om de innovationer som förverkligats inom ramen för projekten börjar tillämpas i bredare skala i hela branschen kommer de dock att få ökad effekt. I utvärderingsrapporten föreslås därför också att det bör anvisas nya resurser för spridning av resultaten så att effekten säkerställs.

Enligt rapporten kräver en utveckling av fastighets- och byggbranschens ekosystem att aktörerna samarbetar på bred front och att de har en gemensam vision och färdplan för utvecklingen. Man bör också överväga stark nationell styrning av informationshanteringen i branschen. Arbetet underlättas dock av att man som ett resultat av KIRA-projektet fått bredare förståelse för läget i branschen och för de gemensamma utvecklingsbehoven.

Den offentliga förvaltningen och kommunerna har central roll
Kommunerna har en betydande roll för hela fastighets- och byggbranschen i allt från planering av markanvändningen till underhåll av fastigheter, och de har på så vis möjlighet att påverka utvecklingen i branschen genom en aktiv ägar- och beställarpolicy. En lyckad ägar- och beställarpolicy förutsätter dock också utbildning och ökade kunskaper. Genom den offentliga förvaltningens, och i synnerhet kommunernas, upphandling kan digitaliseringsutvecklingen inom fastighets- och byggbranschen styras, konstateras det i rapporten.

I den slutliga utvärderingen har man kartlagt KIRA-digi-projektets genomslag och tagit fram information om spetsprojektets tre delområden: harmonisering av informationshanteringen, lagberedning och reformarbete samt försöksprojekt. Inom ramen för den deltagande utvärderingen undersöktes dessutom projektorganisationen, tilldelningen av resurser och kommunikationen. Utvärderingen genomfördes mellan december 2018 och april 2019. Den baserar sig på intervju- och enkätmaterial, dokumentation från KIRA-projektet och tidigare utvärderingar av projektet.

 

Projektet KIRA-digi (2016–2018) ingick i regeringens spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster och bidrog också till spetsprojektet för smidigare författningar. För projektet svarade miljöministeriet. De övriga 14 deltagande aktörerna var Arkitektbyråernas förbund ATL rf, Finlands fastighetsmäklareförbund rf, Fastighetsarbetsgivarna rf, Byggmästarna och -ingenjörerna YH RKL rf, Byggnadsindustrin RT rf, Bygginformationsstiftelsen RTS, RAKLI ry, Suomen Arkkitehtiliitto – Finlands Arkitektförbund SAFA ry, Suomen Isännöintiliitto ry, Finlands Fastighetsförbund rf, Finlands Byggnadsingenjörsförbund RIL rf, Suunnittelu- ja konsultointiyritykset SKOL ry, Sähkö- ja teleurakoitsijaliitto STUL ry och Talotekniikkateollisuus ry samt miljöministeriet, finansministeriet, kommunikationsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Åbo fastighetsaffärsverk, Esbo stad, Finlands Kommunförbund, Finlands miljöcentral och Museiverket.

Miljöministeriets KIRA-digi-projekt (2016–2019) har under de dryga två år som projektet pågick lyckats påskynda digitaliseringen inom fastighets- och byggbranschen, visar en slutlig utvärdering. Enligt utvärderingen ledde KIRA-digi till nya försök och utvecklat samarbete inom fastighets- och byggbranschen, men för en mer bestående förändring krävs arbete även efter att projektet avslutats. Regeringens spetsprojekt KIRA-digi beviljades sammanlagt 8 miljoner euro i finansiering.

”Målet är att med hjälp av försöken hitta nya lösningar på utmaningar som förenar de olika temana inom hållbar utveckling. Bland de projekt som valts ut och beviljas finansiering finns både projekt som testar nya saker och projekt som utvidgar något som tidigare prövats. Av dem har flera en koppling till en långsiktig utveckling och ledning av städer och kommuner”, berättar Virve Hokkanen, programchef för programmet för hållbara städer.

I utlysningen efterfrågades försök som främjar en hållbar utveckling i städer och kommuner inom minst två av följande temaområden: låga koldioxidutsläpp, smarta system och tjänster, social hållbarhet och friska miljöer. Tjugo ansökningar lämnades in, där nästan 30 kommuner deltar och tiotals andra aktörer.

Ansökningarna bedömdes av en jury bestående av företrädare för miljöministeriet samt arbets- och näringsministeriet. Som ett resultat av bedömningen beviljar miljöministeriet cirka 100 000 euro till nio försök.

Projekt som fått understöd
Tavastehus stad
Bike Lab Hämeenlinna
15 000 €

Tammerfors stad
Hiedanrantafoorumi
15 000 €

Tammerfors stad
I LIKE LIIKE ”NääsMaaS” – Tampereen koululaisten kyytipalvelu kouluista harrastuksiin ja takaisin kouluille
15 000 €

Kervo stad
Keravan kaupunkipyörät
3 000 €

Kuopio stad
Ketun kierrätyspeli (mobiili) osana koulujen ympäristökasvatusta
3 000 €

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM
Low-carbon district -verkkotyökalu kestävien asemanseutujen kehittämiseen
9 000 €

Raumo stad
Luanikas viherkäine Rauma
12 600 €

Reso stad
Niukoista resursseista Suomen parasta ympäristöviestintää
15 000 €

Egentliga Finlands förbund / Valonia
Nuoret ilmasto- ja kestävän kehityksen työn kirittäjinä
11 220 €

Programmet för hållbara städer
Programmet för hållbara städer som samordnas av miljöministeriet påskyndar den hållbara utvecklingen av städer i samarbete med ministerier, städer, kommuner samt andra aktörer. I programmet försöker man bland annat lösa städernas gemensamma utmaningar, stöda försök och utvecklingsprojekt, stärka de inhemska och internationella nätverken för hållbar stadsutveckling samt ta modell av god praxis.

Teman för verksamheten är låga koldioxidutsläpp, smarta system och tjänster, friska miljöer och social hållbarhet, och man försöker hitta nya lösningar i synnerhet på frågor som förenar dessa teman. Programmets följande utlysning för försök inleds under maj-juni.

Ytterligare information:

Virve Hokkanen, programchef, tfn 0295 250 034, fornamn.efternamn@ym.fi

Programmet för hållbara städer, som ska påskynda den hållbara utvecklingen i städer, beviljar finansiering till nio försök. I försöken testas bland annat utvidgning av en hobbyskjutstjänst för skolelever, ett mobilspel med återvinningstema, en cykelverkstad som ska främja sysselsättningen och utbildningen av arbetslösa unga samt ungas möjligheter att påverka beslutsfattande inom ramen för hållbar utveckling.

I Finland säljs årligen omkring 60 000–80 000 ton smörjmedel. Använd smörjolja borde återvinnas så att man kan tillverka ny smörjolja av den. Åren 2010–2016 samlades det i medeltal in 36 000 ton spillolja per år i Finland som behandlades vid anläggningar för avfallshantering.

En del av smörjmedlen förbrukas eller förbränns helt eller delvis vid användningen. Smörjmedel som kommit ut på marknaden hamnar också i utlandet då maskiner exporteras. Dessutom bränns spillolja i industrianläggningar som har miljötillstånd för att bränna spillolja och behöriga reningsanläggningar för rökgas. I någon mån har spillolja också exporterats till Sverige och Tyskland i enlighet med EU-förordningen om transport av avfall. Det har emellertid förts in mer spillolja till Finland än vad som förts ut ur landet.

”Det beräknas att omkring 10 000 ton spillolja årligen hamnar utanför den lagenliga avfallshanteringen, men beräkningen är endast riktgivande. Troligen bortskaffas en del av denna spillolja olagligt. Spillolja kan också finnas t.ex. i lager hos företag eller privathushåll”, konstaterar Eini Lemmelä, sakkunnig vid miljöministeriet.

”Det är emellertid omöjligt att veta med säkerhet vad som händer med spillolja som inte kommer till lagenlig avfallshantering. Det är olagligt att bränna spillolja utan miljötillstånd liksom att hälla ut den på marken eller i vattendrag, släppa ut den i avloppet eller lämna den i miljön”, säger Lemmelä.

Målet är att höja andelen återvunnen spillolja till 80 procent
Om spillolja kommer ut i miljön kan den förstöra marken eller yt- eller grundvatten. En liter spillolja är tillräcklig för att förstöra en miljon liter vatten. Vid olaglig förbränning av spillolja frigörs skadliga ämnen och föreningar samt mikropartiklar i luften. De försvagar luftkvaliteten i närmiljön och sprids i marken och vattendragen.

”Gårdsbruksenheter, verkstäder och småindustrin har en nyckelroll när det gäller materialåtervinning, eftersom de byter mycket olja i bilar, traktorer och olika slags maskiner. De företag som sköter om insamling och återvinning av spillolja ger aktörerna råd för hur de ska ordna förvaring och insamling. Företag inom avfallsbranschen har förbundit sig till en ansvarsfull insamling och återvinning i hela landet”, säger Katja Moliis, sakkunnig vid Miljöindustrin och -tjänster YTP rf.

Miljöindustrin och -tjänster YTP rf och miljöministeriet ingick i mars 2019 ett Green deal-avtal om utveckling av den riksomfattande oljeavfallshanteringen. Målet med avtalet är att effektivisera insamlingen av spillolja i hela Finland och att öka återvinningen av spillolja.

Målet är att 80 procent av den insamlade och behandlade spilloljan ska återvinnas. Endast sådan spillolja som inte lämpar sig för återvinning bränns, vilket sker vid anläggningar som har behövliga miljötillstånd.

Smörjolja kan tillverkas av råolja eller renad spillolja. Tack vare att oljan återvinns behövs det mindre råolja. Dessutom uppkommer det mer utsläpp när smörjolja tillverkas av råolja än när den tillverkas av renad spillolja. Genom återvinning sparar man alltså på icke förnybara naturresurser och minskar samtidigt utsläppen och miljöolägenheterna.

Så här hanterar du spillolja på rätt sätt:
Företag och gårdsbruksenheter

• Samla spilloljan i täta tunnor, containrar eller behållare som inte innehåller några andra ämnen. Företagen inom avfallsbranschen ger råd vid behov.
• Blanda inte olika slags oljor med varandra.
• Blanda inte annat avfall eller andra ämnen i spilloljan.
• Du kan beställa hämtning av spillolja av ett företag inom avfallsbranschen som för din räkning sörjer för återvinningen av spilloljan och bortskaffandet av sådan spillolja som inte kan återvinnas.
• Stora mängder spillolja som har förvarats korrekt kan hämtas avgiftsfritt. Hör med närmaste företag inom avfallsbranschen.

Mer detaljerade anvisningar och ytterligare upplysningar om återvinning av spillolja:

Privathushåll samt små mängder spillolja från jord- och skogsbruk

• Privathushåll kan lämna spillolja till kommunens mottagningsplats för farligt avfall. Den närmaste mottagningsplatsen hittar du t.ex. på adressen www.kierratys.info
• Spillolja som uppkommer inom jord- och skogsbruk kan lämnas till kommunens mottagningsplats om mängden spillolja är liten.

 

Det beräknas att upp till 10 000 ton spillolja som klassificeras som farligt avfall, t.ex. smörjoljor som använts för bilar, traktorer och maskiner, hamnar utanför den lagstadgade avfallshanteringen varje år. Det är sannolikt att åtminstone en del av denna spillolja bränns olagligt eller hamnar i miljön. Målet är att en så stor del av spilloljan som möjligt ska återvinnas och kunna återanvändas.