Återvinningsmålen för avfall som uppkommer från boende och tjänster (kommunalt avfall) kommer de närmaste åren att höjas betydligt. År 2025 bör återvinningsgraden för kommunalt avfall vara 55 procent, alltså 14 procentenheter större än år 2017. Efter detta höjs målen med fem års mellanrum så att återvinningsgraden år 2035 är 65 procent. Det krävs betydande förändringar i dagens avfallshantering för att målet ska kunna nås: aktivare sortering av avfallet, mer utbredd separat insamling och investeringar i återvinningsanläggningar.

Vi måste ha ett tydligt transportsystem när kraven på separat insamling skärps

Europeiska kommissionen har för Finlands del rekommenderat tydligare ansvar i ordnandet av avfallshanteringen så att målen för återvinning av kommunalt avfall ska kunna nås. Arbetsgruppen föreslår därför att arrangemangen kring den avfallstransport som ska ordnas av kommunen förtydligas så att kommunen centraliserat ordnar transport av fast avfall*. Dagens parallella system för avfallstransport har gett kommunen möjlighet att under vissa förutsättningar besluta att varje fastighetsinnehavare själv ska beställa avfallstransport.

Det parallella systemet ska också frångås när det gäller transport av slam från slamavskiljare och slutna tankar. Fastighetsinnehavaren ska enligt förslaget ordna transporten av slam från slamavskiljare och slutna tankar, medan kommunen ska ha hand om mottagning och behandling av avfallet samt följa upp och övervaka verksamheten. I undantagsfall bör kommunen dock av miljö- och hälsoskäl ordna transport av slam från slamavskiljare och slutna tankar.

Ett tydligare transportsystem ger kommunerna betydligt bättre möjligheter att ordna mer omfattande separat insamling av avfall på ett kostnadseffektivt sätt och att minska miljöolägenheterna av transporterna. Kommunen har möjlighet att i bred utsträckning införa avfallsavgifter som sporrar till avfallssortering och att utnyttja miljövänliga insamlingsmetoder, såsom insamling med flerfackskärl eller gemensam insamling för flera fastigheter eller hela kvarter. Arbetsgruppen var inte enig i sitt förslag om transportsystemet.

I arbetsgruppens betänkande ingår också förslag till andra centrala ändringar av avfallslagstiftningen. Arbetsgruppen behandlade bland annat lagstiftningsändringar som gäller frågan om när avfall upphör att vara avfall, producentansvar, förebyggande av uppkomsten av avfall, återanvändning samt uppföljning och rapportering i anslutning till avfallshanteringen.

Revideringen bygger på ändringar av olika EU-direktiv: avfallsdirektivet, direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, direktivet om uttjänta fordon, direktivet om batterier och ackumulatorer och direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning. Miljöministeriet kommer utifrån arbetsgruppens förslag att bereda ett utkast till en proposition med förslag till behövliga lagändringar, liksom även förslag till ändringar på förordningsnivå. Lagförslag om de ändringar som EU:s avfallslagstiftningspaket medför bör överlämnas senast den 5 juli 2020.

Det har lämnats in sex anmälningar om avvikande mening och sex kompletterande uttalanden till arbetsgruppens förslag. De största meningsskiljaktigheterna gällde förändringen i transportsystemet och ansvaret när det gäller separat insamling av förpackningsavfall.

Mer information:

Riitta Levinen, miljöråd, tfn 0295 250 162, fornamn.efternamn@ym.fi

Jussi Kauppila, specialsakkunnig, tfn 0295 250 085, fornamn.efternamn@ym.fi

Anna-Maija Pajukallio, miljöråd, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 250 218, fornamn.efternamn@ym.fi

* Rekommendationer i Europeiska kommissionens rapport med tidig varning SWD(2018)417 och granskningen av Finlands miljölagstiftning SWD(2019)136. Pressmeddelande 26.9.2018: Komissio antoi Suomelle suosituksia jätteenkierrätyksen lisäämisestä

* Till exempel bioavfall, plast-, kartong-, metall- och glasavfall samt blandat kommunalt avfall

Den arbetsgrupp som behandlat frågor som rör revideringen av avfallslagen föreslår att den separata insamlingen av bioavfall och förpackningsavfall (plast-, kartong-, metall- och glasförpackningar) ska utvidgas i samtliga tätorter så att den börjar omfatta fastigheter med fem eller flera lägenheter. I tätorter med över 10 000 invånare ska den separata insamlingen av bioavfall enligt planerna utvidgas till alla fastigheter. Separat insamling bör på motsvarande sätt också ordnas i affärs- och före

Lagändringen baserar sig på regeringsprogrammet och ska förbättra boendeförhållandena för studerande och unga genom att antalet bostäder med skäliga boendekostnader i tillväxtcentrumen ökar.

”Det är väldigt svårt att hitta förmånliga bostäder i de stora städerna, det märker framför allt nya studerande som inleder sina studier på hösten. Jag önskar att höjningen av investeringsunderstödet ska underlätta bostadssituationen för studerande och unga i och med att utbudet av bostäder med skäliga boendekostnader utökas och man också ser till att bostäderna är i bättre skick. När det är lätt att hitta ett hem och boendekostnaderna är skäliga går det bättre att koncentrera sig på studierna och livet i övrigt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ökningen av antalet student- och ungdomsbostäder med skäliga boendekostnader stöder självständigt boende och bättre boendeförhållanden och levnadsstandard för studerande och unga, samtidigt som det också förebygger marginalisering. När studerande bor i studentbostäder som är förmånligare är fritt finansierade bostäder minskar deras behov av att arbeta vid sidan av studierna, vilket också gör det lättare att slutföra studierna inom utsatt tid.

Att stödja produktionen av student- och ungdomsbostäder förbättrar också på allmänt plan hyresbostadssituationen i tillväxtcentrumen i och med att flera fritt finansierade hyresbostäder blir tillgängliga för t.ex. personer i arbetslivet.

Det understöd som beviljas för student- och ungdomsbostäder omfattas av den lägsta stödklassen för investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. I de bostäder som hör till denna stödklass genomförs inga speciallösningar i fråga om utrymmen och utrustning, men understöd beviljas för att de boendes bostadsförhållanden är utmanande och deras inkomster exceptionellt låga. Investeringsunderstöden beviljas av statens bostadsfonds medel. Riksdagen bestämmer årligen det totala stödbeloppet i samband med statsbudgeten. Den höjning av understödet som nu föreslås görs inom ramen för den gällande understödsfullmakten i form av en omfördelning av understöden.

Ändringen träder i kraft den 1 november – gäller också projektansökningar som redan är anhängiga

Lagändringen avses träda i kraft den 1 november. Från och med det datumet ska Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) fatta stödbeslut enligt den högre stödprocenten.

Enligt förslaget ska högre understöd också kunna beviljas bostadsprojekt vars ansökan redan behandlas av ARA vid den tidpunkt lagändringen träder i kraft, men där inget beslut ännu har fattats. På detta sätt säkerställs att alla som ansöker om understöd behandlas jämlikt och att stödprocessen löper smidigt.

Mer information

Ville Koponen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 132, ville.koponen@ym.fi

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Statsrådet överlämnade i dag en proposition till riksdagen med ett förslag om att det maximala belopp investeringsunderstöd som beviljas för byggande, anskaffning och ombyggnad av student- och ungdomsbostäder ska höjas från 10 procent till 15 procent av de godkända kostnaderna för projektet. Inga andra ändringar föreslås i understödet.