Den färska bedömningen av vikarstammens storlek bygger på en områdesspecifik analys av informationen om bobyggen under åren 2018 – 2019 och antalet födda kutar samt på observationerna av vikare som legat uppe på isen. Det stora antalet volontärer som har deltagit i räkningen av bon har gjort det möjligt att bedöma storleken på vikarstammen per fortplantningsområde.

Saimenvikarstammen har vuxit i jämn takt sedan 2010. Då omfattade stammen ungefär 270 vikare. I år har det fötts 88 kutar, och det är nu det tredje året i rad som antalet kutar överstiger 80 individer.

Saimenvikarens livsmiljö omfattar nuförtiden nästan hela Saimen. Vikarstammen är mycket splittrad, och endast de två fortplantningsområdena Pihlajavesi och Haukivesi har en stam med cirka 100 saimenvikare. Saimenvikaren klassificeras fortfarande som mycket hotad.

Saimenvikarstammen har ökat tack vare begränsningarna i fisket och de snödrivor som man skapat för saimenvikare under snöfattiga vintrar samt åtgärderna för att trygga störningsfri fortplantning. Resultaten av uppföljningen av vikarstammen tyder på att stammen kommer att fortsätta återhämta sig även i framtiden. Det långsiktiga arbetet och det stöd som det fått av lokalbefolkningen har gett resultat.

”Jag är glad att saimenvikarstammen visar tecken på återhämtning. Åtgärderna har varit riktiga och måste fortsätta. Det är fint att märka att det finns ett starkt stöd i Finland för skyddet av saimenvikaren. Man måste dock komma ihåg att saimenvikaren fortfarande är mycket hotad och att vikarstammen är sårbar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”Fiskets bifångstdödlighet har minskat genom de frivilliga avtalen om skyddet av saimenvikaren. Utan insatserna av lokalbefolkningen och de som äger vattenområdena eller de som fiskar där hade det varit svårt att uppnå målen”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Uppskattning av antalet saimenvikare och kutar per fortplantningssområde

Område	Stammen	Kutar
Pyhäselkä-Jänisselkä	5	0
Orivesi	11	4
Pyyvesi – Enonvesi	13	2
Kolovesi	12	0
Joutenvesi	32	5
Haukivesi	92	15
Pihlajavesi	129	36
Puruvesi	8	2
Katosselkä – Tolvanselkä	42	8
Luonteri	10	2
Lietvesi	17	3
Petraselkä – Yövesi	33	10
Storsaimen	4	1
Sammanlagt	408	88

Ytterligare information:

Tero Sipilä, överinspektör, Forststyrelsen, tfn 0400 659 668, fornamn.efternamn@metsa.fi
Jouni Koskela, skyddsbiolog, Forststyrelsen, tfn 0400 188 825, fornamn.efternamn@metsa.fi
Antti Heikkinen, minister Krista Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi
Teppo Säkkinen, minister Jari Leppäs specialmedarbetare, tfn. 050 516 2868, teppo.sakkinen@mmm.fi

Fakta om saimenvikaren:

• Saimenvikaren (metsa.fi, på finska)
• Under åren 2016–2019 föddes årligen över 80 kutar, under åren 2012–2014 lite över 60 och under åren 2005–2011 lite över 50 kutar.
• Även antalet könsmogna vikarhonor har ökat: 113 år 2018, 74 år 2010 och 65 år 2000.
• De vårliga fiskebegränsningarna utvidgades år 2010 och år 2011. Arealen steg då från cirka 700 km2 till cirka 2 000 km2. De kutar som föddes och överlevde 2010 – 2014 är nu i fertil ålder, vilket har höjt stammens födelsetal. Fiskebegränsningen omfattar för närvarande en areal på cirka 2 770 km2
• Vintern 2019 hade Saimen åter tillräckligt med snö för saimenvikarens bobygge. Senast snösituationen var lika bra var under vintern 2013. Under åren 2014 –2018 skapade man sammanlagt cirka 1100 snödrivor för saimenvikarna.

Enligt Forststyrelsens uppskattning kommer saimenvikarnas vinterstam att omfatta cirka 410 saimenvikare år 2019. I år har det fötts 88 kutar i Saimen. Det delmål på 400 individer som fastställts för 2025 i strategin och åtgärdsplanen för skyddet av saimenvikaren har nu uppnåtts och till och med överskridits.

Direktivets krav på olika produkter eller produktgrupper
Minskad förbrukning före 2026 i enlighet med det nationella målet.	Muggar, förpackningar för färdigmat
Försäljningsförbud	Bestick, tallrikar och sugrör av plast Muggar, dryckesförpackningar och förpackningar för färdigmat tillverkade av expanderad polystyren Bomullspinnar, drinkpinnar, ballongpinnar och produkter av oxo-plast
Produktdesignkrav: Korkar tillverkade av plast ska hållas fästa vid dryckesförpackningen under användningsfasen. Flaskor ska innehålla en viss andel återvunnen plast.	Dryckesförpackningar på högst 3 liter, inklusive kompositförpackningar
Märkningskrav: Produkten eller förpackningen ska förses med en märkning om hur man kan förebygga nedskräpning, till exempel en anvisning om korrekt bortskaffande	Bindor, tamponger, tamponghylsor, våtservetter, tobaksvaror med filter och filter samt dryckesmuggar.
Utökat producentansvar, inklusive ett visst kostnadsansvar för uppstädning.	Tobaksvaror med filter samt filter. Förpackningar för färdigmat, dryckesförpackningar på högst 3 liter, muggar, lätta bärkassar, våtservetter och ballonger. Separat insamling i hamnar av fiskeriprodukter som innehåller plast, samt information.
Krav på separat insamling av plastflaskor: 77 % år 2025 och 90 % år 2029.	Dryckesflaskor för engångsbruk som rymmer högst 3 liter samt tillhörande korkar och lock
Kommunikation och information	Ovan nämnda produktgrupper, utom de produktgrupper som är förbjudna.Edellä mainitut tuoteryhmät paitsi ne tuoteryhmät, jotka kielletään.

Finland bör genomföra en del av kraven i direktivet som sådana, till exempel förbuden mot försäljning av produkter och kraven på produktdesign. I fråga om vissa krav har Finland en viss frihet i tillämpningen. Enligt direktivet ska till exempel förbrukningen av plastprodukter för engångsbruk minskas, och här behövs nationella lösningar och styrmedel.

Skräpet vid Finlands stränder är inte av samma slag som vid övriga stränder i EU

Direktivet är inriktat på de plastprodukter för engångsbruk som påträffas mest vid EU:s stränder samt försvunna och övergivna fiskeredskap som innehåller plast. Enligt utredningen är inte alla produkter i direktivet, såsom ballonger och bindor, så vanligt förekommande på stränderna i Finland. På våra stränder finns det däremot gott om cigarettfimpar samt styrox- och polyuretanisoleringsmaterial.

Enligt utredningen skulle det effektivaste sättet att bekämpa strandskräp i Finland vara att förbjuda plastbestick, snabbmatsförpackningar och oxo-plast samt att minska användningen av engångsförpackningar och andra förpackningar som skräpar ned. Att kräva producentansvar för tobaksprodukter och engångsförpackningar kunde också vara en effektiv metod. Producentansvar avser produkttillverkarnas och importörernas skyldighet att ordna och stå för kostnaderna för avfallshantering av produkterna när de tas ur bruk. I direktivet om minskning av engångsplast har producentansvaret utökats ytterligare så att producenterna också ska delta i kostnaderna för uppstädning i de nedskräpade områdena och i kostnaderna för informationsinsatser.

Enligt utredningen kan Finland genomföra kraven i direktivet exempelvis genom att utvidga tillämpningsområdet för lagen om krav på ekodesign eller genom att stifta en särskild lag om förebyggande av plastprodukters miljöpåverkan. Vissa krav kan uppfyllas genom frivilliga avtal mellan producenterna och förvaltningen. Detta kan vara motiverat till exempel när syftet är att minska konsumtionen. Bestämmelser om en utökning av producentansvaret kan tas in i avfallslagstiftningen.

Miljöministeriet börjar bereda genomförandet av direktivet.

Mer information:

Miljöministeriet

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 202, fornamn.efternamn@ym.fi

Katariina Haavanlammi, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 072, fornamn.efternamn@ym.fi

Ekoleima Ay

Raimo Lilja, tfn 050 409 7832

* Direktiv (EU) 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (det så kallade SUP-direktivet; eng. single-use plastics)

I en utredning som miljöministeriet beställt presenteras alternativa sätt för hur EU:s direktiv om minskning av engångsplast kan genomföras i Finland. Cirka 80 procent av skräpet på havsstränderna utgörs av plast, och syftet är att åtgärda detta med hjälp av direktivet, som träder i kraft sommaren 2021. Ett syfte med direktivet är dessutom att främja cirkulär ekonomi och förenhetliga produktregleringen på EU:s inre marknad.

– Utsläppen från byggande bör minskas med 40 procent före 2030. Byggandet bör vara helt klimatneutralt på 2050-talet, säger minister Mikkonen.

Mikkonen talade i dag den 25 september i New York vid ett evenemang ordnat av nätverket World Green Building Council. Vid evenemanget offentliggjordes en internationell appell om att minska klimatavtrycket av byggande. Utöver Finland har appellen undertecknats av bland annat stora byggföretag (Skanska), internationella konsultbyråer (Ramboll), representanter för byggnadsindustrin (HeidelbergCement, Dalmia Bharat Cement, Saint-Gobain), ett antal städer runt om i världen (Oslo, Vancouver, C40-städerna) samt sökmotorbolaget Google.

Cirkulär ekonomi måste bli verklighet inom byggbranschen

Hittills har man strävat efter att minska klimatavtrycket av byggnader och byggande genom att förbättra energieffektiviteten. Energieffektivitet är viktig också i fortsättningen, men det behöver sökas nya sätt att minska utsläppen, särskilt i tillverkningen och återvinningen av material.

– Cirkulär ekonomi behövs också inom byggbranschen, eller så blir det nästan omöjligt att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader. Just nu ökar materialförbrukningen helt enkelt mer än vad vår planets bärkraft klarar av, säger Mikkonen.

Koldioxidsnålt byggande stöder Finlands nationella klimatmål

I Finland påskyndas nu åtgärder för koldioxidsnålt byggande i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering. Miljöministeriet har berett en färdplan för koldioxidsnålt byggande, vars syfte är att byggnaders klimatavtryck ska ingå i byggbestämmelserna före 2025.

– Att genom lag begränsa utsläppen från byggnader och byggande är en av de metoder som Finland använder för att nå sitt nationella mål om klimatneutralitet före 2035 och negativa utsläpp på 2040-talet, säger Mikkonen.

För närvarande testas en metod för beräkning av byggnaders klimatavtryck som tagits fram av miljöministeriet. Dessutom pågår utveckling av en databas för byggprodukters utsläpp samt en utredning om de ekonomiska styrmedlen för koldioxidsnålt byggande. Samtidigt främjar miljöministeriet också träbyggande, som är ett effektivt sätt att minska byggandets klimatavtryck.

Det nordiska samarbetet intensifieras

Finland fortsätter det internationella samarbetet kring koldioxidsnålt byggande genast efter mötet om hållbar utveckling i New York. I oktober ordnar miljöministeriet och det svenska Boverket det första nordiska klimatforumet för byggande, där man börjar utreda hur de nordiska länderna kan förenhetliga sitt koldioxidsnåla byggande och sin planläggning för låga koldioxidutsläpp. De nordiska ministrar som ansvarar för byggande sammanträder för sin del den 10 oktober i Reykjavik för att diskutera gemensamma åtgärder för att främja låga koldioxidutsläpp vid byggande.

– Även om Finlands årliga utsläpp utgör endast en liten del av hela världens utsläpp, kan vi ta en större roll i lösandet av klimatkrisen. Världen behöver lösningar för planering och byggande som ger låga utsläppsnivåer, och vi har alla förutsättningar att utveckla sådana, säger Mikkonen.

Mer information

Harri Hakaste
överarkitekt
+358 295 250 074
harri.hakaste@ym.fi

Matti Kuittinen
specialsakkunnig
+358 295 250 268
matti.kuittinen@ym.fi

Byggnader och byggande förbrukar hälften av jordens naturresurser och cirka 40 procent av energin. De orsakar cirka en tredjedel av världens växthusgasutsläpp, och befolkningstillväxten, urbaniseringen och den stigande havsnivån ökar ytterligare behoven av byggande. I samband med ett FN-möte om hållbar utveckling i New York vädjade miljö- och klimatminister Krista Mikkonen till byggbranschen om att påskynda koldioxidsnålt byggande.