NordenBladet – På Nestes bensinstationer i Finland kommer betalningsmetoden att ändras så att köpet måste betalas före tankning. Anledningen är ökningen av stölder. När en kund vill tanka på Nestes bensinstation, ska pengarna alltid betalas i förskott. Det är inte längre möjligt att först tanka och sedan betala, säger dagstidningen Kaleva.
Enligt Neste är syftet med förändringen att minska stölder. Varje år förorsakar stölder bensinstationer förluster på tusentals euro.
Källa: NordenBladet.ee
NordenBladet – Äldre konstapel Vesa Jauhiainen från sydvästra Finlands polisinrättning har utnämnts till Årets Polis 2019. Jauhiainen har arbetat i olika fältuppdrag i närmare 40 år. För tillfället arbetar har i fältövervakningsgruppen på huvudpolisstationen i Åbo, vars huvudsakliga målgrupp är under 18-åriga ungdomar.
Temat för valet av Årets Polis är detta år polisverksamhetens grund, övervaknings- och alarmfunktioner. Poliser med uniform i övervaknings- och larmuppdrag är de första på plats då något händer.
Även utmanande larmuppdrag inom övervakning och fältverksamhet är vardag för Jauhiainen. Han deltar även i Jouha-verksamheten (hantering av folkmassor), har fungerat som utbildare i maktmedel, som motorcykelpolis samt i arbetsgruppen Rad mot radikalisering.
Jauhiainen har även i många år arbetat som närpolis i Kråkkärret i Åbo, tillsammans med andra myndigheter, invånare i området och tredje sektorn har han arbetat särskilt med ungdomar.
Poliser med ansikte behövs i förorterna
Enligt motiveringarna till utnämningen har Jauhiainen under många år fungerat som en exemplarisk polisman i övervaknings och fältverksamheten. För sina yngre kollegor är han ett utmärkt exempel på en person som fortsätter sin karriär efter sin pensionering och som förhåller sig förtjänstfullt, aktivt och entusiastiskt till sitt arbete varje dag.
Enligt väljarna är han just en sådan polisman som behövs på plats, ansikte mot ansikte, i dagens utmanade och flerdimensionella samhälle.
– Jauhiainen har förtjänstfyllt byggt upp en demokratisk och jämlik bild av det finska samhället och med sin verksamhet visat bl.a. många invånare med utländsk bakgrund att polisen i Finland är ärlig och pålitlig, och på så sätt för sin del påverkat hur man förhåller sig till polisen i Åbos förorter, framkommer det i motiveringen för utnämningen.
Lat för att studera
Intresse för arbetet och den ganska korta studietiden påverkade att han sökte sig till branschen.
– Jag har aldrig varit någon bokmal. Medan jag var i armén berättade min mamma för mig att det är ansökningstid till polisskolan nu. Hon samlade sedan ihop alla papper som behövdes, och jag fick ansökan till polisskolan inlämnad, berättar Jauhiainen.
Polisyrket har blivit Jauhiainens kall. 62-åriga Jauhiainen skulle ha blivit pensionerad redan för fyra år sedan, men hans entusiasm gör att han fortsätter arbeta
– Detta är väldigt givande arbete, där man ser resultatet av arbetet. Detta arbete är verkligen viktigt, säger Jauhiainen och syftar särskilt på närpolisarbetet.
Från roddtränare och scoutkårs ledare till ungdomspolis
Efter polisskolan var Jauhiainen “radpolis” i Åbo i ca fyra år. Efter det lockades han till ungdomspolis. eftersom han hade varit roddtränare och scoutkårs ledare och haft mycket att göra med ungdomar.
I och med organisationsförnyelsen år 1994 lades ungdomspolisen ner, varmed han flyttades över till traditionella larmuppgifter. Uppdrag med unga fortsatte fortfarande vid sidan av de andra uppgifterna.
Kråkkärrets invånare vill inte avstå från sin egen polis
När Kråkkärret i Åbo började byggas bestämde polisinrättningen i Åbo att två kvarterspoliser skulle placeras där i slutet av 70-talet. Som bäst är de tre.
Tjänsterna lades ner 2005, då det från Kråkkärret kom ett inflytelserikt sällskap till polishuset – verksamheten får inte avbrytas. Påtryckningarna hade effekt och polisinrättningen beslöt sig för att utnämna en egen närpolis till förorten.
Uppdraget föll på Jauhiainen som kom bra överens med de unga. Detta arbete fortsätter, fastän verksamheten höll på att minskas för några år sedan. Områdets aktiva invånare vidtog återigen åtgärder, bjöd in den Ansvarige Befälspersonen för att höras av Samfundets arbetsgrupp och minskningsåtgärderna lades ner.
Ända sedan början av sin karriär har han varit en förespråkare för polisens förbyggande verksamhet.
– I Kråkkärret har den centrala tanken i polisarbetet varit att polisen har ett ansikte. Polisen är samma person som den unga möter i livets olika skeden. Han är bekant och trygg. De unga vet att jag vet. Mycket hålls inte hemligt. Närkontrollen hålls kvar, säger Jauhiainen.
Just nu har Åbo tre närpoliser. Förutom Kråkkärret får Perno-Pansio och Hallis denna tjänst. För uppgiften har två poliser blivit tillfälligt anställda, och de har med sin aktivitet gjort sig kända i områdena.
Närpolisen har tätt samarbete
Enligt Jauhiainen har närpolisen ett tätt samarbete med andra aktörer i området.
I Kråkkärret funderar man över faktorer som påverkar områdets säkerhet samt skapar en helhetsbild av unga och barn som väcker oro genom regelbundna myndighetsmöten där förutom närpolisen även social-och hälsovårdssektorn, ungdomssektorn, boenderådgivare samt representanter för Normal- och Kråkkärrets skola deltar.
– Områdets större konklav är möten med Kråkkärret-Laustis-Vaala- samfundets arbetsgrupp, där förutom de tidigare nämnda även områdets föreningar, företag och invånare är representerade, berättar Jauhiainen.
Dessutom åker Jauhiainen runt i områdets köpcentrum och skolor för att tala med ungdomar. Även lärare och ungdomsarbetare kan kontakta Jauhiainen direkt om de är oroade över någon ung person.
Kråkkärret har ca 9 000 invånare, av vilka hälften har utländsk bakgrund. I de yngre åldersklasserna är andelen med främmande språk 70 procent. Detta påverkar Jauhiainens arbete, eftersom i synnerhet vuxna personer med utländsk bakgrund har väldigt olika uppfattningar om polisen.
– Unga med utländsk bakgrund respekterar äldre personer, så i detta arbete är en ålder på 60 år och ett krasst utseende klart till fördel, säger Jauhiainen.
Olika sorters situationer utmanar polisens kompetens
Poliser med fältuppdrag hamnar allt oftare i utmanande och överraskande situationer. Att möta våld har blivit vardag för poliser.
– I polisarbetet får man får inte spåra in sig. En bekant kund kan bli en säkerhetsrisk när de är upprörda, eller drogmissbruk kan orsaka ett tillstånd som påminner om psykos. I dessa fall kan personen avvika klart från sitt tidigare beteende. En polis måste vara lämpligt uppmärksam och kunskaperna i taktik och maktmedel måste man tydligt komma ihåg, men utan att glömma sunt förnuft. Mångfalden i de situationer man möter utmanar polisens kompetens, säger Årets Polis.
44. Årets Polis
Årets polis utsågs nu för 44:e gången. Utnämningen gjordes som ett samarbetsprojekt av Helsingfors Juniorhandelskammare, Finlands Polisorganisationers förbund och Polisstyrelsen. Utnämningen offentliggjordes fredagen 11.10.2019 på Riddarhuset i Helsingfors.
Foto: Suomen Poliisijärjestöjen Liiton/Katja Almgren
Källa: NordenBladet.fi
NordenBladet – Inbrott i sommarstugor är beklagliga för ägarna och utmanande för polisen att undersöka eftersom inbrott i sommarstugor som görs under vintern ofta upptäcks först på våren, då den nya stugsäsongen börjar.
Det lönar sig att förhindra inbrott i sommarstugor på förhand. Skadegörelse och egendomsskador kan förhindras genom att inte lämna värdefull egendom i stugan över vintern. Om värdeföremål ändå måste lämnas lönar det sig att spara deras identifikationsuppgifter och fotografera sakerna. Grannhjälp är även en bra hjälp: kom överens med grannarna att alla ser efter misstänkta förbipasserande och vid behov kontaktar polisen.
Förra året anmäldes 1 177 inbrott i sommarstugor till polisen
Det senaste halvåret har det varit en liten minskning i antalet inbrott i sommarstugor jämfört med förra året. Inom vissa polisinrättningars område, bl.a. Inre Finland, har de stora antalet fortsatt att öka.
År 2018 registrerade polisen sammanlagt 1 177 inbrott i sommarstugor, dvs. grov stöld, stöld eller stöldförsök i fritidsbostäder. I slutet av september förra året var antalet 888, medan antalet inbrott och inbrottsförsök detta år var 856 enligt polisens informationssystem.
Enligt Jyrki Aho, Polisstyrelsens polisinspektör, varierar antalet årligen.
– En enskild aktiv gärningsman eller en grupp gärningsmän kan påverka antalet på ett specifikt område avsevärt. Förutom stöld av egendom innebär många inbrott att man skapar oreda och allmän förstörelse på platsen. I synnerhet yngre gärningsmän gör sig skyldiga till sådant, berättar Aho.
Användbar egendom som är lätt att sälja tas från sommarstugorna
Användbar egendom stjäls ofta från stugorna, verktyg och- maskiner, fordon så som mopeder och fyrhjulingar samt släpvagnar som behövs för att flytta på dem.
– Enkelt realiserbar egendom duger. Det är beklagligt att ägarna sällan kan beskriva de stulna varorna exakt, dvs. för ofta har man inte sparat identifikationsuppgifterna. Vid identifikationen skulle foton vara en stor hjälp.
Enligt Aho görs inbrotten ofta av en person som bor i grannskapet, som ofta lider av missbruksproblem, och som har omfattande erfarenhet av all sorts brottslighet relaterad till egendom.
– Rörelse vid stugorna börjar när den aktivaste stugsäsongen är över och aktiv övervakning sällan finns. Det som finns till erbjudande stjäls. Det lönar sig för offren att undersöka försäljningsplatser på nätet, ifall bekant egendom skulle finnas till försäljning i närområdet, säger Aho.
Såhär förhindrar du inbrott i sommarstuga:
– Lämna inte värdefull egendom tillgängligt. För bort allt värdefullt och intressant från stugan. Lämna inga vapen, alkohol, elektronik, arbetsmaskiner, dvs. inget som är lätt att sälja vidare på svarta marknaden eller på nätet.
– Om du är tvungen att lämna värdefull egendom i stugan, fotografera egendomen och spara eventuella identifikationsuppgifter. Du kan även märka din egendom. Verktyg för märkning finns tillgängliga, och med dem kan du sköta enskilda identifikationsmärkningar utan besvär.
– Låt gardinerna vara öppna. Då kan en tjuv se att det inte finns något att stjäla i stugan.
– Inbrottslarm och övervakningskameror samt dekaler och skyltar som upplyser om dem är klart avskräckande.
– Kom överens om att alla stugbor och andra invånare på området övervakar områdets säkerhet, dvs. kontrollerar misstänkta personers gång och verksamhet samt kontaktar polisen vid behov. När en brottsling märker att hen har noterats stannar hen vanligtvis inte på området utan söker sig bort.
Foto: Pexels
Källa: NordenBladet.fi
NordenBladet – Människor 50 år och äldre i Finland har problem eftersom de trots hundratals ansökningar inte har fått jobb. Detta anses överraskande i samband med bristen på arbetskraft.
Temat lyftes också upp av Finlands arbetsminister Timo Harakka. Detsamma bekräftas av hundratals arbetssökande 50+, vars förhoppningar om att hitta ett jobb är näst intill omöjligt, förmedlar Taloussanomat.
Anledningen till att 50-åringar inte erbjuds arbete beror på att de antingen inte har tillräcklig yrkeskunskap eller att de är överkvalificerade. De uppfyller antingen inte dagens krav eller är överutbildade och arbetsgivaren tror att de kommer att bli uttråkade på jobbet.
Källa: NordenBladet.ee
NordenBladet — Riksdagen har godkänt ändringen av ikraftträdandebestämmelserna i lagarna som gäller lätta bilar. Genom ändringen senareläggs ikraftträdandet av lagarna om lätta bilar med ett år, det vill säga till den 1 november 2020.
Syftet med senareläggningen är att utreda vilka möjligheter det finns att ändra de lagar som gäller lätta bilar så att de är förenliga med Europeiska unionens lagstiftning och särskilt körkortsdirektivet.
Lagförslaget godkändes enligt kommunikationsutskottets betänkande (KoUB 6/2019).
Källa: Eduskunta.fi
NordenBladet —
Riksdagens lagutskott hör sakkunniga om medborgarinitiativet Definiera våldtäkt utifrån avsaknad av samtycke – Samtycke2018 (MI 2/2019) torsdagen den 17 oktober. Mötet direktsänds på webben kl. 10-12.
Utskottet hör:
– initiativtagare Iiris Suomela
– sakkunnig Pia Puu Oksanen, Amnesty International, Finländska sektionen
– professor emerita Terttu Utriainen
– avdelningschef Ville Hinkkanen, justitieministeriet
Webbsändning
Medborgarinitiativ MI 2/2019
Källa: Eduskunta.fi
NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet efterlyser medel för landsomfattande nätverksprojekt kring skogarnas biologiska mångfald. I nätverken kan delta till exempel skogsägare, närings-, trafik- och miljöcentraler, Finlands skogscentral, företag och organisationer. Tidsfristen för ansökningarna går ut den 31 december 2019.
Genom nätverksprojekt som samordnar skyddet, vården och den övriga användningen av skogarna främjas målen för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i Södra Finland (METSO) samt genomförandet av planen i ekonomiskogar. Ministerierna kan årligen använda sammanlagt ca 150 000 euro för nätverksprojekt. År 2020 ska startas 1-3 projekt som också finansieras åren 2021 – 2022 om statsbudgeten kommer att innehålla anslag för detta ändamål.
Projekttemat är att trygga skogsnaturens biologiska mångfald genom regional planering och regionalt samarbete. Målet är att utveckla den regionala planeringen och skapa praktiska verksamhetsmodeller som stödjer den och som baserar sig på frivillighet. Projekten genomförs i regionalt samarbete mellan aktörerna och skogsägarna som också ska testa verksamhetsmodellerna i praktiken. Verksamhetsmodellen ska också kunna tillämpas mer omfattande efter projektets slut.
I verksamhetsmodellen kan föremålet för planeringen vara till exempel ett avrinningsområde för ett visst vattendrag eller en lokal koncentration av och enhetliga områden med biologisk mångfald. Möjliga objekt kan vara till exempel strömvatten med närmiljöer, livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden, förekomster av hotade arter och naturtyper eller landskapshelheter som bildas av skogar, myrar och vattendrag.
Mer information:
Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 7210 687, fornamn.efternamn@mmm.fi
Maarit Loiskekoski, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 050 347 4663, fornamn.efternamn@ym.fi
Kaisu Aapala, äldre forskare, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 0295 251 052, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
METSO-handlingsplanen är miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma projekt som grundar sig på statsrådets principbeslut. METSO-handlingsplanen baserar sig på frivillighet och ger markägare möjlighet att skydda sin skog mot ersättning, antingen permanent eller för en viss tid. Inom ramen för METSO-handlingsplanen utförs också naturvårdande åtgärder som inte medför några kostnader för markägaren. Till handlingsplanen hör i enlighet med statsrådets principbeslut också forsknings- och utvecklingsverksamhet som bidrar till METSO:s mål.
Källa: ym.fi
NordenBladet — Miljöministeriet och Tekniska Handelsförbundet rf har i dag ingått ett Green deal-avtal för arbetsmaskinbranschen, det vill säga ett frivilligt avtal om minskning av utsläppen. Avtalet uppmuntrar branschen att lyfta fram metoder som kan minska koldioxidutsläppen från arbetsmaskiner. För närvarande orsakar arbetsmaskinerna omkring 8 procent av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn. Avtalet är det fjärde Green deal-avtalet i Finland.
Green deal-avtalet stöder Finlands mål för minskning av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn och inkluderas i det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling.
”Det är fint att viktiga branscher vill vidta frivilliga åtgärder för att minska utsläppen. Utsläppen måste minskas inom alla sektorer för att vårt samhälle ska bli klimatneutralt senast 2035. Ökad användning av helt eldrivna och andra utsläppssnåla arbetsmaskiner är ett viktigt steg”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
Arbetsmaskiner utgör en stor och brokig grupp maskiner som är utformade för olika arbetssyften, dock inte för vägtrafik. Den sammanlagda andelen koldioxidutsläpp från alla arbetsmaskiner var 2018 cirka 8 procent, alltså 2,5 Mt CO2-ekvivalenter, om man ser till utsläppen inom de sektorer i Finland som inte omfattas av utsläppshandeln, det vill säga ansvarsfördelningssektorn.
I Finland finns det enligt uppskattning omkring 2,5 miljoner anordningar som räknas som arbetsmaskiner, varav omkring 0,5 miljoner använder diesel eller motorbrännolja som bränsle. Totalt sett kommer cirka 90 procent av utsläppen från arbetsmaskiner från användning av motorbrännolja. Största delen av arbetsmaskinernas miljöpåverkan uppkommer under själva användningen. Miljöbelastningen under användningen påverkas i synnerhet av utrustningens egenskaper, men också av kör- eller driftssättet samt av planeringen av olika arbetsfaser.
”Avtalet innebär att utsläppen minskas på frivillig väg. För ansvarsfulla företag och näringslivet är det positivt att staten är beredd att ingå frivilliga åtaganden parallellt med, och som ett alternativ till, normer och författningar”, konstaterar Markku Uitto, verkställande direktör för Tekniska Handelsförbundet.
Avtalet gäller hela arbetsmaskinbranschen, men i det inledande skedet läggs vikten framför allt vid vissa typer av arbetsmaskiner: motviktstruckar, hjullastare och lyftanordningar. Utsläppen från dessa typer av arbetsmaskiner uppgår till ungefär 0,65 Mt CO2-ekvivalenter per år, alltså omkring en fjärdedel av de totala utsläppen från arbetsmaskiner. För dessa arbetsmaskiner har det ställts upp kvantitativa elektrifieringsmål i avtalet. Det kommer noggrant att följas upp hur målen uppfylls.
I fortsättningen kan avtalet också börja omfatta andra typer av arbetsmaskiner som följs upp särskilt. Företag som är verksamma i branscher där andra typer av arbetsmaskiner används kan också ansluta sig till avtalet, likaså företag som tillhandahåller lösningar som kan minska koldioxidutsläppen. De kan ställa upp egna mål för elektrifieringen och för utvecklingen mot lägre utsläpp.
Enskilda företag kan ansluta sig till avtalet genom att ingå ett eget åtagande på webbplatsen sitoumus2050.fi. Där ska företagen fastställa vilka åtgärder de kommer att vidta för att minska utsläppen inom branschen.
Tekniska Handelsförbundet uppmuntrar sina medlemsföretag att ansluta sig till avtalet och ger dem vägledning. Förbundet tar bland annat fram information om befintliga arbetsmaskiner som är helt eldrivna eller andra utsläppssnåla arbetsmaskiner samt om de möjligheter de medför. Förbundet utarbetar också stödmaterial och anvisningar för beräkning av utsläpp, och med hjälp av dessa kan företagen ge sina kunder information om arbetsmaskinernas energiförbrukning och utsläpp. Förbundets medlemsföretag kan delta i planeringen av utbildningshelheten tillsammans med förbundet och ministeriet och utifrån den ordna utbildning för sina kunder och ge information bland annat om valet av arbetsmaskiner och användningen av dem.
Miljöministeriet utreder och lyfter fram olika åtgärder som syftar till att minska utsläppen från arbetsmaskiner. Miljöministeriet vill också främja samarbetet mellan kommuner och företag när det gäller offentlig upphandling så att nya verksamhetsmodeller och alternativa lösningar kan identifieras och tas i bruk.
Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten och näringslivet. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att ta fram lösningar för hur klimatförändringen kan begränsas och en cirkulär ekonomi främjas. Genom avtalen kan verkställandet av dagens lagstiftning effektiviseras eller kompletteras. I avtalen kan det också ställas upp mål som är striktare än vad lagstiftningen anger, och på så sätt kan man nå vissa mål utan att utfärda ytterligare bestämmelser. Avtalsparterna förbinder sig till ambitiösa mål som ska följas upp, och syftet är att dessa ska ha betydande inverkan för miljön och samhället. Med Green deal-avtal strävar man efter att uppnå förhållandevis snabba resultat, och i avtalet kommer parterna överens om hur dessa ska följas upp. I avtalen fastställs vilka åtgärder avtalsparterna och de företag som förbinder sig till avtalet genom ett åtagande ska vidta för att de uppställda målen ska kunna nås.
Miljöministeriet
Ville Laasonen, specialsakkunnig, tfn 0295 250 046, fornamn.efternamn@ym.fi (green deal inom arbetsmaskinbranschen)
Leena-Kaisa Piekkari, sakkunnig, tfn 050 320 11 14, fornamn.efternamn@ym.fi (green deal-avtal)
Tekniska Handelsförbundet
Markku Uitto, verkställande direktör, tfn 0400 407 870, fornamn.efternamn@tekninen.fi
Juha Ala-Hiiro, ledande sakkunnig, tfn 040 197 34 14, fornamn.efternamn@tekninen.fi
Källa: ym.fi
NordenBladet — Riksdagen har godkänt det vilande förslaget om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland (VLF 1/2019). Lagförslaget godkändes i enlighet med grundlagsutskottets betänkande (GrUB 1/2019).
Paragraf 30 i självstyrelselagen för Åland ändras så att den beaktar den kommande överföringen av konsumentrådgivningsuppgifterna från magistraten till Konkurrens- och konsumentverket.
Beslut om ändring av självstyrelselagen för Åland ska i riksdagen fattas i den ordning som gäller vid ändring av grundlag. Det här betyder att ändringen först ska godkännas med enkel majoritet i den andra behandlingen. Därefter får lagförslaget vila till nästa valperiod. Den riksdag som sammanträder efter valet ska sedan godkänna förslaget med oförändrat innehåll och med kvalificerad majoritet, det vill säga med två tredjedelar av de avgivna rösterna.
Grundlagsutskottets betänkande 1/2019
Källa: Eduskunta.fi
NordenBladet — Riksdagen avslutade remissdebatten om regeringens proposition till statsbudgeten för 2020 (RP 29/2019) fredagen den 11 oktober. Budgetbehandlingen fortsätter nu i finansutskottet.
Riksdagsledamöterna kan lämna i budgetmotioner, dvs. föreslå ändringar i budgetpropositionen, till och med fredagen den 18 oktober.
Den egentliga behandlingen av budgetpropositionen sker i finansutskottet. När utskottsbehandlingen är slutförd tas ärendet på nytt upp i plenum i december.
Källa: Eduskunta.fi