Europeiska unionens råd har enats om medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt om hur koldioxidutsläppen från sjötransporter ska övervakas och rapporteras. Avsikten är att anpassa EU-förordningen om koldioxidutsläpp till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygens bränsleförbrukning. Målet för Finlands EU-ordförandeskap var att skapa en gemensam ståndpunkt för rådet inför förhandlingarna med Europaparlamentet. Finlands mål uppnåddes när kommittén för de ständiga representanternas ställföreträdare kom överens om sin ståndpunkt i Bryssel den 25 oktober.

– En enhetlig övervakning av utsläppen från sjöfarten har en nyckelroll när det gäller att minska utsläppen. Med hjälp av förordningen kan vi samla in viktig information om utsläppen från sjötransporterna i EU och dela den med beslutsfattare, företag och konsumenter, säger kommunikationsminister Sanna Marin.

Inom EU gäller förordningen om koldioxidutsläpp från sjötransporter eller den så kallade MRV-förordningen (monitoring, reporting and verification). Den förpliktar alla stora last- och passagerarfartyg som anlöper hamnar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) att samla in uppgifter och rapportera om sina CO2-utsläpp.

Europeiska kommissionen föreslog i februari 2019 en partiell harmonisering av den gällande förordningen med IMO:s datainsamlingssystem som antogs 2016. Behandlingen av förslaget till förordning inleddes i Europeiska unionens råd på våren och den har fortsatt under Finlands ordförandeskap.

Den gällande EU-förordningen är strängare än IMO:s globala system, eftersom EU:s förordning förpliktar till att samla in mer information om fartygens utsläpp, att verifiera uppgifterna genom externa kontrollörer och att offentliggöra uppgifter om enskilda fartygs utsläpp i kommissionens årliga rapport.

Enligt rådets ståndpunkt ska EU-förordningen anpassas till IMO:s datainsamlingssystem bland annat i fråga om de uppgifter som ska observeras och definitionen av de begrepp som används. Uppgifter om fartygens utsläpp och last kommer att samlas in även i fortsättningen. Uppgifterna verifieras och offentliggörs på samma sätt som för närvarande.

Förordningen omfattar omkring 11 000 fartyg. Sjötransporterna orsakar cirka 13 procent av växthusgasutsläppen inom transportsektorn i EU.

Vad händer härnäst?

Till nästa är det Europaparlamentet som behandlar förslaget till förordning. När parlamentet har antagit sin ståndpunkt fortsätter förhandlingarna mellan parlamentet, rådet och kommissionen i ett så kallat trepartsmöte. När dessa tre parter har enats om innehållet i förordningen kan den antas.

Ytterligare information:

Pirita Ruokonen, minister Marins specialmedarbetare, tfn 050 911 3099, fornamn.efternamn@lvm.fi
Päivi Antikainen, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 050 382 7101, fornamn.efternamn@lvm.fi
Sirkku Jaakkola, specialsakkunnig, kommunikationsministeriet, tfn 050 470 8030, fornamn.efternamn@lvm.fi
Elina Vaara, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn +358 50 572 3942, fornamn@efternamn@ym.fi

Europeiska unionens råd har enats om medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt om hur koldioxidutsläppen från sjötransporter ska övervakas och rapporteras. Avsikten är att anpassa EU-förordningen om koldioxidutsläpp till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygens bränsleförbrukning. Målet för Finlands EU-ordförandeskap var att skapa en gemensam ståndpunkt för rådet inför förhandlingarna med Europaparlamentet. Målet uppnåddes den 25 oktober.

”Klimatförändringen och utarmningen av naturen utgör två sidor av hållbarhetskrisen, och cirkulär ekonomi erbjuder här en lösning. Vi ska främja cirkulär ekonomi nationellt, inom Norden och på EU-nivå. Vår konkurrenskraft måste basera sig på hållbarhet: en begränsning av klimatförändringen och sparsamt, långsiktigt nyttjande av naturresurser”, säger minister Mikkonen.

De nordiska miljö- och klimatministrarna inleder samarbete för att utreda den cirkulära ekonomins potential i de nordiska länderna. Man strävar bland annat efter att ta fram information om vilka hinder det finns för cirkulär ekonomi i Norden och hur det nordiska samarbetet kan ge mervärde. Ernesto Hartikainen, ledande sakkunnig vid Sitra, håller ett keynote-anförande om cirkulär ekonomi.

Ministrarna kommer också att diskutera samarbetet när det gäller havs- och klimatfrågor. Detta bottnar i en oro över att de nordliga havsområdena värms upp och försuras snabbare än andra havsområden.
Å andra sidan mildrar rena hav och sunda marina ekosystem förändringen genom att binda kol. Nordiskt samarbete planeras för bl.a. bättre övervakning och skydd av haven.

”Den senaste IPCC-rapporten om klimatförändringens konsekvenser för haven och glaciärerna utgjorde en viktig påminnelse: glaciärerna har minskat, de områden som täcks av snö och permafrost har krympt och världshaven har blivit varmare. De stigande havsnivåerna hotar hela östater ute i världen. Det bästa sättet att skydda haven är att föra en ambitiös klimatpolitik. Om vi minskar utsläppen i tid, blir konsekvenserna av klimatförändringen mindre”, säger minister Mikkonen.

Vid mötet följer ministrarna dessutom upp genomförandet av den nordiska klimatdeklarationen. De nordiska ländernas statsministrar och klimatministrar beslutade vid ett möte i Helsingfors i januari att intensifiera sina gemensamma klimatinsatser. Enligt deklarationen ska länderna intensifiera sitt samarbete för att sprida nordiska lösningar som minskar utsläppen, utveckla tekniska lösningar, minska utsläppen från trafiken och bevara eller öka kolsänkorna. De nordiska länderna är bland annat i färd med att utifrån klimatdeklarationen göra en utredning om klimatneutralitet. Alla nordiska länder har ett eget mål baserat på klimatneutralitet.

Minister Mikkonen och de andra miljö- och klimatministrarna kommer också att träffa Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden. Utskottets ledamöter och ministrarna ska bland annat diskutera klimatförändringen och den biologiska mångfalden. Minister Mikkonen kommer dessutom att tillsammans med sin norska och svenska kollega underteckna ett samarbetsavtal vars mål är att öka kunskaperna om den biologiska mångfalden i Finlands, Norges och Sveriges natur. Den 30 oktober delas också Nordiska rådets miljöpris ut. Temat i år är initiativ som främjar hållbar konsumtion och produktion.

Mer information:

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 50 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Kaarina Saramäki, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 250 362, kaarina.saramaki@ym.fi

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen representerar Finland vid det nordiska miljöministermötet i Stockholm den 30 oktober. Vid mötet kommer ministrarna att diskutera den cirkulära ekonomins ekonomiska potential, följa upp den nordiska klimatdeklaration som tidigare i år antogs på Finlands initiativ och planera gemensamma havsskyddsåtgärder.

Enligt förslaget ska kravet på skyddsbeklädnad för invändiga ytor i byggnader i brandklass P2 med 1–2 våningar slopas, om de material som används i väggarna uppfyller de brandtekniska egenskaper och har den minimidensitet som kännetecknar trä. Ändringen underlättar till exempel projekteringen av stora stockbyggnader eller andra byggnader med väggar av massivt trä och där byggnaden har högst två våningar. Ändringen möjliggör också synliga träytor inne i byggnaderna.

Enligt förslaget ska brandteknisk sektionering som baserar sig på arealen av stora växthus i fortsättningen inte krävas i fråga om växthus med mycket liten brandbelastning. Ändringen underlättar odlingen av växter, eftersom växterna då inte skuggas av sektionerande väggar och byggkostnaderna sjunker.

De ovan nämnda ändringarna bidrar till att genomföra den del av regeringsprogrammet som handlar om främjande av träbyggande och om granskning av byggbestämmelserna med tanke på jordbrukets konkurrenskraft.

Det föreslås också vissa andra ändringar i förordningen som svar på respons som lämnats av dem som tillämpar den nuvarande förordningen. Ändringarna leder till tydligare tolkning av förordningen och sänker de byggkostnader som tillämpningen av förordningen medför.

Mer information:

Jorma Jantunen, byggnadsråd, tfn 0295 250 105, jorma.o.jantunen@ym.fi

Ändringar föreslås bland annat i bestämmelserna om skyddsbeklädnad för invändiga ytor i träbyggnader och om brandsektioneringsväggar i stora växthus.