”Målet om ett klimatneutralt Finland har blivit en fråga för hela folket: såväl medborgare som företag ger starkt stöd för en ambitiös klimatpolitik. Vi har tagit del av Klimatpanelens budskap om att det fortfarande finns en klyfta mellan våra mål och de åtgärder som det fattats beslut om. Vid mötet ska vi tillsammans se närmare på klimatåtgärderna som helhet och på hur vi kan uppnå klimatneutralitet före 2035. Vi vill säkerställa att åtgärderna för att minska utsläppen framskrider snabbt och konsekvent, och att de också riktas rättvist”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministrarna fick också lägesrapporter om åtgärdshelheten inom markanvändningssektorn och om Den europeiska gröna given (Green Deal).

Den omfattande åtgärdshelheten inom markanvändningssektorn inbegriper både åtgärder som syftar till utsläppsminskningar och åtgärder som ska stärka kolsänkorna. Under ledning av jord- och skogsbruksministeriet kommer man att arbeta för skogsvård, beskogning, minskad avskogning, en minskning av utsläppen från myr- och torvmarker, skötsel av torvmarker samt en minskning av utsläppen från jordbruksmark och ökad koldioxidbindning. I helheten ingår också ett forsknings- och utvecklingsprogram där det tas fram ny information bland annat till stöd för beräkningar av utsläpp och kolsänkor inom markanvändningssektorn. Åtgärdshelheten kommer senare att integreras i det klimatprogram för markanvändningssektorn som utarbetas när den nya klimatlagen har trätt i kraft.

Den europeiska gröna given, som kommissionen offentliggjorde i december, är en övergripande färdplan för hur EU ska bygga sin ekonomi på en hållbar grund. Den omfattar åtgärder som berör olika sektorer och inbegriper till exempel en europeisk klimatlag, en uppdatering av utsläppsminskningsmålen för 2030, ett program för cirkulär ekonomi och ett program som syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Ministrarna konstaterade att EU:s ambitiösa klimatpolitik också stöder uppnåendet av regeringens klimatmål. Finlands målsättning är att EU ska sträva efter att minska utsläppen med minst 55 procent före 2030. Finland driver en ambitiös linje när det gäller att ha föregripande inflytande kring Den europeiska gröna given.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande. Ministerarbetsgruppens sammansättning ändrades när utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari blev medlem i gruppen i stället för Europaminister Tytti Tuppurainen.

Mer information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 16 82, riikka.yliluoma@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde torsdagen den 30 januari för att förbereda sig inför det klimatseminarium som regeringen håller den 3–4 februari under temat En rättvis omställning till ett klimatneutralt samhälle. Fokus ligger på hur skillnaden mellan klimatåtgärderna och åtagandena kan överbyggas och hur klimatpolitiken påverkar Finland.

”Med förortsprogrammet vill vi skapa en positiv utvecklingsspiral som på ett genuint och långsiktigt sätt bidrar till invånarnas välbefinnande och delaktighet och ökar livskraften och trivseln i bostadsområdena i våra största städer. Jag ser också fram emot lösningar på hur utvecklingen av bostadsområdena kan stödja Finlands mål om klimatneutralitet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Målet är att stärka den sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska hållbarheten i förorterna och städerna genom att samtidigt också beakta möjligheterna att svara på klimatutmaningen.

De kommuner som deltar i programmet ska utarbeta treåriga utvecklingsplaner för ett urval förorter. I planerna ska kommunerna ha en helhetsbetonad och förvaltningsövergripande syn på utvecklingen och beakta programmets riktlinjer och teman. Enligt riktlinjerna ska utvecklingen av förorterna kopplas till utvecklingen och den strategiska ledningen i hela staden, och den regionala differentieringen ska minskas genom mångsidigt samarbete. Utvecklingen ska vara kunskapsbaserad.

Det finns flera teman, och de är kopplade till varandra. Genom satsningar på förortsskolor, familje- och ungdomsarbete och möjligheter till hobbyer stöder man jämlik utbildning och barns och ungas välbefinnande och delaktighet. Genom att engagera invånarna och de organisationer som är verksamma i området kan man stärka närdemokratin, gemenskapen och säkerheten. Konst och kulturtjänster ska hjälpa till att öka områdenas livskraft. Avsikten är att göra bostadsområdena trivsammare och mer välfungerande genom att satsa på till exempel gång- och cykeltrafik, fungerande kollektivtrafik och tillgängliga tjänster samt grönområden och närmiljöer. I all utveckling beaktas ålders- och tillgänglighetsanpassningen av bostadsområdena.

Kommuner och forskningsprojekt kan ansöka om att få delta i programmet – finansiering utlyses på våren

I den inledande fasen kan intresserade kommuner och forskningsprojekt ansöka om att delta i genomförandet av programmet. Ansökningstiden inleds i början av februari; mer information publiceras bland annat på miljöministeriets webbplats.

Senare under våren utlyses finansiering för de kommuner och forskningsprojekt som antagits till programmet. Det understöd som kommunerna beviljas ska användas för utveckling av vissa utvalda förorter. Finansiering erbjuds också forskningsprojekt som tar fram information om läget och utvecklingen i förorterna och som stöder programmets mål.

Förortsprogrammet genomförs i samarbete mellan miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet, justitieministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Miljöförvaltningens understöd ur Statens bostadsfond beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Jaana Nevalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 250 195, jaana.nevalainen@ym.fi

Det förortsprogram som omnämns i regeringsprogrammet har inletts. Det treåriga programmet ska bidra till en övergripande, långsiktig utveckling av förorterna i de största städerna och förebygga regional differentiering. Programmet erbjuder kommunerna finansiering för utveckling av förorterna, och programmet stöder dessutom forskning om förorterna. Under programperioden 2020–2022 erbjuds finansiering till ett belopp av sammanlagt 21 miljoner euro.

Unga vill att det i år sätts upp robusta internationella mål för biologisk mångfald och utarbetas en tydlig plan för hur målen ska uppnås. De unga betonar vikten av att man i målen beaktar företagens samhällsansvar och den miljöbelastning som ekonomisk verksamhet orsakar. På den workshop som Pohjola-Nordens Ungdomsförbund och miljöministeriet ordnade fredagen den 24 januari tog deltagarna fram rekommendationer med tanke på målen.

”Det behövs både morot och piska när det gäller att bevara den biologiska mångfalden. Allas insatser behövs för att den biologiska mångfalden ska kunna tryggas. Också företagen måste åläggas att skydda mångfalden”, konstaterar workshoppens facilitator Matleena Moisio.

”En välmående natur är en förutsättning för allt mänskligt liv. Biologisk mångfald är något som gäller oss alla, och därför är det viktigt att vi alla arbetar för att stoppa utarmningen av naturen”, konstaterar Nicholas Kujala, deltagare i workshoppen och moderator för diskussionen.

I workshoppen deltog 60 unga från olika delar av Finland.

De ungas synpunkter utgör underlag för de nordiska ländernas ståndpunkt om de nya målen

De ungas synpunkter kommer under våren att kartläggas i hela Norden. Synpunkterna beaktas när de nordiska länderna slår fast sin ståndpunkt inför förhandlingarna om de nya internationella målen för biologisk mångfald.

Eftersom giltighetstiden för de nuvarande målen går ut ställs det upp nya mål som ska bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Målen ska slås fast vid nästa partskonferens för FN:s konvention om biologisk mångfald som ordnas i Kunming i Kina i oktober.

”Vi ser till att de ungas synpunkter når fram till förhandlingsbordet. De ungas röst är viktig när vi fattar beslut om de insatser som krävs för en välmående natur. Samma beslut kommer också att påverka vår – och kommande generationers – framtid här på jorden. Budskapet från workshoppen är tydligt: Förlusten av biologisk mångfald måste stoppas, eftersom en rik natur är en förutsättning för allt liv. Det är det målet vi arbetar för”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Finland vill som en del av EU arbeta för ambitiösa, mätbara och tydliga mål som ska bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030.

Målen bereds av en öppen arbetsgrupp som består av parterna i konventionen om biologisk mångfald och därtill forskare, företrädare för organisationer och urfolk samt ungdomar. Det första utkastet till förhandlingsunderlag färdigställdes den 13 januari. Den öppna arbetsgruppen sammanträder för att diskutera utkastet den 24–29 februari.

Unga deltar i FN-mötet i Kunming

Det internationella ungdomsnätverket Global Youth Biodiversity Network (GYBN) samlar unga påverkare som tillsammans kommer att delta i det FN-möte som hålls i oktober. Avsikten är att de ungdomar från olika länder som deltar i mötet ska resa dit tillsammans med tåg genom Europa, Ryssland och Kina.

Samordnaren för GYBN, tysken Christian Schwarzer, deltog i fredagens workshop om biologisk mångfald.

”Alla unga kan förmedla budskapet om att det finns hopp. Allas insatser är viktiga. Vårt hus står just nu i lågor, men genom att samarbeta kan vi få elden under kontroll. Det är väldigt fint att Finlands regering hör de unga”, säger Schwarzer.

FN:s konvention om biologisk mångfald

FN:s konvention om biologisk mångfald är det mest betydande internationella avtalet för tryggande av den biologiska mångfalden. Målen för konventionen är bevarande av ekosystem och växt- och djurarter, hållbart nyttjande av naturresurser samt rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser.

Konventionen har ratificerats av 196 länder, inklusive Europeiska unionen. Den trädde i kraft 1993.

Partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (COP, Conference of the Parties) ordnas vartannat år och är konventionens högsta beslutande organ. Den femtonde partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald (dvs. COP15) hålls i Kunming i Kina i oktober 2020.

Bilder från workshoppen, för medierna: Fotograf: Lena Höglund, Pohjola-Nordens Ungdomsförbund

Mer information om workshoppen:

Christa Elmgren, Ungdomens Nordiska Råd, unr@pohjola-norden.fi, tfn 040 774 8107

Krista Kalamo, Pohjola-Nordens Ungdomsförbund, krista.kalamo@pohjola-norden.fi, tfn 0400 763 044

Miliza Malmelin, specialsakkunnig, miljöministeriet, miliza.malmelin@ym.fi, tfn 0295 250 176

Mer information om beredningen av de nya målen för biologisk mångfald:

Marina von Weissenberg, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, marina.weissenberg@ym.fi, tfn 0295 250 321

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Unga vill att det i år sätts upp robusta internationella mål för biologisk mångfald och utarbetas en tydlig plan för hur målen ska uppnås. De unga betonar vikten av att man i målen beaktar företagens samhällsansvar och den miljöbelastning som ekonomisk verksamhet orsakar. På den workshop som Pohjola-Nordens Ungdomsförbund och miljöministeriet ordnade fredagen den 24 januari tog deltagarna fram rekommendationer med tanke på målen.

”Finlands natur och skyddet av den är något som berör oss alla: naturen erbjuder möjligheter till rekreation och upplevelser och tillhandahåller livsviktiga tjänster, till exempel pollinering. Vi reviderar naturvårdslagstiftningen för att den ska skydda naturen bättre och för att vi ska kunna stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det är viktigt att alla har möjlighet att delta i revideringen. På det sättet når vi bästa möjliga slutresultat”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Fredagen den 24 januari öppnade miljöministeriet en enkät för att kartlägga allmänhetens synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Enkäten har publicerats på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

I januari–februari kommer det dessutom att ordnas små samråd i ministeriets kanaler i sociala medier, och även diskussions- och samrådsmöten för centrala intressegrupper.

Resultaten av enkäten och samråden kommer att utgöra underlag för revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Naturvårdslagens metoder och effekt förbättras

Naturvårdslagen är ett av de viktigaste redskapen när det gäller att trygga den biologiska mångfalden i Finland. Lagen stiftades för över 20 år sedan och behöver ses över för att den bättre ska kunna trygga arter, naturtyper och de tjänster som naturen tillhandahåller.

Metoderna i naturvårdslagen måste utvecklas, eftersom de för närvarande inte är tillräckligt verkningsfulla. Enligt den utvärdering av lagens effekt som Finlands miljöcentral genomförde 2010 behöver lagen förtydligas och funktionaliteten förbättras. Utvärderingen kommer att uppdateras före utgången av april 2020 med tanke på den förestående lagreformen.

Reformens centrala mål är att främja bevarandet av biologisk mångfald med hjälp av mer välfungerande lagstiftning, att öka acceptansen för naturvård och att effektivisera de administrativa förfarandena. Ett ytterligare mål är att förtydliga naturvårdslagens roll som en del av miljölagstiftningen i stort och att granska naturvårdslagens betydelse när det gäller att begränsa klimatförändringen och främja en anpassning till den.

Regeringens proposition med förslag till reviderad naturvårdslag ska enligt planerna färdigställas i slutet av 2021.

Den nya lagen ska innehålla tydligare bestämmelser om förfarandet för ersättning av skador orsakade av fridlysta arter

Inom projektet bereds ett lagförslag om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. Framför allt de skador som orsakats av fridlysta fåglar har ökat under 2010-talet. Syftet med den nya lagen är att utveckla förutsättningarna att förebygga skador och att förtydliga förfarandena för beviljande, utbetalning och övervakning av ersättning.

Regeringens proposition med förslag till lag om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter ska enligt planerna färdigställas i slutet av 2020.

Ekologisk kompensation erbjuder ett sätt att kompensera naturskador

I samband med revideringen av naturvårdslagstiftningen kommer möjligheterna med och förutsättningarna för ekologisk kompensation att utvecklas och prövas särskilt ur lagstiftningsperspektiv. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll.

Kompensation betraktas som den sista utvägen, dvs. den bör tillämpas endast när det inte finns några andra möjliga sätt att undvika naturskador. Under projektets gång fastställs det närmare i vilka fall, och med vilka förfaranden, kompensation kan tillämpas.

Revideringen leds av en brett sammansatt grupp

Miljöministeriet har tillsatt en brett sammansatt styrgrupp som består av representanter från intressegrupper och myndigheter. Styrgruppen kommer att följa upp hur reformen framskrider. Styrgruppen sammanträdde första gången torsdagen den 23 januari för att diskutera projektet och genomförandet av det. Ordförande för styrgruppen är kanslichef Hannele Pokka.

Det har därtill utsetts brett sammansatta projektgrupper som kommer att främja varje enskilt projekt. Grupperna inleder sitt arbete i januari–februari, och deras mandatperiod löper ut den 30 september 2021.

Grupperna kommer att använda resultaten från webbenkäten och samråden i sitt arbete.

Mer information:

Förfrågningar om intervjuer med ministern: Antti Heikkinen, specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 0295 250 231

Naturvårdslagen: Johanna Korpi, lagstiftningsråd, johanna.korpi@ym.fi, tfn 0295 250 278

Lagen om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter: Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, hanne.lohilahti@ym.fi, tfn 0295 250 374

Ekologisk kompensation: Leila Suvantola, lagstiftningsråd, leila.suvantola@ym.fi, tfn 0295 250 433

Revideringen av naturvårdslagstiftningen har nu inletts. I det inledande skedet ordnas ett samråd där allmänheten har möjlighet att framföra synpunkter. Inom ramen för projektet revideras naturvårdslagen och naturvårdsförordningen, och det kommer också att beredas en ny lag om ersättning av skador som orsakats av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen. Dessutom ska förfarandet för ekologisk kompensation utvecklas.

Miljöministeriet har tillsatt en brett sammansatt styrgrupp och arbetsgrupp som ska bereda innehållet i programmet och fastställa mål fram till 2030.

”Vi kan stoppa förlusten av biologisk mångfald endast genom att samarbeta. Vi bereder Helmi-programmets innehåll och mål i samarbete med intressegrupper och experter. På det sättet når vi det bästa slutresultatet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Grupperna ska slutföra sitt arbete före utgången av mars 2021. Utifrån gruppernas arbete sammanställer miljöministeriet ett beslut om Helmi-programmet som ska överlämnas till statsrådet för godkännande våren 2021.

Värdefulla livsmiljöer ska skyddas, restaureras och återställas redan i år

De praktiska åtgärderna i Helmi-programmet inleds parallellt med att långsiktiga mål bereds. Det första myrområdet har redan skyddats i Haukisuo i Juga. Helmi-programmet baserar sig på frivillighet bland markägarna, och det betalas ersättning för de områden som skyddas.

Målet för innevarande regeringsperiod är att skydda 20 000 hektar och restaurera 12 000 hektar myrmark, restaurera 80 värdefulla fågelvatten och 15 000 hektar vårdbiotoper samt vårda skogliga livsmiljöer och återställa naturen på stränder och i vatten. Det har reserverats 42 miljoner euro för programmet för 2020.

”Med tanke på den biologiska mångfalden är det viktigt att vi kan inleda konkreta skötselåtgärder och restaureringsarbeten redan i år. Forststyrelsens naturtjänster och närings-, trafik- och miljöcentralerna inleder arbetet i skyddsområdena”, berättar minister Mikkonen.

Mer information:

Päivi Gummerus-Rautiainen, programchef för livsmiljöprogrammet Helmi, tfn 0295 250 240, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Miljöministeriet har i dag tillsatt ett projekt för att bereda innehållet i och målen för livsmiljöprogrammet Helmi fram till 2030. Programmet, som inletts av miljöministeriet, är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Finland. Inom ramen för programmet ska myrar restaureras och skyddas, fågelvatten och våtmarker restaureras, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer vårdas samt naturen på stränder och i vatten återställas.

I den långsiktiga renoveringsstrategin presenteras en översikt över byggnadsbeståndet i Finland, kostnadseffektiva reparationsåtgärder och finansieringen av dem samt politikåtgärder som underlättar renovering av byggnader så att de blir energieffektiva. I strategin fastställs mål för gamla byggnaders energiprestanda fram till 2030, 2040 och 2050 samt indikatorer som beskriver målen och hur målen ska mätas.

I strategin beaktas särskilt de byggnader som används av kommunerna och staten, de byggnader som förbrukar mest energi samt de hushåll som har det sämst ställt. Det tas också ställning till förväntade energibesparingar, utsläppsminskningar och andra effekter av reparationsåtgärderna.

Strategin har utarbetats inom ramen för olika projekt som miljöministeriet har inlett. Inom projektet för själva strategin (REMPPA), som administreras av Motiva Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT och Tammerfors yrkeshögskola, har man kartlagt byggnadsbeståndets tillstånd, reparationsåtgärder och Finlands politikåtgärder. I Finlands miljöcentrals projekt RetroCheck tas det fram indikatorer för omställningen till ett koldioxidsnålt byggnadsbestånd, ett referensscenario för grundliga renoveringar, en färdplan för renoveringar för 2030, 2040 och 2050 samt ett system för uppföljning av och rapportering om grundliga renoveringar.

Uttryck din åsikt om strategin antingen på webben eller under diskussionsmötet

Den långsiktiga renoveringsstrategin 2050 kan kommenteras på adressen otakantaa.fi fram till den 4 februari 2020.

Det ordnas också ett diskussionsmöte om renoveringsstrategin i Helsingfors tisdagen den 11 februari 2020 kl. 9–13. Man kan delta i evenemanget på plats eller via webben.

När kommentarerna till renoveringsstrategin har behandlats ska Finlands anmälan till EU färdigställas och publiceras på miljöministeriets webbplats. Anmälan ska skickas till EU senast den 10 mars 2020.

Mer information:

Jyrki Kauppinen, byggnadsråd, miljöministeriet, jyrki.kauppinen@ym.fi, tfn 0295 250 122

Projektet för renoveringsstrategin (REMPPA)

Harri Heinaro, ledande sakkunnig, Motiva Oy, harri.heinaro@motiva.fi, tfn 09 6122 5016

Terttu Vainio, Senior Scientist, VTT Ab, terttu.vainio@vtt.fi, tfn 040 508 0983

Projektet Retrocheck

Hanna-Liisa Kangas, specialforskare, Finlands miljöcentral, hanna-liisa.kangas@ymparisto.fi, tfn 0295 251 810

Miljöministeriet ber om kommentarer till ett utkast till långsiktig renoveringsstrategi. Strategin ska underlätta frivillig och kostnadseffektiv renovering av byggnadsbeståndet så att det uppnår en hög grad av energieffektivitet och blir koldioxidsnålt före 2050. Strategin utgör ett led i genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda, som trädde i kraft 2018.

Tack vare räntestödsfullmakterna kan ca 7 500 nya bostäder byggas och ca 3 500 bostäder renoveras grundligt. Dessutom fördelas en fullmakt på 285 miljoner euro för borgenslån. Med den kan ca 1 500 nya hyresbostäder byggas.

Sammanlagt 74 procent av räntestödslånen är avsedda för produktion av hyresbostäder. Sammanlagt 595 miljoner euro, dvs. 42 procent av den fullmakt som fördelas, anvisas för s.k. normala hyresbostäder och 300 miljoner euro, dvs. 21 procent, anvisas för boende för grupper med särskilda behov.

För s.k. korta hyresbostadslån anvisas en andel på 11 procent av den totala fullmakten, dvs. 150 miljoner euro. Detta beräknas räcka till att bygga ca 1 000 hyresbostäder. Fullmakten för bostadsrättsbostäder är 360 miljoner euro. Med denna summa beräknas lån kunna beviljas för byggande av ca 1 400 bostadsrättsbostäder.

De lån som är avsedda för nyproduktion riktas till centrum med den snabbaste tillväxttakten, i synnerhet Helsingforsregionen. Vid räntestöds- och borgensbeslut prioriteras nyproduktion av förmånliga och energisnåla bostäder. Räntestöd anvisas för ombyggnad i områden där det bedöms att bostäderna kommer att vara i bruk en lång tid framöver ifall de renoveras.

Räntestödslån kan också beviljas för byggande eller grundlig renovering av hyresbostäder utanför tillväxtcentrumen. Dessa områden kan beviljas stöd, om bostäder byggs för grupper med särskilda behov, om behovet av bostäder växer t.ex. på grund av en stor investering som skapar arbetsplatser eller om kommunen behöver stöd för att anpassa sitt bostadsbestånd.

Bostäder för grupper med särskilda behov subventioneras också med ett investeringsunderstöd i anslutning till räntestödslånet. Understödsfullmakten uppgår till 90 miljoner euro. Stöd beviljas i första hand de grupper med särskilda behov som har den svåraste bostadssituationen, t.ex. långtidsbostadslösa, personer med utvecklingsstörning, klienter inom psykiatrisk rehabilitering samt äldre med minnesstörningar. Det är också viktigt att förebygga bostadslöshet och marginalisering bland unga.

För sådana lån som avses i lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag anvisas en borgensfullmakt på 100 miljoner euro.

Beslut om lånen fattas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Mer information:

Jorma Pietiläinen, överinspektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 228, jorma.pietilainen@ym.fi

Kimmo Huovinen, biträdande direktör, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), tfn 0295 250 822, kimmo.huovinen@ara.fi

Statsrådet har fattat beslut om 2020 års dispositionsplan för bevillningsfullmakterna när det gäller statligt understödd bostadsproduktion. Målet är att främja produktion av hyresbostäder med skäliga boendekostnader. I enlighet med riksdagens beslut fördelas fullmakter till ett belopp om sammanlagt 1 410 miljoner euro.