”Det viktigaste resultatet av klimatseminariet är att utsläppsminskningsmålet för 2035 budgeterades sektorspecifikt. Till exempel de klimatprogram för trafiken, energiproduktionen och jord- och skogsbruket som är under beredning fick mätbara utsläppsminskningsmål. Dessa koldioxidbudgetar höjer ambitionen för klimatarbetet och stakar ut en väg och ett tydligt mål för arbetet. Dessutom drogs det upp riktlinjer för reformen av energibeskattningen och inrättandet av en klimatfond. Vi kommer att precisera dessa beslut vid vårens ramförhandlingar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministerarbetsgruppen beslutade att det på webbplatsen Dinåsikt.fi ska begäras kommentarer till den långsiktiga strategin som beretts av arbets- och näringsministeriet. Efter ministerarbetsgruppens godkännande överlämnas strategin till EU-kommissionen. I Finlands långsiktiga strategi (LTS)presenteras scenarier och konsekvensanalyser av det nationella mål för koldioxidneutralitet som uppställts för 2035 samt om utvecklingen av utsläppen och upptagen av växthusgaser fram till 2050. Scenarierna beskriver alternativa sätt att genomföra Finlands och EU:s mål för låga utsläpp till 2050. Per sektor bedöms också potentialen för och behovet av utsläppsminskningar på medellång (2035) och lång (2050) sikt för att Finland ska kunna uppnå sina utsläppsminskningsmål. I den långsiktiga strategin har man inte granskat övergången till låga utsläpp ur regional eller social rättvisesynpunkt, utan utgångspunkten för de bakomliggande beräkningarna var att minimera kostnaderna för utsläppsminskningen på riksnivå.

Ministerarbetsgruppen tog del av en halvtidsrapport om ändringar i beskattningen av anställningsförmåner från den arbetsgrupp som utreder en revidering av beskattningen av trafiken.Arbetsgruppen ska utvärdera funktionaliteten hos och konsekvenserna av det nuvarande skattesystemet samt andra skattemetoder och avgifter av skattenatur i fråga om de klimatpolitiska målen och statsfinanserna. En halvtidsrapport om beskattningen av anställningsförmåner publiceras i mars 2020. I den slutrapport som lämnas senare granskas beskattningen av trafiken som en helhet.

Ministrarna fick också lägesrapporter om statistiska överföringar i fråga om förnybar energi, biogasprogrammet och uppföljningsrapporten om infrastrukturdirektivet som gäller alternativa bränslen.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik ska med beaktande av social rättvisa och internationell konkurrenskraft styra genomförandet av regeringsprogrammet när det gäller främjande av målet om klimatneutralitet, stärkande av kolsänkorna och klimat- och energipolitiskt beslutsfattande.

Ytterligare information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik sammanträdde onsdagen den 26 februari 2020. På mötet behandlades resultaten från klimatseminariet som hölls i Nordsjö i Helsingfors den 3–4 februari och fattades beslut om att sända Finlands långsiktiga klimatstrategi (LTS) på remiss. Ministerarbetsgruppen fick också ta del av en halvtidsrapport om ändringar i beskattningen av anställningsförmåner från den arbetsgrupp som utreder en revidering av beskattningen av trafiken.

Överlägset mest ersättningar betalades för de skador som vitkindade gäss orsakat jordbruket, ca 1 100 000 euro. För de skador som förorsakats fiskodlingsanläggningar betalades det ut ca 35 200 euro i ersättning.

De största bidragen betalades ut inom områdena för NTM-centralerna i Norra Karelen (ca 1 024 600 euro), Sydöstra Finland (ca 167 700 euro) och Egentliga Finland (ca 113 000 euro).

Dessutom betalades det sammanlagt ut ca 806 100 euro i separat ersättning till renbeteslagen för de skador som kungsörnar orsakade renhushållningen 2018. De ersättningar som betalas för skador som drabbat renhushållningen baserar sig på kalkylerad skada, och ersättningar betalas enligt hur kungsörnarnas häckning har lyckats inom renskötselområdet.

Antalet ersättningar som betalas för skador som fridlysta fåglar orsakar jordbruket har ökat stadigt under 2010-talet. Majoriteten av de ansökningar om bidrag som NTM-centralerna tar emot varje år gäller skador som fridlysta fåglar orsakat jordbruket. Orsaken till ökningen är i synnerhet att bestånden av fridlysta fågelarter har vuxit och att fåglarnas flyttbeteende har förändrats.

Tidsfristen för ansökan om bidrag från NTM-centralerna när det gäller skador som fridlysta arter orsakat 2019 gick ut vid utgången av december 2019. Ansökan om ersättning kan dock lämnas in ända till utgången av maj 2020 i sådana fall där skadan kan konstateras först våren 2020.

Nu bereds en ny lag om ersättning av skador orsakade av fridlysta arter

Miljöministeriet inledde i början av året en revidering av naturvårdslagstiftningen. I samband med revideringen kommer det att beredas en ny lag om förfarandet för ersättning och förebyggande av skador orsakade av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen.

”En ny lag behövs, eftersom i synnerhet de skador som orsakas av fridlysta fåglar har ökat under flera års tid. Skadorna beräknas öka också i fortsättningen till följd av den globala uppvärmningen. Det är viktigt att utveckla det förebyggande arbetet och göra ersättningsförfarandena tydligare. På detta sätt kan man bättre samordna artskydd och bedrivande av näringsverksamhet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Avsikten är att bestämmelserna i statsrådets förordning om ersättning för skador som kungsörnar orsakar renhushållningen ska tas in i den nya lag som stiftas.

Med tanke på beredningen av lagen har miljöministeriet tillsatt en brett sammansatt projektgrupp bestående av representanter för intressegrupper och tjänstemän. Gruppen sammanträdde första gången tisdagen den 11 februari. Vid mötet diskuterade medlemmarna i projektgruppen sina förväntningar på lagstiftningsarbetet. Gruppen lyfte särskilt fram syftena att främja den biologiska mångfalden, att skapa ett rättvist och tydligt ersättningsförfarande, att öka acceptansen för naturvård och att smidigare samordna artskyddet och bedrivandet av näringsverksamhet.

Avsikten är att regeringens proposition ska överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2020.

Mer information:

Hanne Lohilahti, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 374, hanne.k.lohilahti@ym.fi

Saara Bäck, överdirektör, miljöministeriet, tfn 0295 250 071, saara.back@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi

Kontaktpersoner vid de regionala NTM-centralerna:

NTM-centralen i Södra Österbotten: Hannu Mahla, överinspektör, 0295 027 874, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Södra Savolax: Jukka Välijoki, naturvårdsexpert, 0295 024 243, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Tavastland: Esa Pynnönen, överinspektör, 0295 025 219, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Sydöstra Finland: Tuula Tanska, naturvårdsbiolog, 0295 029 291, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Kajanaland: Jouko Saastamoinen, överinspektör, 0295 023 889, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Mellersta Finland: Aulis Jämsä, biolog, 0295 024 749, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Lappland: Taina Kojola, överinspektör, 0295 037 379, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Birkaland: Marika Koskinen, överinspektör, 0295 036 029, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Karelen: Mika Pirinen, naturvårdsexpert, 0295 026 214, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Österbotten: Tupuna Kovanen, överinspektör, 0295 038 357, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Norra Savolax: Antti Lammi, miljööverinspektör, 0295 026 819, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Nyland: Tapio Korhonen, jurist, 0295 021 408, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

NTM-centralen i Egentliga Finland: Ritva Kemppainen, överinspektör, 0295 023 012, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Närings-, trafik- och miljöcentralerna betalade ut bidrag till ett belopp av sammanlagt ca 1 470 000 euro som ersättning för skador som förorsakades av fridlysta djur 2018. Merparten av ersättningarna, ca 1 413 400 euro, beviljades för skador på jordbruket.

I och med den ändring som nu görs blir Finlands naturpanel, i likhet med Finlands klimatpanel, en aktör som ska främja dialogen mellan forskning och politik. Naturpanelen ska i fortsättningen koncentrera sig på att ta fram och sammanställa vetenskaplig information om tillståndet för den biologiska mångfalden till stöd för beslutsfattandet i Finland.

Deltagandet i verksamheten inom den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) är en uppgift som härefter kommer att skötas av den nya IPBES-arbetsgruppen. Den mellanstatliga plattformen IPBES är en oberoende internationell aktör som verkar i anslutning till FN och som rör sig i gränssnittet mellan vetenskap och politik. Den sammanställer bland annat vetenskapliga utvärderingsrapporter om naturens tillstånd på vår planet. Den nationella IPBES-arbetsgruppen kommer att bestå av företrädare för olika ministerier, forskningsinstitut och andra aktörer som är centrala med tanke på naturvården. Samarbetet mellan Finlands naturpanel och IPBES-arbetsgruppen främjas genom att ordföranden för naturpanelen också blir medlem i IPBES-arbetsgruppen.

Naturpanelens och IPBES-arbetsgruppens verksamhetsmöjligheter har förbättrats genom ökad finansiering.

”Regeringen vill föra en starkt faktabaserad politik. För att krisen med minskad biologisk mångfald ska kunna lösas krävs det gedigen information om hur olika åtgärder påverkar den biologiska mångfalden. Därför är det viktigt att naturpanelen i fortsättningen kan koncentrera sig på att ta fram information till stöd för beslutsfattandet i Finland och att panelen har tillräckliga resurser”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Naturpanelens medlemmar ska representera olika vetenskapsområden

Miljöministeriet har bett universitet och forskningsinstitut nominera medlemmar till naturpanelen. Panelens medlemmar ska ha doktorsexamen inom ett område som är relevant med tanke på panelens uppgifter och därtill ha en aktiv roll i forskningen, förmåga att arbeta som en del av ett tvärvetenskapligt team, förmåga att förmedla information mellan forskningen och beslutsfattandet samt möjlighet att aktivt delta i panelens verksamhet. Målet är att panelen ska ha bred representation från olika vetenskapsområden. Ansökningarna ska lämnas in till ministeriet senast den 20 mars 2020.

Begäran om förslag på medlemmar och suppleanter i den nationella IPBES-arbetsgruppen har sänts till olika ministerier, forskningsinstitut och företrädare för andra aktörer som är centrala med tanke på naturvården. Även dessa förslag ska lämnas in till ministeriet senast den 20 mars.

Avsikten är att naturpanelens uppgifter ska tas in i naturvårdslagen i samband med att lagen revideras. Revideringen av naturvårdslagen inleddes vid årsskiftet och kommer enligt planerna att slutföras i början av 2022.

Naturpanelen har funnits sedan 2015

Miljöministeriet tillsatte den första naturpanelen 2015. Naturpanelen har i likhet med den internationella IPBES-plattformen haft som mål att stärka växelverkan mellan vetenskap och beslutsfattande. Panelen har dessutom deltagit i IPBES verksamhet och främjat och följt upp forskarnas och andra sakkunnigas deltagande i IPBES-arbetet såväl nationellt som internationellt.

Mer information:

Suvi Borgström, överinspektör, suvi.borgstrom@ym.fi, tfn 0295 250 342

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

Naturpanelens verksamhet kommer att förtydligas genom att panelens uppgifter fördelas på två grupper: Finlands naturpanel och den nationella IPBES-arbetsgruppen. Finlands naturpanel blir en oberoende forskarpanel som ska stödja det beslutsfattande som rör biologisk mångfald. Naturpanelen har tidigare bestått av både forskare och tjänstemän.

Miljöministeriet, NTM-centralen i Mellersta Finland och Vapo Oy har ingått ett avtal om en betydande fastighetsaffär som innebär att finska staten köper ca 700 hektar myrområden med betydande naturvärden av Vapo Oy. Myrområdena finns i Mellersta Finland, Norra Savolax och Birkaland. Områdena skyddas inom ramen för miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi som syftar till att restaurera, vårda och bevara livsmiljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden.

Cirka 180 hektar av de myrområden som ingår i affären finns i Pihtipudas kommun. I Kiuruvesi stad kommer ca 160 hektar och i Virdois stad ca 130 hektar myrmark att börja omfattas av skyddet. Dessutom omfattar köpet vissa myrområden i Karstula och Kyyjärvi.

”Den här affären är viktig för den biologiska mångfalden i Finland. Jag är glad att vi kan skydda en så stor areal av värdefulla myrar. Skyddet av myrar är viktigt med tanke på de arter som lever där. Myrskydd är också en klimatgärning, eftersom myrar i naturtillstånd fungerar som kolsänkor och kollager”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Målet med Helmi-programmet är att före utgången av 2023 skydda 20 000 hektar myrmark. Arbetet med att genomföra skyddsåtgärder har inletts snabbt: Utöver det köp som nu är aktuellt skyddades i november i fjol ett 244 hektar stort myrområde i Haukisuo i Juuka inom ramen för Helmi-programmet.

Vapo Oy och miljöministeriet har sedan 2012 samarbetat för att skydda värdefulla myrområden. Om man räknar in den affär som nu har genomförts har Vapo vid det här laget sålt uppemot 4 800 hektar mark till staten för skyddsändamål på olika håll i Finland.

”Under de sju senaste åren har vi aktivt avstått från myrobjekt som har betydande skyddsvärden. I samband med Vapos pågående projekt för försäljning av mark har vi också noggrant kartlagt vår jordegendom och i fråga om markanvändningen flyttat fokus till bl.a. anläggande av våtmarker och verksamhet som främjar den biologiska mångfalden. Alltid när vi hittar objekt som lämpar sig för skyddsändamål är vi beredda att föra förhandlingar med staten om eventuellt skydd av objekten”, säger Vapo Oy:s verkställande direktör Vesa Tempakka.

Häckningsplats för den hotade ripan samt växtplats och livsmiljö för andra hotade arter

Kotineva i Kyyjärvi är ett vidsträckt ödemarksliknande myrområde, där cirka hälften av området är odikat och har en förhållandevis naturlig vattenhushållning. I Kotineva lever ett stort antal fågelarter, och myrområdet utgör också häckningsplats bland annat för den hotade ripan. Det myrområde som ingår i köpet omfattar 77 hektar och gränsar i väster till ett befintligt skyddsområde. Området är dessutom kopplat till den stora helheten av skyddsområden i Saarisuo-Valleussuo.

Vid den nordöstra gränsen av Mellersta Finland, i Mörninsuo i Pihtipudas, finns merparten av de myrområden som skyddats i och med affären, sammanlagt 118 hektar. Där växer flera nära hotade och regionalt hotade växt- och mossarter, bland annat ståtliga ängsnycklar. För att vara en sydligare aapamyr är Mörninsuo exceptionellt sank.

Även Lehmisuo i Pihtipudas är ett vidsträckt odikat myrområde där det finns flera hotade och sällsynta växtarter. På myren växer bland annat den hotade arten lappnycklar och den nära hotade arten ängsnycklar. Lehmisuo är också ett viktigt område för flera fågelarter. I och med den affär som genomförts kommer ca 60 hektar av Lehmisuo att skyddas.

Lehtomäensuo i Karstula är till största delen odikat och har vegetation som är i naturtillstånd. I myrområdet lever flera nationellt och regionalt hotade fågelarter. I och med affären skyddas ca 130 hektar av myrområdet i Lehtomäki.

Saarisuo i Kiuruvesi är en aapamyr på 98 hektar med tätt dikade kanter. I och med affären kommer sammanlagt ca 160 hektar av Saarisuo och närliggande område att börja ingå i skyddet.

Matolamminneva i Virdois stad utgör en helhet av välbevarade myrområden som i hög grad är odikade. Områdets totala areal uppgår till 249 hektar, varav ca 130 hektar skyddas i och med den affär som genomförts. Matolamminneva gränsar till Naturaområdet Pirjatanneva, och dessa områden bildar tillsammans en helhet som är värdefull med tanke på fågellivet.

Livsmiljöprogrammet Helmi stärker den biologiska mångfalden i Finland

Åtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi ska ta tag i den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt.

Inom ramen för programmet ska myrar skyddas och restaureras, fågelvatten och våtmarker återställas, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer vårdas samt naturen på stränder och i vatten iståndsättas. Verksamheten baserar sig på frivillighet bland markägarna. Markägarna får ersättning för de områden som skyddas och staten stöder restaurerings- och vårdåtgärderna.

Programmet innebär en betydande satsning på den finska naturen. Det har reserverats 42 miljoner euro för programmet för 2020, och avsikten är att programmet ska fortsätta fram till 2030. Målet är att före utgången av 2023 skydda 20 000 hektar och restaurera 12 000 hektar myrmark, restaurera 80 värdefulla fågelvatten och iståndsätta 15 000 hektar vårdbiotoper. Åtgärderna i programmet ska förbättra tillståndet för hundratals hotade arter och en stor del av de hotade naturtyperna i Finland.

Miljöministeriet har tillsatt en brett sammansatt styrgrupp och arbetsgrupp som ska bereda programmets mål och innehåll fram till 2030. Grupperna ska slutföra sitt arbete före utgången av mars 2021. Utifrån gruppernas arbete sammanställer miljöministeriet ett beslut om Helmi-programmet som ska överlämnas till statsrådet för godkännande våren 2021.

Mer information:

Päivi Gummerus-Rautiainen, programchef för livsmiljöprogrammet Helmi, tfn 0295 250 240, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

Ahti Martikainen, kommunikationsdirektör, Vapo Oy, tfn 040 680 4723, ahti.martikainen@vapo.fi

Miljöministeriet, NTM-centralen i Mellersta Finland och Vapo Oy har ingått ett avtal om en betydande fastighetsaffär som innebär att finska staten köper ca 700 hektar myrområden med betydande naturvärden av Vapo Oy. Myrområdena finns i Mellersta Finland, Norra Savolax och Birkaland. Områdena skyddas inom ramen för miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi som syftar till att restaurera, vårda och bevara livsmiljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden.

”Byggnaderna är materialbanker, och rivningsmaterial bör återvinnas och användas effektivt. I fortsättningen ska man noggrannare inventera materialen i varje aravahus som rivs med statligt stöd och främja återanvändning av materialen. Det här är en praktisk insats som kan sätta fart på den cirkulära ekonomin, och den ökar också kunskapen och utvecklar praxisen vid återvinning och återanvändning av byggnadsmaterial inom byggbranschen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Den redogörelse som ska lämnas kan t.ex. vara en sådan rivningsinventering som avses i miljöministeriets handledning för genomförande av inventering inför rivning (2019). Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) ger närmare anvisningar om vad redogörelsen ska innehålla och tar också emot redogörelserna. ARA kan ställa villkor för återvinningen av rivningsmaterial, till exempel förutsätta att de anmäls till en databas över bygg- och rivningsmaterial. ARA kan också subventionera de kostnader som redogörelsen orsakar.

Höjningen av bidraget underlättar situationen för hyreshussamfund som befinner sig i en svår situation

Det maximala bidragsbeloppet höjs från 70 procent till 90 procent fram till utgången av 2022. Förhöjt bidrag kan beviljas aravahyreshus som beviljats tillstånd till rivning, som är belägna i områden med minskande befolkning och vars ägarsamfund har betydande ekonomiska svårigheter.

Genom höjningen av bidraget får hyreshussamfund som äger bostäder som byggts med statligt stöd bättre möjligheter att anpassa sitt bostadsbestånd till den förändrade efterfrågan. Att bostäder står tomma har lett till att hyreshussamfund drabbats av ekonomiska svårigheter, i synnerhet i områden med minskande befolkning, eftersom samfunden inte får hyresintäkter av husen men föranleds kostnader på grund av underhållet.

Husen ligger ibland långt från kommunernas centrum och tjänster, och deras standard motsvarar inte nödvändigtvis längre dagens krav och behov. Den sista utvägen är att riva huset. Rivning kan även i vidare bemärkelse underlätta situationen på bostadsmarknaden i området, eftersom de hyreshus som är underutnyttjade höjer hyrorna också för de övriga bostäderna i hyreshussamfund som tillämpar principen med självkostnadshyra.

Enligt statsbudgeten kan det år 2020 beviljas bidrag för rivning till ett belopp som motsvarar sammanlagt högst 8 miljoner euro.

Förordningen träder i kraft den 1 mars 2020. Förhöjt bidrag kan också beviljas för ansökningar som redan lämnats in. Bidragen beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Mer information:

Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, liisa.meritahti@ym.fi

Till stöd för rivningsprojekt gav miljöministeriet i november 2019 ut tre handledningar om hållbar rivning. ”Rivningsarbeten – guide för utförare och beställare” beskriver hanteringen av hela rivningsprocessen, från förberedelse till slutgranskning av rivningsarbetet. ”Handledning för genomförande av inventering inför rivning” ger vägledning om hur man utför en inventering inför rivningen av en byggnad. ”Cirkulär ekonomi i offentliga rivningsprojekt – upphandlingshandledning” ger offentliga och privata beställare vägledning när det gäller hållbar upphandling i samband med rivningsarbeten.

Statsrådet har reviderat förordningen om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus. Alla hyreshussamfund som får bidrag ska i fortsättningen redogöra för återvinningen av rivningsmaterialet. Målet är att främja materialåtervinning och cirkulär ekonomi i byggbranschen.