Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade tisdagen den 19 maj statsrådets ägarpolitiska riktlinjer utifrån en presentation av Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen. Statsrådets nya ägarpolitiska riktlinjer godkändes den 8 april. De beaktar nu för första gången målen i klimatavtalet från Paris, Finlands mål om att bli klimatneutralt före 2035 och arbetet för att stärka den biologiska mångfalden.

”I de principer för ägarstyrningen som utarbetats under ledning av minister Tuppurainen lyfts klimatmålen fram för första gången. Staten förutsätter att statsägda bolag utreder vilka konsekvenser klimatförändringen har för affärsverksamheten och beaktar dem i sitt strategiarbete. På så sätt kan bolagen vara föregångare och aktivt ta fram lösningar som bidrar till att stoppa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Merparten av de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle klara i juni

Ministerarbetsgruppen fick också en lägesrapport om beredningen av de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle. Arbetet med färdplanerna, som inleddes i höstas, har i stort framskridit planenligt, trots coronakrisen. Färdplanerna för de stora energiintensiva sektorerna (kemi, skog, teknik och energi) färdigställs i juni. Före ingången av juni sammanställs också de främsta resultaten av arbetet med färdplanerna för nio andra sektorer. De preliminära resultaten visar att många industriprocesser måste elektrifieras, vilket förutsätter att det finns tillräckligt med el som producerats utan utsläpp. Färdplanerna lyfter fram lovande utvecklingstrender som har en betydande roll i Finlands strävan efter att uppnå klimatneutralitet 2035.

Resultaten av arbetet med färdplanerna kommer att utnyttjas i beredningen av regeringens klimat- och energistrategi och den klimatpolitiska planen på medellång sikt. De kommer också att vara till nytta i arbetet med en klimatsäker återuppbyggnad av ekonomin efter coronakrisen. Vissa sektorer planerar redan hur färdplanerna kan verkställas.

Diskussioner med allmänheten och intressegrupper i samband med revideringen av klimatlagen, programmet för klimatvänlig mat har börjat beredas

Ministrarna fick ta del av en översikt över de samråd som ordnats om revideringen av klimatlagen. Allmänheten och centrala intressegrupper har hörts om revideringen av klimatlagen i flera olika forum: via allmänna informationsmöten, webbenkäter, webbinarier, biblioteksturnéer i olika regioner, skolbesök, sociala medier och möten som ordnats för specifika intressegrupper. Deltagandet har varit aktivt och lagberedarna har fått rikligt med material. Regeringens proposition om revidering av klimatlagen ska enligt planerna lämnas i början av 2021.

Jord- och skogsbruksministeriet gav ministerarbetsgruppen en översikt över beredningen av programmet för klimatvänlig mat. Programmet tar särskilt fasta på odlingen och de arbetsfaser som följer efter det. Målet är att stödja samhällets omställning till ett klimatsäkert livsmedelssystem. Beredningen av programmet inleddes i februari, och i maj förs lokala dialoger kring programmet bland annat i Kemijärvi, Tammerfors och Raseborg. Diskussionerna fortsätter på hösten. Programmet ska färdigställas före sommaren 2021.

Bioekonomistrategin uppdateras, i juni fastställs nationella mål för offentligt byggande i trä

Ministrarna diskuterade också utgångspunkterna och målen för uppdateringen av bioekonomistrategin med grund i en presentation av arbets- och näringsministeriet. Målet med uppdateringen av Finlands nationella bioekonomistrategi är att vi i Finland med gedigen kunskap och med hjälp av förnybara naturresurser ska förädla produkter och tjänster med högt mervärde. Detta ska också bidra till Finlands mål om klimatneutralitet före 2035.

Ministrarna fick också en lägesrapport om den åtgärdshelhet som gäller träprodukter och träbyggande. I enlighet med regeringsprogrammet kommer det att ställas upp mål för träbyggande inom det offentliga byggandet. Målen ska offentliggöras i början av juni. Arbetet fortsätter med uppställande av regionala mål. Den offentliga sektorn är i nyckelställning när det gäller att främja utvecklingen av byggandet, avseende både det egna byggnadsbeståndet och styrningen av byggandet.

Ytterligare information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Tino Aalto, ägarstyrningsministerns specialmedarbetare, 029 516 0916, tino.aalto@vnk.fi (ägarstyrningsärenden)

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade tisdagen den 19 maj statsrådets ägarpolitiska riktlinjer utifrån en presentation av Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen. Statsrådets nya ägarpolitiska riktlinjer godkändes den 8 april. De beaktar nu för första gången målen i klimatavtalet från Paris, Finlands mål om att bli klimatneutralt före 2035 och arbetet för att stärka den biologiska mångfalden.

Det utarbetas för första gången en omfattande havsplan för Finlands havsområde. I planen anvisas på översiktlig nivå områden som potentiellt lämpar sig för olika användningsändamål, till exempel fiske, vattenbruk, rekreation, turism och sjöfart. Målet är att samordna olika branschers behov och på så sätt förbättra dels förutsättningarna att idka marina näringar, dels den marina miljöns tillstånd.

Planen utarbetas av de åtta landskapsförbunden vid kusten för områdena Finska viken, Skärgårdshavet, södra delen av Bottenhavet, norra delen av Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Planen omfattar territorialvattnet och den ekonomiska zonen. Ett samråd om utkasten till havsplaner ordnas 18.5–17.6.2020.

I tre års tid har man bedrivit havsplanering i mycket nära samarbete med olika intressegrupper. Tack vare det breda samarbetet har man i planeringsskedet fått mycket ny information om havet redan genom att föra samman informationen från olika parter. Informationen och samarbetet är dessutom till hjälp i arbetet med att utveckla områdena och i utarbetandet av mer detaljerade regionala planer, såsom landskapsplaner. Resultaten kan också utnyttjas inom olika branscher.

Finland har i planeringen kunnat utnyttja de goda forskningsrön som tagits fram inom Programmet för inventering av den marina undervattensmiljön (VELMU), vilket innebär att man i planeringslösningarna i hög grad har beaktat naturvärdena och bevarandet av dem.

Havsplaner utarbetas i vart och ett av de EU-länder som har marina vatten. Staten ansvarar för utarbetandet av havsplanen i de andra EU-länderna. I Finland har samarbetet mellan landskapsförbunden varit en bra lösning, eftersom man på detta sätt har fått till stånd ett brett och mångsidigt samarbete mellan olika förvaltningsnivåer, organisationer och intressegrupper. Havsplanerna ska färdigställas före utgången av 2020.

Läs mer utkasten till havsplaner och om havsplaneringen:

Länkar till landskapsförbundens pressmeddelanden:

Mer information:

Landskapsförbunden (kontaktuppgifter i pressmeddelandena)

Tiina Tihlman, konsultativ tjänsteman, tiina.tihlman@ym.fi, tfn 0295 250 296

Det utarbetas för första gången en omfattande havsplan för Finlands havsområde. I planen anvisas på översiktlig nivå områden som potentiellt lämpar sig för olika användningsändamål, till exempel fiske, vattenbruk, rekreation, turism och sjöfart. Målet är att samordna olika branschers behov och på så sätt förbättra dels förutsättningarna att idka marina näringar, dels den marina miljöns tillstånd.

Det föreslås att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om stödinsatser för iståndsättnings-, restaurerings- och vårdåtgärder på privat mark för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser om beviljande av behovsprövat stöd för restaurerings- och vårdåtgärder i vårdbiotoper. Ändringarna möjliggör i synnerhet restaurering och vård inom livsmiljöprogrammet Helmi.

I dagens läge innehåller naturvårdslagen inga bestämmelser om ekonomiska stödinsatser eller incitament för restaurerings- och vårdåtgärder. Inom ramen för det nya stödsystem som enligt lagförslaget ska tas in i naturvårdslagen kan skyddet och vården av den biologiska mångfalden verkställas effektivare.

Förslaget bidrar till genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering – det utgör nämligen ett led i genomförandet av Helmi-programmet och revideringen av naturvårdslagstiftningen. Målet med Helmi-programmet är att på frivillig basis stärka den biologiska mångfalden i Finland och förbättra livsmiljöernas tillstånd, bland annat genom att skydda och restaurera myrar, återställa och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt iståndsätta vatten- och strandnatur.

Det nya stödet gör det möjligt att i större utsträckning restaurera och vårda viktiga naturvärden på privatägd mark. Nya stödformer är stöd som anvisas i form av varor eller tjänster. Med tjänster avses vård och restaurering av livsmiljöer och naturtyper, till exempel slåtter, röjning av träd och ordnande av betesgång, och med varor avses exempelvis sådana förnödenheter som behövs för inhägnader i samband med skötsel av vårdbiotoper.

Avsikten är att göra det så lätt och sporrande som möjligt för markägaren att ansöka om och erhålla stöd.  Enligt propositionen får stöd beviljas av de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna på ansökan av markägarna eller med deras samtycke. 

Lagen ska innehålla grundläggande bestämmelser och bemyndiganden att utfärda förordning om ett system för ekonomiskt stöd för vård, restaurering och iståndsättning av naturtyper, av livsmiljöerna för de arter som avses i naturvårdslagen samt av naturlandskap eller kulturlandskap. I propositionen ingår också bestämmelser om iakttagande av EU:s regler för statligt stöd, ansökan om stöd och förutsättningar för beviljande av stöd samt beslut.

Utlåtanden kan ges t.om. den 8.6.2020.

Mer information:

Johanna Korpi, lagstiftningsråd, johanna.korpi@ym.fi, tfn 0295 250 278

Det föreslås att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om stödinsatser för iståndsättnings-, restaurerings- och vårdåtgärder på privat mark för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser om beviljande av behovsprövat stöd för restaurerings- och vårdåtgärder i vårdbiotoper. Ändringarna möjliggör i synnerhet restaurering och vård inom livsmiljöprogrammet Helmi.

Miljöministeriet föreslår ändringar i lagstiftningen om skyddande av byggnadsarvet. I samband med det samråd som nu inleds begärs utlåtanden om en ändring av lagen om skyddande av byggnadsarvet och av 48 kap. 6 § i strafflagen. Remisstiden går ut den 24 Maj 2020. De nya lagarna är avsedda att träda i kraft i början av 2021.

Syftet med ändringarna är att främja smidiga förfaranden vid skyddande av byggnader, undantag från skyddsbeslut och sökande av ändring samt förtydliga arbetsfördelningen mellan myndigheterna och parternas ställning.

Enligt förslaget till ändring av lagen om skyddande av byggnadsarvet ska de beslut om byggnadsskydd som närings-, trafik och miljöcentralen fattar inte längre underställas miljöministeriet för fastställelse. I fråga om alla beslut får ändring sökas genom besvär direkt hos den regionala förvaltningsdomstolen i stället för miljöministeriet.

Miljöministeriet föreslår också att det i lagen ska tas in ett förfarande för undantag och att ersättningsbestämmelserna ska revideras. Dessutom föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ska ha skyldighet att anmäla lagstridiga gärningar till förundersökningsmyndigheten.

Det föreslås att de grunder för straff som föreskrivs i strafflagen ska utvidgas till att gälla brott mot villkoren i undantagslov.

Ytterligare information:
Regeringssekreterare Matleena Haapala, matleena.haapala@ym.fi, tf. 0295 250 332

Miljöministeriet föreslår ändringar i lagstiftningen om skyddande av byggnadsarvet. I samband med det samråd som nu inleds begärs utlåtanden om en ändring av lagen om skyddande av byggnadsarvet och av 48 kap. 6 § i strafflagen. Remisstiden går ut den 24 Maj 2020. De nya lagarna är avsedda att träda i kraft i början av 2021.

Miljöministeriet beviljar understöd till bevarings-, restaurerings- och vårdprojekt samt till sådant investerings- och planeringsarbete som är i nära anknytning till förbättring av livsmiljöer. Helmi-livsmiljöprogrammet är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa utarmningen av naturen i Finland.

– Försvagningen av livsmiljöer är den största direkta orsaken till att vår natur utarmas. Helmi-programmet främjar den biologiska mångfalden och förbättrar de värdefulla livsmiljöerna. Vi ville rikta en del av programmet till kommunerna, eftersom vi fått mycket önskemål från kommunerna om att få vara aktivare med i arbetet för den biologiska mångfalden. Handlingarna för naturen är brådskande. Därför uträttar vi en del av Kommun-Helmis projekt redan i sommar, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Understöd beviljas inom fem teman: restaurering av myrar; restaurering av fågelvatten och våtmarker; restaurering och vård av vårdbiotoper; vård av skogsmiljöer; samt restaurering av småvatten och strandnaturen. De projekt som beviljas understöd förväntas också utveckla nya metoder och verksamhetsmodeller för vård av livsmiljöer. Kommun-Helmi-understödet riktas i första hand till marker som ägs eller innehas av kommunerna.

De projekt som beviljats understöd ska innefatta konkreta bevarings-, restaurerings- och vårdåtgärder som förbättrar livsmiljöer inom ramen för programmet Helmi. Genom Kommun-Helmi finansieras till exempel strukturerna för rekreationsbruk eller guider. Kartläggningar, planer och tillståndsprocesser kan ingå i Kommun-Helmi-projekten om de konkreta restaurerings- eller vårdåtgärderna vidtas samtidigt eller om de finansieras på något annat sätt och följer en viss tidtabell. 

Miljöministeriet uppmuntrar också kommunerna att skapa lokala konsortier som kan planera gemensamma projekt. Man önskar också ansökningar där flera olika teman kopplas samman och där man genom restaureringsåtgärder utnyttjar omfattande ekologiska livsmiljöhelheter. Åtgärder av genomgripande karaktär och kommuners gemensamma ansökningar bedöms positivt vid valet av understödsobjekt. 

Ansökan om specialunderstödet för Kommun-Helmi genomförs under tiden 11.5 – 31.8.2020. 
Av de ansökningar som lämnats in före den 1 juni väljs de projekt som kan genomföras redan under sommaren 2020. De resterande projekten väljs ut efter att ansökningstiden har gått ut. Det anslag som reserverats för Kommun-Helmi 2020 kan användas fram till utgången av 2022. 

Ett centralt mål i statsminister Marins regeringsprogram är att stoppa utarmningen av naturens biologiska mångfald. Regeringsprogrammet innehåller flera åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden, och en av de viktigaste åtgärderna gäller att genomföra ett program för att förbättra livsmiljöerna. 

Det huvudsakliga syftet med livsmiljöprogrammet Helmi är att stärka den biologiska mångfalden och förbättra livsmiljöerna bland annat genom att skydda och restaurera myrmarker, restaurera och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt restaurera vatten- och strandnatur. Utöver förbättrandet av den biologiska mångfalden strävar man också efter att främja ekosystemtjänsterna, vattenskyddet, kolbindningen, bekämpningen av klimatförändringen och anpassningen till förändringar. 

Ytterligare information:

Hanna-Leena Keskinen, specialsakkunnig, hanna-leena.keskinen@ym.fi, tfn 0295 250 096

Päivi Gummerus-Rautiainen, miljöråd, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi, tfn 0295 250 240

Miljöministeriet beviljar understöd till bevarings-, restaurerings- och vårdprojekt samt till sådant investerings- och planeringsarbete som är i nära anknytning till förbättring av livsmiljöer. Helmi-livsmiljöprogrammet är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa utarmningen av naturen i Finland.

Spillolja är en värdefull råvara, eftersom olja kan återvinnas flera gånger och återanvändas som smörjmedel. En del spillolja som klassificeras som farligt avfall, t.ex. smörjoljor som använts för bilar, traktorer och maskiner, faller dock utanför den lagstadgade avfallshanteringen. Behovet av rådgivning när det gäller spillolja är störst på landsbygden.

Spillolja är en värdefull råvara, eftersom olja kan återvinnas flera gånger och återanvändas som smörjmedel. En del spillolja som klassificeras som farligt avfall, t.ex. smörjoljor som använts för bilar, traktorer och maskiner, faller dock utanför den lagstadgade avfallshanteringen. Behovet av rådgivning när det gäller spillolja är störst på landsbygden.

Motiva har utvecklat en energiassistenttjänst som ger husbolag råd för att förbättra energieffektiviteten. Denna AI-robot svarar bland annat på frågor som gäller uppvärmning och ventilation, energiunderstöd och energicertifikat samt hänvisar frågeställarna till källor för närmare information. Energiroboten är miljöministeriets och Motivas gemensamma pilotprojekt och även HRM klimatinfo har medverkat i arbetet.

Det nya energieffektivitetsdirektivet skapar behov av rådgivningstjänster som hjälper att nå målet om ett koldioxidsnålt samt energi- och materialeffektivt boende. Husbolagen utsågs inte av en slump till en målgrupp för försöket.

– Bostadsaktiebolag är i stort behov av reparationer, men samtidigt har bolagen också möjligheter att förbättra energieffektiviteten. Vi måste hjälpa husbolagen att hitta tillförlitlig och opartisk information för att husbolagens styrelser ska kunna rikta reparationsresurserna på bästa möjliga sätt, säger byggnadsrådet Jyrki Kauppinen vid miljöministeriet.

Kauppinen påpekar att en planenlig fastighetsskötsel gagnar husbolagen.

Utöver energirenoveringar ger energiassistenten information om husbolagens energiunderstöd samt om informationskällorna vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) som beviljar understöd. ARA:s nya understöd har väckt stort intresse och frågor som i fortsättningen till en del kan skötas av AI-roboten.

I år testas om den automatiserade rådgivningen ger ny effekt och bättre kundservice samt hur rådgivningen med hjälp av artificiell intelligens påverkar annan energi-, renoverings- och energiunderstödsrådgivning. Försöket på ett begränsat område ger information om vilken användning artificiell intelligens lämpar sig för och vad ett mer omfattande införande av artificiell intelligens förutsätter.

– I framtiden anlitar man olika aktörers AI-rådgivare som kan diskutera sinsemellan. Det är viktigt att också rådgivningen som gäller energieffektivt och hållbart boende utvecklas i denna riktning, säger specialsakkunnig Saku Härkönen vid miljöministeriet.

Målet är en informationstjänst om hållbart boende

Energiassistenten kompletterar Motivas konsumentrådgivning och bidrar också till energi- och reparationskonsulternas arbete i olika organisationer.

– Vi planerar tillsammans med våra samarbetspartner en informationstjänst om hållbart boende som gör det enklare för konsumenterna att hitta olika organisationers informations- och rådgivningstjänster samt lösningsleverantörer. Pilotprojektet har ökat vetskapen om hur man lär robotar och vilka tekniska krav det ställer samt hur man bygger upp ett ekosystem inom plattformsekonomin, säger projektchef Jaakko Ketomäki vid Motiva.

Koldioxidutsläppen från boendet utgör en dryg fjärdedel av konsumenternas koldioxidutsläpp. Målen för koldioxidsnålhet förutsätter att en betydande del av finländarna minskar koldioxidavtrycket från boendet bland annat genom energireformer, förnybar energi och hållbara boendevanor. Med hjälp av informationstjänsten om hållbart boende är det möjligt att nå hundratusentals finländare och hjälpa till att fatta förnuftiga beslut med tanke på miljön, människors hälsa och ekonomin.

Testa energiassistenten i Motivas webbtjänst

Energiassistenten kan testas på Motiva.fi/taloyhtiot. Ketomäki påpekar att AI-roboten tränar ännu och kan inte svara på särskilt komplicerade frågor. Tjänsten är uppbyggd så att den efter att ha berättat om några grundläggande fakta hänvisar användarna till mer omfattande, tillförlitlig information.

– Fråga roboten om temaområden som du upplever som intressanta med tanke på att minska husbolagets energianvändning. Utvecklingen av AI-roboten fortsätter och den får lära sig nya saker som användarna är intresserade av, säger Ketomäki.

Ytterligare information:

Saku Härkönen, miljöministeriet, tfn 0295 250 183, saku.j.harkonen@ym.fi

Jyrki Kauppinen, miljöministeriet, tfn 0295 250 122, jyrki.kauppinen@ym.fi

Jaakko Ketomäki, Motiva Oy, tfn 050 3000 119, jaakko.ketomaki@motiva.fi

Tjänsten finns tillgänglig på finska.

Motiva har utvecklat en energiassistenttjänst som ger husbolag råd för att förbättra energieffektiviteten. Denna AI-robot svarar bland annat på frågor som gäller uppvärmning och ventilation, energiunderstöd och energicertifikat samt hänvisar frågeställarna till källor för närmare information. Energiroboten är miljöministeriets och Motivas gemensamma pilotprojekt och även HRM klimatinfo har medverkat i arbetet.

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning, som tillsatts av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, har överlämnat ett första förslag till den arbetsgrupp vid statsrådets kansli som bereder en exit- och återuppbyggnadsstrategi. Arbetsgruppen hade i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder som hjälper till att stimulera ekonomin och som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald.

Arbetsgruppen för hållbar återhämtning, som tillsatts av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, har överlämnat ett första förslag till den arbetsgrupp vid statsrådets kansli som bereder en exit- och återuppbyggnadsstrategi. Arbetsgruppen hade i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder som hjälper till att stimulera ekonomin och som samtidigt svarar på klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald.

Statsrådet har utnämnt filosofie doktor Juhani Damski till kanslichef vid miljöministeriet. Damski har tidigare varit generaldirektör för Meteorologiska institutet.

Juhani Damskis period som kanslichef börjar den 1 juni 2020 och avslutas den 31 maj 2025. Som kanslichef ska Damski leda, utveckla och övervaka verksamheten vid miljöministeriet och inom dess förvaltningsområde. Dessutom har kanslichefen till uppgift att säkerställa att samarbetet mellan miljöministeriet och miljöförvaltningen och andra ministerier och deras förvaltningsområden är smidigt.

Juhani Damski är filosofie doktor till utbildningen. Han har varit generaldirektör för Meteorologiska institutet sedan 2016 och före det bland annat varit trafikråd och enhetschef vid kommunikationsministeriet och innehaft olika poster vid Meteorologiska institutet.

Tjänsten som kanslichef vid miljöministeriet söktes av 23 personer.

Mer information

Timo Juurikkala
Miljö- och klimatministerns specialmedarbetare
040 555 4013
timo.juurikkala@ym.fi

Juhani Damski har utnämnts till kanslichef vid miljöministeriet. Damskis femårsperiod som kanslichef inleds den 1 juni 2020. Damski har tidigare varit generaldirektör för Meteorologiska institutet.

Statsrådet har utfärdat en ny förordning om miljöskyddskrav för distributionsstationer för flytande bränslen. Den nya förordningen har utvidgats så att den också gäller de distributionsstationer inom flyg- och spårtrafiken där bränslet förs över till fordonets bränsletank direkt från mätaren.

Tillämpningsområdet omfattar också distributionsstationer vid bil- och arbetsmaskinsdepåer samt sådan bränsledistribution på arbetsplatser som pågår i minst 12 månader. Förordningen gäller inte bränsledistribution på jordbruk.

Miljöskyddskraven i förordningen har hållits nästan oförändrade, med undantag för små preciseringar. Nivån på miljöskyddskraven för de distributionsstationer som börjar omfattas av förordningen förenhetligas och stärks, eftersom distributionsstationerna omfattas av krav på skydd av mark och grundvatten.

Den nya förordningen ersätter den tidigare förordningen 444/2010. Den nya förordningen bygger på den ändring av miljöskyddslagen som gjordes 2017 (437/2017) och genom vilken registreringsförfarandet också började gälla annan bränsledistribution än distribution för motordrivna fordon och farkoster.

Distributionsstationerna för flytande bränslen ska göra en registreringsanmälan om verksamheten och lämna in den till den kommunala miljövårdsmyndigheten. I viktiga grundvattenområden förutsätts det fortsättningsvis miljötillstånd för verksamheten vid distributionsstationer.

Den nya förordningen träder i kraft den 18 maj 2020. I förordningen föreskrivs om övergångsperioder för vissa befintliga distributionsstationer.

Mer information:

Sini Pietilä, regeringssekreterare, tfn 0295 250 366, sini.pietila@ym.fi

Statsrådet har utfärdat en ny förordning om miljöskyddskrav för distributionsstationer för flytande bränslen. Den nya förordningen har utvidgats så att den också gäller de distributionsstationer inom flyg- och spårtrafiken där bränslet förs över till fordonets bränsletank direkt från mätaren.