NordenBladet — Justitieministeriet utlyser specialunderstöd för verksamhet som stöder förebyggande av våldsbejakande radikalisering 2021.Understöden är avsedda för sammanslutningar som arbetar för att förebygga våldsbejakande radikalisering. Understöden beviljas för verksamhet som stöder förebyggande av våldsbejakande radikalisering och för utveckling av verksamhetsmodeller och bedömning av deras effekter. Denna gång finansieras i första hand projekt som stöder lokalt samarbete eller stärker barns och ungas deltagande.Ansökningstiden går ut den 31 november 2020 kl. 16.15. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet ber om utlåtanden om en proposition med förslag till ändring av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (produktionsstödslagen). Genom den föreslagna ändringen stängs systemet med produktionsstöd för nya skogsfliskraftverk genom att det fastställs en tidsfrist för inlämnande av ansökningar om godkännande av dem.Enligt förslaget förutsätter godkännande av skogsfliskraftverk för systemet med produktionsstöd att elproducenten lämnar in en ansökan om godkännande senast 1.2.2021.Begäran om utlåtande finns på adressen www.utlåtande.fi. Remisstiden löper ut 27.11.2020. Därefter fortsätter beredningen av lagändringarna som tjänsteuppdrag vid ministeriet. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.I nuläget bedöms det inte längre finnas något behov av stödsystemet i fråga. Avsikten är att stängningen av stödsystemet ska ske så att det godkännande av statligt stöd (notifikation) som kommissionen gett och som upphör 22.3.2021 fortfarande är i kraft.Den föreslagna nedläggningen påverkar inte stödet till sådana skogsfliskraftverk som redan har godkänts eller kommer att godkännas på basis av en ansökan om godkännande som lämnats in till stödsystemet senast 1.2.2021. Till dessa betalas stöd i enlighet med produktionsstödslagen och produktionsstödsförordningen till utgången av stödperioden på 12 år.Genom lagförslaget föreslås inga andra ändringar av produktionsstödslagen. Bestämmelser om stödsystemet finns i lagen från 2010. Det har varit ett centralt stödsystem för att öka produktionen av el från olika förnybara energikällor (vind, biogas, trädbränsle, skogsflis).I fråga om andra produktionsformer än skogsflis har stödsystemet redan tidigare stängts så att nya kraftverk inte längre godkänns för stödsystemet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 5 november 2020 överlämnade regeringen till riksdagen en proposition med förslag till ändring av konkurrenslagen. Ändringarna baserar sig i huvudsak på ett direktiv som effektiviserar och harmoniserar efterlevnadskontrollen av EU:s konkurrensregler inom unionens område. Genomförandet av direktivet utvidgar Konkurrens- och konsumentverkets befogenheter.
De ändringar som görs med stöd av direktivet stärker befogenheterna att utreda, fatta beslut om och sanktionera konkurrensbegränsningar. Det är fråga om en betydande ändring av EU:s och den nationella konkurrenslagstiftningen.Centrala ändringar i konkurrenslagen som baserar sig på EU-direktivet:Konkurrens- och konsumentverket kan föreslå och domstolen påföra företag en påföljdsavgift inte bara för konkurrensbegränsningar utan också för brott mot förfarandereglerna och underlåtelse att iaktta vissa beslut.För att en konkurrensbegränsning ska kunna upphöra kan det i fortsättningen under strikta förutsättningar också bestämmas om strukturella åtgärder. Strukturella åtgärder kan vara till exempel slopande av en affärsenhet eller en andel av konkurrentens aktiekapital.Vid bedömningen av beloppet av de påföljdsavgifter som påförs sammanslutningarna beaktas under vissa förutsättningar också omsättningen för sammanslutningens medlemmar. Dessutom kan medlemmarna i en företagssammanslutning vara skyldiga att betala den påföljdsavgift som fastställts för sammanslutningen, om sammanslutningen inte kan betala den och vissa andra villkor är uppfyllda.Samarbetet mellan de nationella konkurrensmyndigheterna i EU fördjupas.  Dessutom görs i konkurrenslagen en ändring som baserar sig på det nationella behovet. I och med ändringen kan företagen bättre på förhand uppskatta beloppet av den påföljdsavgift som föreslås för en näringsidkare eller en sammanslutning av näringsidkare för en konkurrensbegränsning.Företagens rättsskydd har beaktats bland annat genom att man utökat hörandet av parterna innan beslut fattas. I lagen finns också bestämmelser om rätten att överklaga och om att påföljdsavgifter kan verkställas först när de har vunnit laga kraft.Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 4 februari 2021 på det sätt som direktivet förutsätter.Effektiv konkurrenskontroll till förmån för företag och konsumenterSyftet med direktivet är att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter möjlighet till effektivare efterlevnadskontroll och säkerställa att den inre marknaden fungerar väl. Genomförandet av direktivet kommer att effektivisera efterlevnadskontrollen av konkurrensreglerna och öka konkurrensreglernas förebyggande verkan.Syftet med konkurrensreglerna är att säkerställa en fungerande konkurrens mellan företagen. En effektiv konkurrens gynnar också konsumenter och kundföretag, eftersom den erbjuder alternativ, håller prisnivån under kontroll och uppmuntrar till att skapa högkvalitativa och innovativa produkter och tjänster.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att statsandelarna för kommunal basservice höjs engångsmässigt med 400 miljoner euro för år 2020 på grund av coronavirusepidemins ekonomiska konsekvenser och med 350 miljoner på grund av kostnaderna med testning och spårning av coronaviruset.Avsikten är att 128,7 miljoner euro av tillägget på 400 miljoner allokeras till kommunerna på basis av invånarantalet (23,45 euro per invånare) och 267 miljoner euro i proportion till den utdelning av kommunalskatten som tillämpas vid skatteredovisningarna för skatteåret 2020. Dessutom föreslås det att 4,3 miljoner euro allokeras enligt antalet invånare i åldern 13—15 år i kommunen med anledning av kostnaderna för anskaffning av munskydd för elever och studerande (0,78 euro per invånare i åldern 13—15 år).Regeringen föreslår också att statsandelarna för 2020 utökas sammanlagt med 350 miljoner euro för att ersätta kostnaderna för tester som utförts för konstaterande av coronavirussmitta och kostnaderna för spårning av smittkedjor. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Propositionen hänför sig till den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 5. november.Målet för utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande är att säkerställa en stark och horisontell kunskapsbas som stöder det samhälleliga beslutsfattandet. Med hjälp av planen riktas utrednings- och forskningsverksamheten in på de fokusområden som är väsentliga med tanke på genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering.Informationsbehoven i planen har identifierats vid ministerierna. Dessutom har en del av informationsbehoven tagits fram genom öppen samutveckling.Planen omfattar nio fokusområden och för dem valda utrednings- och forskningsteman samt reserver för informationsbehov som fastställs senare:Ett ekonomiskt hållbart FinlandEtt klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden samt bostadspolitikenFinland – större än sin storlek i världenDen trygga rättsstaten Finland, utvecklingen av rättsstaten samt försvarspolitikenEtt livskraftigt Finland, utvecklingen av transportnätet samt jordbruketEtt Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råderEtt rättvist, jämlikt och inkluderande FinlandKunnandets, bildningens och innovationernas FinlandStyrningssättInformationsbehov som fastställs senareStatsrådets kansli och ministerierna med ansvar för de olika temana ansvarar för genomförandet av utrednings- och forskningsplanen i samarbete med den arbetsgrupp som samordnar statsrådets forsknings-, framsyns- och utvärderingsverksamhet. För genomförandet av planen anvisas ett anslag på 10,03 miljoner euro. Planen omfattar fokusområden och teman inklusive kostnadsförslag för utrednings- och forskningsverksamheten och anger fördelningen av berednings- och styrningsansvar.Urvalskriterierna för de utrednings- och forskningsprojekt som upphandlas är relevans och användbarhet, projektets kvalitet, projektgenomförarnas expertis och tillräckliga resurser samt kommunikation och informationshantering. Utrednings- och forskningsprojekten upphandlas genom öppen ansökan. Ansökningsomgången inleds den 9 november 2020, och det kommer att informeras separat om detta.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt att maximiantalet vikariehjälpstimmar som ersätts för renskötare ska vara 200 timmar per renskötare år 2020. Social- och hälsovårdsministeriets för-ordning utfärdades den 5 november 2020. Genom den tidigare förordningen av social- och hälsovårdsministeriet fastställdes maximiantalet vikariehjälpstimmar för 2020 undantagsvis till endast 120 timmar per renskötare. I samband med detta konstaterade man dock att det är möjligt att ändra förordningen senare och höja maximiantalet vikariehjälpstimmar ifall man får ytterligare anslag för vikariehjälpssystemet under år 2020.  De ytterligare anslag som behövdes har nu beviljats. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har berett en lag om tryggande av försäkringsskydd i fråga om coronavirusvacciner. Försäkringsskyddet ska också gälla de som fått vaccination mot coronaviruset.  Ersättning för de skador på personer som följer av vacciner och läkemedel betalas i Finland från privata läkemedelsskadeförsäkringar som tecknas av tillverkare, importörer och marknadsförare av läkemedel. Från läkemedelsskadeförsäkringen betalas ersättning bland annat för sjukvårdskostnader och inkomstbortfall samt tillfälliga och bestående men. Försäkringsgarantin kan ställas för högst ett kalenderår åt gången. På basis av den garanti som beviljas ett försäkringsbolag kan statens ansvar uppgå till sammanlagt högst 30 miljoner euro per kalenderår och om försäkringsgarantin beviljas för flera kalenderår eller flera försäkringsbolag, sammanlagt till 300 miljoner euro. Försäkringsbolaget ska betala staten en avgift för beviljande av försäkringsgarantin. Det försäkringsbolag som fått försäkringsgarantin svarar för ersättningarna till de skadelidande även efter det att statsgarantin har ställts.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En ny lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården, den så kallade klientuppgiftslagen, är under beredning. Enligt lagförslaget ska utöver hälso- och sjukvårdens patientuppgifter även socialvårdens klientuppgifter och välfärdsinformation lagras i det riksomfattande klientdatalagret för social- och hälsovården, dvs. Kanta-arkivet.Utkastet till lagen var på remiss 15.11.2019–14.2.2020. I propositionen har gjorts några preciseringar på basis av remissvaren. Genom den nya lagen upphävs den gällande lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården.I lagförslaget ingår i regel en skyldighet för alla tjänstetillhandahållare att ansluta sig som användare av de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Detta möjliggör överföring av uppgifter mellan tjänstetillhandahållarna förutsatt att uppgifterna är nödvändiga och de har rätt att behandla dem.Klienter kan själva föra in sin välfärdsinformation i informationssystemenI propositionen föreslås det att innehållet i de riksomfattande informationssystemtjänsterna ska utvidgas så att klienternas egen välfärdsinformation och information som olika applikationer för välfärdsinformation producerat kan föras in i datalagret för egna uppgifter av klienterna själva.  Välfärdsinformationen ska vara tillgänglig för yrkesutbildade personer, som kan använda uppgifterna på ett datatekniskt tillförlitligt sätt med klientens samtycke. En klient ska också kunna ge en annan person fullmakt att använda elektroniska tjänster för sin räkning.Receptarkivet läggs nedEnligt den föreslagna ändringen av lagen om elektroniska recept ska receptarkivet läggas ned. I fortsättningen ska uppgifterna införas endast i receptcentralen, där de också ska lagras. Grunderna för behandlingen av uppgifter ska förenhetligas enligt den föreslagna nya lagen. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med lagändringarna är att förbättra försäkringsbeslutens kvalitet och att öka öppenheten och kännedomen om handläggningsprocessen samt att göra den snabbare. Samtidigt stärks transparensen i systemet med försäkringsläkare och medborgarnas förtroende för systemet.I lagutkastet föreslås ändringar genom vilka regeringsprogrammets föresats om avhjälpande av missförhållandena i systemet med försäkringsläkare genomförs i enlighet med social- och hälsovårdsutskottets enhälliga betänkande (ShUB 33/2018 rd).Sakkunnigläkaren ska utarbeta sina ställningstaganden på ett klart och enhetligt sätt, med beaktande av de centrala och väsentliga medicinska omständigheter som förutsätts enligt villkoren i respektive lag om den aktuella förmånen. Sakkunnigläkarens ställningstagande ingår i motiveringen till försäkringsanstaltens beslut, så de närmare föreskrifterna om ställningstagandet förbättrar också samarbetet mellan de sakkunniga som deltar i handläggningen av förmånsärenden vid försäkringsanstalterna. Dessutom föreslås det att sakkunnigläkaren bestyrker sitt ställningstagande med orden ”med stöd av befintlig information och min sakkunskap samt på mitt samvete”. Det föreslagna bestyrkandet är nytt i lagstiftningen. Hänvisningarna i lagen om att sakkunnigläkaren kan anteckna sin bedömning utan att följa formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården blir i och med bestyrkandet onödiga. I propositionen föreslås det att lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, vissa arbetspensionslagar och lagen om Folkpensionsanstalten ändras.Inte alltid nödvändigt att försäkringsläkaren deltar i handläggningen av ersättningsärendeI propositionen föreslås det också att försäkringsanstaltens prövningsrätt i ärenden som gäller olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ska utökas i fråga om när det är nödvändigt att försäkringsanstaltens sakkunnigläkare deltar i handläggningen av ett ersättningsärende. I nuläget finns ingen prövningsrätt, utan en medicinsk fråga ska alltid bedömas av en sakkunnigläkare. För att göra handläggningen av ersättningsärenden effektivare och snabbare och för en ändamålsenlig användning av den resurs som sakkunnigläkarna utgör, föreslås det att försäkringsbolagets sakkunnigläkare inte ska behöva delta i handläggningen av ett ärende, om deltagandet är uppenbart onödigt. Om försäkringsanstalten till exempel beviljar ersättningen till fullt belopp i enlighet med ansökan äventyras inte rättsskyddet för den som ansöker om ersättning, trots att sakkunnigläkaren inte har bedömt ärendet. I ett besvärsärende är det däremot nödvändigt att sakkunnigläkaren på basis av besvären omprövar de medicinska frågorna i det överklagade beslutet. Lagarna ska träda i kraft så snart som möglight.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 5 november beslutade statsrådet ge Gränsbevakningsväsendet sitt samtycke till att bevakningsfartyget Merikarhu överlåts till Kotka-Fredrikshamnregionens samkommun för utbildning (Ekami).Bevakningsfartyget Merikarhu har nått slutet på livslängden, och Gränsbevakningsväsendet slutade använda fartyget 2019. Fartyget orsakar Gränsbevakningsväsendet årliga kostnader även efter att det har tagits ur drift, och därför är det ekonomiskt motiverat att överlåta fartyget för ett allmännyttigt ändamål.Mot överlåtelsen producerar Ekami tills vidare sjöfartsutbildning för Gränsbevakningsväsendet. Dessutom ger Ekami fartyget till Gränsbevakningsväsendet för marina övningar som målfartyg i den omfattning man särskilt kommer överens om.

Källa: Valtioneuvosto.fi