NordenBladet — Hurdan hatretorik kan man hitta på webben med hjälp av artificiell intelligens (AI)? I vilka kanaler förekommer hatretorik? Finns det skillnader mellan kanalerna? Nu söker man svar på dessa frågor genom att testa AI i bevakningen av den finskspråkiga hatretorik som förekommer på webben. Svaren används i arbetet mot hatretorik.Fakta mot hat är ett projekt som justitieministeriet startat för att motverka hatretorik och i det testas nya verktyg för att bevaka hatretorik på webben. Som en del av projektet pilottestas ett AI-baserat verktyg som utvecklas av Utopia Analytics.Målet är att på bred front granska hatretoriken på webben. Man vill bland annat få information om de vanligaste kanalerna för hatretorik och vilka teman hatretoriken gäller. Dessutom vill man veta om förekomsten av hatretorik ökar under vissa samhälleliga evenemang.I justitieministeriets projekt fastställer en forskare tillsammans med ministeriets experter hurdana meddelanden som ska tolkas som hatretorik. På basis av de överenskomna kriterierna lär Utopia Analytics AI-verktyet att detektera hatretorik. Syftet med bevakningen är att skapa en helhetsbild av hatretoriken, inte att bedöma innehållet i enskilda meddelanden. Den information som samlats in om hur vanligt det är med hatretorik används i arbetet mot hatretorik. Resultaten av bevakningen publiceras våren 2021.Vad är hatretorik?Med hatretorik avses i detta projekt kommunikation som sprider eller hetsar till hat mot en enskild person eller grupp av människor på grund av en omständighet som hänför sig till personen. Kommunikationen kan komma till uttryck i tal men också i text, bilder och symboler. En del av hatretoriken är straffbar, alltså förbjuden enligt strafflagen. Hatretorik kan också vara diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen eller jämställdhetslagen.Hatretorik är ett samhälleligt problem som i värsta fall kan leda till att känslan av otrygghet ökar och till våld. Det finns också risk för att yttrandefriheten inskränks på grund av rädsla för att bli utsatt för hatretorik eller hatkampanjer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skyldigheten att skydda är ett verktyg som kan användas som en sistahandsåtgärd när en stat misslyckats med att skydda sin befolkning från omfattande och grymma brott. Den bygger på den politiska förbindelse som godkändes vid Förenta nationernas toppmöte år 2005 för att skydda civilbefolkningar från folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Utrikesministeriets publikation om Finland och skyldigheten att skydda (Suomi ja suojeluvastuu – Viisitoista vuotta suojeluvastuuperiaatteen hyväksymisestä) baserar sig på de riktlinjer om skyldigheten att skydda som fastställdes år 2016. Ansvaret för utarbetandet av publikationen hade ambassadör Marja Lehto, som är nationell kontaktperson för Finland i det globala nätverket för skyldigheten att skydda.I första hand är det alltid staterna som ansvarar för att skydda sin befolkning. Vid behov är dock världssamfundet skyldigt att hjälpa och stödja verkställandet av skyldigheten att skydda. Om det är uppenbart att någon stat har misslyckats med att skydda sin befolkning, bör världssamfundet ha beredskap att vidta kollektiva åtgärder enligt FN-stadgan. Beslutet om detta fattas av säkerhetsrådet.De omfattande och grymma brotten så som till exempel folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten samt etnisk rensning hör tyvärr inte bara till historien. Grymheter mot civilbefolkning har rapporterats bland annat från Syrien, Jemen och Demokratiska republiken Kongo samt Myanmar i fråga om rohingya-befolkningen.Metoderna för tidig varning har utvecklatsI höst är det 15 år sedan principerna om skyldigheten att skydda godkändes vid FN:s toppmöte. Under de senaste åren har principerna utvecklats – fokus har varit på staternas egna ansvar, och metoderna för tidig varning har utvecklats. Om exempelvis läget vad gäller de mänskliga rättigheterna försämras kan det vara ett första tecken på att det finns stor risk för att det leder till brott av det allra grövsta slaget. Vid förebyggandet är även utvecklingsarbetet, fredsmedlingen och den internationella krishanteringen viktiga instrument.Internationella brottmålsdomstolen bekämpar straffrihetInternationella brottmålsdomstolen (ICC) är av central betydelse när det gäller att öka ansvarstagandet vid de brott som man strävar efter att förebygga genom skyldigheten att skydda. ”Även om sannolikheten att ställas till svars för mordet av en människa än för folkmord av hundratals eller tusentals människor, är det viktigt att man i sista hand kan realisera det straffrättsliga ansvaret på internationell nivå. På global nivå är ICC den viktigaste aktören vad gäller arbetet mot straffrihet.   Dessutom har många ICC-avtalsparter skapat nationell beredskap så att man kan inleda straffprocesser om det behövs”, säger ambassadör Lehto.Finland främjar skyldigheten att skyddaAtt främja skyldigheten att skydda är en av prioriteringarna i Finlands FN-politik. Finland stöder strävanden för att begränsa användningen av vetorätten när det gäller att hindra och bekämpa omfattande och grymma brott.Finland arbetar aktivt för att skyldigheten att skydda ska verkställas bland annat i FN och EU samt i det globala nätverket. I verkställandet av skyldigheten att skydda betonar vi i enlighet med riktlinjerna från 2016 vikten av de förebyggande åtgärderna, så som till exempel utvecklingspolitik med rättighetsperspektiv och krishanteringsinsatser.”Målen för skyldigheten att skydda gäller dock inte enbart utrikes- och säkerhetspolitiken, utan även det arbete för att främja skyldigheten att skydda som görs inom landet. Finland hör inte till högriskländerna när det gäller skyldigheten att skydda, men också här krävs det satsningar av statsförvaltningen och civilsamhället för att förhindra marginalisering, värna om minoriteternas ställning, förhindra polarisering i invandrarfrågor och förbygga extremism, poängterar ambassadör Lehto.I den nya publikationen behandlas utöver principen om skyldigheten att skydda även Finlands verksamhet på området samt EU:s roll i verkställandet av skyldigheten att skydda och mänskliga rättigheter, fredsmedling och utvecklingspolitik som stöder verkställandet av skyldigheten att skydda. Dessutom diskuterar man vad Finland kan göra inom landet för att främja principen om skyldigheten att skydda.  Materialet till publikationen kommer från ett flertal myndigheter.Suomi ja suojeluvastuu – Viisitoista vuotta suojeluvastuuperiaatteen hyväksymisestä (på finska, pdf, 2 MB)  Skyldigheten att skydda, Finlands riktlinje 2016

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har inlett beredningen för att inrätta en funktion som rapportör om våld mot kvinnor. Beredningen utförs som tjänsteuppdrag. De viktigaste intressegruppernas synpunkter på bland annat uppgiftens innehåll och vem som ska svara för verksamheten samlas in genom ett hörande i början av november.Bestämmelser om rapportörens uppgifter kommer att utfärdas genom lag. Enligt regeringens lagstiftningsplan ska regeringens proposition i ärendet överlämnas till riksdagen våren 2021, så att lagen ska kunna träda i kraft den 1 juli 2021.Inrättandet av befattningen som rapportör om våld mot kvinnor är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har förbundit sig till OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som är staternas rekommendationer till företag om ansvarsfull affärsverksamhet i den internationella omvärlden. Finlands nationella kontaktpunkt har under det gångna året behandlat två klagomål som gäller iakttagandet av riktlinjerna.Innehållet i riktlinjerna är omfattande, vilket innebär att också klagomål som gäller iakttagandet av riktlinjerna i typiska fall är olika sinsemellan.Det första klagomålet gällde underleverantörsarrangemang i Argentina av ett företag som Nokia Abp förvärvat. Klagomålet gällde rapporteringsskyldigheter, skatteskyldigheter och socialskyddsavgifter samt frågor om anställningsförhållanden. Kontaktpunkten uttalade sig om klagomålet efter samråd med parterna och en noggrann granskning. Kontaktpunkten konstaterade att Nokia inte hade handlat i strid med OECD:s riktlinjer.Ett av klagomålen gällde en underleverantör till Kone Oyj:s distributör i Irak. Kontaktpunkten tog inte upp klagomålet till närmare behandling, eftersom klagomålet gällde meningsskiljaktigheter mellan företag som inte omfattas av OECD:s riktlinjer.Riktlinjerna främjar ansvarsfull affärsverksamhetOECD:s riktlinjer är det enda internationella regelsystem för ansvarsfull affärsverksamhet som staterna har förbundit sig att främja. Varje land som är bundet av riktlinjerna har inrättat en nationell kontaktpunkt som gör riktlinjerna kända och övervakar att de följs. I Finland fungerar arbets- och näringsministeriet som kontaktpunkt tillsammans med delegationen för samhälls- och företagsansvar.Vilken instans som helst kan anföra klagomål hos kontaktpunkten, om den misstänker att ett finländskt företag utomlands eller ett utländskt företag som är verksamt i Finland inte följer riktlinjerna. Då undersöker kontaktpunkten om klagomålet uppfyller de kriterier som i OECD:s riktlinjer fastställts som en förutsättning för behandling av klagomål. Om kriterierna uppfylls, tar kontaktpunkten upp klagomålet till närmare behandling.Kontaktpunkten erbjuder också parterna medling. Som avslutning på behandlingen av klagomål publicerar kontaktpunkten ett beslut där det redogör för klagomålets innehåll och vilka slutsatser det dragit utifrån klagomålet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den första utlysningen av finansiering inom programmet för bekämpning av våld mot kvinnor har inletts.Justitieministeriet beviljar statsunderstöd för att genomföra åtgärder enligt programmet som pågår 2020–2023. Understöd beviljas årligen för de ändamål som anges i programmet.Under den första ansökningsomgången 22.10.–30.11.2020 beviljas sammanlagt 400 000 euro i statsunderstöd. Största delen av understöden riktas till att utbilda poliser, åklagare, domare och rättsbiträden om fenomen som förekommer i samband med våld mot kvinnor. Dessutom beviljas statsunderstöd för projekt som diversifierar könsrollerna i datorspel, för organisationer som motarbetar hedersrelaterat våld och  för utbildningsmaterial som hjälper lärare att identifiera våld.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president utnämnde vid föredragningen torsdagen den 22 oktober en ny ambassadör i Sofia och befullmäktigade en representant i Armenien.Kristiina Kuvaja-Xanthopoulos
Foto: Kimmo RäisänenRepublikens president utnämnde utrikesrådet Kristiina Kuvaja-Xanthopoulos till chef för Finlands ambassad i Sofia från och med den 16 november 2020.Kuvaja-Xanthopoulos flyttar till Sofia från sin tjänst vid avdelningen för Afrika och Mellanöstern där hon har arbetat sedan 2016. Före det var hon enhetschef vid utrikesministeriets enhet för sektorpolitik 2013–2016. Kuvaja-Xanthopoulos har erfarenhet av ambassadarbete från Bryssel, Aten och Manila.Kuvaja-Xanthopoulos började arbeta vid utrikesministeriet 1999. Hon är doktor i samhällsvetenskaper.Republikens president befullmäktigade även den Helsingforsbaserade ambulerande ambassadören, utrikesrådet Kirsti Narinen att företräda Finland i också i Armenien.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Loppet, som ordnades på initiativ av den finländska diplomaten Kai Sauer, hedrade FN:s säkerhetsråds resolution 1325 som fyller 20 år.Längden på löprundan kom från resolutionens ordningsnummer: 13,25 km. Löparna redo för start. Bild: UM / Vilma PaavilainenTill löpargruppen ”Helsinki Ambassadors on the Run” som understatssekreteraren för utrikes- och säkerhetspolitik Kai Sauer hade samlat ihop hörde också Norges, Danmarks, Islands, Irlands och Kanadas ambassadörer.FN:s säkerhetsråds resolution Kvinnor, fred och säkerhet fyller 20 år den 31 oktober. Syftet är att skydda kvinnor och flickor i väpnade konflikter och stärka deras roll och beslutanderätt när det gäller konfliktförebyggande och fredsbyggande.Finland har varit en av de starkaste förespråkarna för 1325-resolutionen och främjat förankringen av den multilateralt och bilateralt samt genom FN:s jämställdhetsorganisation UN Women. I år är det enligt Sauer särskilt aktuellt att försvara resolutionen.“För Finland är det viktigt att stötta arbetet för jämställdhet och kvinnornas växande roll inom krishanteringens alla delområden. Antalet kriser ökar och på grund av pandemin är det ganska svårt att lösa dem. Jämställdheten är också i övrigt utsatt för tryck på många sätt ute i världen.”Utmaningen har redan fått genklangI ambassadörernas löprunda deltog också direktören för FN-laboratoriet för teknisk innovation UNTIL Razi Latif tillsammans med sin maka samt ett stort antal anställda vid utrikesministeriet. Löprundan startade på Museigatan och löpte vidare till Tölö, Sandudd och Lappviken. Elisabeth Rehn som arbetat bland annat som försvarsminister, FN:s generalsekreterares särskilda representant och som observatör i FN:s råd för mänskliga rättigheter var loppets startare och beskyddare.Deltagarna sprang två varv runt banan för att komma upp till 13,25 km. Sauer är också känd som en aktiv fritidslöpare som bland annat sprungit sju maratonlopp. Ambassadörernas gemensamma löprunda var ett naturligt sätt att lyfta fram ett viktigt tema, och han önskar att det blir flera lopp i framtiden.“Vi utmanade motsvarande löpargrupper i New York, Bryssel och Nairobi, och även där har mottagningen varit entusiastisk. Det handlar inte om att tävla om hur snabb man är, utan mottot har varit ”leave no-one behind” i andan av målen i FN:s Agenda 2030.” 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari höll den 21 oktober samråd med medborgarorganisationer om målen och prioriteringarna för Finlands FN-politik under FN:s generalförsamlings 75:e sessionsperiod. På grund av den pågående coronapandemin ordnades mötet undantagsvis virtuellt.Regelbaserad och multilateral verksamhetUtrikesminister Haavisto betonade i sitt tal att det är viktigt att främja ett regelbaserat internationellt system och ett multilateralt samarbete och att stärka FN:s förmåga att bemöta de globala utmaningarna. Haavisto anser att FN har klarat av coronapandemin relativt bra tack vare generalsekreterare Guterres starka stöd. Utrikesministern påminde om att konfliktförebyggande och fredsmedling är viktigt också under en pandemi. Det nya fredsmedlingscentret vid utrikesministeriet är ett centralt verktyg för att stärka Finlands fredsmedlingsarbete. Haavisto betonade också betydelsen av främjandet och försvarandet av de universella mänskliga rättigheterna och systemet för mänskliga rättigheter. Främjandet av jämställhet mellan kvinnor och män ingår i all FN-verksamhet. Finland påverkar genom sina styrkorUtvecklings- och utrikeshandelsminister Skinnari betonade i sitt anförande betydelsen av det internationella samarbetet. Enligt minister Skinnari borde Finland öka sina påverkningsmöjligheter i FN genom att använda Finlands styrkor och expertis för att främja hållbar utveckling, klimatåtgärder, kvinnors och flickors och funktionshindrades rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa samt innovationer och digitalisering.Företrädarna för medborgarorganisationerna hade möjlighet att ställa frågor under samrådet.  Företrädarna uttryckte sin tacksamhet över Finlands effektiva arbete i FN och samarbetet med medborgarsamhället. Det är dock viktigt att se till att medborgarsamhället har möjlighet att påverka också under pandemin och att främja dessa möjligheter. Ungas delaktighet bör främjasI organisationernas anföranden betonades bland annat de mänskliga rättigheterna, i synnerhet inkluderandet av funktionshindrade och rättigheterna för barn, unga och flyktingar. Man berömde Finlands långsiktiga arbete för främjandet av rättigheterna gällande sexuell och reproduktiv hälsa, och önskade att arbetet fortsätter. Organisationerna ansåg också att man borde beakta ungas rättigheter bättre och öka ungas delaktighet.  Diskussionerna handlade också om utbildning och digitala innovationer, som är Finlands styrkor, och om klimatet och den biologiska mångfalden, utvecklingsländernas återhämtningsmöjligheter och militär nedrustning. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde torsdagen den 22 oktober en ny biträdande avdelningschef för avdelningen för Afrika och Mellanöstern.Foto: Petri KrookStatsrådet utnämnde utrikesrådet Helena Airaksinen till biträdande avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Afrika och Mellanöstern för tiden 1.11.2020–31.8.2024.Före utnämningen var Airaksinen ambassadör i Addis Abeba 2016–2020. Innan hon tjänstgjorde som ambassadör var Airaksinen enhetschef för enheten för Öst- och Västafrika 2007–2016. Hennes karriär har även omfattat olika uppgifter som teamledare i olika afrikanska länder och som landhandläggare. Airaksinen har också erfarenhet av forskningsarbete vid Helsingfors universitet och ett internationellt forskningsinstitut i Afrika från tiden innan hon började arbeta vid utrikesministeriet.Airaksinen har tjänstgjort vid utrikesministeriet sedan 1990. Hon är agronomie- och forstmagister.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beställt en utredning av jur.kand. Jukka Liedes om inrättandet av ett organ för etiska frågor inom kultur och konst i Finland. Undervisnings- och kulturministeriet ber om utlåtanden om innehållet i utredningen.Undervisning- och kulturministeriet ber om ert utlåtande angående utredarens förslag om att eventuellt inrätta ett etiskt organ inom konst- och kulturområdet.  Remissförfarandet äger rum i justitieministeriets tjänst utlåtande.fi. Tidsfristen för remissvar går ut den 25 november 2020.Enligt utredaren Jukka Lides förslag behövs det ett etiskt organ inom konst- och kultursektorn. Enligt förslaget ska uppgifterna rådet svarar för både gälla förebyggande verksamhet och verksamhet i efterhand, med betoning på förebyggande verksamhet. Han föreslår att organet administrativt förläggs i anslutning till Centret för konstfrämjande. Däremot ska verksamheten bedrivas självständigt och oberoende i förhållande till både Centret för konstfrämjande och undervisnings- och kulturministeriet. Andra webbplatserUtredaren: I Finland bör det inrättas ett organ som behandlar etiska frågor inom kultur och konst (UKM: s pressmeddelande 3.8.2020).Publikationen Ett etiskt organ inom kultursektorn (svensk sammandrag)

Källa: Valtioneuvosto.fi