NordenBladet — Kommunikationsministeriet tillsatte den 9 november 2020 en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga ändringsbehoven i lagstiftningen om datasäkerhet och dataskydd inom centrala funktioner för samhällets verksamhet och att lägga fram ett förslag till politiska riktlinjer i fråga om dessa för regeringen. Målet är att det finländska samhället ska vara mer datasäkert än tidigare och att medborgarnas uppgifter ska vara bättre skyddade än för närvarande.Utredningen gäller centrala samhällssektorer, såsom hälso- och sjukvården, finansmarknaden, energiförsörjningen samt vattenförsörjningen och trafik- och transporten. Dessutom fokuserar utredningen på Finlands digitala infrastruktur och informationssystem som är centrala med tanke på den offentliga förvaltningens verksamhet.Utvärderingen ska vara så konkret som möjligt och gälla i synnerhet myndigheternas befogenheter och övervakningen av verksamheten. Arbetsgruppen förväntas också göra en så noggrann bedömning som möjligt av de aktörs- eller informationssystemspecifika resurser och den personalkompetens som för närvarande anvisats för datasäkerhetsuppgifter. Arbetsgruppen har till uppgift att utreda konsekvenserna av åtgärderna och göra kalkyler över kostnaderna för åtgärderna och de tilläggsresurser som behövs.Bakgrunden till tillsättandet av arbetsgruppen är dataintrånget i en service som tillhandahåller psykoterapitjänster. Dataintrånget visade att det i Finland finns kritiska informationssystem vars datasäkerhet och dataskydd inte har säkerställts på en tillräcklig nivå.Kommunikationsministeriets överdirektör Laura Vilkkonen är ordförande för arbetsgruppen.Utöver representanter för kommunikationsministeriet har arbetsgruppen medlemmar från jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet. I arbetsgruppen ingår dessutom cybersäkerhetsdirektören och medlemmar från Transport- och kommunikationsverkets cybersäkerhetscenter, Försörjningsberedskapscentralen, Polisstyrelsen och Dataombudsmannens byrå. Arbetsgruppen ska också höra andra myndigheter.Vad händer härnäst?Arbetsgruppens mandatperiod löper ur den 31 januari 2021.Arbetsgruppen har för avsikt att publicera en halvtidsrapport i december 2020.Ett eventuellt genomförande av arbetsgruppens förslag till riktlinjer och åtgärder förutsätter att resurseffekterna beaktas vid ramförhandlingarna våren 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Eurofins Labtium Oy har meddelat att man upphör med kontrollstämpling av ädelmetallarbeten 31.1.2021. Som en följd av beslutet mister Finland en aktör som kan kontrollera ädelmetallarbeten och stämpla dem med Finlands kontrollstämpel och den internationella CCM-stämpeln.Eurofins Labtium Oy berättar i sitt meddelande att man som en del av fokuseringen på sin kärnverksamhet upphör med kontrollorganverksamhet för ädelmetaller. I praktiken innebär beslutet att bolaget inte fortsätter med provning och stämpling av smycken och andra ädelmetallarbeten med Finlands kontrollstämpel.Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) annullerar med sitt beslut från 2.11.2020 det godkännande som kontrollorgan som beviljats Eurofins Labtium Oy enligt lagen om ädelmetallarbeten (1029/2000). Tukes annullerar också sitt beslut om godkännande av kontrollorganets kontrollstämplar. Tukes beslut om annullering av godkännande som kontrollorgan och annullering av godkännande av kontrollstämplarnas användning träder i kraft 1.2.2021.Den högsta ledningen och styrningen av att bestämmelserna gällande ädelmetallarbeten följs samt utnämnandet av kontrollorgan åligger arbets- och näringsministeriet.Tukes samlar in kommentarer om beslutets konsekvenserTukes samlar in uppgifter från företag och andra aktörer inom guldsmedsbranschen om hur verksamheten påverkas av att kontrollstämplingen upphör. Du kan skicka in kommentarer på fri form till Tukes via e-post [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 9 november 2020 öppnade statsrådets kansli ansökan om anslag för utrednings- och forskningsverksamhet som stöder statsrådets beslutsfattande (totalt 7 880 000 euro). Ansökningsomgången baserar sig på utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande 2021. Ansökningstiden går ut den 5 januari 2021 kl. 16.Olika organisationer, till exempel högskolor, forskningsinstitut, företag och föreningar eller konsortier av dessa, får ansöka om anslag för utrednings- och forskningsverksamhet. Besluten om upphandling av utrednings- och forskningsprojekt fattas så snart som möjligt efter att ansökningstiden har gått ut.Ansökningsannonsen, anvisningar och ansökningshandlingar samt

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari deltar i ett informellt videomöte mellan EU:s handelsministrar den 9 november 2020. På agendan står utsikterna för Världshandelsorganisationen WTO och EU:s handelsförbindelser med Förenta staterna och Kina.Ministrarna diskuterar de mål som EU ska ställa upp inför WTO:s ministerkonferens nästa år. “Det multilaterala handelssystemet är mycket viktigt för oss, och EU bör delta aktivt i förberedelserna inför WTO:s ministerkonferens. WTO har också en central roll när det gäller att genom handeln främja den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen”, säger minister Skinnari. EU:s handelsministrar sammanträder knappt en vecka efter valet i Förenta staterna. Minister Skinnari anser att EU även i fortsättningen bör sträva efter att upprätthålla positiva förbindelser med Förenta staterna och fortsätta samarbeta, också för att reformera det multilaterala handelssystemet.“Tvistefrågor, som till exempel tvisten mellan Airbus och Boeing som nu pågått i flera år, måste lösas genom förhandlingar. Det ligger i båda parternas intresse att EU och Förenta staterna hittar en lösning på tvisten om statligt stöd”, konstaterar minister Skinnari.Även i handelsförbindelserna med Kina anser Skinnari att en regelbunden dialog är nödvändig. EU bör vara konsekvent och tydlig i sin kommunikation. Det pågår nu förhandlingar mellan EU och Kina om ett investeringsavtal. Minister Skinnari framhåller att EU bör sikta på ett ambitiöst förhandlingsresultat som jämnar ut den nuvarande obalansen mellan EU och Kina.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har gett Försvarsmaktens logistikverk fullmakt att med två inhemska importörer ingå ett avtal om upphandling av vapenljus, hjälmljus och igenkänningsblinkers för soldater.Upphandlingen föregicks av omfattande fältförsök i Finland där lämpligheten och kompatibiliteten för sammanlagt 25 olika produkter som deltog i den kommersiella konkurrensutsättningen bedömdes.Vapen- och hjälmljusen levereras av Hantaurus SHOT Oy och igenkänningsblinkersen av Finnprotec Oy.Anskaffningarna ingår i utvecklingsprogrammet för markförsvaret och utgör en del av utvecklandet av infanteriets mörkerstridsförmåga. Genom upphandlingarna bygger man upp infanteritruppernas förmåga att strida i mörker och under krävande synlighetsförhållanden.De första produkterna levereras före utgången av 2021 och de tas i bruk från och med 2022.Upphandlingens värde med moms uppgår sammanlagt till över en miljon euro. Försvarsmakten har en reservering för tilläggsupphandling i fråga om stridsljusen, vars totala värde med moms är ca 6 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minister Adel al-Jubeir från Saudiarabien besöker Helsingfors den 9–10 november.Den 9 november träffar minister Adel al-Jubeir, som är minister vid det saudiska utrikesministeriet, (Minister of State for Foreign Affairs) utrikesminister Pekka Haavisto, som är värd för besöket. Ministrarna kommer att diskutera de bilaterala relationerna mellan Finland och Saudiarabien, den regionala situationen i Mellanöstern och andra aktuella internationella frågor.Under sitt besök träffar minister al-Jubeir bland annat också republikens president Sauli Niinistö och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 6 november sände inrikesministeriet ett utkast till regeringens proposition på remiss. Propositionen innehåller ett förslag till lag om ändring av lagen om penninginsamlingar. De så kallade frivilliga kompensationstjänsterna för utsläpp ska lämnas utanför tillämpningsområdet för lagen om penninginsamlingar. I fortsättningen förutsätter frivillig utsläppskompensation inte något tillstånd till penninginsamling.Syftet med den frivilliga utsläppskompensationsverksamheten är att göra det möjligt att man genom en avgift kan kompensera växthusgasutsläpp som orsakas av till exempel resor eller tillverkning av en produkt som köps. Verksamheten har ökat i Finland under de senaste åren. Detta har väckt frågor om verksamhetens förhållande till lagen om penninginsamlingar, som i huvudsak reglerar penninginsamlingar som finansierar allmännyttig verksamhet.I april 2020 inledde inrikesministeriet en bakgrundsutredning där ett stort antal berörda grupper hördes och eventuella lagändringar och deras konsekvenser utreddes. De berörda grupperna fick uttala sig under workshoppar och intervjuer. Utifrån utredningen föreslås det att den frivilliga utsläppskompensationen ska lämnas utanför lagen.– Klimatkrisen väntar inte, och alla åtgärder för att bekämpa klimatförändringen måste vidtas. En av dessa är frivillig utsläppskompensation, som företagen erbjuder sina kunder. Den frivilliga utsläppskompensationens ställning i förhållande till lagen om penninginsamlingar har varit oklar, och det har varit svårt för till exempel företag att tolka hur de ska agera. Det är fint att läget nu har retts ut och att vi som ett resultat av utredningen håller på att ändra lagen för att underlätta människors och företags möjligheter att kompensera sina klimatutsläpp, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Miljöministeriet utreder regleringen av frivillig utsläppskompensationI samband med inrikesministeriets utredning identifierades ett behov av att utreda bestämmelserna om frivillig utsläppskompensation för att man bland annat ska kunna försäkra sig om att verksamheten är tillförlitlig.Miljöministeriet har inlett utredningar om nuläget av reglering av frivillig utsläppskompensation och om de framtida behoven av sådan reglering. Miljöministeriet finansierar Finlands miljöcentrals pågående projekt som syftar till att skapa en överblick av nuläget när det gäller användningen av utsläppskompensationer och att de utsläppsminskningsenheter som erbjuds är godtagbara. Syftet med detta projekt, och ett annat projekt som snart inleds med finansiering av miljöministeriet, är att närmare utreda hurdan reglering av frivilliga utsläppskompensationstjänster som behövs. De viktigaste frågorna gäller hur man kan säkerställa kompensationsprojektens klimateffekter, till exempel deras additionalitet, verifierbarhet och varaktighet.– Frivillig utsläppskompensation köps för att påskynda klimatinsatserna, och därför måste vi se till att endast tjänster och projekt som verkligen har en effekt säljs som kompensation. Detta är viktigt för både klimatarbetet och konsumentskyddet. För närvarande finns det ett varierande utbud av olika internationella och inhemska kompensationstjänster på marknaden. Också de som erbjuder kompensationer har önskat att spelreglerna ska förtydligas, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ett mål för regeringsprogrammet är ett klimatneutralt FinlandEtt mål i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är att Finland är klimatneutralt 2035, och lagändringen hänför sig till detta mål. Syftet är att uppmuntra företagen att utveckla nya frivilliga kompensationstjänster och metoder för att minska, undvika eller avlägsna växthusgasutsläpp från atmosfären.Remisstiden går ut den 18 december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt lagutkastet om Försvarsmaktens handräckning till polisen på remiss. De viktigaste förslagen gäller bestämmelserna om förberedelse, mycket exceptionella situationer och väpnad handräckning. Avsikten är att den nästan 40 år gamla lagen ska uppdateras så att den motsvarar den förändrade säkerhetsmiljön.Den föreslagna lagen innehåller mer exakta bestämmelser än för närvarande om förutsättningarna för att ge handräckning och om beslutsfattandet i fråga om handräckning. I lagen föreskrivs också om verkställigheten av beslut om handräckning samt om samordningen av polisens och Försvarsmaktens funktioner i handräckningssituationer. Dessutom ska gränsbevakningslagens bestämmelser om krävande handräckning som lämnas av Gränsbevakningsväsendet uppdateras.Den nya lagen ska förbättra förberedelsen och förmågan att förhindra brott som hotar ett stort antal människors liv och hälsaEtt av syftena med den nya lagen är att förbättra polisens förmåga att förbereda sig för och förhindra samt omedelbart ingripa i till exempel terrorangrepp. Enligt den gällande lagen kan krävande handräckning ges endast för att förhindra eller avbryta ett överhängande terroristbrott. När beslut om lämnande av handräckning fattas är det dock inte nödvändigtvis känt om brottet har ett terroristiskt motiv eller inte. Det är sannolikt att motivet för gärningen klarnar först under straffprocessen.En arbetsgrupp som tillsatts med tanke på beredningen föreslår att krävande handräckning ska kunna ges också för att förhindra vissa andra brott som till sina verkningar kan jämställas med terroristbrott. Det är fråga om brott som allvarligt hotar ett stort antal människors liv eller hälsa. Det föreslås också att beslutsförfarandet ändras till vissa delar.Handräckningen mellan myndigheterna hör till vardagenHandräckningen mellan säkerhetsmyndigheterna är en del av den normala vardagen. Det föreslås inga ändringar i de grundläggande utgångspunkterna för handräckning. Ändringarna gäller ytterst exceptionella situationer där polisens personal, kompetens eller materiel inte räcker till.Genom lagen ges Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet inga nya befogenheter. I sådana handräckningssituationer som avses i lagen är det fråga om skötsel av polisens uppgifter under ledning och uppsikt av polisen.Politiska riktlinjer står i tur efter remissbehandlingenDet är fråga om ett betänkande av en tjänstemannaarbetsgrupp. Utöver inrikesministeriets företrädare finns i arbetsgruppen företrädare för polisen, Skyddspolisen, Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet samt för försvarsministeriet, justitieministeriet och statsrådets kansli. De politiska riktlinjerna i frågan dras upp efter remissbehandlingen.Arbetet inleddes inom ramen för samarbetet kring säkerhetsmyndigheternas förberedelse och beredskap före Finlands EU-ordförandeskap. Då konstaterades det att den gällande handräckningslagstiftningen inte till alla delar motsvarar kraven i den förändrade säkerhetsmiljön. Inrikesministeriet inledde ett lagstiftningsprojekt och tillsatte våren 2018 en arbetsgrupp på bred bas för beredningen av projektet.Remissbehandlingen pågår till den 8 januari 2021. Avsikten är att regeringens proposition överlämnas till riksdagen våren 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 6 november diskuterade EU-ministerutskottet reformen av unionens migrations- och asylpolitik samt ekonomiska frågor med anknytning till den kommande EU-redogörelsen.Europeiska kommissionen lade i september fram ett omfattande reformpaket för migrations- och asylpolitiken, som fick ny fart på medlemsländernas förhandlingar om en reform av det gemensamma asylsystemet. Fastställandet av Finlands ståndpunkter fortsatte vid dagens möte. Behandlingen av de nya lagstiftningsförslag som ingår i paketet fortsätter vid statsrådets allmänna sammanträde. På EU-nivå kommer reformpaketet att behandlas vid flera kommande möten. Till exempel EU-ländernas inrikesministrar diskuterar frågan vid sin informella videokonferens den 13 november.EU-ministerutskottet diskuterade också ekonomiska frågor i unionen, bland annat utvecklandet av Ekonomiska och monetära unionen (EMU). Diskussionen var ett led i orienteringen om omfattande EU-politiska frågor i samband med att regeringen bereder sin EU-redogörelse. Redogörelsen ska lämnas till riksdagen i början av 2021. Diskussionsinledare var Erkki Liikanen, som har varit bland annat ledamot av Europeiska kommissionen, ledamot av Europeiska centralbankens råd, finansminister och chefdirektör för Finlands Bank.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetet mot människohandel effektiviseras genom att fördjupa samarbetet mellan bland annat myndigheter, organisationer och kommuner. Vid polisinrättningen i Helsingfors inrättas en grupp för att utreda människohandelsbrott. I början av nästa år färdigställs dessutom ett åtgärdsprogram som ska samordna arbetet mot människohandel i större utsträckning. I dag samlades olika aktörer till ett rundabordssamtal under ledning av inrikesminister Maria Ohisalo.– Människohandel är ett mycket mångfasetterat brott mot de mänskliga rättigheterna, och vi gör nu historiskt stora satsningar på utredningen av brotten. Därför bör såväl olika myndigheter som olika organisationer samarbeta för att avslöja människohandel, förbättra offrens ställning och utreda de brott som begåtts. Jag är mycket stolt över att vi nu kan ta itu med den här viktiga frågan på ett sektorsövergripande sätt. Det är inte bara fråga om ett samarbetsnätverk, utan om team som dagligen arbetar tillsammans och som består av experter från många olika sektorer, berättar inrikesminister Maria Ohisalo.Ny grupp ska utreda människohandelsbrott vid polisenVid polisinrättningen i Helsingfors inrättas en grupp vars arbete fokuserar på avslöjande och utredning av människohandelsbrott. Gruppen kommer att ha ett nära samarbete med centralkriminalpolisen, det nationella expertnätverket för bekämpning av människohandelsbrott samt andra myndigheter och samarbetspartner.– Den nationella utredningsgruppen inhämtar information, avslöjar och utreder brott i hela landet, stöder andra enheter samt bekämpar gränsöverskridande brottslighet i samarbete med centralkriminalpolisen. Polisen kommer också att ha två utsedda utredare av människohandelsbrott vid varje polisinrättning. Jag är mycket glad över att tjugo årsverken nästa år kan riktas till arbete mot människohandel. Den nationella gruppen hjälper också brottsutredare i landskapen, vilket betyder att ingen utredare lämnas att hantera frågan på egen hand, konstaterar polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.Åtgärdsprogram ska samordna arbetet mot människohandelFör närvarande bereds det i enlighet med regeringens beslut ett tvärsektoriellt åtgärdsprogram mot människohandel. Syftet med åtgärdsprogrammet är att främja identifieringen och avslöjandet av människohandel, effektivisera realiserandet av straffansvaret, förbättra ställningen för offer för människohandel samt förebygga och minska människohandel. Åtgärdsprogrammet, som avses bli klart i början av 2021, bereds av en arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet.I åtgärdsprogrammet läggs det fram ett flertal utvecklingsåtgärder som hänför sig till bland annat utveckling av myndighetspraxis, myndighetsanvisningar och myndighetssamarbete samt bättre informationsutbyte, ökad utbildning, utarbetande av utbildnings- och undervisningsmaterial samt stöd till samarbetet mellan myndigheter och organisationer. En av prioriteringarna i åtgärdsprogrammet är att integrera arbetet mot människohandel och stärka samordningen. Genom programmet strävar man efter att engagera olika aktörer och stärka samarbetet mellan dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi